Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Transkript

1 Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade vattnet från havens stora ytor, kondenseras till vattendroppar i atmosfären, som med vindarnas hjälp förs till andra breddgrader där det faller ned som regnvatten. Via sjöar och vattendrag förs vattnet tillbaka till havet och cirkeln är sluten. Så länge solen skiner kommer denna gigantiska avsaltningsanläggning att distribuera färskvatten till kontinenterna, och vattnet tar aldrig slut. Vi kan dock bli för många som vill dela på den konstanta mängden vatten som cirkulerar. Eftersom vatten är ett effektivt lösnings- och transportmedel för de flesta ämnen som förekommer i naturen, förändras vattnets kemiska sammansättning av de naturgivna förutsättningarna och av mänsklig påverkan under dess väg från källan till havet. Den mänskliga påverkan av vattnet varierar i tiden genom utsläpp, luftföroreningar, markanvändning, vattenreglering, utdikning, m m. Det är oerhört viktigt att vi ökar vår förståelse för den påverkan vi orsakar, så att denna kan begränsas så långt som möjligt. Detta för att bibehålla och/eller förbättra vattenkvaliteten som skall bevara och utveckla den biologiska mångfalden (art- och individrikedomen) för framtiden. Lyckebyån Karlskronas råvattentäkt Lyckebyån, Karlskrona kommuns huvudvattentäkt, är en ytvattentäkt som generellt sett är mycket känsligare mot föroreningar än vad en grundvattentäkt är. Ån utgör en viktig råvattenkälla för såväl Karlskrona som Emmaboda kommun. För dessa kommuner finns inga alternativ till Lyckebyån, varför denna råvattenkälla även i framtiden kommer att utnyttjas. Lyckebyån vid Augerum. 14

2 De naturliga förutsättningarna i Lyckebyåns avrinningsområde med dominans av sur berggrund (granit och gnejsgranit), kalkfattiga moränjordar, omgivande barrskogar, stora torvområden och mestadels grunda, näringsfattiga sjöar med kort omsättningstid medför att vattensystemet naturligt är näringsfattigt och försurningskänsligt och därmed ytterst känsligt för yttre påverkan. Den yttre påverkan främst orsakad av mänskliga aktiviteter, har bl a påverkat jonbalansen i marksystemen. Detta har i sin tur haft betydelse för vattenkvaliteten, både för yt- och grundvatten. De naturliga processerna, t ex vittring av berggrunden, har inte hunnit kompensera för den yttre påverkan, varvid obalans har skapats. De viktigaste faktorerna som har påverkat och fortfarande påverkar mark- och vattensystemen är:? atmosfäriskt nedfall av svavelföreningar som sänkt ph i mark och vatten samt kväveföreningar som tillsammans med det moderna skogsbruket ökat skogstillväxten? förändrad markanvändning med intensivare jord- och skogsbruk? en annorlunda skogssammansättning med dominans av barrträd idag. Jordbruksmark och lövskog har ersatts av barrskog. Det humuslager som bildas av granskog är betydligt surare än motsvarande i de flesta lövskogar, vilket medfört viss naturlig försurning? skogs- och våtmarksutdikningar, sjösänkningar och uträtning av slingrande åsträckor. Detta har bl a medfört snabbare vattenhastighet och därmed större transport av näringsämnen och andra ämnen till kusten För att förbättra Lyckebyåns vattenkvalitet och för en långsiktig vattenhushållning, krävs ett samlat arbete över de administrativa gränserna. Hela avrinningsområdet bör omfattas i planeringen för en bättre vattenkvalitet. Detta för att i största mån erhålla ett så sammanhängande skydd som möjligt längs huvud- och biflöden och för att minimera risken att nya och gamla deponier, vägsträckningar och dylikt skall påverka framtida vattenkvalitet negativt. Karlskrona kommun har upprättat skyddsområde med skyddsföreskrifter, en 100 meter bred zon omkring berörda vattenområden utmed huvudfåran för att skydda Lyckebyåns vattenkvalitet inom kommunen. Motsvarande skydd längs med ån finns ej i de andra kommunerna, utan utgörs endast av skyddsområden i anslutning till respektive vattentäkt. Den mest betydelsefulla faktorn på lång sikt för vattenkvaliteten i Lyckebyån (och även andra vattendrag) är nedfallet av försurande ämnen. För att upprätthålla en god mark- och vattensituation, får nedfallet ej överstiga den kritiska belastningsgränsen, dvs till den nivå naturen själv kan kompensera för yttre påverkan. 15

