REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2
|
|
- Elias Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige. SKOOPI arbetar för att stödja medlemskooperativen med information och utbildning, påverkansarbete för att förbättra förutsättningarna att driva sociala företag och skapa mötesplatser för sociala arbetskooperativ. SKOOPI är idag är den enda organisation där sociala arbetskooperativ kan organisera sig och driva sina egna frågor, dela erfarenheter med människor som arbetar i sociala arbetskooperativ etc. SKOOPI skapar empowerment och ett verkligt förtroende för att människor kan ta sig ut ur arbetslöshet och utanförskap. SKOOPI:s remissvar ger synpunkter på de avsnitt i utredningen som handlar om arbete och oönskat utanförskap. Definitioner I utredningen märker vi en del olikheter i definitionen av begrepp därför vill vi här klargöra vad vi menar med några begrepp som används i remissvaret. Sociala företag är företag som har som ändamål att integrera personer som står långt från arbetsmarknaden i samhälle och arbetsliv. huvudsakligen återinvesterar sina vinster i egna eller liknande verksamheter. skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt. är fristående från offentlig verksamhet Handlingsplan för socialt företagande utarbetad av NTG Socialt företagande Sociala arbetskooperativ är en typ av sociala företag, de är organiserade i kooperativ form. Sociala arbetskooperativ är fristående organisationer av personer som av olika skäl är hindrade att arbeta på den ordinarie arbetsmarknaden. Dessa är den dominerande medlemsgruppen i det sociala arbetskooperativet. Ett socialt arbetskooperativ bedriver en kommersiell verksamhet som producerar och/eller säljer varor och/eller tjänster. Sociala arbetskooperativ verkar för att lösa behov av arbete och social gemenskap genom ett samägt företag som styrs enligt principen en medlem en röst. I kooperativets styrelse bör kooperatörer vara i majoritet. 1
2 I sociala arbetskooperativ är vinstmotivet underordnat syftet att utveckla och göra bruk för var och ens arbetsförmåga och medbestämmande i företagets angelägenheter. Ett socialt arbetskooperativ har alltid en relation till offentlig sektor genom olika typer av stöd, bidrag, försäljning av platser eller tjänster. Enligt SKOOPI:s stadgar Andra typer av sociala företag är organiserade i form av stiftelser, ideella föreningar, ekonomiska föreningar eller aktiebolag men arbetar inte utifrån de kooperativa värderingarna. Sammanfattning SKOOPI ser mycket positivt på att betänkandet tar upp det ojämlika maktförhållande som finns mellan brukare och myndigheter. Här är organisationer och företag i den sociala ekonomin en resurs för utbildning och reflektion tillsammans med de olika myndigheterna. Ett förändrat synsätt med empowermentperspektiv som grund är nödvändigt inom alla myndigheter och verksamheter som arbetar med att stödja människor att ta sig ur utanförskap och arbetslöshet. Betänkandets förslag om att flera leverantörer ska erbjudas möjligheter att ta på sig ansvaret för arbetssökande med svag förankring på arbetsmarknaden är bra. SKOOPI ser positivt på förslaget att införa etableringsjobb för de personer som varit utanför arbetsmarknaden en längre tid. SKOOPI instämmer i förslaget om att införa mentorskap i form av personligt stöd vid arbetspraktik eller deltagande i andra arbetsmarknadspolitiska program. Förslaget att anslaget till Utvecklings- och Trygghetsanställningar till minst 30% går till sociala arbetskooperativ och andra sociala företag är en mycket angelägen åtgärd. Utredningen understryker betydelsen av det sociala företagandet vid arbetslivsinriktad rehabilitering. SKOOPI instämmer helt i att de sociala arbetskooperativen har en viktig roll i detta sammanhang. Det har gjorts en inventering av sociala företag av NTG socialt företagande. En fördjupad inventering och forskning skulle vara bra för att skapa kunskaper om framgångsfaktorer och problem för det sociala företagandet. Ett förhöjt anordnarbidrag vid utvecklings- och trygghetsanställningar till sociala arbetskooperativ bör ges till alla sociala företag under första året en person arbetar där. SKOOPI föreslår att, som tillägg till de 35 miljoner kronorna som idag finns för utveckling av kooperativt och socialt företagande, det anslås 100 miljoner kronor under åren till det Entreprenörskapsprogram för socialt företagande som NTG Socialt företagande lagt fram till regeringen. SKOOPI delar utredningens förslag till att förändra ansvarsfördelningen mellan arbetsmarknadsverket och socialtjänsten för unga. Vi ser positivt på en förskjutning från socialtjänsten till arbetsmarknadsverket. Förslaget bör dock utökas till att avse alla oavsett ålder och arbetsförmåga. 2
