Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030

Transkript

1 Rapport Sida: 1 av 6 Dnr. Af-2014/ Datum: Region Skåne Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030 Arbetsförmedlingen har tagit del av Regions Skånes remissförlag till Skånes regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne Övergripande synpunkt för utvecklingsstrategin: Genomgående bra ansats att koppla ihop Skånes regionala utvecklingsstrategi med de större sammanhangen och delstrategierna i den nationella och europeiska kontexten. Arbetsförmedlingen kan i stora drag ställa sig bakom de fem prioriterade ställningstagandena. Blir tydligt att strategin skall uppfattas som ett övergripande inriktningsdokument över vad vi i Skåne bör göra och fokusera på. Dokumentet saknar till stor del hur målen konkret skall nås och hur strategin skall förverkligas. Det saknas överlag en verktygslåda för att nå målen som beskrivs. Dock har Arbetsförmedlingen uppfattat att detta inte i heller är avsikten med dokumentet. Konkreta strategier och samverkan mellan relevanta aktörer i Skåne, kopplat till utvecklingsstrategin måste dock utvecklas för att strategin och de tillhörande målen 2030 skall kunna uppfyllas. Målbild: Det öppna Skåne, i detta stycke under gränsöverskridande aktiviteter bör det nämnas något om gränsregionerna Halland, Blekinge och Småland som skånskt samarbete med grannar. Borde i strategin innehålla något mer om ökad tolerans och öppenhet samt möjligheten för Skåne att vara ett föredöme i integration mellan utlandsfödda och svenskfödda. Ett led i denna integration är ett uttalat mål att sysselsättningsgraden skall på sikt vara lika hög för de som har utomnordisk bakgrund som svenskfödda. Detta skulle kunna vara ett av målen för 2030 när det gäller ställningstagande Skåne skall bli en stark hållbar tillväxtmotor. Integrationsperspektivet bör inte vara ett eget Arbetsförmedlingen Paul Andersson MO Södra Götaland

2 Sida: 2 av 6 stycke utan bör integreras med helheten i dokumentet och på många punkter lyckas detta väl inte minst i den beskrivande texten i målbilden- Det öppna Skåne. I faktastycket Skåne här och nu bör Öresund DK/Köpenhamn läggas till när den ena arbetsmarknadsregionen, Malmö/Lund/Helsingborg beskrivs under stycket Skåne har en tudelad arbetsmarknad. Efterlyser vidare en mera jämställhetsintegrerad analys bland annat i faktapunkterna. Jämförelser mellan män och kvinnor finns under några enstaka punkter, det hade kunnat finnas jämförelser på fler områden som belyses. Överlag kan ett tydligare jämställdhetsperspektiv genomsyra hela strategin. Kommentarer till de fem prioriterade ställningstagandena Genomgående är det en hel del saker i de olika ställningstaganden som går in i varandra, exempelvis i ställningstagande nr 1 beskrivs fördelarna med flera in på arbetsmarknaden, fler får bättre utbildning, bättre kommunikationer. Samtliga faktorer som radas upp är viktiga förutsättningar också i ställningstagande nr 2 Skåne skall bli en stark hållbar tillväxtmotor. Likadant skulle stycket om Förbättra företagsklimatet och främja innovationen möjligtvis bättre höra hemma under ställningstagande nr Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Under delstrategi 6 får gärna specificeras mera hur Skåne skall förbättra och främja innovation, stycket är något luddigt. Exempelvis kan specificeras mera högskolor och universitetens roll. De många aktörer och nätverk som arbetar med att främja innovation i Skåne kan nämnas likadant att Region Skåne står för en stor del av finansieringen av dessa. Inkubatorer och branschorganisationer som representerar viktiga näringskluster i Skåne, deras roll för att främja innovation och fler företag hade kunnat nämnas. Under delstrategi nr 2, för gärna in att också personer med funktionsnedsättning omfattas av ett inkluderande förhållningssätt. Överlag saknas ett perspektiv på att Skåne måste göras tillgänglig och inkluderande för personer med funktionsnedsättning och ohälsa. Att öka tillgängligheten medför stora satsningar inom olika områden. Annars bra och ändamålsenliga delstrategier. Särskilt delen under delstrategi 2 att Skåne bör arbete mera med att utveckla samverkan mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor, den idéburna sektorn och den enskilde medborgaren. Generellt finns behov av ökad samverkan mellan nivåer och aktörer i Skåne men också tydligare ansvarsområde och gränssnitt mellan nivåer och aktörer. Det finns inte nödvändigtvis behov av flera arenor utan mera behov av att använda de befintliga smartare.