3 I Götaland är gränsen 3 kg svavel och kg kväve per hektar och år. Dessutom är ett skogsbruk i balans (hållbart skogsbruk) av mycket stor betydelse. Innan nedfallet av föroreningar har nått en acceptabel nivå, är det viktigt att minimera påverkan på vatten lokalt och regionalt. Genom att minska transporten och erosionen av humus och organiskt material från omgivande mark till sjöar och vattendrag kan vattenkvaliteten förbättras och effekter begränsas. Kommunens långsiktiga mål är att verka för att:? utveckla skyddszoner utmed stränderna, även i små biflöden? minimera befintliga dikessystems påverkan på vattenkvaliteten? anpassa skogs- och jordbruksmetoder i närheten av vattendrag? markant öka inslaget av lövskog inom avrinningsområdet där andelen lövskog vid sjöar och vattendrag skall dominera? återskapa sjöar och våtmarker på lämpliga platser i avrinningsområdet Skyddszoner utmed stränderna vid vattendragen har tillsammans med våtmarker stor betydelse för vattenkvaliteten, vattendragens produktionsförmåga samt den biologiska mångfalden. Transport av sediment och näringsämnen har, tillsammans med temperatur och syrgashalt, en nyckelroll för de strömmande vattenekosystemens hälsotillstånd och funktion. Vegetationen i strandzonen fördelar vattenflödet, minskar vattenhastigheten och fångar upp sedimentpartiklarna, samtidigt som en ökad markinfiltration av nederbördsvatten erhålls. Enligt olika undersökningar kan en minst 10 meter bred skyddszon bevara ett vattendrags vattenkvalitet trots åtgärder i omgivningarna och en meter bred skyddszon kan bevara ett vattendrags biologiska värden. Genom att bl a avsätta skyddszoner vid sjöar och vattendrag är det alltså möjligt att bevara eller återställa vattendragens funktion och biologiska mångfald. Genom att arbeta efter regionala och lokala förutsättningar kan allas kunskap och engagemang utifrån egna förutsättningar tas till vara. En god samverkan med markägare är av avgörande betydelse i detta arbete. Eftersom vattnet i Lyckebyåns avrinningsområde ingår i det ständiga kretsloppet innebär förbättringar, genom insatser i Lyckebyåns avrinningsområde, förbättrade förutsättningar för en ökad art- och individrikedom inte bara i själva sjö- och åsystemet, utan även för kusten och Östersjön som helhet. Kustvattnets kvalitet behöver förbättras ytterligare med hänsyn till dess betydelse som lek- och uppväxtmiljö för viktiga fisk- och fågelarter. Det handlar dels om att åtgärda diffusa och punktvisa utsläpp från enskilda avlopp, dels om att förbättra vattenomsättningen som hindras av fördämningar. SKYDDSOMRÅDEN FÖR KOMMUNALA VATTENTÄKTER Vattnet är en resurs på många vis och det finns flera sätt att skydda vattnet som livsmedel och råvara såväl som område för friluftsliv och biologiskt liv. När det gäller vattentäkter kan både grundvatten och ytvatten ingå i vattenskyddsområde enligt miljöbalken, som syftar till att bevara friskt vatten för våra behov även på lång sikt. Numera är det antingen länsstyrelsen eller kommunen som beslutar var sådana skyddsområden skall finnas och vilka restriktioner som skall gälla där. Alla vattenskyddsområden i Karlskrona finns redovisade på karta med tillhörande beskrivning. Skyddsföreskrifterna och skyddsområdena skall bli föremål för översyn. 16