3 SKOOPI är i grunden positiv till utredningens olika förslag om finansiell samordning. För att få till stånd kreativa nya organisatoriska former, nya kombinationer och den helhetssyn som behövs är det nödvändigt att de berörda offentliga myndigheterna samarbetar nära med den sociala ekonomins organisationer och företag. Vi instämmer i både utredningens resonemang och förslag för samarbete kring personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst. Betänkandet resonemang om En gemensam välfärdsorganisation med en ingång till rehabiliteringshjälp är helt nödvändig. SKOOPI vill ge beröm till utredningen för att det finns en lättläst variant av betänkandet. Det underlättar för en stor del av Sveriges befolkning i allmänhet och för många av medlemmarna i de sociala arbetskooperativen i synnerhet. Allmänna synpunkter Sociala arbetskooperativ och socialt företagande Skoopi ser mycket positivt på den syn som utredningen har att sociala arbetskooperativ och andra sociala företag är en resurs för människor att komma in i arbetslivet. De sociala arbetskooperativens grund i att arbeta utifrån empowermentperspektivet ger en unik möjlighet till växande och utveckling för individen. De sociala arbetskooperativen och andra sociala företag behöver bli erkända och få ett stöd från samhället för att utvecklas vilket utredningen påpekar. Makt och bemötande SKOOPI välkomnar utredningens val av utgångspunkt, att utredningens förslag ska ta sin utgångspunkt i den enskildes uppfattning och synpunkter. En varaktig förändring kan bara komma till stånd om den förstärker individens egna drivkrafter och utgår från var och ens förutsättningar. Individen måste själv styra processen mot arbete och inte passas in i en behovstrappa. Det är mycket positivt att betänkandet lägger så stor vikt vid det ojämlika maktförhållande som finns mellan brukare och myndigheter. En ojämlikhet kommer alltid att finnas, men det bemötande som den enskilde möter från handläggare och andra måste förbättras. På sid diskuteras olika sätt att förstärka brukarperspektivet, det är bra men tyvärr leder detta inte till några konkreta förslag i betänkandet. Här är den sociala ekonomins organisationer och företag en resurs för utbildning och reflektion tillsammans med socialarbetare, arbetsförmedlare, handläggare på försäkringskassorna och chefer från de olika myndigheterna gemensamt åstadkomma bättre resultat. I bra bemötande ligger även att få tydliga besked om vilka regler som gäller. Idag görs olika bedömningar av samma ärenden hos olika handläggare, detta skapar en otrygghet hos individen. Det behövs en förenkling och samordning av 3
4 regelverken vid såväl socialtjänsten som arbetsförmedlingen, försäkringskassan och a-kassan när det gäller alla former av stöd och bidrag. Systemet med brukarråd bör utvecklas inom alla berörda myndigheter. Inom psykiatrin har ett arbete påbörjats på en del platser med brukarevision där brukargrupper granskar olika verksamheter. Detta system borde prövas och utvecklas även inom socialtjänsten. Inom utbildningen av personal som skall arbeta med människor i utanförskap bör det finnas större inslag av brukarmedverkan. Till exempel har man vid socionomutbildningen i Lund genomfört gemensamma kurser för studenter och brukare vilket gett mycket goda resultat. Arbetsmarknadspolitiken I utredningen förs många och viktiga diskussioner om hur arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska kunna förändras så att arbetsmarknaden öppnas upp för dem som idag står utanför. För att regeringens samlade politik ska öka sysselsättningen krävs skräddarsydda åtgärder för de grupper som är föremål för förslaget. Olika myndigheter måste verka i samma riktning. Arbetsförmedlingens och dess handläggares roll kommer med utredningens förslag allt mer i fokus. Det betyder att arbetsförmedlingarna också måste vara öppen för nya former och vägar för att organisera arbete, även i sociala arbetskooperativ och annat socialt företagande. Alla människor måste få tillgång tillarbetsförmedlingens tjänster Idag finns svårigheter för personer som