3 Sida: 3 av 6 Region Skåne skulle kunna ta på sig en mera sammankallande roll för att förena de olika aktörerna som behövs kring ett visst problemområde. Korsbefruktning och synergivinster kan göras mellan olika arenor men risken finns alltid att det blir för många arenor och effektivitetsförluster inom de offentliga aktörerna samtidigt som helheten av perspektiv tappas bort eller saknas för många av dessa aktörer. FINSAM, det vill säga de finansiella samordningsförbunden är ett utmärkt exempel på en samverkansarena där aktörer får ett incitament att samverka kring en gemensam målbild för att lösa upp ett gemensamt problem, där det finns ett behov av samverkan samt undvika stuprör och gränsdragningsproblematik. Exempelvis när det gäller människor i ohälsa och att få fler till anställning, vilket leder till ökad tillväxt och sysselsättning i Skåne. Arenan som skapas behöver inte i heller omspänna hela Skåne vilket FINSAMexemplet visar. 2. Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Styrkeområdena i form av de näringar som lyfts fram är väldigt konkreta, det är viktigt att det finns en hög medvetenhet varför just dessa näringar är de utvalda som pekas ut som särskilt viktiga att satsa på. I delstrategin 1 kan lyftas in att regionen bör bara aktiv i strukturomvandlingen som sker genom bland annat innovationer. Skåne behöver också flera patent samt förverkliga och dra nytta av dessa i produktion. Delstrategi 2: Mellan 2009 och 2020 beräknas den totala efterfrågan på arbetskraft i Skåne öka med 8 % men efterfrågan på personer med enbart folk- och grundskoleutbildning beräknas minska med 23 %. enligt uppgifter i strategin. Närmare hälften av de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen inom utsatta grupper har högst förgymnasial utbildning, och antalet bedöms öka åren 2013 och 2014 (Källa: Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013, Arbetsförmedlingen 2013). För att lösa ovanstående matchningsproblematik på arbetsmarknaden, då en stor del av arbetskraften efterfrågas i mindre utsträckning, kan en stor beståndsdel av lösningen utgöras av att en större del av befolkningen som ingår i arbetskraften bör vidarutbilda sig till nivån gymnasiekompetens eller högre utbildning. Detta då vi ser att det är i utbildad arbetskraft som efterfrågan förväntas öka. Ett nytt Kunskapslyft genom ett utbildningspaket hade kunnat vara en riktad insats från det offentliga. Utbildningsinsatsen torde ha störst effekt på unga som har lång tid kvar i förvärvslivet men ett livslångt lärande-perspektiv är troligen också positiv ur tillväxtsynpunkt. Generellt kan sägas att delstrategi två behöver byggas på med att en effekt av förbättrad matchning sker genom att öka anställningsbarheten hos arbetskraften. Anställningsbarheten ökar ifall kompetens kan byggas genom utbildning/kompetensutveckling till de delar av arbetskraften som idag inte har efterfrågad kompetens på arbetsmarknaden för att motsvara det som efterfrågas på arbetsmarknaden.

4 Sida: 4 av 6 Matchning är ett vitt och ibland problematiskt begrepp, matchning måste inte ses enbart som förmedling av befintligt utbud och efterfrågan av arbetskraft utan att arbetsmarknaden kan förbättras genom en påverkan av både utbud och efterfrågan, vilket skall resultera i att arbetsmarknadens funktionssätt påverkas positivt. Exempelvis kommer delstrategi 3 att bygga en stark utbildningsregion vara ett sätt att kraftfullt förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Likadant är det viktigt att näringslivet och arbetsgivare får stöd i att rekrytera så att kravprofilen innehåller just det som behövs för ett rekryteringsbehov så att inte onödigt höga krav ställs vilket också kan försvåra matchningen. Validera kompetens finns med i delstrategin och är en viktig komponent för att bidra till kompetensförsörjningen. Behövs förbättrade valideringsmetoder så att Skåne kan utnyttja arbetskraftens rätta kompetens genom att synliggöra denna. Behövs klargörande i ansvarsfrågan kring validering, staten bör ge en aktör ett tydligt uppdrag att arbeta med validering och med syftet att också förbättra arbetet med validering. För att öka sysselsättningsgraden totalt behöver också individer med nedsatt arbetsförmåga delta i högre utsträckning på arbetsmarknaden. Ett inkluderande på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning behövs både ur ett tillväxtperspektiv och ur ett mänskligt samhällsperspektiv av att ett högt deltagande på arbetsmarknaden för dessa individer skapar ett mera socialt sammahållet samhälle. Arbetsförmedlingen har erfarenhet av att samarbeta med kompletterande aktörer och leverantörer för att öka matchningen på arbetsmarknaden. Troligen kommer ett ökat samarbete att fortsätta även i framtiden. Perspektiv som saknas bland delstrategierna är utmaningar för exempelvis Expats. En utmaning består utav att experter som bland annat kommit för att arbeta på ESS och Max IV ska kunna stanna kvar då deras medföljande familjemedlemmar har svårigheter att få arbete vilket gör att vi riskerar gå miste om spjutspetskompetens. Dessutom saknas ett perspektiv av generationsväxling för de fåmansföretag där ägare inom kort kommer att gå i pension. Kompetenssamverkan i Skåne Att vi bör kraftsamla kring kompetenssamverkan i Skåne är en bra och heltäckande formulering. Kompetenssamverkan i Skåne kan vara den plattform där vi operativt kan lösa upp knutar där samverkansbehov föreligger och delge varandra information när problem inom kompetensförsörjning dyker upp som vi måste lösa. Någon aktör kan då ta på sig ansvaret att adressera problemet alternativt att ta med sig frågan för att tillsammans med andra relevanta aktörer lösa problemet. Kompetenssamverkan i Skåne kan då fungera som dels en informationsarena men också en operativ plattform som styr frågor rätt där de här hemma vilket får en operativ innebörd i respektive organisation. Sammansättningen av nya plattformar som bildas för att lösa kompetensförsörjningsfrågorna kan komma att förändras över tid, olika aktörer

