Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Transkript

1 Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

2

3 Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden och näringslivet fortfarande av brist på jämställdhet. Det handlar bland annat om skillnader i kvinnors och mäns möjligheter att komma in på arbetsmarknaden, att stanna kvar och utvecklas i arbetslivet liksom att kunna kombinera arbete och familjeliv. Bristen på jämställdhet visar sig också genom till exempel löneskillnader, ojämlika karriärmöjligheter, könsskillnader i sjukskrivningar, ojämn fördelning av föräldraförsäkring och underrepresentation av kvinnor i företagens ledningar. (Regeringens hemsida) I juni 2009 presenterades en strategi för jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet. Strategin innehåller både en analys och en beskrivning av konkreta åtgärder som främjar kvinnors och mäns lika möjligheter att utvecklas i arbets- och näringslivet. Strategin innehåller följande inriktningar: Motverka könsuppdelningen på arbetsmarknaden och i näringslivet Främja jämställda villkor för entreprenörskap Jämställt deltagande i arbetslivet Jämställda arbetslivsvillkor Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Utifrån detta har Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Mittuniversitetet och projektet Kompetenslyftet sammanställt statistik samt genomfört en kartläggning av de regionala villkoren. Föreliggande text är en sammanfattning av en större rapport. Om jämställdhet Jämställdhet är en fråga om demokrati. Det innebär att kvinnor och män ska ha samma, vare sig mer eller mindre, möjlighet till påverkan i samhället och att forma sina egna liv. I det ingår bland annat villkoren för beslutsfattande, delaktighet, ekonomisk självständighet livet ut samt trygghet och omsorg. Genom att använda könsuppdelad statistik och andra underlag kan villkoren för kvinnor och män synliggöras. Från det vi upplever som enskilda företeelser, framträder mönster och strukturer. De ger oss hjälp att identifiera problem på strukturell nivå. Men kan också vara ett stöd i hur vi praktiskt ska gå tillväga för att förändra, så att kvinnor och män får samma makt att förändra samhället och sina egna liv. Att bryta mönster är aldrig lätt. Trots att det inte finns några formella hinder för ett jämställt samhälle kvarstår skillnader inom nästan alla områden. För en mer fullödig statistik av hur det ser ut i vår region än den som presenteras i denna skrift hänvisas läsaren till foldrarna Kvinnor och män i Jämtlands län samt Kvinnor och män i Västernorrlands län.

4 Ojämställt och jämställt - en fråga om geografi? Mönstren för ojämställdhet i vår region är i stort desamma som i Sverige och de nordiska länderna. Men forskning har visat att det finns regionala skillnader i kvinnors och mäns livsvillkor. Man talar om regionala könskontrakt. Det traditionella utmärks av att kvinnor och män finns inom olika branscher och på olika nivåer på arbetsmarknaden, samt att vård och omsorg av barn och gamla i huvudsak sköts av familj och släkt. Det moderna kontraktet innebär en mindre grad av åtskillnad och en högre grad av offentligt ansvar för vård och omsorg. Det otraditionella kontraktet är en kombination av de två föregående kontrakten och finns främst i områden som definieras som kustregioner och dynamiska landsbygder. Det kan t ex vara regioner med huvudsaklig tillväxt inom tjänstenäringar. Inom dessa har det visat sig möjligt att skapa mer jämställda könskontrakt. Det ger en antydan om, att det inom vår region kan rymmas möjligheter till ett mer otraditionellt genuskontrakt. Det kan, om det tas tillvara på rätt sätt, bli en framgångsfaktor. Att delta i arbetslivet på lika villkor Införandet av barn- och äldreomsorg i början på 1970-talet är en av historiens största satsningar inom jämställdhetspolitiken. Det gav förutsättning för stora grupper av kvinnors att få inträde på arbetsmarkanden. Detta är ett villkor som fortfarande kvarstår i högre grad för kvinnor än för män. Betydligt fler kvinnor än män förvärvsarbetar deltid i båda länen. En förklaring till detta är kvinnors fortsatta ansvarstagande för barn och anhöriga. Föräldraförsäkringen ger föräldrar rätt att fullt ut dela på föräldraledigheten. Syftet är att det ska lägga en grund till en framtida jämställd arbets- och ansvarsfördelning i familjen. Dock finns en möjlighet att överlåta dagar på den andra föräldern vilket utnyttjas i hög grad. Det innebär en fortsatt snedfördelning av föräldraförsäkringen mellan kvinnor och män. I Västernorrland tar männen ut 22 procent av föräldraledigheten. Motsvarande siffra i Jämtlands län är 25 procent. Mönstret fortsätter långt upp i skolåldern, speciellt för sammanboende föräldrar. Kvinnor fortsätter att anpassa sitt förvärvsarbete, både vad gäller tid och geografiskt, till vad som tycks vara den förhärskande normer om barns bästa. I praktiken innebär det att det obetalda arbetet i större utsträckning hamnar på kvinnorna och deras ekonomiska självständighet blir beskuren, livet ut. Detta riskerar att öka i samband med kommunala nedskärningar inom barn- och äldreomsorg. Statistiken visar att det ofta är kvinnorna som tar ansvaret att tillgodose omsorgsbehovet hos make, sjuka föräldrar och handikappade barn. Lika tillgång till offentlig omsorg för kvinnor och män, liksom ett minimum av tvång på båda könen när det gäller anhörigomsorg i omsorgsrelationer, är ett sätt att se på jämställdhet ur både brukarens och de anhörigas perspektiv. Det innebär att det skall vara samma förväntningar på döttrar och söner, sammanboende/gifta kvinnor som män att ta hand om den anhörige som är i behov av omsorg. På liknande sätt är tillgång till barnomsorg en viktig förutsättning för att kvinnor och män ska kunna förena förvärvsarbete med hem och barn. Det finns ett starkt samband mellan barns närvarotider i förskolan och mödrars arbetstider. Kopplingen till fäders

