Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008

Transkript

1 1(7) Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008 Rampost 5 Samordning och utveckling av indikatorer Ansvarig myndighet/organisation: Riksantikvarieämbetet Projektnamn: Utveckling av indikator för uppföljning av delmål om Hållbart brukande Diarienummer: Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Naturvårdsverket, Boverket, Jordbruksverket, Fiskeriverket, Glesbygdsverket och RUS tagit fram ett indikatorprogram som svara mot behovet av indikatorer för förslag till nytt delmål Hållbart brukande inom Hav i balans, levande kust och skärgård. Indikatorerna har tagits fram genom en vidareutveckling av befintlig metod. där en stor mängd olika statistiska variabler har analyserats utifrån deras förmåga att fungera som indikatorer. De nya indikatorerna som föreslås baseras inte på offentlig statistik då det har visat sig att statistiken i första hand lämpar sig för att belysa förutsättningar eller förvaltningsbetingelser. Programmet föreslår ett preliminärt indikatorprogram samt en ansvarig myndighet för respektive indikator. Programmet föreslår ett delat ansvar i större omfattning än tidigare med bland annat en fördjupning vart 4:e år. Riksantikvarieämbetet har genomfört en fördjupning av den föreslagna indikatorn Byggnader och bebyggelsemiljöer. Fördjupningen är ett exempel på hur myndigheter kan genomföra en enklare uppföljning med hjälp av offentlig statistik. I fördjupningen används ett förvaltningsindex som ska indikera var heta, svala, neutrala och folktomma områden är belägna längs med kusten. Förvaltningsindexet är ett bra exempel som kan fungera som en generell bakgrund till alla fördjupningar. Statistiken kan peka på var förändringsbenägenheten är som störst, vi kan se förändringar men däremot inte om de gagnar kulturmiljön. Det finns därför behov av fältbesök som en direkt, case-baserad övervakning av tillståndet i den fysiska miljön. Statistiken visar att övervägande delen av våra kust- och skärgårds-områden är mycket attraktiva som boende- och rekreationsmiljöer. Områdenas attraktivitet kommer till fysiskt uttryck genom ett ökat befolknings- och exploateringstryck. Få kuststräckor kan entydigt klassificeras som svala områden eller helt folktomma områden. Sett till landet i sin helhet är det vid kusten som det byggs, här finns flera av de större sammanhängande urbana områdena och här finns en nettoinflyttning av människor. En generell slutsats kan därför vara att planering och styrning i olika former är central i stort sett längs hela kusten. Statistik lämpar sig väl att om man vill arbeta proaktivt vid planering av åtgärder i ett tidigt skede. Fördelen med statistiken är att den går att bryta ned regionalt och lokalt. Att använda sig av statistik är relativt billigt och kostnadseffektiv metod. Möjligheten finns att använda samma statistik för flera av miljökvalitetsmålen. Statistiken är användbar även i andra sammanhang exempelvis inom regional utveckling samt inom andra områden.

2 2(7) Projektets mål och syfte har uppnåtts. Ansvarig myndighet/organisation: Jordbruksverket Projektnamn: Utveckling av indikatorer för biotoper i odlingslandskapet Diarienumer: Syftet med den här studien var att utarbeta en metod med vilken man skulle kunna bedöma hotstatus och trender för olika småmiljöer i odlingslandskapet. Tanken var att utgå från förändringar i hotstatus för arter för att därigenom få en bild av tillståndet för de biotoper i odlingslandskapet som arterna är knutna till. Studien bygger på svenska rödlistor från 1995, 2000 och Resultaten visar att för många biotoper är trenden negativ, dvs. arternas hotsituation har ökat. Värst ser det ut för torrängar, alvar och sandiga miljöer. För några få biotoper är trenden positiv. Det gäller buskrika marker och vissa vattenmiljöer. Metoden att bedöma trender för biotoper fungerar i princip. Det finns dock brister. En osäkerhet är att bedömningarna som ligger till grund för rödlistorna kan skilja mellan såväl enskilda arter som hela organismgrupper. Dessa problem minskar dock på sikt i betydelse eftersom förhållningssättet till de internationella rödlistekriterierna har blivit striktare samtidigt som kunskapen om arter och organismgrupper ständigt ökar. Nya rödlistor tas fram vart femte år. Redan 2010 torde förutsättningarna för att på ett tillförlitligt sätt kunna bedöma hotstatus och trender för odlingslandskapets många småbiotoper ha förbättrats påtagligt. Ansvarig myndighet/organisation: Jordbruksverket Projektnamn: Genomgång och fördjupad utredning av betesmarksindikatorer. Diarienummer: Jordbruksverkets rapport 2008:30 Ängs- och betesmarker en genomgång av tillgänglig statistik webblänk: l /Rapporter/2008 Sammanfattning Kvaliteten på underlaget för statistiken om ängs- och betesmarken var under senare delen av 1900-talet ofta bristfällig. Under 2000-talet har insamlingstekniken ändrats från att vara helt baserad på postenkäter till att i stor utsträckning bygga på ansökningar för EU:s jordbruks stöd. Långa tidsserier med betesmarksarealer är ofta svårtolkade. Det som i statistiken ser ut som en ökning efter EU-inträdet är troligen en effekt av att arealerna började redovisas alltmer. Minskningen de senaste åren kan bero på hårdare regler för att få stöd,