har en låg arbetsförmåga att få anmäla sig på arbetsförmedlingen. Denna rättighet måste tydliggöras från Arbetsmarknadsverket. Kapitel 9 I kapitel 9 ges en bra beskrivning av de sociala arbetskooperativens och andra sociala företags situation idag. SKOOPI ser med glädje utredningens betoning av de sociala arbetskooperativen eftersom vi vet att den formen av socialt företagande lyfter fram människors kompetens och utveckling utifrån individens egen delaktighet och ansvar. Vi vill dock kommentera några saker. Avsnitt 9.2 SKOOPI vill understryka vikten av empowerment och det förhållningssätt det innebär. Empowermentperspektivets tro på människors förmåga och möjligheter är det centrala i varför sociala arbetskooperativ lyckas så bra. Genom empowerment vill man synliggöra, förstå, utmana och förändra maktstrukturer. Det handlar om att skapa förutsättningar för individer och grupper att återfå värde och handlingsförmåga. Det svenska välfärdssystemet har tyvärr många gånger arbetat i motsatt riktning, människor har passiviserats och gjorts maktlösa. Ett förändrat synsätt med empowermentperspektiv som grund är nödvändigt inom alla myndigheter och verksamheter som arbetar med att stödja människor att ta sig ur utanförskap och arbetslöshet. 4
5 Avsnitt 9.11 De flesta sociala arbetskooperativ har någon form av bidrag från kommunen, ofta är det inte reglerat genom avtal vilket skapar en osäkerhet för kooperativens verksamhet. Långsiktigare avtal skulle ge trygghet och en bättre möjligheter att utveckla de sociala arbetskooperativen. Det behövs ett förändrat synsätt från kommunernas sida och en respekt för att de sociala arbetskooperativen är egna företag som säljer en tjänst till kommunen som skall regleras genom avtal. Avsnitt 9.12 SKOOPI är idag är den enda organisation där sociala arbetskooperativ kan organisera sig och driva sina egna frågor, bidra med erfarenheter från människor som arbetar i sociala arbetskooperativ etc. Det är att skapa empowerment och ett verkligt förtroende för att människor kan ta sig ut ur arbetslöshet och utanförskap. SKOOPI har inte något fast bidrag utan lever på olika projektmedel. För att ta vara på den resurs som SKOOPI är för att utveckla sociala arbetskooperativ behöver organisationen få ett statligt stöd som skulle kunna kanaliseras genom Nutek. Avsnitt 9.16 SKOOPI instämmer i utredningens tankar att ersättningen för arbete i sociala arbetskooperativ och andra sociala företag borde vara mer lönelik för alla som arbetar där. Idag är det en djungel av olika former av bidrag till anställningar och andra ersättningsformer för personer som arbetar i företagen. SKOOPI instämmer helt i att regelverken måste bli enklare och utgå från personens arbetsförmåga. Alla som arbetar i sociala företag borde ha ett anställningsförhållande och en lön för sitt arbete oavsett vilken arbetsförmåga man har. Kapitel 17 Avsnitt 17.1 Betänkandets förslag om att flera leverantörer ska erbjudas möjligheter att ta på sig ansvaret för arbetssökande med svag förankring på arbetsmarknaden är bra. SKOOPI förordar i detta sammanhang sociala arbetskooperativ och andra sociala företag d v s aktörer som inte primärt har ett krav på vinstmaximering, utan där ekonomiska överskott plöjs ner i verksamheten, för att antingen höja kvaliteten eller/och utvidga verksamheten. Avsnitt 17.3 SKOOPI ser positivt på förslaget att införa etableringsjobb för de personer som varit utanför arbetsmarkanden en längre tid. Utöver vad som sägs i utredningen om unga människor och personer som är födda utomlands och som inte etablerats sig på arbetsmarknaden måste också personer som lever med funktionshinder inkluderas i målgruppen. Avsnitt 17.4 SKOOPI instämmer i förslaget om att införa mentorskap i form av personligt stöd vid arbetspraktik eller deltagande i andra arbetsmarknadspolitiska program. Begreppet kontaktmannaskap/mentorskap och vad det innebär är dock idag diffust och behöver förtydligas och klart definieras. 5
