Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson
|
|
- Emma Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser - redovisning av slutsatserna i Göteborgs universitetets utvärdering och av de kompletterande kartläggningarna Uppdraget I regionens Budget 2011 fick regionstyrelsen i uppdrag att utvärdera det regionala folkhälsoarbetet, vilket delegerades till folkhälsokommittén. Socialmedicinska avdelningen vid Göteborgs universitet genomförde utvärderingen. Det överenskomna syftet var att utvärdera implementeringen av folkhälsoarbetet i Västra Götaland för att kunna utveckla och bedriva ett mer framgångsrikt folkhälsoarbete. De tre övergripande frågeområdena var: Hur har regionala styrdokument och riktlinjer implementerats? Vilka styrkor och svagheter kan identifieras inom organiseringen av folkhälsoarbetet. Vilka implikationer ger utvärderingen för framtidens folkhälsoarbete särskilt avseende styrning, ledning och effektivitet synergieffekter och förbättringsområden. Utvärderingen är avgränsad till att omfatta de funktioner inom Västra Götalandsregionen som i reglementet har ett uttalat ansvar för folkhälsoarbetet och erhåller ekonomiska medel för detta. Insikten om att befolkningens hälsotillstånd påverkas av en rad samhällsfaktorer gör att det är viktigt att fler aktörer än de traditionella engageras. Därför krävs samarbete med flera parter förutom region och kommun. I arbetet med utvärderingsuppdraget och modelluppdraget identifierades ett antal viktiga samarbetsparter som vi har idag inom folkhälsoarbetet men
2 2(9) som behöver utvecklas och förstärkas. Därför gjordes ett antal kartläggningar över strategiska aktörerer. Men befolkningens hälsotillstånd påverkas av beslut i många politikområden och folkhälsoarbete kräver därför ett gemensamt ansvarstagande och samverkan mellan olika verksamheter 1. Västra Götalandsregionen har genom sitt utvidgade uppdrag unika möjligheter att påverka förutsättningarna för en effektiv samverkan mellan många av regionens aktörer inom den offentliga och privata sektorn samt inom den idéburna rörelsen och i det civila samhället. Dessa delar av regionens verksamheter är sällan formulerade i termer av folkhälsoarbete men är viktiga att inkludera när ambitionen är att föreslå åtgärder för att förbättra folkhälsoarbetet och förändringar i arbetets organisering. Utvärdering av folkhälsoarbetet Utvärderingen har genomförts av Socialmedicinska avdelningen vid Göteborgs Universitet och finns redovisad i rapporten Organisering för folkhälsa. En utvärdering för Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté 2. Utvärderingen utgick ifrån nuvarande organisation för regionens folkhälsoarbete, vilket i princip varit organiserat på samma sätt sedan 1999 för att utifrån från detta identifiera förbättringsområden. I utvärderingen uppmärksammas särskilt de funktioner som i reglementet har ett uttalat ansvar för folkhälsoarbetet och erhåller ekonomiska medel för detta. Folkhälsoarbetets innehåll har förändrats sedan regionen bildades. Sedan den nya folkhälsopolitiken Mål för folkhälsan antogs 2003, och den folkhälsopolitiska policyn 2009 är fokus numera att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsofrågorna kräver därför ett gemensamt ansvarstagande och samverkan mellan olika verksamhetsområden. Utvärderingen framför följande utvecklingsområden: Det är en styrka att det finns en regionövergripande funktion med ett övergripande perspektiv på folkhälsofrågor, men det är en svaghet att Folkhälsokommittén inte har det inflytande och mandat som behövs för att kunna driva ett strategiskt folkhälsoarbete, det är en svaghet att regionstyrelsen inte tar sitt ansvar för att inkludera folkhälsoarbetet på strategisk och operativ nivå, 1 Se t.ex. Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik, s Rapporten bifogas och finns tillgänglig på
3 3(9) det är en svaghet inom nuvarande organisering att roller och uppdrag är oklart formulerade. Det är en svaghet att regionen inte i tillräcklig omfattning tar vara på hälso- och sjukvårdens förebyggande och hälsofrämjande uppdrag. En styrka är att det finns en policy för folkhälsoarbetet men en svaghet att det inte finns mål och processmål för att ge inriktning åt det praktiska arbetet. Kartläggning av strategiska aktörerer för att förbättra folkhälsan De senaste årens snabbt växande diskussion om betydelsen av att påverka de faktorer och förhållanden som i sin tur påverkar hälsotillståndet sammanfaller till en diskussion om gränslandet mellan folkhälsoarbete, social hållbarhet och ökande hälsoklyftor i befolkningen 3. Därmed är det viktigt att beskriva den roll som verksamheter vilka inte täcks in i utvärderingen har för att påverka hälsotillståndet och skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Mot bakgrund av att Västra Götalandsregionens samtliga verksamheter har ett gemensamt ansvar för regionens folkhälsoarbete 4 gäller det samverkansytor inom de regionala förvaltningarna. Men det gäller även regionala förvaltningars samarbete med externa aktörer. Här nedan beskrivs kortfattat samarbetet mellan fyra olika centrala samarbets- och samverkansparter inom arbetet för att implementera policyn. Det är myndigheter, universitet och högskolor, interna samverkansparter samt idéburna organisationer. Dessa tilläggsrapporter ska ses som inventeringar av pågående samarbete och samverkan. Samtidigt är även dessa framåtsyftande och med den folkhälsopolitiska policyn och handlingsplanen som grund beskriver de åtgärdsförslag för att effektivisera och skapa legitimitet i folkhälsoarbetet. Tilläggsrapporterna är uppbyggda i tre huvuddelar. Den första delen beskriver aktörens centrala roll inom folkhälsoarbetet. Därefter följer en nulägesbild över aktuellt samarbete. Slutligen presenteras framåtsyftande förslag till förändringar, utifrån idén om ett effektivare arbete i policyn och handlingsplanens anda. 3 För en uppdaterad kunskapsöversikt för svenska förhållanden se t.ex. Mikael Rostila, Susanna Toivanen (red.): Den orättvisa hälsan. Liber förlag 2012, eller Malmökommissionens slutrapport Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa (Slutversion, mars 2013), tillgänglig på 4 Västra Götalandsregionens Budget 2013, s.24
4 4(9) Universitet och högskolor Varför är universitet/högskolor en viktig aktör? Ett strategiskt folkhälsoarbete bygger på kunskap om befolkningens hälsa och om sambanden mellan samhällets utformning och folkhälsa. Det i sin tur kräver kunskap om evidensbaserade modeller, en vetenskaplig kunskap om folkhälsoproblemet, implementerings- och organisationskunskap och liknande. Inom dessa områden är universitetet och högskolorna i Västra Götaland centrala aktörer för att möjliggöra ett effektivt folkhälsoarbete. Samarbete idag Formerna för samarbeten skiljer sig idag mellan skolorna. I stor utsträckning består samarbetet av beställningar av forsknings-/utvärderingsuppdrag, där de skolorna som har en folkhälsoinriktning är överrepresenterade. Det handlar främst om Högskolan Väst och Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, samt till viss del Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Med Högskolan Väst och Göteborgs universitet finns det mer formaliserade former av samverkan tecknade Folkhälsokommittén en avsiktsförklaring med Högskolan Väst för ett långsiktigt arbete inom området hälsofrämjande. Som en del i avsiktsförklaringen deltar de båda parterna i olika nätverk. Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen har sedan 2003 varit parter i ett samverkansavtal, som under ska ses över och revideras. I enlighet med intentionen i avtalet finns en kombinationstjänst samt temporära samarbeten i frågor av gemensamt intresse. Vad kan bli bättre utifrån Handlingsplan/policy? I handlingsplanen för jämlik hälsa lyfts två centrala strategiska åtgärder där universitetet och högskolorna spelar en viktig roll. Ett kunskapsdrivet folkhälsoarbete behöver en tvärsektoriell forskarbas med syfte att fördjupa kunskapen om de samhällsstrukturer som är grunden till den ojämlika hälsan. Det behövs också en tydligare struktur för hur denna kunskap kan spridas inom organisationen samt en formell koppling mellan teori, praktik och politik. Högskolan Västs profil om arbetsintegrerat lärande kan fungera som en del i att knyta forskning till arbetslivet och vice versa. Myndigheter/samordningsförbund Varför är myndigheter/samordningsförbund viktiga aktörer? Många utmaningar inom ramen för det regionala folkhälsoarbetet har en tydlig koppling till de nationella myndigheternas hälsopolitiska målsättningar. Det finns exempelvis samband mellan hälsa och arbete, samt hälsa och ekonomisk situation. Inom ramen för Samordningsförbunden finns en
5 5(9) pågående samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och Västra Götalandsregionen. Varje samordningsförbund kan fritt välja mål, omfattning och val av insatser. Länsstyrelsen är en kunskapsorganisation med ett regeringsuppdrag att arbeta för en samhällsutveckling där miljö, tillväxt och social hållbarhet går hand i hand. Några av dessa områden ligger även inom det regionala folkhälsoarbetet, så som ANTD-arbetet, våld i nära relationer, samt hälsa och social hållbarhet. Samarbete idag Formerna för samverkan skiljer sig åt mellan de olika myndigheterna. I relation till Samordningsförbunden finns där en formell struktur, där den finansiella samverkan är central. Västra Götalandsregionen finns representerad, främst via Hälso- och sjukvårdsnämnderna, men även Folkhälsokommittén har inom denna struktur bidragit till projekt relaterade till den folkhälsopolitiska policyn. På ledningsnivå deltar folkhälsochefen i Samverkan Västra Götaland, ett nätverk för regionens alla Samordningsförbund Samarbeten med Länsstyrelsen sker idag främst på tjänstemannanivå inom väsentliga folkhälsoområden, så som arbetet med ANDT. Vad kan bli bättre utifrån Handlingsplan/policy? Inom de områden där de nationella myndigheterna och det regionala folkhälsoarbetet överlappar varandra finns det ett värde i att skapa tydligare strukturer för samarbete och samverkan. Samordningsförbunden fungerar redan idag som en modell för myndighetssamverkan, där regionens resurser i allt större utsträckning skulle kunna användas för att nå marginaliserade grupper. En flexiblare representation av Västra Götalandsregionen skulle innebära att vissa Samordningsförbunden kunde arbeta mer fokuserat i handlingsplanens anda. I HSN:s avtal med kommunerna regleras mycket av det lokala folkhälsoarbetet, men via Samordningsförbunden skulle ett bredare folkhälsoarbete inom utmaningarna ökat arbetsdeltagande och livslångt lärande bedrivas tillsammans med kommunerna. Även delar av Länsstyrelsens kunskapsuppdrag överlappar det regionala folkhälsoarbetet. Tydligare strukturer för att identifiera dessa överlappande uppdrag och gemensamt sprida information/kunskap vidare, skulle effektivisera och innebära bredare perspektiv i ämnena. En sådan struktur skulle kunna vara ett gemensamt deltagande i mötesplatsen för teori praktik politik.
6 6(9) Samarbetet inom Västra Götalandsregionen Varför är regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden och kommittén för rättighetsfrågor viktiga samarbetspartners? Ambitionen att bredda folkhälsoarbetet knyter an till såväl hälso- och sjukvårdsnämndernas som till regionutvecklings-, kultur- och miljönämndernas uppdrag, men också till kommittén för rättighetsfrågor och till länets kommuner 5. I 2013-års budget ges folkhälsokommittén uppdraget att följa upp arbetet med handlingsplanen och samverka kring dess genomförande. Jämlik hälsa är tydligt kopplat till den sociala hållbarheten, vilket regionen belyser i bl.a. Visionen och i budget för Det finns tydliga samband mellan hälsa och utveckling, där en befolkning med en god hälsa också är produktiva och kreativa. På samma sätt visar studier på kulturens betydelse för hälsan och inom ramarna för arbetet med mänskliga rättigheter är förutsättningar till bästa möjliga hälsa en rättighet. Många av våra externa samverkansparter är också gemensamma, vilket ytterligare visar på de gemensamma ytor vi verkar på. Samarbete idag Utifrån de olika reglementena och uppdragen definieras ytor för samarbete. Utifrån det regionala folkhälsoperspektivet innefattar det arbete inom alla policyns utmaningsområden. I relation till regionutveckling handlar det bl.a. om gemensamt deltagande i arbetet med Program för den sociala ekonomin i Västra Götaland och Tillväxtprogrammet. Tillsammans med kultursekretariatet arbetar folkhälsokommitténs sekretariat inom ett flertal gemensamma projekt med fokus på ungas delaktighet och inflytande. Samarbeten med rättighetskommitténs kansli har legat inom områdena barnoch unga samt äldre, där ett resultat är arbetet för att informera om tillgänglighetsdatabasen till målgruppen äldre. Gemensamt för dessa många samarbetsområden är att de framförallt är på tjänstemannanivå. I reglemente ges förutsättningar att samverkan med rättighetskommittén, men med andra interna samverkansparter saknas strukturer för ett mer långsiktigt och strategiskt gemensamt arbete. Vad kan bli bättre utifrån Handlingsplan/policy? Ett första steg för att tydliggöra de gemensamma uppdrag som finns inom den regionala organisationen är att i reglementena betona vikten av samverkan. Detta gäller i en större utsträckning än enbart samarbete och 5 Detaljutformning av den politiska organisationen
7 7(9) samverkan mellan kommittéerna. Även tillväxt och utveckling måste ses som en central samverkanspart i folkhälsoarbetet. Det är väsentligt att tydliggöra kopplingen av folkhälsoarbetet på policynivå till den sociala hållbarheten i den regionala visionen, utifrån fokusområdet hälsa. Den sociala hållbarheten i sin tur har bäring i det regionala arbetet med hållbar utveckling, där folkhälsofrågan skulle kunna få en stärkt roll. För ett effektivt arbete med handlingsplanen behövs strukturerade utbyten på politikernivå, samverkansstrukturer på ledningsnivå och former för samarbeten tjänstemän emellan. Syftet med dess ytor är att möjliggöra för gemensamma prioriteringar, undvika dubbelarbete mot andra externa aktörer och skapa förutsättningar för ett bättre informationsutbyte. Konkreta frågor att samverka kring kan vara behovet av tvärvetenskaplig forskning, då alla regionala aktörer verkar inom områden av tvärvetenskaplig karaktär. Det arbete rättighetskommittén bedriver inom sin forskningsplattform tillsammans med FoU och andra externa aktörer kan fungera som en förebild för ett regionövergripande samarbete. Alternativt kan det vara ett embryo för en plattform där den sociala dimensionen i visionen kan utvecklas. En gemensam insats kring utvecklingen/framtagandet av relevanta indikatorer och uppföljningssystem behövs för det framtida arbetet med handlingsplanen. Då handlingsplanen hanterar områden som rör hela den regionala organisationen är det viktigt med indikatorer och uppföljningssystem som är relevanta för alla interna parter. De idéburna organisationerna Varför är idéburna sektorn en viktig aktör? De idéburna organisationerna inom Västra Götaland är en oerhörd kraft i folkhälsoarbetet. Inte bara genomförs mycket av arbetet via dem, utan de fungerar även som kanaler för delaktighet och röstbärare. De idéburna organisationerna har en möjlighet att vara en central aktör för sysselsättning för dem som står lång ifrån arbetsmarknaden, men engagerar även frivilliga från olika samhällsgrupper. Utifrån det tredelade uppdrag de idéburna organisationerna har; medlemsnyttan, samhällsnyttan och organisationsnyttan, kan de också fungera som en bas för socialt och hälsofrämjande nätverk. Samarbete idag Samarbetet idag består av organisationsstöd till idéburna organisationer som i ett längre perspektiv ansetts vara centrala för folkhälsoarbetet. En annan form är de projektmedel som beviljas utifrån den folkhälsopolitiska policyns utmaningar.
8 8(9) Folkhälsokommitténs sekretariat har även bjudit in organisationer till informationsträffar rörande prioriterade områden eller centrala styrdokument. Ett mer strukturerat informationsutbyte finns nu, där de större idéburna organisationerna bjuds in ett antal gånger per år. Vad kan bli bättre utifrån Handlingsplan/policy? Inom regionen pågår i dagsläget ett gemensamt arbete för att skapa en överenskommelse tillsammans med den sociala ekonomin, vilket är en långsiktig plan för samverkan. Däremot finns det många centrala idéburna organisationer som inte innefattas i arbetet med överenskommelsen och där krävs strukturer för att skapa långsiktig samverkan även med dem. Denna samverkansstruktur måste också kunna innefatta andra regionala aktörer än folkhälsokommittén. Även i framtiden måste policyn och handlingsplanen vara fokus för samverkan, men det behövs samverkansstrukturer som möjliggör gemensamma prioriteringar och konkreta aktiviteter. Genom exempelvis avsiktsförklaringar, utifrån handlingsplanen, kan samarbeten och samverkansgrupper formaliseras. Slutsatser Förutsättningarna för en god folkhälsa påverkas av förändringar på den globala arenan. Snabba omställningar på lokala arbetsmarknader, stora andelar av unga utan gymnasiebehörighet, formas till hot mot medborgarnas hälsa och därmed till nya och växande utmaningar för regionens folkhälsoarbete. Det regionala uppdraget inrymmer därför en viktig men outvecklad potential för folkhälsoarbetet. De utmaningar som en föränderlig omvärld ställer på folkhälsoarbetet har medfört en betoning av strategiskt folkhälsoarbete som understryker kopplingen mellan folkhälsa och socialt hållbar utveckling. På policynivå är en utveckling av kunskap kring fokusområdet hälsa i Vision Västra Götaland Det goda livet därför av stor vikt för framtida samverkan. Det behövs en ökad förståelse för hälsotillståndets betydelse för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling men också en förståelse av hur utvecklingen i regionen påverkar folkhälsan. Regionens folkhälsoarbete är mångfacetterat och omfattande. Utvärderingen visar att arbetet bygger på samarbete mellan en rad aktörer och att detta i många avseenden fungerar väl. Men utvärderingen visar också på förbättringsområden. Otydlighet i organiseringen av det regionala folkhälsoarbetet är särskilt framträdande. Ett exempel är att folkhälsokommitténs roll av många beskrivs som otydlig och att regionstyrelsen inte ger folkhälsofrågorna legitimitet. En av slutsatserna i utvärderingen är emellertid att det behövs en politisk funktion på regionstyrelse-nivå, med tydligt inflytande och mandat för att ta ansvar för folkhälsoarbetet inom den regionala
9 9(9) organisationen. Ett annat exempel är oklarheter kring roller, ansvarsfördelning och bristande kommunikation mellan fr.a. folkhälsokommittén och HSN och dess tjänstemän. Sammanfattningsvis finns det inom det regionala folkhälsoarbetet överlappningsområden vilket skapar otydlighet internt. Det resulterar i sin tur i att regionen uppträder med olika budskap gentemot externa aktörer. Samtidigt visar utvärderingen och kartläggningen på att folkhälsa är ett utvecklingsområde med många gemensamma ytor, internt som externt. Kan regionen förstärka samarbetet med ytterligare strategiska aktörerer så kan denna potential till utveckling tas tll vara.
Verksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012
BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
Läs merSocial hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020
Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Utmaningar Konkurrens om värdegrunder Konkurrens om helhetstänkande Ingång helheter Tvärsektorialitet Utjämnande
Läs merAvvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare
Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merMER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell
MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program
Läs merNågra avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.
Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens
Läs merBarn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete
1 (6) Handläggare Ann Åslin Telefon +46 (0)498 26 94 26 E-post ann.aslin@gotland.se Diarienr 2010/88:60 Datum 2010-04-07 Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete Det är i mötet människor
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merPolicy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Läs merLandstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01
Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna Rapport KPMG AB Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Bakgrund 2 4. Syfte och avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6.
Läs merBarn- och ungdomspolitisk strategi
Datum Barn- och ungdomspolitisk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-09-09, 136 Dokumentägare: Förvaltningschef Ersätter dokument: - Dokumentnamn: Barn- och ungdomspolitisk Dokumentansvarig:
Läs merRiktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument
Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs mer1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet
PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras
Läs merMissiv Dok.bet. PID131548
PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad
Läs merFolkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa
STYRDOKUMENT 1 (21) Ansvarig organisationsenhet: Beslut om förlängning Fastställd av KF Degerfors 2015-06-15 62 KF Degerfors 2012-09-24, 83 Ersätter Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa i
Läs merVerksamhetsstrategi 2015
Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete
Läs merHandbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation
Handbok för politiker i Ängelholms politiska organisation Innehåll Inledning Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Välfärdsnämnden Myndighetsnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden Krisledningsnämnden
Läs merLednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...
Läs merKonstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.
Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merVälkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer
Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer som du är anmäld
Läs merGranskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse
Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Rapport nr 39/2010 Mars 2011 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning...
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merVERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2011-2013
VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2011-2013 Fastställd av styrelsen 2011-08-24 Inledning Verksamhetsplanen är till för anställda och funktionärer i föreningen. Den ska fungera som ett stöd och vägvisare
Läs merUppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad
1 Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad Rapport: Ledarskaparna Management, Ionie Oskarson, 2012-02-10 Uppföljning av granskningar av öppenvårdsinsatserna
Läs merJomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012
Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren
Läs merRemissvar avseende promemorian Statligt stöd till civila samhället en översyn av fyra bidragsförordningar samt stödet till Exit, Ds 2015:38.
Remissvar avseende promemorian Statligt stöd till civila samhället en översyn av fyra bidragsförordningar samt stödet till Exit, Ds 2015:38. Stockholm 2015-09-13 I egenskap av företrädare för det samlade
Läs merSveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa
Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges
Läs merVerksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013
Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för
Läs merBilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01
Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 1 Innehåll Samverkan... 3 Resurser för samverkan... 3 Organisering av samverkan inklusive samlokalisering... 3 Arbete i samverkan... 4
Läs merEkonomismart. ett regionalt samarbetsprojekt Projektår 2. Sparbanksstiftelsen Kronan, Folkuniversitetet, Finansinspektionen och Konsumentverket
Ekonomismart ett regionalt samarbetsprojekt Projektår 2 Sparbanksstiftelsen Kronan, Folkuniversitetet, Finansinspektionen och Konsumentverket Sida 1 av 7 Samarbetsavtalet Detta avtal reglerar samarbetsparternas
Läs merGör jämlikt gör skillnad
Gör jämlikt gör skillnad SAMLING FÖR SOCIAL HÅLLBARHET MINSKAR SKILLNADER I HÄLSA Anna-Maarit Tirkkonen Eskilstuna kommun Åsa Ranung Åsa Ranung Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Eskilstuna 31 maj
Läs merSTRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Läs merÖverenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja
Läs merKvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning
Läs merAtt starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS
Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige
Läs merRemiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merRegion Västmanland 2017 diskussionsunderlag/förslag om samverkansstruktur mellan regionen och kommunerna
Region Västmanland 1 (10) Region Västmanland 2017 diskussionsunderlag/förslag om samverkansstruktur mellan regionen och kommunerna 1. Bakgrundsbeskrivning Landstinget Västmanlands ansvarsområden är idag
Läs merStrategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Läs merFolkhälsopolitisk policy för Orust kommun
Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun Den folkhälsopolitiska policyn antogs av Kommunfullmäktige 26 februari 2009. INLEDNING En god folkhälsa är en förutsättning för en hållbar utveckling och tillväxt
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merSTAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs merProjektplan hälsosamt åldrande 2014
Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting
Läs merKartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen
Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merERBJUDANDE till Gävleborgs kommuner. PROCESSUTBILDNING FÖR SEKTORSÖVERGRIPANDE BARN- OCH UNGDOMSPOLITIK år 2012-2013
ERBJUDANDE till Gävleborgs kommuner 1 (5) PROCESSUTBILDNING FÖR SEKTORSÖVERGRIPANDE BARN- OCH UNGDOMSPOLITIK år 2012-2013 Inom ramen för den regionala barn- och ungdomspolitiska strategin Region Gävleborg
Läs merDalastrategin Med förenade krafter mot 2016
Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se
Läs merUpphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare
Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför
Läs merInternationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Läs merBolagen har ordet. Atlas Copco
Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta
Läs merRedovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet
REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober
Läs merBromma sdf Verksamhetsplan 2014
Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för
Läs merRiktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010
Riktlinje 2010-06-02 Riktlinje för internationellt arbete Diarienummer: KS 2010/232 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Om riktlinjen Riktlinje för internationellt arbete är en gemensam riktlinje
Läs merInledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)
Arbetsordning För kongressperioden 2015-2017. Beslutad på förbundsstyrelsemötet den 5-9 augusti 2015. Uppdaterad på förbundsstyrelsemötet den 8-10 januari 2016. Inledning Arbetsordningen syftar till att
Läs merYttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)
Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS
Läs merKommunikationspolicy Stockholms läns landsting. Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb
Kommunikationspolicy Stockholms läns landsting Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb Antagen av Landstingsstyrelsen 2004 1(8) Förord Stockholms läns landsting (SLL)
Läs merKompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen
Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensförsörjningsprocessen är en del av verksamhetsutvecklingen och syftar till
Läs merÖverenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap
Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Hälso- och sjukvårdsavdelningen September 20 Överenskommelse om Idéburet Offentligt partnerskap Bakgrund 2009 tog Regionstyrelsens ett beslut som innebar
Läs merRAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID
RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har
Läs merVerksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt
Läs merNässjö kommuns personalpolicy
Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och
Läs merRevisorernas arbetsordning
1 PM 2011-03-08 1 (9) Avdelningen för ekonomi och styrning Revisorernas arbetsordning Denna PM belyser vad revisorernas arbetsordning är och ger underlag för att arbeta fram eller revidera en sådan. Vad
Läs merDÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER
Mål och inriktning 2012-2017 DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Värdegrund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet arbetar på helnykter och demokratisk grund, samt är i partipolitiska och religiösa frågor obunden.
Läs merSAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar
SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga
Läs mersocialdemokraterna.se WORKSHOP
socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi
Läs merSå styrs Västra Götalandsregionen
HRF 20160423 Så styrs Västra Götalandsregionen Regionfullmäktige med 149 ledamöter är det högsta beslutande organet. Utser politiker i nämnder, styrelser, beredningar, utskott och kommittéer. I Västra
Läs merRevisionsrapport. 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun
Revisionsrapport 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson Arvika kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning/bakgrund...3 2.1 Metod/genomförande...3
Läs merPM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention
PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention Nyköpings kommun september 2009 Christina Norrgård Inledning och bakgrund År 2007 genomfördes en revisionsgranskning om hur
Läs merHandbok för fullmäktiges beredningar
Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162 Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merChefs- och ledarskapspolicy
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån
Läs merVerksamhetsplan 2015-2018
Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga
Läs merLokal överenskommelse. samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun
Lokal överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun 1. Överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration
Läs merJÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete
JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.
Läs merInriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år)
Inriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år) Utgångspunkter Antagen av förbundsstämman den 11 oktober 2015. Medborgarnas och därmed samhällets behov av säkerhet och trygghet är grunden för Civilförsvarsförbundets
Läs merUppsiktsplikt och ägarstyrning
www.pwc.se Revisionsrapport Uppsiktsplikt och ägarstyrning Margareta Irenaeus Cert. kommunal revisor Botkyrka kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Uppdrag... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga...
Läs mer2016-01-01 2016-12-31
1 (6) Avtalsnummer: 55807407 Dnr: HSN 2015-708 Överenskommelse mellan Region Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 2016-01-01 2016-12-31 2 (6) Avtalsnummer:
Läs merSamordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn
Ale Kommun Diarienr: 2014/008-01 Kungälvs kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn
Läs merSociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag
Läs merBetänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Läs merBETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET
STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag
Läs merStrategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten
Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan för Riksbanken 2015-2018 Inriktningen för Riksbankens arbete de närmaste åren och utgångspunkten i kommande verksamhetsplaneringar
Läs merModell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka
Antagen av KF 2008-04-10 (Justerade redaktionella detaljer i denna text 2008-08-14 av Håkan Hambeson) Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Kungälvs kommuns
Läs merRegion Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030
Rapport Sida: 1 av 6 Dnr. Af-2014/139813 Datum: 2014-03-21 Region Skåne Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Arbetsförmedlingen har tagit del av Regions Skånes
Läs merStrategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge
Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället
Läs merAvtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.
Sida: 1 av 12 Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2010-T) Avtalstidens längd 1 Parterna träffar ett tillsvidareavtal
Läs merRamar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015
Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings
Läs merProjektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum: 2012-04- 12 Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn på verksamheten/insatsen/projektet Utveckling av arbetsintegrerade sociala företag på Gotland Bakgrund, problemområde
Läs mervår hälsa länets möjlighet
vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn
Läs merStegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merUppdragsplan för näringslivskontoret
Uppdragsplan den 6 maj 2013 Uppdragsplan för näringslivskontoret 2013 KS 2013/0127 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-05-06 Uppdragsplanen för näringslivskontoret baseras på kommunfullmäktiges övergripande
Läs merSamordnare för våld i nära relation Slutrapport
Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och
Läs merVerksamhetsplan och budget 2014
Samordningsförbund Välfärd i Nacka Verksamhetsplan och budget 2014 Samordningsförbund Välfärd i Nacka Org.nr 222000-2774 Innehåll Uppdrag... 3 Samordningsförbundet Välfärd i Nacka ska verka för att...
Läs merInspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland
Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati
Läs merPROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs mer