3 3(7) men de arealer som inte längre platsar i stödsystemen finns vanligen kvar fast utanför lantbruksstatistiken. Ängs- och betesmarken är ojämnt fördelad i landet. De största totala arealerna finns i Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Skåne och Västra Götalands län. Det är även stora regionala skillnader vad det gäller fördelningen av olika typer av ängs- och betesmarker. Exempelvis är slåtteräng vanligt förekommande i Skåne och i Norrbottens län medan skogsbete är mest frekvent på Gotland och i Kalmar län. Fastighetstaxeringen och Svenska Marktäckedata visar betydligt större betesmarksarealer än lantbruksstatistiken. Avvikelserna bedöms framförallt bero på skillnader i hur definitionerna tolkas. Det finns även betesmarksarealer som inte fångas upp av lantbruksstatistiken. Ytterligare en förklaring är att de ovan nämnda datakällorna inte har några begränsningar gällande vilka kategorier av företag som ingår, medan lantbruksstatistiken innefattar jordbruksföretag med mer än två hektar åkermark. Modifierade stödregler, nya sätt att använda marken (exempelvis för produktion av energi) och en ombildad definition för skogsmark är tre exempel på kommande förändringar som troligen kommer att påverka statistiken om ängsoch betesmark. För att möta dessa förändringar kan det vara lämpligt att göra en översyn av de ägoslagsdefinitioner som ska gälla framöver. Kanske behöver det tas fram nya ägoslag som bättre beskriver den framtida markanvändningen. De senaste årens underlag till lantbruksstatistiken har hållit en relativ god kvalitet och det är önskvärt att kunna behålla denna nivå. Behovet att bevaka utvecklingen i betesmarkerna kommer fortsatt att finnas kvar i och med krav på utvärderingar av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap och uppföljningar av Landsbygdsprogrammet med miljöersättningar till ängs- och betesmarker. Ansvarig myndighet/organisation: Socialstyrelsen Projektnamn: Utveckling av miljöhälsoindikatorerna för buller Diarienummer: Redovisning av resultat Här presenteras de viktigaste resultaten från projektet. Indikatorn Besvär av trafikbuller Det fanns ett tydligt och systematiskt samband mellan ljudnivåer från vägtrafik och andel personer som i Miljöhälsoenkät 07 (MHE07) uppgav att de var besvärade av vägtrafikbuller. Även för spårbuller och flygbuller (endast data från Stockholm) syntes ett tydligt samband. Detta ger stöd för att Socialstyrelsens indikator Besvär av trafikbuller är en giltigt och användbar indikator när det gäller av besvär av trafikbuller. En jämförelse med den mest omfattande internationella metaanalysen av tidigare forskning visade att andelen besvärade per exponeringskategori enligt resultaten från MHE07 är högst rimlig. Indikatorn Sömnstörda av buller Flera frågeställningar relaterade till sömnstörning ingick i MHE07. För samtliga fanns ett samband mellan ljudnivå från trafikbuller och andel