6 SKOOPI instämmer även i förslaget att avsätta arbetsmarknadspolitiska medel för kontaktpersoner/mentorer. I samband med detta bör handledarrollen i sociala företag även uppmärksammas. Oavsett om finansieringen kommer från kommunerna eller från t ex anordnarbidrag, bör finansieringen av kompetensutveckling och utbildningsinsatser för handledare i sociala företag lösas genom samhälleliga åtgärder. Även utbildningsresurser för verksamhetsledare och arbetsledare i sociala företag är viktiga att få fram. Framgångsmöjligheterna för de sociala företagen vilar i stor utsträckning på arbetsledningen och handledningen av dem som arbetar. Här har samhället en stor uppgift att stödja utvecklingen av dessa stödresurser i entreprenörskapet och för gruppernas och individernas möjlighet till empowerment och arbetsrehabilitering. Ett statligt stimulansbidrag i form av lön till handledare/verksamhetsledare som går i utbildning, skulle innebära att det sociala företaget skulle kunna anställa en vikarie under utbildningstiden. Avsnitt 17.5 Utredningen understryker betydelsen av sociala arbetskooperativ och andra sociala företag men är oklar när det gäller vilka företag som avses. I detta fall bör det omfatta alla de verksamheter vilka uppfyller de kriterier som fastsällts i Handlingsplan för socialt företagande utarbetad av NTG Socialt företagande: Sociala företag är företag som: har som ändamål att integrera personer som står långt från arbetsmarknaden i samhälle och arbetsliv. huvudsakligen återinvesterar sina vinster i egna eller liknande verksamheter. skapa delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt. är fristående från offentlig verksamhet De flesta sociala företagen i landet är sociala arbetskooperativ, men inventeringen som genomfördes av NTG Socialt företagande visar att det finns en rad andra företag och organisationer inom den sociala ekonomin som bereder arbete/rehabilitering för personer som står långt från arbetsmarknaden. Skoopi vill naturligtvis framhålla den kooperativa formen i sociala arbetskooperativ, men anser att alla dessa typer av företag skall ha tillgång till alla de olika stödformer som finns, utvecklings- trygghetsanställningar, lönebidrag mm. Avsnitt 17.6 Skoopi ser mycket positivt på den syn som utredningen har när det gäller att utvidga möjligheterna för även icke funktionshindrade att få anställning i sociala arbetskooperativ. Så sker redan idag och enligt Skoopis stadgar beskrivs målgruppen: Sociala arbetskooperativ är fristående organisationer av personer som av olika skäl är hindrade att arbeta på den ordinarie arbetsmarknaden. Dessa är den dominerande medlemsgruppen i det sociala arbetskooperativet. 6
7 Förslaget att anslaget till Utvecklings- och Trygghetsanställningar till minst 30% går till sociala arbetskooperativ och andra sociala företag är en mycket angelägen åtgärd. Det skulle väsentligt öka möjligheterna för en positiv utveckling både för dem som behöver en kortare tid i ett socialt företag liksom för dem som där kan hitta den arbetsplats som är anpassad efter individens behov och kompetens. Regelverket för människor som går från sjukdom eller annan funktionsnedsättning till arbete måste förenklas. Skoopi stöder utredningens inställning att insatserna inom arbetsrehabiliteringen måste utgå från en persons faktiska arbetsförmåga när man bygger upp regelverket. Det vidgade arbetsmarknadsbegreppet innebär att var och en ska kunna arbeta efter 100% av sin förmåga på arbetsmarknaden, även om det bara innebär några timmar i veckan. Många sociala företag erbjuder idag arbetsprövning- och arbetsträning för personer som sedan går vidare till andra företag. Utvecklingsanställning är utmärkt för dessa platser, men bör också kombineras med möjligheter till utbildningsinsatser, på det sociala företaget eller genom någon utbildningsanordnare. Många medlemmar i sociala arbetskooperativ och deltagare i andra sociala företag har hittat just den arbetsplats där de fungerar och kan göra en samhällelig insats. Trygghetsanställningar bör kunna ses som permanenta anställningar, med olika anställningsgrad för dem som inte genom andra åtgärder kan hitta ett arbete. För personer anställda i sociala arbetskooperativ, måste riktlinjerna för a- kassan förändras och förtydligas för dem som är delägare i ett kooperativ, så att de inte riskerar att halka ur trygghetssystemet vid en eventuell kommande arbetslöshet. Avsnitt 17.7 Skoopi anser att det är av stor vikt att information och kunskap överförs till Arbetsförmedlingarna när det gäller sociala arbetskooperativ och andra sociala företag. En inventering har genomförts av Equal Socialt företagande av de sociala företagen i landet. Det är bra om en fördjupad inventering genomförs på kommunal nivå med en samverkan mellan Coompanion och Arbetsförmedlingarna. Även att metoder och rutiner utvecklas för sociala arbetskooperativ och andra sociala företag som anordnare av utvecklings- och trygghetsanställningar. Vi anser att även Skoopi är en resurs på det lokala planet för att stötta upp en sådan utveckling när det gäller informations- och utbildningsinsatser. 7
