Ärende Sabemas ansökan den 22 februari 1995 om tillstånd till grustäktsverksamhet

Transkript

1 Länsstyrelsen för Västra Götalands län Miljöprövningsdelegationen GÖTEBORG YTTRANDE Ärende Sabemas ansökan den 22 februari 1995 om tillstånd till grustäktsverksamhet

2 2 Miljöprövningsdelegation har berett Lerums kommun och Göteborgs Stad (nedan kommunerna) samt Göteborgsregionens kommunalförbund (nedan GR) tillfälle att yttra sig över i ärendet framtaget sakkunnigutlåtande, upprättat av Gunnar Gustafson (GEO, Chalmers) den 17 november Med anledning härav vill kommunerna och GR anföra följande. Hydrogeologisk barriär Kommunerna och GR konstaterar att sakkunnigutlåtandet, i förhållande till de utredningar och underlag kommunerna och GR tidigare redovisat i ärendet, inte tillför något nytt, avgörande beslutsunderlag. I flera avseenden delar dock kommunerna och GR slutsatserna i utlåtandet. I sakkunnigutlåtandet konstateras sålunda att dels materialet är tätare i barriären än öster och väster därom men inte helt tätt., dels grundvattnet i den västra bassängen dels strömmar söderut som man konstaterade vid undersökningarna 1971 dels genom barriären till den östra bassängen., dels En allvarlig olycka med spridning av ett vattenlösligt skadligt ämne medför därför en risk för förorening också av den östra delen av Gråbodeltat.. Det kan således konstateras att det i egentlig mening inte finns någon barriär i området utan att hela området består av ett (1) grundvattenmagasin, med ett område med mindre genomsläpplighet. Att det inte finns någon barriär är av avgörande betydelse eftersom det vid förorening då finns en direkt och uppenbar föroreningsrisk inom hela Gråbodeltat. Detta utgör i sig tillräckligt skäl för att avslå täktansökan. I denna del hänvisas även till avsnitt Hydrogeologiska förutsättningar i kommunernas och GR:s föregående yttrande till Miljöprövningsdelegationen, med tillhörande granskningsyttrande, upprättat av Ramböll den 3 december I utlåtandet konstateras vidare att dels En mer noggrann bestämning av var grundvattendelaren är belägen är inte möjlig eftersom det finns för få observationsrör., dels För att avgöra hur stort detta flöde (grundvattenflödet genom barriären, vår anm.) är fordras ytterligare undersökningar och analyser.. Detta överensstämmer med vad kommunerna och GR tidigare framhållit, nämligen att underlaget i ärendet inte är tillfyllest för att kunna medge tillstånd till ny grustäktsverksamhet. I denna del

3 3 hänvisas även till avsnitt Prövningsunderlaget i ärendet i kommunernas och GR:s föregående yttrande till Miljöprövningsdelegationen Med hänvisning till ovan nämnda slutsatser gör kommunerna och GR gällande att grustäkt i den västra delen inte kan ske utan uppenbar risk för påverkan på den östra delen av Gråbodeltat. Någon annan slutsats får anses orimlig. I utlåtandet anges att konsekvenserna för den kommunala vattentäkten i Gråbo kanske förbisetts i undersökningar och handlingar. Detta uttalande får anses anmärkningsvärt och ger vid handen att stora delar av underlaget i ärendet uppenbarligen inte legat till grund för sakkunnigutlåtandet. Utlåtandet tar vidare endast sikte på en mycket begränsad del av prövningen i ärendet. Ett flertal bedömningar och slutsatser saknas i utlåtandet, vilka kommunerna och GR redogjort för tidigare i ärendet, och vilka särskilt bör framhållas igen. Kommunal vattentäkt/vattenskyddsområde Gråbodeltat har alltsedan långt tid tillbaka nyttjats av Lerums kommun för kommunal vattentäkt, vilket alltjämt sker. Hela grundvattentillgången i området avses att framdeles nyttjas såsom huvudvattentäkt för Lerums kommun och storskalig regional vattentäkt, med konstgjord infiltration. Kommunerna och GR har också sedan lång tid tillbaka arbetat för skyddandet av hela den befintliga grundvattentillgången i Gråbodeltat. Lerums kommun har också, i tiden innan Sabemas täktansökan år 1995, hos länsstyrelsen ansökt om fastställelse av ett vattenskyddsområde för hela Gråbodeltat, i syfte att skydda den kommunala vattentäkten i området och härtill hörande grundvatten- och grusförekomster. Länsstyrelsen har avslagit Lerums kommuns ansökan. Kommunerna och GR delar länsstyrelsens inställning att vattenskyddsområde för den befintliga, kommunala vattentäkten i området bör fastställas. Detta arbete pågår f n. Samråd bedöms komma att hållas under våren 2009 och beslut om inrättande att tas under sommaren/hösten 2009.