4 4(7) personer som rapporterade sömnstörning orsakad av trafikbuller. Sambanden var dock svagare än för besvär av trafikbuller. Detta gällde också andelen sömnstörda enligt Socialstyrelsen indikator, som bygger på svar från två frågor. Resultaten visade på en tydlig effekt av tillgång till bullerskyddat sovrum på andelen sömnstörda enligt Socialstyrelsen indikator. Detta ger stöd för indikatorns giltighet. Det tydligaste sambandet med trafikbuller och sömnrelaterade besvär fanns för frågan om trafikbuller gör det omöjligt att sova med öppet fönster. Denna fråga kan alltså utgöra en god indikator på sömnrelaterade besvär av buller eftersom en god sömnkvalitet för många människor förutsätter att man kan sova med öppet fönster. Övrigt Den sammantagna bilden visade att såväl besvär av trafikbuller som sömnstörning ökar påtagligt vid nivåer från 55 db och uppåt. Nuvarande riktvärde för vägtrafik, 55 db LAeq,24h vid fasad, tycks alltså väl motiverat ur hälsosynpunkt. Studien visar att det finns kunskap att hämta genom att koppla bullerkartläggningar till miljöhälsoenkätdata. Det är angeläget att framtida bullerkartläggningar enligt EG:s bullerdirektiv genomförs på ett högkvalitativt och standardiserat sätt. Ansvarig myndighet/organisation: Sveriges Geologiska Undersökningar Projektnamn: Grundvatten i storstaden Diarienummer: Det är i allmänhet svårt att generalisera urbaniseringens påverkan på grundvattennivåer i storstäderna då effekterna är beroende av lokal geologi, hydrogeologi, klimat och stadens specifika utformning. Varje stad och område har sin specifika situation som kräver sina unika lösningar anpassade till dess förmåga att klara förändring och vidareutvecklas (resiliens) för att uppnå en hållbar utveckling. Multipla problem i den underjordiska miljön bidrar till en komplexitet och det är svårt att får helhetsbilden. Det finns därmed ett behov att utveckla lokala handlingsprogram för att kunna nå målet med grundvatten av god kvalitet. Det saknas i regel en övergripande helhetsbild över grundvattensituationen och dess förändringar i tid både vad gäller grundvattenkvantitet och effekter av grundvattennivåförändringar, men också vad gäller grundvattenkvalitet. Kunskap om samspelet mellan grundvattennivåförändringar och vattenkvalitet saknas ofta, med undantag från saltvatteninträngningsproblematiken i kustområdena. Det finns ett stort behov av bättre genomtänkta övervakningsprogram med mätning och provtagning av både grundvattennivåer, grundvattenkemi, mikrobiologiska parametrar samt frekventa uppföljningar av mät-och analysresultat. Detta för att i den urbana miljön få en bättre helhetsbild samt för att kunna följa upp förändringar, konsekvenser därav och för att kunna prognostisera förändringar i ett framtida förändrat klimat.

5 5(7) Mycket pengar spenderas på övervakning och analys av grundvatten men få utvärderingar, sammanställningar och uppföljningar görs förrän effekter av förändringar i grundvattnet blir direkt märkbara i något annat sammanhang. Med fler portrycksmätningar i både Göteborg och Stockholm kan t.ex. situationen med sättningsproblem förebyggas innan skador uppstår på infrastruktur. Rutiner för mätning, analys och utvärdering behöver utarbetas lokalt för varje enskilt tätortsområde då de hydrogeologiska förutsättningarna skiljer sig åt. Mycket pengar läggs även på nya undersökningar av både mark-, berg- och vattenförhållanden, medan resultaten från äldre undersökningar ofta glöms bort. Äldre undersökningsresultat kan ge värdefull information om t.ex. naturliga grundvattennivåer och mer realistiska min- och maxvärden för ett redan delvis exploaterat område. Detta har t.ex. gjort i Malmö Stads GeoAtlas i vilken äldre undersökningar och resultat därav kan sökas ut och användas för uppföljning och inför framtida projekt. Det är idag svårt och tidsödande att få tillgång till befintliga data och resultat från olika grundvattenkontrollprogram och ett digitalt webbaserat system skulle underlätta mycket för storstadsområdena. Generellt kan sägas att urbanisering av ett område framförallt påverkar grundare akviferer på två sätt: 1. Förändring av flödesmönster till följd av grundvattennivåförändringar (minskad infiltration och läckage via VA-system och ledningsgravar) 2. Förändring av vattenkvaliteten (diffusa föroreningar och utsläpp via punktkällor men också en förändrad kemisk miljö genom förändringar i grundvattennivåer och flödesmönster. I Göteborg, Malmö och Stockholm har grundvattennivåförändringar framförallt orsakat sättningsproblem, saltvatteninträngning och förändrat flödesmönster i akvifererna. Förändrade flödesmönster och ökade grundvattengradienter har bl.a. lett till en ökad spridning av föroreningar. Grundvattenövervakningen i Göteborg och Stockholm har fokuserats på sättningsproblematiken i framförallt lerområden som inducerats av grundvattensänkningar, framförallt i anslutning till olika infrastrukturprojekt såsom läckage i samband med t.ex. tunnelbyggande, dränering av mark och avloppssystem. Grundvattenövervakningen i Malmö har från Malmö kommuns sida framförallt inriktats på grundvattenkvalitet (grundvattenkemiska parametrar), medan grundvattennivåmätningar endast utförts i anslutning till större infrastrukturprojekt och i anslutning till vatten- och miljödomar rörande bevattning, industri eller energiutvinning. Anledningen till de olika strategierna i Malmö jämfört med Göteborg och Stockholm kan dels förklaras med de olika områdenas olika geologi och därmed olika stora effekter från grundvattennivåförändringar, men även med att Malmö Stad betraktar grundvattnet som en potentiell framtida dricksvattenresurs. I Göteborg och Stockholm har detta inte varit fallet då man inte har tillräckliga grundvattenresurser för att klara dricksvattenförsörjningen och att dricksvattnet därmed är helt baserad på ytvatten. Ett nytt utökat övervakningsprogram för kontroll av kvalitet och mätning av grundvattennivåer är just nu under uppstart i Malmö Stad (2009). I Göteborgsområdet förväntas risken för ras och skred öka med anledning förhöjda portryck till följd av ökande nederbörd orsakat av den pågående