8 Avsnitt 17.8 Betänkandet föreslår ett förhöjt anordnarbidrag vid utvecklings- och trygghetsanställningar till sociala arbetskooperativ som startar en verksamhet som erbjuder rehabiliteringsinsatser. Detta skall kunna betalas ut under verksamhetens första år. Ett år går fort för att starta upp en verksamhet. Det vore bättre om det förhöjda anordnarbidraget följde individen, under det första året en person arbetar i ett socialt arbetskooperativ eller annat socialt företag. För personer med större stödbehov borde det förhöjda anordnarbidraget utgå under hela anställningstiden vid en trygghetsanställning. Med dessa förslag skulle både de nystartade verksamheterna och de redan etablerade kunna utvecklas och bereda arbete för många fler. Avsnitt 17.9 I regleringsbrevet för 2007 finns inte en sådan fördelning av medel för att främja stöd av kooperativt och socialt företagande utan det är upp till Nutek att göra en fördelning av det totala företagsfrämjande anslaget. Enligt överenskommelse kommer fortfarande 35 mkr att gå till detta ändamål i enlighet med en överenskommelse mellan Föreningen Kooperativ Utveckling och Nutek. Att förändra principerna för denna fördelning och öronmärka delar av de 35 miljoner kronorna är varken ändamålsenligt eller rimligt, att ta av de redan knappa medel som finns för att utveckla kooperativt företagande leder inte framåt utan bakåt. Eftersom det sociala företagandet berör flera politikområden krävs en samordning av resurser från närings- social- socialförsäkrings och arbetsmarknadspolitiken. Denna samverkan, ekonomisk och strukturell, måste ingå i samtliga berörda verk och myndigheters regleringsbrev. SKOOPI föreslår att som tillägg till de 35 miljoner kronorna anslås 100 miljoner kronor under åren till det Entreprenörskapsprogram för socialt företagande som NTG Socialt företagande lagt fram till regeringen. Det är även av största vikt att de sociala arbetskooperativens egen organisation, SKOOPI, får del av de resurser som tillkommer i utvecklingsarbetet för att fördjupa nätverksarbete, affärssamverkan och kompetensutveckling för de ofta mycket små sociala arbetskooperativen. Kapitel 19 SKOOPI delar utredningens förslag till att förändra ansvarsfördelningen mellan arbetsmarknadsverket och socialtjänsten för unga. Förslaget bör dock utökas till att avse alla oavsett ålder. Det behövs en renodling av uppdragen mellan socialtjänst och arbetsförmedlingen. Socialtjänsten är bra på att stödja människor med sociala problem och arbetsförmedlingen är bra på att hitta lösningar för människor att komma in på arbetsmarknaden. Även personer som står lågt från arbetsmarknaden bör få stöd från arbetsförmedlingen när det gäller arbetsinriktade åtgärder. För att skapa en vidgad arbetsmarknad som omfattar alla som arbetar på marknaden krävs en förskjutning från socialpolitik till arbetsmarknadspolitik. Kapitel 20 SKOOPI är positiv till utredningens förslag om finansiell samordning. 8
9 Kapitel 21 Vi instämmer i både utredningens resonemang och förslag för samarbete kring personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst. När det gäller samarbete på dessa områden krävs ett nytänkande och samordning mellan de berörda parterna. Det behövs både stimulans och skärpt uppföljning för att skapa den inkluderande och tillgängliga arbetsmarknad som utredningen skisserar. Kapitel 23 Betänkandet resonemang om En gemensam välfärdsorganisation med en ingång till rehabiliteringshjälp är helt nödvändig. I landet finns det idag alltför många Svarte Pettrar som i en nedbrytande karusell förnekas stöd utan bara skickas till nästa myndighet. Det är ett resursslöseri både för individen och för samhället. En samlad välfärdsorganisation skulle underlätta arbetet både för dem som arbetar i den och för dess brukare. Men detta kräver ett lokalt partnerskap i enlighet med vad vi sagt ovan om förslagen i kapitel 20. Stockholm 18 maj 2007 Johnny Eriksson, SKOOPI:s styrelse 9
Socialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör
Socialt företagande Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom satsningen på socialt företagande i KAK, Köping - Arboga - Kungsör.