5 arbetstider är betydligt svagare. Barnomsorgens kvalité kan bland annat mätas med förskolegruppernas storlek där riksgenomsnittet år 2010 var 16,9 barn/grupp. I Västernorrland är genomsnittet betydligt högre med Timrå (21,5) och Sollefteå (20,2) utmärker sig som sämst i klassen. I Jämtland ser det betydligt bättre ut där flertalet kommuner ligger på mellan barn/grupp. Avsaknad av en anpassad barnomsorg för kvinnor och män som arbetar inom branscher med obekväma arbetstider, som service, vård- och omsorg, industri, kan utgöra ett arbetshinder. Långt ifrån alla kommuner erbjuder förskoleverksamhet på obekväma arbetstider. Båda länen avviker från riksgenomsnittet för barn som är inskrivna på obekväma arbetstider. I Sverige är riksgenomsnittet 15 procent, storstäderna 23 procent. I vår region kan nämnas Sundsvall och Östersund med 6 respektive 9 procent. Pendlingskommunerna Timrå och Krokom har stora skillnader med 1 respektive 7 procent inskrivna. Denna sociala infrastruktur är en viktig jämställdhetsåtgärd. Det kan även ses som en förutsättning för tillväxt. Men ytterst sällan marknadsförs det som en sådan. Den ojämställda hälsan De höga ohälsotalen är ett problem för samhällsekonomin och den enskilde individen. Kvinnor och särskilt de i Jämtlands län har en högre och längre sjukfrånvaro än män. Detta är en paradox eftersom kvinnor, även i vår region, lever längre och sundare än män. Det borde innebära att kvinnor är friskare än män. En annan faktor som talar emot att kvinnor generellt är sjukare än män är de stora skillnaderna som finns inom gruppen kvinnor. Många menar att strukturella problem kan ligga bakom den höga sjukfrånvaron. De som arbetar inom offentlig sektorn har betydligt högre sjukfrånvaro än de som arbetar inom privata sektorn. Kraftiga nedskärningar, bristande organisations- och ledningsstrukturer, arbetsuppgifternas karaktär och status anses ha betydelse. Även strukturer utanför arbetsplatsen bidrar till kvinnors ohälsa. Ett exempel är de olika åtgärder som erbjuds kvinnor och män vid rehabilitering. Män får oftare utbildning och utredning, medan kvinnor vanligtvis får arbetsträning vilket är den minst kostsamma och ambitiösa åtgärden. En annan förklaring till ohälsan är dubbelarbetshypotesen. Den innebär att kvinnor utför betalt arbete i större utsträckning än tidigare samtidigt som de fortsättningsvis tar lika stort ansvar för det obetalda hemarbetet. Förutom högre ohälsa blir följden av kvinnors dubbelarbete att de får lägre löner, lägre ersättning vid sjukdom och föräldraledighet och i förlängningen lägre pension. Sambandet mellan bristande jämställdhet och de ökade sjukskrivningarna har inte uppmärksammats nämnvärt. Kvinnor och män arbetar och studerar åtskilda Ungefär 50 procent av kvinnorna och 20 procent av männen arbetar inom offentlig förvaltning. Och inom den privata sektorn arbetar 50 procent av kvinnorna och 80 procent av männen. De mest könssegregerade näringsgrenarna, där i huvudsak bara kvinnor eller män arbetar, återfinns inom byggnads och energisektorn, vård och omsorg samt utbildningssektorn. Kvinnor bryter mönster i högre grad än män. De traditionella mönstren som bygger på förväntningar om vad kvinnor och män kan och