4 4 Den befintliga, kommunala vattentäkten är belägen inom den västra delen av området, inom vilket område länsstyrelsen föreslagit ny grustäkt under grundvattenytan. En sådan grustäkt kommer att blottlägga grundvattenmagasinet och innebär en uppenbar risk för förorening av grundvattenmagasinet, i vilket även den kommunala vattentäkten tar sitt vatten. Härutöver finns i området dessutom andra enskilda vattentäkter, vilka också kommer att påverkas. Sökt grustäktsverksamhet kommer att hamna inom den primära och/eller den sekundära skyddszonen för vattentäkten och dessutom i samma grundvattenmagasin. Det finns inte någon möjlighet att kunna tillåta en grustäktsverksamhet under dessa förutsättningar, vilket också följer av gällande rättspraxis och Naturvårdsverkets allmänna råd och föreskrifter på området. En grustäktsverksamhet i Gråbodeltat skulle äventyra den befintliga kommunala och de privata vattentäkterna i området och därmed Lerums kommuns vattenförsörjning. Ny grustäktsverksamhet är inte förenlig med den befintliga kommunala vattentäkten, varför grustäktsansökan skall avslås. Kommunerna och GR förutsätter att något tillstånd till fortsatt grusbrytning inte kan medges innan befintliga grus- och grundvattentillgångar i området har ett godtagbart skydd och detta skydd är prövat genom inrättande av vattenskyddsområde. Riksväg 190 När det gäller riksväg 190, som löper genom området, vill kommunerna och GR framhålla att det idag finns en god medvetenhet och kunskap om riskerna med vägar i vattentäktsområden. En mycket stor del av de befintliga vattentäkterna i Sverige är utsatta för risker från vägar. Riskerna kan dock begränsas genom ett flertal skyddsåtgärder. Härvidlag skall framhållas att man redan vid anläggandet av riksväg 190 genom området har beaktat den kommunala vattentäkten och därför försett vägen med diverse skyddsanläggningar, såsom kantsten, räcken, särskild dränering med uppsamlingsbrunnar m m. Detta skydd kommer att ses över i samband med inrättandet av vattenskyddsområde för den befintliga, kommunala vattentäkten samt vid anläggandet av storskalig regional vattentäkt.

