Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Transkript

1 Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1

2 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll. Var sjunde person i arbetsför ålder befinner sig i utanförskap. I Jämtlands län lever över personer i åldern år i utanförskap. Det visar tydligt att den potential som finns i Jämtlands län inte tas tillvara. Så ska det inte vara. Varken i Jämtland, Härjedalen eller i andra områden i Sverige. Att bryta det nya utanförskapet är vår största samhällsutmaning. För de som drabbas av det nya utanförskapet blir vägen till det första jobbet allt längre. I dag är det särskilt unga som inte klarat sin gymnasieexamen och utrikes födda som har allt svårare att få sitt första jobb. Det är tydligt att Sverige har misslyckats med integrationen. När människor inte får en chans att ta sig in på arbetsmarknaden blir utanförskapet bestående. Det begränsar människors frihet och möjlighet att försörja sig och stå på egna ben. I stället fastar man i bidragsberoende och står utan den gemenskap som ett arbete ger. Ett växande utanförskap skapar också otrygghet i samhället. Det ser vi bland annat i en kartläggning från polisen som visar på att det finns över 50 utanförskapsområden i Sverige där kriminella nätverk har stor negativ påverkan på lokalsamhället och där otrygghet och brottslighet är stora problem. Moderaterna är tydliga med att vi tänker bryta det nya utanförskapet. Fler människor måste få sitt första jobb. Det lägger grunden för ett starkare och mer sammanhållet Sverige. I rapporten presenteras en lägesbild av det nya utanförskapet i Jämtlands län och Moderaternas förslag för att fler ska få sitt första jobb, för att integrationen ska bli bättre och för att tryggheten i samhället ska öka. Det handlar om att det ska löna sig bättre att ta det första jobbet, att fler ska anstränga sig för det första jobbet, att fler ska rustas för det första jobbet och att skapa nya vägar in på arbetsmarknaden tillsammans med förslag för stärkt integration och riktade satsningar för att öka tryggheten. 2

3 Det nya utanförskapet slår mot unga och utrikes födda Det nya utanförskapet drabbar framför allt unga med svag utbildning och utrikes födda då dessa grupper har särskilt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och få sitt första jobb, samtidigt som integrationen i Sverige inte har fungerat. Det handlar till stor del om att kunskaperna som behövs på dagens arbetsmarknad saknas. Bland unga som varken studerar eller arbetar har minst en tredjedel inte gått klart gymnasiet. Ungefär hälften av alla nyanlända i arbetsför ålder saknar gymnasiekompetens. Arbetslösheten är också tre gånger så hög för dem utan gymnasiekompetens jämfört med andra. Ytterligare en utmaning för dessa grupper är att hindren in på arbetsmarknaden är för höga och vägarna in på arbetsmarknaden för få. Det handlar också om att det lönar sig för dåligt att ta det första jobbet och att gå från bidrag till arbete. Detta då Sverige fortsatt har höga skatter för dem med låga inkomster. Lägesbild i Jämtlands län Total Andel Utanförskapet, år ,5 % av befolkningen Öppet arbetslösa, förgymnasial utbildning, år 320 6,44 % av inskrivna arbetssökande Öppet arbetslösa, utrikes födda, år ,23 % av inskrivna arbetssökande Källa: SCB, Arbetsförmedlingen Utanförskapet skapar otrygghet När utanförskap blir bestående skapas också otrygghet i samhället. Utvecklingen mot ett ökat utanförskap innebär att parallella samhällen riskerar att bildas runt om i Sverige. Det ser vi till exempel då det finns områden dit ambulansen inte åker om inte polisen samtidigt åker med eller områden där bibliotek får stänga på grund av oroligheter och otrygghet. Områden där människor möter fördomar eller trakasserier, där kriminella gäng har för stor inverkan på lokalsamhället och där kvinnor och flickor begränsas av sin omgivning eller inte vågar gå ut på kvällarna. Så ska det inte vara. Sverige ska hålla samman inte vara ett land där parallella samhällen tillåts växa fram. För att samhället fortsatt ska hålla ihop är det viktigt att motverka utanförskapet och ta krafttag mot brottslighet. 3