4 Förutom de speciella restriktionerna finns ett grundläggande krav i miljöbalken att alla måste vara försiktiga så att vattnet inte skadas. Hoten mot vattnet är exempelvis föroreningar av kemikalier, avfall och liknande men också minskad tillströmning genom att tillflöden avskärs genom byggande av vägar eller andra anläggningar. Vattentäkterna behöver olika slags restriktioner för att skyddas, beroende på var de finns och hur de fungerar i samspelet med mark och omgivning. De speciella restriktionerna riktar sig i första hand till de som äger eller brukar mark- och vattenområdena. Det kan t ex innebära förbud mot att hantera petroleumprodukter och farliga kemiska produkter som bekämpningsmedel eller att ställa särskilda krav på hur jord- och skogsbruk sker. Det kan också finnas förbud mot upplag av bark eller mot komposter och markägarens rätt att ta ut grus kan begränsas. Vissa slag av avloppsanläggningar kan vara förbjudna. Transport av farligt gods kan också förbjudas på vägarna. Inom den inre skyddszonen är det strängare krav eftersom risken för skada på vattnet är större där. Inom yttre skyddszon kan det exempelvis räcka med krav på anmälan till kommunen för att få använda handelsgödsel eller göra schaktningsarbeten. Kommunen skall bidra till skyddet genom att planläggning och lovgivning beaktar inströmningsområdena till vattenskyddsområdet, så att hotande markanvändning inte kan komma till stånd där. Det är viktigt att alla känner till vad som gäller för det skyddsområde som finns i närheten, så att vårt viktigaste livsmedel inte riskeras genom olyckshändelser. ENSKILD VATTENFÖRSÖRJNING En av de viktigaste förutsättningarna för både ny och befintlig bebyggelse är tillgång på färskt vatten. Sötvatten är en förnyelsebar resurs med begränsad kapacitet. Detta innebär att marken inom ett avgränsat område endast kan försörja ett visst antal personer med dricksvatten. Brist uppstår framför allt i områden med grunda jordtäcken och i områden nära havet vilket är förhållandet i princip inom hela Karlskrona skärgård och kust. Utan mäktiga jordlager är vattentillgången begränsad till små förekomster i sprickor i berggrunden som måste utnyttjas effektivt och utan att de förstörs. De hotas dels av ett överutnyttjande som medför att grannarnas brunnar sinar eller saltvatten tränger in från havet samt av att avloppsvatten infiltreras i närheten och försämrar kvaliteten. Dessa processer kan förstöra brunnen för mycket lång tid. Ett problem som uppmärksammats under senare år är att befintliga borrade brunnar ofta är väldigt djupa. Detta kan medföra dels att intilliggande brunnar sinar, dels att saltvatten tränger in i brunnen och intilliggande brunnar. Målsättningar för enskild vattenförsörjning:? All befintlig bebyggelse skall ha god tillgång på dricksvatten av god kvalitet.? All ny enskild bebyggelse skall ha förutsättning att förse den egna fastigheten med dricksvatten eller ha löst frågan gemensamt med grannar i samband med bygglov. Om dessa mål skall nås måste samhället veta vilka som redan nu nyttjar vattnet och var dessa brunnar finns.? Alla nya brunnar i skärgården och i kustzonen (avgränsas enligt Lokala föreskrifter för Karlskrona kommun ) skall ha tillstånd från kommunen.? Alla befintliga brunnar som är i bruk i skärgården och i kustzonen skall anmälas till kommunen, så att hänsyn kan tas till dem.? Befintlig bebyggelse skall ha förtur till vattenresurs. Denna policy innebär att bygglov inom vissa områden inte alltid kan förväntas. 17

5 AVLOPPSSANERING Problemområden är identifierade och prioriteringslista finns fastställd. En inventering skall genomföras av områden med VA-problem. Inventeringen skall ligga till grund för ett handlingsprogram för VA-frågor utanför de kommunala verksamhetsområdena. Inriktningen är att ny bebyggelse i första hand skall tillkomma genom förtätning eller funktionsomvandling. Detta ger större problem, ställer högre krav och skapar sämre förutsättningar för lösningar med lokalt omhändertagande/kretsloppslösningar.? Mycket stor restriktivitet till nya tillstånd för enskilda avloppsanläggningar inom förtätade områden. Plan för vatten och avlopp krävs vid utökad bebyggelse i tätbebyggda områden.? Huvudinriktningen är att lokala lösningar i första hand skall sökas genom inventeringar och åtgärder. Dock måste storskaliga lösningar (kommunala) accepteras då inte förutsättningar för annat finns.? Ny bebyggelse bör endast ske på sådan mark som har naturliga förutsättningar för byggnation och att lösa vatten- och avloppsfrågorna på ett bra sätt. VINDKRAFT I nuläget föreligger en statlig vindkraftsutredning som ger kriterier