Läs merProjektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum: 2012-04- 12 Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn på verksamheten/insatsen/projektet Utveckling av arbetsintegrerade sociala företag på Gotland Bakgrund, problemområde
Läs merFörstudie av sociala företag
Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-03-10 Handläggare Elisabeth Richter Hagert Telefon: 08-508 14 000 Solveig Blid Telefon: 08-508
Läs merArbetsintegrerande sociala företag i Sverige 2012
Arbetsintegrerande sociala företag i Sverige 2012 1 Arbetsintegrerande sociala företag I april 2012 fanns det 271 arbetsintegrerande sociala företag i Sverige och efterfrågan på kunskap om dem och deras
Läs merVar femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner
Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund
Läs merVision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.
ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken
Läs merLagar och regler för regionalt utvecklingsansvar
SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som
Läs mer11 Svar på skrivelse angående kompetensinventering AMN 2015-0310-01.01
Sida 40 (53) 11 Svar på skrivelse angående kompetensinventering AMN 2015-0310-01.01 Arbetsmarknadsnämndens beslut 1. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som
Läs merSociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag
Läs merBeslutsunderlag till styrgruppen
Beslutsunderlag till styrgruppen Fyll i nedanstående överenskommelse för utvecklingsgruppens projektidé och skicka senast 24:e februari kl. 12.00 till sara.jongren@coompanion.se. Beslut för medel till
Läs merFöljande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen.
Remissvar gällande Sänkta Trösklar Högt i Tak, SOU 2012:31 Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Allmänna synpunkter
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merSTRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016
LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.
Läs merVälkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer
Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer som du är anmäld
Läs merBilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28
Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Här redovisas hur den gemensamma verksamheten ska se ut och genomföras för att vi ska uppnå målen. Med vi avses parterna
Läs merSammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten
Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merFramtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret
PM 2005 RI (Dnr 119-1789/2005) Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsledningskontorets
Läs merPressmeddelande. Lokalt Projektstöd är ett EU:stöd till små lokala initiativ!
1 (5) Pressmeddelande Lokalt Projektstöd är ett EU:stöd till små lokala initiativ! Nedan ser ni exempel på lokal initiativkraft som stöds av EU. Dessa projekt är nystartade under våren 2002. Verkar något
Läs merBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012
BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merRegeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning
Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Information 2009-03-19 sid 1 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Bakgrund och historik Försäkringskassans mål och syfte Regelverket,
Läs merSvenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003
Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 0 2 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden TEMO har, på uppdrag av Svenskt
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Läs merAnställning av arbetslösa som går på jobbtorg i upp till 12 månader för att berättiga till a-kassa Motion (2012:32) av Karin Rågsjö (V)
Utlåtande 2013:71 RII (Dnr 331-910/2012) Anställning av arbetslösa som går på jobbtorg i upp till 12 månader för att berättiga till a-kassa Motion (2012:32) av Karin Rågsjö (V) Kommunstyrelsen föreslår
Läs merProjektplan för Samverkstan
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund
Läs merSOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN
SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet
Läs merNågra deltagares tankar om Enter
Några deltagares tankar om Enter Ganska långt över mina förväntningar innan jag blev deltagare i projektet. Bra struktur, klara mål och individanpassade aktiviteter. Tummen upp för Enter och min handledare.
Läs merInspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland
Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati
Läs merPROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER
Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merErbjud inte fyrkantiga lösningar till alla...
Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... ...för en del människor är runda Vi har tomtar på loftet, missbruk i bagaget, kriminella tankemönster, funktionshinder, stresskänslighet och 15 sociala företag
Läs merSocialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
Läs merRehabiliteringsrutin Fastställd av rektor
Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merSamverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Läs merViva Arena. Projektförslag. Deltagande parter bakom projektförslag
Utkast 2008 01 11 Viva Arena Projektförslag Deltagande parter bakom projektförslag Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun Socialtjänsten Viva kompetenscentrum, Umeå kommun Sändlista: anita.berg@lanac.amv.se
Läs merSida: 2 av 14. Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av 12 februari 2013 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum:2013-02-12
Läs merTCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15
TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 Skillnader i sjukfrånvaro och trygghet bland egenföretagare, tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda resultat
Läs merMassmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna!
Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1 Välkomna! Regeringen vill effektivisera sjukskrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Proposition
Läs merInnehållsförteckning
ARBETSMATERIAL Verksamhetsplan SF Västra 2015 Innehållsförteckning sid. 1. Lagen om finansiell samordning och samordningsförbund 2 2. Övergripande mål och syfte 2-3 3. Styrelsens uppgift och beslutanderätt
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merSamordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén
Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbund för Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng finns framtaget. Inriktningen är att under 2015 fortsätta utveckla samverkan genom finansiering av Individ
Läs merABCDE. Stadsdelsförvaltning. Remissvar angående Förslag till mål och riktlinjer för sommarkoloniverksamheten. Förskola, skola fritid och kultur
Farsta Stadsdelsförvaltning Förskola, skola fritid och kultur TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2004-04-06 DNR 000334 2004 Handläggare: Lars Lindgren Tfn: 08-508 18 250 Till Farsta stadsdelsnämnd Remissvar angående
Läs merLägesrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning
Lägesrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Återrapportering till Regeringen Socialdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet
Läs merLönepolicy. Landskrona stad
Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är
Läs meralla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009
alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren
Läs merVerksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013
Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för
Läs merRIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING
2011-01-26 Sid 1 (9) RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING i Gävle kommunkoncern P E R S O N A L A V D E L N I N G E N Gävle Kommun, Drottninggatan 22, 801 84 Gävle Besöksadress Stadshuset, Drottninggatan 22 Tfn
Läs merKartläggning av befintliga verksamheter
Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Särskilda medel Utifrån att Mönsterås kommun hade en oproportionerligt hög ungdomsarbetslöshet år 2013, så beslutade kommunstyrelsen 1 att år 2014 avsätta
Läs merJag stöttar arbetsgivare inom tjänsteföretag
Jag stöttar arbetsgivare inom tjänsteföretag Hej! Jag heter Peter Sparrfors och jag är rådgivare för området tjänsteföretag på Arbetsgivarföreningen KFO. Vi är en arbetsgivarorganisation för idéburna och
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merAlumnstudie 2015. Genomförd av Linda Widetoft
Alumnstudie 2015 Genomförd av Linda Widetoft Vilka 32 pers. intervjuade (av 70) 1/3 kvinnor Var Majoriteten av Alumnerna växte upp i Småland och valde att stanna kvar efter avslutade studier. Den främsta
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merRedovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)
Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Nedan följer en redovisning av vad som i dag görs för att identifiera, stödja och aktivera unga i Tyresö kommun som varken arbetar eller studerar, eller är
Läs merSocialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019
2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa
Läs merStudie- och yrkesvägledarenkät 2016
Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes
Läs merUtbildningskontrakt och traineejobb
Tjänsteutlåtande Enhetschef 2016-01-27 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2016:19 20791 Utbildningskontrakt och traineejobb Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott
Läs merEtt hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Läs mer2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006
PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017 Innehållsförteckning LIKABEHANDLINGSARBETET PÅ STOCKHOLM VATTEN... 2 POLICY... 2 STOCKHOLM VATTENS DEFINITION AV LIKABEHANDLING... 2 PLANENS SYFTE OCH
Läs merÖverenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap
Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Hälso- och sjukvårdsavdelningen September 20 Överenskommelse om Idéburet Offentligt partnerskap Bakgrund 2009 tog Regionstyrelsens ett beslut som innebar
Läs merSammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merLIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare
LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan
Läs merEn information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information.
Löneavtal Inledning Det traditionella centrala löneavtalet anger hur löneökningarna ska räknas fram, till exempel i kronor, procent och fördelning av potter. Detta avtal är ett alternativ och anger inte
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång
Barn- och utbildningsförvaltningen Sju Nycklar för framgång Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv på olika frågor. Jag förstår liksom
Läs merVerksamhetsplan och budget 2014
Samordningsförbund Välfärd i Nacka Verksamhetsplan och budget 2014 Samordningsförbund Välfärd i Nacka Org.nr 222000-2774 Innehåll Uppdrag... 3 Samordningsförbundet Välfärd i Nacka ska verka för att...
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer
Läs merYttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73
Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 ALLMÄNNA SYNPUNKTER Famna har av regeringen inbjudits
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merArbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000
Sammanfattning av rapporten Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 BORIS-projektet är ett
Läs merKvartalsrapport Januari-Mars 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum
Tjänsteutlåtande 2015-04-23 Diarienummer:0008/15 Förbundschef: Veronica Strömsten tel:031 366 46 57 Postadress: Kvartalsrapport Januari-Mars 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum 1. Inledning Samordningsförbundet
Läs merGott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025
Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som
Läs merÅrsredovisningar 2013 för samordningsförbunden Huddinge, Botkyrka och Salem (HBS), Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-06-16 1 (9) HSN 1405-0623 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-09-30, p 5 Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden
Läs merKartläggning av befintliga verksamheter
Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Hemsida: www.dalsed.se E-post: magnus.akesson@dalsed.se 1 Innehåll Kompetensförsörjningsbehov... 3 Inom Kommunen... 3 Resterande arbetsmarknad... 3 Näringslivsråd
Läs merNya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41)
1(6) Beredningsdatum 2014-09-26 Arbetsmarknadsdepartementet Ulrika Hagström 103 33 Stockholm +46 70-555 1220 ulrika.hagstrom@tco.se Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41) A 2014/2355/DISK
Läs merNya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41)
REMISSVAR 1(6) Stockholm 9 september 2014 Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41) Lärarnas Riksförbund har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på rubricerad remiss. Utredningens
Läs merEN MODERN SAMVERKANSFORM
EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.
Läs merBilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet. En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas.
Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Verksamheter för målgruppen hos Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen i Uppsala
Läs merLÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE
Läs merHälso- och friskvårdspolicy
Hälso- och friskvårdspolicy Hälso- och friskvårdspolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Hälsofrämjande arbetsplats... 3 Arbetsgivarens ansvar... 4 Medarbetarens ansvar... 4
Läs merTillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid
Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska
Läs merLOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...
Läs merVerksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10)
Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10) Verksamhetsplan 2007 GRUS 1. SAMMANFATTNING FINSAM - Finansiella samordningsförbundet Den 1 januari 2004 antogs en lag om finansiell samordning (Lag 2003:1210) som möjliggör
Läs merVår roll, Information, rådgivning, utbildning. Behov av ökad kunskap om kooperativt företag, Forskning av betydelsen, drivkrafter och ledarskap
Coompanion Dalarna Vår roll, Information, rådgivning, utbildning Behov av ökad kunskap om kooperativt företag, Forskning av betydelsen, drivkrafter och ledarskap Utveckla affärsområden utveckla nya typer
Läs merhälsa, vård och omsorg
Jag stöttar arbetsgivare inom hälsa, vård och omsorg Hej! Jag heter Susanne Lavemark och jag är en av flera rådgivare för området hälsa, vård och omsorg på Arbetsgivarföreningen KFO. Vi är en arbetsgivarorganisation
Läs merSynpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.
Jordbruksverket Enheten för veterinära frågor 551 82 JÖNKÖPING Remissvar: Behörighet 2010 2009-10-22 Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens
Läs merUpphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare
Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför
Läs merUpplaga 4. Vision utbildningar. Skyddsombud. Material och övningar. Skyddsombud- 1
Upplaga 4 Vision utbildningar Skyddsombud Material och övningar Skyddsombud- 1 Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions framtidsidé) En
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merFinansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015
Finansiell samordning Trollhättan 20 februari 2015 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och
Läs merEn arbetsmarknadspolitik för alla
NOVEMBER 2005 En arbetsmarknadspolitik för alla En skrift om regeringens arbetsmarknadspolitik Producerad av Näringsdepartementet Foto Fredrik Persson/Pressens bild (omslag), s 6 Maria Nilsson/Näringsdepartementet,
Läs merChecklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans
Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans Medlem: Servicegarant: Datum: Assistenter som medverkat: Ansvarig rådgivare/servicegrupp: Brukarkooperativet JAG Box 16145, 103 23
Läs merNy Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...
Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs mer