4 Framför allt är det viktigt att öka tryggheten i särskilt utsatta områden. Enligt polisens kartläggning av socioekonomiskt utsatta områden 1 där brottslighet och otrygghet är utbredd finns sådana områden i allt från större städer till små orter med endast ett par tusen invånare. För många människor i dessa områden ser vardagen ut som för de allra flesta. Man går till skolan eller jobbet och strävar efter att göra rätt för sig. Samtidigt finns det tydliga problem som utmanar tryggheten i lokalsamhället. Utmärkande för samtliga av dessa särskilt utsatta områden är, utöver utanförskap, att vanligt förekommande brott är öppen narkotikahantering, kriminella uppgörelser som yttrar sig i grova våldsyttringar på allmän plats, olika former av utpressning och otillåten påverkan samt utåtagerande missnöje mot samhället. Detta ligger till grund för den rädsla som finns i lokalsamhället som polisen vittnar om och en upplevelse hos för många människor att det är de kriminella som styr i områdena. Utvecklingen har medfört svårigheter för polisen att utreda brott och att arbeta i dessa områden, bland annat på grund av att omgivningen reagerar mot polisen vid ingripanden eller genom att angripa polisens fordon. Situationen i dessa områden är bekymmersam och har i flera fall medfört att polisen inte kunnat fullgöra sin uppgift. För att öka tryggheten behöver förutsättningarna för en närvarande och synlig polis stärkas och det kräver en väl utformad rättspolitik som förebygger, hindrar och bekämpar brottslighet för att bidra till ett tryggare samhälle. MODERATERNA TÄNKER BRYTA DET NYA UTANFÖRSKAPET Utvecklingen där ett nytt utanförskap tillåts växa fram runt om i landet är allvarlig och behöver kraftfullt motverkas. Det kräver handlingskraft och reformer på flera områden. Moderaterna tänker inte acceptera att människor aldrig ges en chans på arbetsmarknaden och ett samhälle där otryggheten tillåts bli vardag i vissa områden. Vi föreslår därför reformer på över 14 miljarder för att bryta det nya utanförskapet. Det handlar om att det ska löna sig bättre att ta det första jobbet, att fler ska anstränga sig för det första jobbet, att fler ska rustas för det första jobbet och att skapa nya vägar in på arbetsmarknaden tillsammans med flera förslag för stärkt integration och riktade satsningar för att öka tryggheten i områden där det behövs som mest. Sammantaget är detta viktiga reformer för att vända den negativa utveckling vi ser. Sverige och Jämtlands län kan mer. 1 Rikspolisstyrelsen/Rikskriminalpolisen: Kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället. En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället,

5 Minska utanförskapet Mer lönsamt att ta det första jobbet Vi vill göra det mer lönsamt att ta det första jobbet och att arbeta för dem med små inkomster. Förstajobbet-avdraget är en riktad skattelättnad på små inkomster som innebär att till exempel ett vårdbiträde kan få upp till kronor mer om året att röra sig med. Förstajobbet-avdraget beräknas leda till motsvarande nya heltidstjänster. Vi vill införa en utökad jobbstimulans i försörjningsstödet och inom etableringsersättningen för att göra det mer lönsamt att gå från bidrag och ersättningar till egen försörjning. En ensamstående förälder som tjänar kronor per månad på en deltidstjänst kan med jobbstimulansen få kronor mer i plånboken varje månad genom att gå från försörjningsstöd till arbete. Förstajobbet-anställning Då hindren in på arbetsmarknaden är för stora i dag behövs nya och enklare vägar in på arbetsmarknaden för unga och utrikes födda. Vi föreslår därför att en ny anställningsform för unga och nyanlända bör införas i lagen om anställningsskydd, LAS: förstajobbet-anställning. Förstajobbet-anställningen ska vara tidsbegränsad, upp till 18 månader, och vara till för att komma in på arbetsmarknaden och få möjlighet att visa vad man går för. Den ska innehålla utbildningsinslag där arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om utbildningsinnehållet för att fler ska kunna lära sig jobbet på jobbet. Behålla rot och utveckla rut Rut-avdraget har varit en verkningsfull reform för att skapa fler vägar till arbetsmarknaden. Det har också bidragit till att förtroendet för skattesystemet har ökat och att tidigare svarta jobb har blivit vita. År 2014 använde fler än en halv miljon människor rut-avdraget. Majoriteten av användarna är kvinnor. Tillsammans bedöms rut- och rotavdragen ha skapat hela nya jobb. Vi vill därför behålla både rut och rot. Vi vill också att rut-avdraget ska breddas till att även omfatta flyttjänster. Införandet av flytt-rut beräknas leda till över nya jobb. Fler ska anstränga sig för det första jobbet Vi vill skapa ökade förutsättningar för människor att göra rätt för sig. Då måste vi ställa tydligare krav på att fler behöver göra sig anställningsbara. Vi vill se en utbildningsplikt för människor som kommer till Sverige men inte har färdig grundskoleutbildning. Vi vill också att socialtjänstlagen skärps med ökade krav på arbetssökande. 5

