Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer

Transkript

1 Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer som du är anmäld till. Här hittar du: Information om den regionala satsningen på sociala innovationer i Örebro län En kortfattad introduktion av cirkeln som samtalsform Praktisk information En introduktion till sociala innovationer Den regionala satsningen på sociala innovationer i Örebro län I Sverige och i Europa pågår olika utvecklingsarbeten där sociala innovationer får en allt större uppmärksamhet. Sedan januari 2015 finns ett partnerskap för sociala innovationer i Örebro län. På ett övergripande plan förväntas satsningen på sociala innovationer bidra till att stärka regionens konkurrenskraft och öka den regionala attraktiviteten samt med demokratisk förankring minska de ekonomiska och sociala klyftorna i länet. Förhoppningen är att satsningen ska bidra till att bättre hantera många av dagens demografiska, kulturella, ekonomiska och miljömässiga utmaningar i länet. Genom studiecirklarna kan redan befintliga sociala innovationer i länet identifieras, liksom idéer som kan utvecklas till att bli sociala innovationer. Idéerna kan sedan kanaliseras till det kommande partnerskapet för vidare rådgivning och utveckling. Under 2014 genomförde vi 9 cirklar i på olika platser i länet. Under 2015 genomförs tre cirklar på olika teman. Cirkeln om kommuner och sociala innovationer är en av dessa. 1

2 Du kan också läsa mer om arbetet som pågår i Örebro län på Region Örebro läns hemsida och på Partnerskapet för sociala innovationers hemsida: Cirkelformen Samtalen om kommuner och social innovationer sker i form av en forskarledd studiecirkel. Den har många likheter med en studiecirkel. Det är en dialog där deltagarna möts på lika villkor. Den kan lägga en grund för att utveckla den egna praktiken, som kan se olika ut beroende på vilken verksamhet man representerar. Ofta påverkas både deltagare i sin syn på problem, utmaningar och lösningar. Resultatet kan bli att nya och utvidgade kunskaper uppstår hos alla. Värdet av öppenhet understryks. Målet är ett gemensamt lärande kring vad sociala innovationer är och hur de kan främjas. Som deltagarna bör du förbereda dig inför varje träff på de frågor som ska diskuteras. Betrakta de nedanstående frågorna som generella utgångspunkter för samtalet. Du får presentera arbetssätt och rutiner i din egen kommun. Diskussionerna kommer successivt att fördjupas och kompletteras med följdfrågor från oss övriga. Bidra gärna med skriftliga underlag. Mot bakgrund av dels hur det ser ut i din egen kommun, dels i relation till de presentationer som övriga kommunrepresentanter bidrar med, gör vi oss tillsammans kloka kring frågorna. Vi kommer att tillsammans hjälpas åt att fundera på hur de aktuella arbetssätten och rutinerna kan utvecklas. Erfarenheterna från cirklarna dokumenteras och sammanställs för att sedan kunna spridas och bidra till lärande kring kommuner och sociala innovationer. De tre träffarna har följande upplägg: Träff 1: Vad är en social innovation och hur kan sådana vara till nytta i en kommun och i ett lokalsamhälle? Hur ser kommunernas nuvarande arbetssätt och rutiner ut gentemot medborgare? Hur fångas idéer upp från medborgare idag? Hur kan dessa arbetssätt och rutiner utvecklas? 2

3 Träff 2: Hur ser de nuvarande interna arbetssätten och rutinerna ut i respektive kommun? Hur fångas idéer upp från chefer och medarbetare? Hur kan dessa arbetssätt och rutiner utvecklas? Träff 3: Hur kan rutiner och arbetssätt utvecklas för att kanalisera idéer från medborgare samt medarbetare och chefer till partnerskapet? Hur ser det mellankommunala erfarenhetsutbytet kring sociala innovationer ut? Hur kan det förstärkas? Praktisk information Tid och plats 20/10, 27/10 och 3/11 kl Vi bjuder på kaffe/te och smörgås. På Region Örebro län, Eklundavägen 11, Örebro, konferensrummet Strömmen, alternativt hos de deltagande kommunerna. Cirkelledare Samtalen leds av Anders Bro, Stiftelsen Cesam och Mona Hedfeldt, Region Örebro län. Våra kontaktuppgifter är: Anders Bro: anders.bro@cesam.se, Mona Hedfeldt: mona.hedfeldt@regionorebrolan.se, Sociala innovationer en introduktion Sociala innovationer som fenomen och som begrepp har kommit att uppmärksammas allt mer under de senaste åren, både inom praktiskt utvecklingsarbete och inom forskning. En social innovation skulle kunna beskrivas som 3

4 en ny lösning som är social både vad gäller mål och medel, och som möter samhälleliga behov bättre än tidigare alternativ, främst genom insatser som inte primärt motiveras ekonomiskt. Begreppet ligger nära andra kanske mer inarbetade begrepp som social ekonomi, socialt entreprenörskap och socialt företagande. Inom den sociala ekonomin finns organiserad verksamhet som i första hand har ett kollektivt fokus, bygger på demokratiska värderingar och är fristående från den offentliga sektorn. Det är en tredje samhällssektor vid sidan av den privata och den offentliga som utgörs av föreningar och kooperativ. Bredden i sociala innovationer är stor, och de behöver inte alltid finnas inom den sociala ekonomin. Den sociala ekonomin och sociala innovationer kan dock hänga ihop, samtidigt som inte alla idéer som växer fram i den sociala ekonomin blir sociala innovationer. Det finns många konkreta exempel på sociala innovationer. Några exempel är: Fair Trade-rörelsen som syftar till att motverka globala, sociala klyftor. Fysisk aktivitet på recept som syftar till att förbättra folkhälsan. Sociala företag som syftar till att minska arbetslösheten, t.ex. Personalkooperativet Miljövårdscentrum i Örebro och Mötesplatsen Prisma ekonomisk förening i Karlskoga. Barnavårdscentralerna som idag fungerar som en naturlig kontaktpunkt mellan nyblivna föräldrar och hälso- och sjukvård. Skjutsgruppen som är en ideell samåkningsrörelse. Stiftelsen Activa som är en ideell stiftelse vars uppdrag är att vägleda och stödja män och kvinnor som ofrivilligt står utanför arbetsmarknaden till arbete eller utbildning. Eksam i Örebro som ger ekonomisk rådgivning och syftar till att förebygga fattigdom och verka för social inkludering. Mattecentrum som ger barn och unga stöd i matematikundervisning under skoltiden. Poängteringen av mänsklig aktivitet som nyskapande har fått en allt mer framskjuten plats i vår tid. Innovationer är utmärkande för allt mänskligt liv och en nödvändighet för utveckling i mänskliga 4

5 samhällen, men det som är en innovation i ett sammanhang behöver inte vara det i ett annat. Innovationer kan dessutom vara radikala, men också ske stegvis. Innovationer kan vara tekniska och fysiska på så sätt att vi kan ta på dem. Men de kan också vara sociala. En social innovation utgår ifrån ett samhälleligt problem och skapar ett värde. Den kanske inte kan värdesättas direkt i monetära termer, men den stärker och utvecklar samhället och ökar samhällets förmåga att agera. I forskning påpekas dock att det inte alltid är lätt att avgöra en social innovations effekter för alla berörda eftersom det som är positiv för vissa kan vara negativt för andra. Det civila samhällets roll, den idéburna sektorns roll och föreningarnas och den kraft som finns där betonas ofta när det gäller sociala innovationer, liksom samverkan över sektorsgränser (privat, offentligt och ideellt) för att hitta lösningar på samhällsutmaningar. Sociala innovationer kan vara delar i lösningar på finanskriser, demografiska förändringar eller hälso- och sjukvårds-, migrationsamt klimatutmaningar. De är insatser som förbättrar vad som saknas eller inte fungerar i samhällsstrukturen. Där det traditionella samhällssystemet inte ensamt klarar av att bemöta framtidens utmaningar är sociala innovationer viktiga för en utveckling som är mer hållbar. I boken Innovationer i välfärden: möjligheter och begränsningar av Rolf Rønning ges följande fyra exempel på sociala innovationers karaktär (s.34-35): 1. En ny lösning på ett samhällsproblem, som är mer effektiv, ändamålsenlig, hållbar eller rättvis än befintliga lösningar, och där det värde som skapas kommer hela samhället och inte enskilda individer till del. 2. Sociala innovationer är innovationer som är sociala när det gäller såväl mål som medel. Specifikt definierar vi sociala innovationer som nya idéer (produkter, tjänster och modeller) som samtidigt tillfredsställer samhälleliga behov (mer effektivt än alternativen) och ger upphov till nya sociala relationer eller samarbeten. Det är innovationer som inte bara gagnar samhället utan också förstärker samhällets handlingskapacitet. 3. Skapandet och implementeringen av nya lösningar för hur människor kan organisera gemensamma aktiviteter, eller socialt integrerande, för att uppnå ett eller flera gemensamma mål. 5

6 4. Skapandet och implementeringen av nya lösningar rörande välfärdstjänster för att lösa samhällsproblem. 1 För att analysera och förklara uppkomsten och utvecklingen av sociala innovationer finns det flera modeller som kan vara till hjälp. De flesta bygger på att olika problem identifieras. Drivkraften kan komma från en enskild person eller från en grupp personer som berörs av problemet eller har en idé om en lösning. I ett senare steg utvecklas en gemensam handlingsplan i ett nätverk av personer som berörs av frågan. Nätverket behöver inte bestå av samma personer hela tiden, utan kan förändras. När lösningen på frågan har börjat användas av flera och leder till förbättring kan den sociala innovationen ses som lyckad. För att skapa en social innovation behövs alltså kollektiv handling. 1 I SOU, 2003:90, sid.155. definieras en innovation enligt följande: i) Ska vara principiellt nytt; ii) Ska vara något originellt; iii) Ska inte bara vara resultat av tanke utan också handling; iv) Ska vara introducerad, dvs. aktivt överförd till och mottagen av marknad eller samhälle; v) Ska ha prestationshöjd; vi) Ska innebära stor betydelse för någon eller samhället. Vad avser prestationshöjd så kan det innebära att den ska vara bättre än befintliga lösningar. 6