för riksintresset. Energimyndigheten har i uppdrag att utpeka riksintressen för energiproduktion genom vindkraft. Länsstyrelsen har i utredning under 1999 tagit fram ett underlag om förutsättningarna för landbaserad vindkraft i Blekinge. Försvarsmaktens utredning, SG Vind förväntas vara klar i början av Karlskrona kommun är positiv till vindkraften som energikälla. Karlskrona kommuns övergripande mål inom energiplaneringen är att verka för en säker och effektiv energiförsörjning som främjar en god ekonomisk och samhällelig utveckling samt en övergång till ett långsiktigt hållbart energisystem som ger en låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt har en hög säkerhet. En strategi är satsning på förnyelsebara energikällor och ny teknik med bl a inriktningsmålet projekt om vindkraftverk. Förutsättningarna för produktion av vindenergi skiftar kraftigt mellan olika områden av kommunens yta. En grov indelning görs enligt följande: Inland 1. Havet 2. Skärgården och kustzonen 4,0 4,5 5,0 Skärgård och kustzon 5,5 6,0 6,5 7,0 6,0 Vindkraftspark 3. Inlandet (innanför 4 MWh/kvm och år vid 100 m höjdangiven lönsamhetsgräns i nuläget) 6,0 6,5 7,0 Havet 8,0 8,5 7,5 Linjerna visar vindenergi i MWh/kvm och år 18

6 Havet Sannolikt är det havsbaserad vindkraft som har den största framtida potentialen. Kända motstående intressen är yrkesfisket, flyttfåglar och totalförsvaret. Hänsyn till dessa tas enligt följande:? Utbyggnad skall föregås av fördjupade utredningar om påverkan på fiskens lekområden och på yrkesfisket.? Utbyggnad skall föregås av fördjupade utredningar om påverkan på fågellivet.? Utbyggnad skall vägas mot totalförsvarets intressen. Ett intressant område för vindkraftsetablering är tidigare angivet område i Kalmarsund. Områden söderut som har ett djup mellan 8 och 20 meter och med ett avstånd till storöarna på 5 km kan även vara intressanta. Farleder undantages. Motstående intressen och konsekvenser av vindkraftsetablering behöver utredas närmare. Länsstyrelsen bedömer inte att avgränsningen av vindkraftsområdet i Kalmarsund är förenligt med riksintresset för totalförsvaret. Från försvarssynpunkt bedöms vindkraftsanläggningar (såsom förslaget) inte vara möjligt söder om en linje Kristianopel-Ölands södra udde. Skärgården och kustzonen Vindenergin är tillräckligt hög för att göra området kommersiellt intressant i nuläget enligt utförda utredningar. Området innehåller en mängd motstående intressen av riksintressekaraktär men även andra allmänna intressen. Intressekonflikterna är sannolikt så starka att en eventuell utbyggnad kommer att få begränsas till vissa områden/zoner. Området kan delas in i mindre områden utifrån övriga befintliga intressen och klassificeras utifrån de möjligheter och begränsningar som finns. Detta arbete kräver en fördjupad utredning. I inledande bedömningar tas översiktliga hänsyn till skyddsavstånd till bebyggelse och avvägning av enstaka byggnader som blockerar större sammanhängande intressanta områden. I detta skede identifieras även motstående intressen inför den fördjupade utredningen. I den fördjupade utredningen sker avvägningar på detaljerad nivå och möjligheter till större grupper, mindre grupper och enstaka vindkraftsverk identifieras. Inom skärgård och kustzon rekommenderas utökad MKB även för mindre vindkraftverk. Då intressanta områden blockeras av enstaka byggnader måste byggnadernas användning och värde undersökas. Möjligheterna att lösa in enstaka fastigheter bör övervägas av vindkraftsintresset. Möjligheterna att nyttja vindkraften som ett medel att hålla landskapet öppet och därmed gagna naturvården skall diskuteras och avvägas. Områden som avses är sådana som inte kan komma i åtnjutande av statliga eller europeiska medel. Prövning måste ske i det enskilda fallet. Inlandet Är i nuläget inte intressant ur kommersiell synvinkel men kan sannolikt bli aktuellt för etablering av enstaka lokala verk. Inriktningen är då att områden med skilda bevarandevärden bör undvikas. Samma bedömningsgrunder som vid övrig bygglovprövning bör tillämpas. 19