5 5 Förutsättningarna för regional vattentäkt Vidtagna undersökningar i Gråbodeltat har visat att grundvattentillgången i området är betydande och med all sannolikhet den största inom regionen. Detta i kombination med förekomsten av stora naturgruslager och tillgången till ytvatten från Mjörn, vilket möjliggör konstgjord infiltration, gör området unikt ur vattenförsörjningsperspektiv. Samtliga undersökningar i Gråbodeltat visar att förutsättningar finns för att nyttja området för storskalig kommunal och regional vattentäkt samt att infiltration av ytvatten från sjön Mjörn i befintliga gruslager kan medge ett grundvattenuttag av mer än l/s. En sådan storskalig vattentäkt förutsätter att hela Gråbodeltat och dess nuvarande grusmassor utnyttjas för infiltrationsdammar och uttagsbrunnar samt därtill hörande anordningar. Utredningarna visar även att storleken av såväl den mättade som den omättade gruszonen i området är av avgörande betydelse för ett framtida storskaligt vattenuttag med konstgjord infiltration. Den omättade zonen, belägen ovan grundvattenytan, har bl a direkt betydelse för möjligheten att rena det infiltrerande vattnet. Tillräcklig uppehållstid måste också uppnås mellan infiltrationsbassänger och uttagspunkter. Av kommunerna och GR utförda utredningar visar att bassänginfiltration är enda sättet att kunna utta en tillräcklig vattenmängd av godtagbar kvalitet. Av Geosigmas hydrogeologiska rapport från år 2006 framgår att i princip hela området i Gråbodeltat kan och måste nyttjas för bassänginfiltration, dvs både den västra och östra delen av området. Av utredningarna (SCC:s massberäkning från år 2001 m fl) framgår vidare att den befintliga, omättade gruszonen i Gråbo är mycket begränsad, varför befintliga grusmassor i Gråbodeltat måste bevaras. För att kunna nyttja Gråbodeltat för regional vattentäkt måste betydande vattenmängder av god kvalitet kunna uttas. Föreslagen regional vattentäkt förutsätter således ett nyttjande av hela markområdet i Gråbodeltat och hela den befintliga grustillgången - både i den västra och östra delen av Gråbodeltat. Naturgruset är en ändlig resurs, vilket innebär att föreslagen grustäktsverksamhet kommer att omintetgöra möjligheterna till regional vattentäkt i Gråbodeltat, i vart fall intill en eventuell ny istid. Med anledning härav kan ingen fortsatt grusbrytning eller skapande av täktsjöar godtas. Framtida regional vattentäkt i Gråbodeltat är inte förenlig med fortsatt grustäkts-

6 6 verksamhet, vare sig ovan eller under grundvattenytan eller i någon del av Gråbodeltat. Förestående lagändringar ny stoppregel och riksintresseklassning Regeringen har i ett lagförslag Enklare och bättre täktbestämmelser (Ds 2008:83) föreslagit en ändring av bestämmelserna i 9 kap. miljöbalken (MB). Ändringen innebär bl a en ny bestämmelse i 9 kap. 6 b MB, vari införs en stoppregel mot täkt av naturgrus om naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning. Att regeln utgör en stoppregel innebär att den är ovillkorlig, dvs utan undantag. Av regeringens lagförslag Ds 2008:83 framgår att stoppregeln för täkt av naturgrus, där naturgruset är betydelsefullt för befintlig eller framtida vattenförsörjning, skall ge ett tydligare och starkare skydd för landets naturgrusavlagringar och bidra till uppfyllandet av de nationella och regionala miljömålen. Hänvisning sker även till att Regeringen (prop. 2004/2005:150 sid. 192 f) redan tidigare angivit att naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen och natur- och kulturlandskapet ska bevaras. Av lagförslaget framgår vidare att förbudet mot naturgrustäkt, i områden av betydelse för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning, överensstämmer med gällande praxis. Hänvisning sker till Miljööverdomstolens avgöranden den 9 juni 2006 (mål M och M ), vilka även kommunerna och GR samt länsstyrelsen tidigare refererat till i ärendet. Länsstyrelsen har emellertid påstått att nämnda avgöranden inte skulle vara prejudicerande. I likhet med Regeringen gör kommunerna och GR däremot gällande att dessa avgöranden är prejudicerande i ärendet. I avgörandena har uttryckligen uttalats att vattenförsörjningsintresset skall äga företräde, vilket alltså enligt Regeringen är gällande praxis. Lagförslaget innebär en kodifiering av den rättspraxis som redan nu gäller på området, dvs gällande rättspraxis stadfästes uttryckligen i lag/miljöbalken. Vid kontakt med ansvarig handläggare på Miljödepartementet har besked erhållits att lagändringen förväntas träda i kraft den 1 augusti Lagförslaget styrker sålunda att redan idag gällande rättspraxis innebär att en intresseavvägning mellan grustäkt och allmän dricksvattentäkt, i en och samma naturgrusformation, skall utfalla till

7 7 vattentäktens fördel. Lagstiftaren vill nu tydliggöra detta genom ändringen i 9 kapitlet miljöbalken. Gällande rättspraxis och lagförslaget har direkt betydelse för prövningen i förevarande ärende. Mot bakgrund av gällande rättspraxis och förestående lagändring avseende grustäktsverksamheter i naturgrusformationer kan det inte finnas några lagliga förutsättningar för att medge fortsatt grusbrytning i Gråbodeltat. När det gäller ur vattenförsörjningssynpunkt riksintressanta vatten- och grusförekomster, finns idag ingen laglig möjlighet att klassa dessa som riksintressen. Både Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har emellertid i remisskrivelser inom ramen för den pågående Miljöprocessutredning (2007:04, tilläggsdirektiv 2008:184) föreslagit att för dricksvattenförsörjningen - idag eller i framtiden - betydelsefulla mark- och vattenområden skall kunna klassificeras som riksintressen. Gråbodeltat utgör ett sådant riksintressant område, som vid en lagändring, med all sannolikhet kommer att klassas som riksintresse för vattenförsörjningen. Syftet med lagändringen är att ge ett ökat skydd åt områden med ytoch grundvattenförekomster och infiltrationsområden av betydelse för dricksvattenförsörjningen. Arbete pågår, bl a genom SGU, med att geografiskt lokalisera riksintressanta grundvatten- och grustillgångar i landet. SGU föreslås därför också få ett särskilt ansvar för inventeringen och bestämmandet av vilka områden som kan vara av riksintresse. På sätt kommunerna och GR tidigare framfört, hemställes därför ånyo om att länsstyrelsen i ärendet inhämtar yttrande från SGU i fråga om Gråbodeltats betydelse för den befintliga och framtida dricksvattenförsörjningen. Sammanfattning Kommunerna och GR konstaterar att sakkunnigutlåtandet inte tillför något nytt, avgörande beslutsunderlag i ärendet. Enligt kommunernas och GR:s mening styrker utlåtandet deras inställning i ärendet, nämligen att området består av ett (1) grundvattenmagasin utan någon hydrogeologisk barriär samt att ett tillräckligt underlag saknas för att medge ett nytt tillstånd till grustäkt. I utlåtandet behandlas inte i tillräcklig utsträckning bl a betydelsen av vatten- och grusförekomsten i Gråbodeltat för vattenförsörjningen samt riskerna för de befintliga

8 8 privata och kommunala samt kommande regionala vattenintressena vid en ny grustäkt i den västra delen av området. Kommunerna och GR hemställer ånyo om att länsstyrelsen i ärendet inhämtar yttrande i dessa frågor från SGU. I övrigt vidhåller kommunerna och GR sin inställning och grunderna härför på sätt som de tidigare redovisat i ärendet och hänvisar särskilt till vad de uppgivit i föregående yttrande till Miljöprövningsdelegationen. Den fortsatta handläggningen På sätt framgår av underlaget i ärendet torde bottnen inom täktområdet i Gråbodeltat på flera ställen ligga för nära grundvattenytan. I av länsstyrelsen tidigare meddelade beslut om täkttillstånd anges uttryckligen att grusbrytning endast får ske till en nivå av 1 m respektive 3 m ovan högsta grundvattenytan. Det föreligger därför skäl att kontrollera grundvattennivåerna inom området i förhållande till tidigare täkttillstånd, varför kommunerna och GR hemställer att länsstyrelsen föranstaltar därom, innan beslut fattas i ärendet. Lerum Göteborg Göteborg För Lerums kommun För Göteborgs Stad För Göteborgsreg. kommunalförb. Bilaga 1 Utdrag ur Regeringens lagförslag Ds 2008: /lst-0206