6 bör göra kvarstår i högre grad i vår region än i storstadsregioner. De börjar redan i grundskolan i samband med val till gymnasiet och fortsätter vidare vid högskolestudier. För samhället medför detta att arbetskraftens fulla potential inte nyttjas. Och för individen att valet av yrke och bransch mer är beroende av samhällets förväntningar än hans/hennes fallenhet och förmåga. Andelen av befolkningen som har eftergymnasial utbildning i vår region ligger under riksgenomsnittet förutom när det gäller kvinnor i Jämtlands län som har en generellt högre utbildningsnivå än kvinnor i Västernorrland. Kvinnorna i regionen har statistiskt högre utbildningsnivå och bättre betyg än männen. Men det återspeglar sig inte i lönenivåerna. Även arbetslösheten tenderar att vara ojämställd. I Västernorrlands län är arbetslöshetssiffrorna generellt fortsatt höga. I Jämtland verkar den negativa trenden verkar vara bruten för männen. Men inte för kvinnorna. Jämtland utmärker sig när det gäller en hög andelen företagare. Det gäller både kvinnor och män. Men många av företagen i Jämtlands län drivs på deltid och med förhållandevis liten omsättning. I Västernorrland driver färre personer företag än genomsnittet i Sverige. Detta är troligen kopplat till länens olika struktur där Västernorrland kännetecknas av större industrier och Jämtland av en turistnäring. Framtida kompetensförsörjning förutsätter ökad attraktivitet Flyttmönster är en indikator på en regions relativa konkurrenskraft. Hög utflyttning innebär liten attraktionskraft hos befolkningen. Ur ett tillväxt och jämställdhetsperspektiv är det viktigt att en region kan erbjuda både kvinnor och män bra anställningar och livsvillkor i samband med en inflyttningar. Detsamma gäller givetvis de som redan finns på orten för att undvika en utflyttning. Rörligheten bland unga är stor i hela landet. Dessvärre är flyttfåglarna mindre benägna att landa i vår region till skillnad från många andra landsbygder. Generellt är Sverige ett i demografisk mening könssegregerat land. I vissa regioner lever fler kvinnor än män, i andra tvärt om. Vår region kännetecknas av brist på ungdomar och särkskilt unga kvinnor. Att unga kvinnor lämnar landsbygden och mindre tätorter har länge uppmärksammats som ett problem. Att statistiken idag visar att unga män flyttar i nästan lika hög utsträckning, innebär ingen större tröst för de utsatta regionerna. För att nå en hållbar demografisk balans, det vill säga att fler människor föds än som avlider, måste vi öka kunskap om vad som får unga kvinnor och män att flytta/återvända till regionen. En fortsatt befolkningsminskning kommer att leda till att den tillgängliga arbetskraften minskar. Det i samband med stora pensionsavgångar innebär att den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen i länen avstannar. Det är en utmaning för regionen att vända den negativa befolkningsutvecklingen. Det kan bland annat ske genom att erbjuda unga kvinnor och män, oavsett etnicitet, en jämställd livsmiljö med lika villkor när det gäller utbildning, arbete, företagande och entreprenörskap.

7 Tryck: Länsstyrelsen i Västernorrlands län

8