6 Förbättra integrationen Tillfälliga uppehållstillstånd Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Danmark och många andra länder beviljar flyktingar tidsbegränsat uppehållstillstånd vid första beslutstillfället, så kallade temporära uppehållstillstånd. Det bör också införas i Sverige. Ett tillfälligt uppehållstillstånd bör bli permanent om man innehaft en anställning och uppvisad inkomst i sex månader. Det är därför ett även viktigt steg för att öka drivkrafterna till integration. Försörjningskrav vid anhöriginvandring Vi föreslår också att försörjningskravet vid anhöriginvandring ska skärpas för att skapa förutsättningar för en stärkt arbetslinje och bättre fortsatt integration. När man som boende i Sverige önskar ta in en partner på en nyetablerad relation så bör man också kunna försörja personen som kommer; inte som i dag endast sig själv. I dag omfattas också en mycket liten del av dem som kommer till Sverige av försörjningskravet. Det är även därför rimligt att fler ska omfattas av kravet. Bättre yrkesutbildning Då många inte har kunskaper som räcker till på den svenska arbetsmarknaden måste utbildningsmöjligheterna förstärkas för att fler ska rustas för jobb. Vi vill stärka Yrkesvux för att fler vuxna ska få möjlighet att gå en yrkesutbildning. Till det ska rätten att läsa in grundläggande och särskild behörighet till högskolestudier på den kommunala vuxenutbildningen utökas till att bli en generell rättighet för alla som är behöriga till sådan utbildning. Öka tryggheten nya poliser Det behövs riktade resurser för att öka tryggheten i områden där utanförskap, brottslighet och gängkriminalitet är för stora problem. Vi vill att det utbildas och anställs tusen nya poliser de närmaste åren för att skapa förutsättningar för en synlig och närvarande polis. Satsningen ska framför allt riktas till de områden där brottsligheten är särskilt allvarlig och otryggheten är som störst. Förstärkt lokalt trygghetsarbete Vi vill att fler socialarbetare ska kunna vara ute på fältet för att möta unga som riskerar att hamna i utanförskap. Det ökar förutsättningarna för att bättre nå fram till 6

7 och fånga upp unga som mår dåligt och riskerar att hamna i kriminalitet och skadligt beteende. En bättre fungerande samverkan i kommunerna och fler socialarbetare som är ute och träffar unga kan öka möjligheterna att identifiera de som är i riskzonen och som behöver särskilda insatser och stöd. Kommunerna ska också, tillsammans med polisen, frivilliga organisationer och ideella krafter bedriva ett aktivt lokalt brottsförebyggande arbete. Det är positivt att flertalet kommuner tecknar samverkansavtal med polisen. Moderaterna vill att alla kommuner skriver samverkansavtal med polisen. Skärpta straff för grova brott Vi vill också att straffen ska skärpas för bland annat vissa allvarliga våldsbrott och för brott som begås inom ramen för den organiserade brottsligheten. När brottsligheten och samhället förändras måste lagstiftningen vara tillräcklig och polisen ha tillräckliga medel för att använda den. Ett straff ska återspegla hur allvarligt ett brott är och grövre brott ska bestraffas strängare än mindre allvarliga brott. 7