5 Sida: 5 av 6 kanske behövs vid olika perioder. Konstellationen behöver inte var fast utan kan ändras, minska eller öka beroende på tid och behov. Arbetsförmedlingen har utifrån sitt grunduppdrag med arbetskraftsförsörjning till arbetsgivare och arbete till arbetssökande en naturlig koppling till Kompetenssamverkan i Skåne genom bland annat sitt matchningsarbete. Kompetensförsörjning blir tryggad genom att en bättre matchning säkerställs på arbetsmarknaden i form av att arbetskraften tillgodoser den kompetens som efterfrågas. Genom arbetsförmedlingens yrkesprognoser och andra arbetsmarknadsprognoser kan obalanser på arbetsmarknaden uppmärksammas och åtgärdas. Region Skåne, Länsstyrelen i Skåne eller någon annan regional aktör får gärna ta på sig rollen av en sammankallande och pådrivande part när det gäller att sammanföra statliga aktörer när det behövs samverka kring en ny fråga som inte kan rymmas inom kompetenssamverkan Skåne. Bra sammanfattning att tillväxt i Skåne skall vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. 3. Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne kan kännetecknas av flerkärnighet också när det gäller strukturen för högre utbildning med utbildningsleverantörer som täcker nästan hela Skåne. Samtidigt finns möjligheter till studier i Danmark. Köpenhamn/Öresund DK bör vara en del av den arbetsmarknadsregion vilket nämns som Malmö/Lund/Helsingborg. Likaså saknas öresundsregionen under delstrategin det inomregionala samarbetet. I delstrategin att stärka tillgängligheten är ett viktigt perspektiv att bygga ut kollektivtrafiken från utkant av stad till centrum. Gränssamarbete behövs med andra regioner, Blekinge, Småland, Halland, de administrativa gränserna kan komma att ändras oavsett strategi. 4. Skåne skal utveckla morgondagens välfärdstjänster Delstrategi 6 verkar mera höra hemma under ställningstagande nr 1 eller 2. Arbetsförmedlingen instämmer i vikten av det livslånga lärandet. Inga övriga kommentarer för detta ställningstagande. 5. Skåne ska vara en global attraktiv region Under delstrategin 2 bör utmaningarna för Expat, internationell expertkompetens lyftas fram om det inte redan tas med inom ställningstagande 2. Det vill säga att medföljande till internationella experter som skall arbeta i Sverige har idag svårt att få arbete. Om

6 Sida: 6 av 6 ingen lösning finns inom överskådlig tid riskerar Skåne och Sverige att tappa spjutspetskompentens och experter. I detta ställningstagande exempelvis under delstrategi 2 är det viktigt att kunna locka till sig fler internationella studenter och dra nytta av deras kompetens in till det skånska arbetslivet. Vi skall även kunna se att det är till ömsesidig nytta när internationell kompetens som finns i Sverige sedan blir goda ambassadörer för Skåne när de väl kommer tillbaks till sina hemländer. I förlängningen kan det leda till ökade export-och importmöjligheter av tjänster och varor förutom det kulturella utbytet. Arbetsförmedlingen Södra Götaland