6 6(7) klimatförändringen. I både Göteborg och Stockholm finns en framtida vision om ett digitaliserat arkiv med geodata. Av de vatten- och miljödomarna som studerats framgår att problem med inducerade grundvattennivåförändringar numera undersöks och regleras noga. Problemet är att många olika organisationer utför sina egna övervakningsprogram och ingen sammanställer eller kan sägas ha en helhetsbild över grundvattensituationen. En bättre koordination över de olika övervakningsprogrammen inom samma område hade kunnat leda till en bättre helhetsbild över grundvattensituationen och en mer samhällelig kostnadseffektiv övervakning. Det bör om möjligt ställas krav för varje ny miljödom, att övervakning och utvärderingar ska samordnas mellan de olika verksamhetsutövarna. Det bör också ställas krav på att de mätdata som resulterar från övervakning i samband med miljödomar ska inges till tillståndsmyndigheten alternativt kommunen, så att den finns tillgänglig även efter att en verksamhet och dess övervakning slutförts. Ett nät av referenspunkter behövs etableras i ytterområdena av tätorterna liksom representativa övervakningspunkter i varje akvifer inom tätorterna för att kunna genomföra mer långsiktig övervakning av grundvattensituationen och förändringarna däri. På så sätt kan vi få en bättre helhetsbild och utveckla lösningar speciellt anpassade till ett tätortsområdes lokala förmåga att åstadkomma resiliens, dvs bättre flexibla lösningar som klara större förändringar med tanke på kommande klimatförändringar och att vissa naturliga processer accentueras. På så sätt kan även tätortsmiljö uppnå en bättre och mer hållbar utveckling. Förutom att skapa en förståelse för och initiera uppföljningar och utvärderingar av hur grundvattensituationen förändras i tätortsmiljöer, finns en önskan från några kommunerna om att SGU ska utveckla någon form av nyckeltal för uppföljning av grundvattennivåmålet. Det kan därför vara av intresse att utveckla en utvärderingsmetod med t.ex. grundvattennivåindex specifikt avpassat för uppföljning av det svenska delmiljömålet grundvattennivåer. Ett grundvattennivåindex bör naturligtvis vara utformat så att det anpassas till de lokala förhållanden som råder i ett område (se t.ex. Prions et al 2002). Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns ett behov av utarbeta strategier för övervakning, utvärdering och uppföljning av grundvattensituationen i urbana områden för att kunna ställa bättre prognoser om inför framtida förändringar, både antropogent och naturligt inducerade i ett förändrat klimat. Redovisningar saknas ( ) för följande projekt: Ansvarig myndighet/organisation: Naturvårdsverket Projektnamn: Biodiversitetsindikatorer i kartform, pilotprojekt Diarienummer: Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Västra Götaland Projektnamn: God bebyggd miljö mål och indikatorer för anpassning till

7 7(7) ett förändrat klimat Diarienummer: