ÖPPET SVERIGE. Fokus: Jämtland. Förslag för en bättre migrationsprocess. Regional rapport

Transkript

1 ÖPPET SVERIGE Förslag för en bättre migrationsprocess Fokus: Jämtland Regional rapport

2 Vi har frågat proffsen! 60 miljoner människor befinner sig på flykt i världen. Av dem kommer bara en rännil till Europa och än färre till Sverige. Ändå utgör över nya asylsökande i år i Sverige en dramatisk ökning i jämförelse med tidigare. Vi ställde en enkät till de av våra medlemmar som jobbar i migrationsprocessen, och de svar vi fick av medlemmar utgör basen till vår rapport Öppna Systemen! ( ). Enkäten besvarades under perioden 10 mars till 13 april 2015 och svarsfrekvensen var 53 %. Den här delrapporten presenterar svar och citat från de medlemmar som deltagit i Jämtlands län 1. Den är ett försök att ringa in vilka förutsättningar och problem som finns i migrationsprocessen där. Våra medlemmar har i vår enkät pekat ut problem men också gett förslag på vilka lösningar de kan se. Vi värderar deras förslag på lösningar högt, det här är proffsen som fått en chans att ge oss inblick i hur det egentligen ser ut. De som svarat på enkäten i Jämtlands län är anställda i stat, kommun, landsting, privat sektor och i civilsamhället. Majoriteten av dem är anställda i kommunen (58 %) och i regionen (22 %). De anställda inom kommunen jobbar framförallt inom socialtjänsten som socialsekreterare för ensamkommande barn, med ekonomiskt bistånd eller på integrationsenheten. De svarande som finns inom regionen jobbar framförallt inom primärvården som kuratorer eller i psykiatrin. MIGRATION I SVERIGE OCH JÄMTLAND 2014 sökte personer asyl i Sverige. Det är den högsta nivån sedan I oktober 2015, bodde av de personer registrerade i Migrationsverkets mottagningssystem i Jämtland fick personer uppehållstillstånd i Sverige av ärenden som avgjordes. I Jämtlands län fick 826 personer uppehållstillstånd. Antalet har ökat från 322 personer år tog Sverige i snitt emot 5 flyktingar per invånare. Jämtlands län ligger över snittet och tog emot cirka 7 flyktingar per invånare. I oktober 2015 ligger siffrorna redan på ca 3 nyanlända per invånare i landet i snitt och ca 5 nyanlända per invånare i Jämtland. Jämtlands län hade i oktober 2015 totalt personer boende i Migrationsverkets mottagningssystem, varav personer bor på anläggningsboenden, 116 personer i eget boende och 175 personer i övriga boendeformer (t.ex. ensamkommande barn hos anhöriga). Detta betyder att runt 85 % bor på anläggningsboende, jämfört med Sverige i snitt där 56 % bor på anläggningsboende. Enligt Migrationsverket har det i oktober 2015 redan kommit runt ensamkommande barn till Sverige. I oktober 2015 hade Jämtland 219 ensamkommande barn i Migrationsverkets mottagningssystem. Östersund var den kommun som tagit emot flest, med 57 ensamkommande barn. I Jämtlands län finns det 252 platser på boenden för ensamkommande barn, varav 90 är speciellt avsatta för asylsökande ensamkommande barn (se i övrigt bilaga 1) medlemmar svarade på enkäten i Jämtlands län 2 (10)

3 Svenskundervisning och mötesplatser Överlag i hela landet är fyra frågor i vår enkät de mest prioriterade (rankade som Mycket Viktiga) för att migrationsprocessen ska fungera bättre: ansvarsfördelningen mellan myndigheter, samverkan mellan myndigheter, tillgång till svenskundervisning och validering av utbildning och erfarenhet. De generella prioriteringarna nationellt i den övergripande migrationsprocessen stämmer med svaren i Jämtland. Svaren skiljer sig framförallt från resten av landet på några punkter gällande vilka faktorer som är mest viktiga för att migrationsprocessen ska fungera bättre. Medlemmarna i Jämtland anser framförallt, och i större utsträckning än i resten av landet, att det är individanpassad svenskundervisning som behövs. Det behövs svenskundervisning även under asylåret. Enligt en enkätundersökning som Länsstyrelsen gjorde 2014 erbjuder inga av kommunerna i Jämtlands län akademisk eller yrkesinriktad SFI-undervisning 2. Enligt en rapport från Riksrevisionen 2011, har utvärderingar av målgruppsanpassad svenskundervisning såsom akademiskt inriktad SFI-undervisning, visat att de är mer effektiva 3 än en annan undervisning. De visade sig också stärka deltagarnas studiemotivation och självkänsla. Det är brist på behöriga lärare Individanpassning av svenskundervisning är Mycket viktigt för att migrationsprocessen ska fungera bättre - Nationellt 69 % - Jämtland 81 % Högst rankade förslag på förbättring av nyanlända vuxnas svenskundervisning (nationellt och Jämtland) 1. Svenskundervisning redan under asyltiden 2. Mer skräddarsydda utbildningsspår för personer med olika utbildningsbakgrund 3. Bygg ut avancerad yrkessvenska För lite resurser till elevhälsan och specialpedagoger för nyanlända barn och unga är ett Mycket stort problem - Nationellt 53 % - Jämtland 58 % (10)

4 Det behövs bättre samverkan mellan myndigheter. Alla kommuner måste ta emot asylsökande, och länstal 4 borde sättas i förhållande till arbetstillfällen. Det verkar i Jämtland finnas en stor tilltro till civilsamhällets förmåga och betydelse för migrationsprocessen. I mycket större utsträckning än i resten av landet tror medlemmarna i Jämtland att den största potentialen till förbättring ligger hos individer i civilsamhället, som kan arbeta aktivt för att skapa mötesplatser och nätverk för nyanlända. Det upplevs också behövas fler mötesplatser och flyktingguider. Det är viktigt att system och strukturer finns etablerade för mottagande. I det initiala mottagandet anses brist på samverkan mellan myndigheter vara det största problemet både nationellt och i Jämtland. Det skulle behövas större organiserad satsning på att ordna praktikplatser Mötesplatser och flyktingguider är Mycket viktigt för att migrationsprocessen ska fungera bättre. - Nationellt 49 % - Jämtland 67 % Det viktigaste för att förbättra det initiala mottagandet av flyktingar är att civilsamhället medverkar aktivt, och skapar mötesplatser, nätverk och fritidsverksamhet - Nationellt 45 % - Jämtland 67 % Brist på boende och traumabehandling Det är brist på bostäder där arbete/utbildning finns Av de personer boende i Migrationsverkets mottagningssystem i Jämtland bor personer på anläggningsboenden. I jämförelse med resten av Sverige är detta en hög siffra, då runt 56 % bor på anläggningsboende nationellt, men 85 % i Jämtland. Generellt ser våra medlemmar i Jämtland, likt resten av landet, att bristen på hyresrätter är det största problemet vad gäller boende. De anser också upphandlingarna av tillfälliga boenden tar för lite hänsyn till kvalitet. Likt resten av landet oroas våra medlemmar här av att upphandlingar drivs av låga kostnader snarare än av kvalitet. Många erhåller bostäder med mycket höga hyror. 4 Länstal är den fördelning som ges av Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen och Migrationsverket av hur många nyanlända med beviljat uppehållstillstånd som kommunerna ska ta emot. 4 (10)

5 De svarande i regionen som arbetar med boende i migrationsprocessen anser i mycket större utsträckning än i övriga landet att asylplatser bör länkas direkt ihop med kommunplatser, så att de nyanlända får kommunplats i den kommun de har vistats i under asylåret. Kommunplats anvisas när en nyanländ har fått permanent uppehållstillstånd. Fler vill också se att staten ger garantier för modulbostäder för nyanlända. Det är ett problem att man inte kan erbjuda specialistvård, bara akutvård, innan personen fått permanent uppehållstillstånd. I mycket större uträckning än i resten av landet upplever de medlemmar i Jämtland, som svarat att de arbetar med hälso- och sjukvård, att det är svårt att få tillgång till behandling för post-traumatiska stressymptom (PTSD). De som svarat upplever i nästan dubbelt så stor utsträckning att detta är ett mycket stort problem, och vill, för att förbättra läget, se en möjlighet till behandling av PTSD i alla landsting och regioner. Att nyanlända inte får psykosocialt stöd direkt är också ett av de problem som anses störst i det initiala mottagandet. I större utsträckning än resten av landet upplever man också i Jämtland att personalen inom hälso- och sjukvård inte har tillräcklig kompetens för nyanländas behov. Här prioriterar också en majoritet samordnade insatser från regionen och andra myndigheter och utbildning för personal i vården om nyanländas olika behov. Tillgång till hyresrätter för nyanlända är ett Mycket stort problem - Nationellt 69 % - Jämtland 63 % Att nyanlända med psykosociala problem/trauma inte får stöd direkt är ett Mycket stort problem i det initiala mottagandet - Nationellt 48 % - Jämtland 50 % Att nyanlända har svårt att få tillgång till behandling för PTSD är ett Mycket stort problem i hälsovård för nyanlända - Nationellt 49 % - Jämtland 71 % Högst rankade förslag på förbättring av hälsovården för nyanlända Nationellt 1. Samordnade insatser från landstingen och andra myndigheter för att förbättra nyanländas hälsa 2. Möjlighet till PTSD-behandling i alla landsting 3. Utbildning för personal i vården om nyanländas behov av hälso- och sjukvård Jämtland 1. Möjlighet till PTSD-behandling i alla landsting 2. Samordnade insatser från landstingen och andra myndigheter för att förbättra nyanländas hälsa 2. Utbildning för personal i vården om nyanländas behov av hälso- och sjukvård 5 (10)

6 Etablering på arbetsmarknaden Nyanländas etablering på arbetsmarknaden beror på en rad förutsättningar där faktorer som psykosocialt stöd och boende är relevanta. Framförallt är etableringen beroende av att den nyanländas kompetens och utbildning tas tillvara, och att jobb finns att söka. Både nationellt och i Jämtland är bristen på kompletteringsutbildningar för utlandsutbildade akademiker och långa valideringsprocesser av utländska utbildningar problem. Samverkan mellan olika myndigheter är avgörande för hur bra resultat man får vid riktade insatser. Arbetsförmedlingen är central då den har huvudansvaret för att etablera de nyanlända på arbetsmarknaden. Om den samarbetar med andra myndigheter och organisationer finns bättre potential för resultat Bland de svarande i Jämtland upplevs bristen på lediga jobb som ett större problem än i resten av landet. Detta trots att arbetslösheten 2014 låg precis under snittet i länet på 7,4 % (jämfört med Sverige 7,9 %) 5. Att det finns för få lediga jobb på orten är ett mycket stort problem för etablering av nyanlända - Nationellt 27 % - Jämtland 40 % Högst rankade förslag för att förbättra etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden (nationellt och Jämtland) - Heltäckande kartläggning av nyanländas utbildning och kompetens tidigt - Att personer med bristutbildningar identifieras tidigt och matchas till rätt jobb och utbildning direkt - Bättre språkkunskaper i svenska (10)

7 Ensamkommande barn 6 De ensamkommande hanteras inte som andra barn socialnämnden ansvarar för. Det görs inte individuella bedömningar utan utgås från att HVB-boenden 7 är det rätta. Den största gruppen svarande i enkäten från Jämtland arbetar med ensamkommande barn (39 %). Här avviker Jämtlands svar om problem för mottagandet på två punkter. En överväldigande majoritet av de svarande i Jämtland tycker att avslag på asylansökningar av barn som inte kan avvisas är det absolut största problemet i migrationsprocessen. I denna fråga ligger Jämtland långt över både det nationella snittet och de andra regionala snitten. Kommunerna vet inte vad det innebär att driva HVB-boenden, det är för låg kompetens hos personalen, man hanterar boendena lite som dagis Det finns också en generell oro om bristande kompetens i vårdnaden om barnen, och att de placeras i boenden som inte är det bästa alternativet för barnen. Över hela landet råder brist på familjehem för ensamkommande barn, och på bra gode män som ansvarar för omsorgsansvaret under asyltiden. De svarande är överens om att närmare samverkan mellan olika myndigheter kring planering och mottagande av ensamkommande är den mest relevanta förbättringen i processen. Avslag på ansökan ges till barn som inte kan avvisas (mycket stort problem) - Nationellt 39 % - Jämtland 67 % - nästan dubbelt så högt i Jämtland som i riket i stort Det viktigaste för att förbättra mottagandet av ensamkommande barn är närmare samverkan mellan olika myndigheter kring planering av mottagande - Nationellt 48 % - Jämtland 55 % 6 I bilaga 1 finns en detaljerad redovisning för länets olika kommuners mottagande av ensamkommande barn. 7 HVB, (Hem för Vård eller Boende) är en verksamhet som bedriver behandling eller är inriktad på omvårdnad, stöd eller fostran. Målgrupp är ofta barn, ungdomar, vuxna eller familjer med någon form av behov inom socialtjänstens ansvarsområde, exempelvis missbruks- eller beteendeproblematik. Det kan drivas privat eller kommunalt. De flesta HVB-hem som ensamkommande barn placeras på är inriktade på just denna målgrupp. 7 (10)

8 Förslag på insatser i regionen Övergripande stämmer problembilden i Jämtland ganska väl överens med prioriteringarna i resten av landet, men på vissa punkter avviker svaren avsevärt. Likt riket i stort oroar sig våra medlemmar i regionen över möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden, det psykosociala stödet till nyanlända och omsorgsansvaret för ensamkommande barn. Det som skiljer Jämtlandsregionen är framförallt behovet av en förbättrad och individanpassad svenskundervisning, bristen på jobb och behovet av utökad och bättre traumabehandling. Vad gäller ensamkommande barn finns bland våra medlemmar här en övergripande oro för de barn som inte får uppehållstillstånd när de inte kan avvisas. Våra medlemmar anser att samverkan mellan myndigheter måste förbättras i hanteringen av ensamkommande. Likt en oro som också finns i resten av landet handlar det om att barnets bästa inte alltid prioriteras i processer med otydliga strukturer. Jämtlandsregionen är inte bara unik i vilka problem medlemmarna lyfter fram, men också i lösningarna. Det finns en stor tilltro till civilsamhällets potential att bidra till integration av nyanlända, genom att skapa mötesplatser, nätverk och aktiviteter. För nyanlända är det svårt att komma in på arbetsmarknaden eller i samhället i stort utan detta. Utöver kraften hos individer och person i civilsamhället finns det en andra insatser som skulle förbättra situationen för migrationsprocessen i Jämtland. Erbjud målgruppsanpassad svenskundervisning, och akademisk eller yrkesinriktad SFIundervisning, även på mindre orter Satsa regionalt på praktikplatser för nyanlända inskrivna på SFI Erbjud modulbostäder för nyanlända för att minska antalet boende på anläggningar Fortbilda länets vårdpersonal i traumabehandling och PTSD-stöd Inför samordnare som samordnar alla kommuners arbete med de ensamkommande barnen Skapa bättre samverkan lokalt mellan god man, socialtjänst, HVB-/familjehem, hälsooch sjukvård, skola och myndigheter som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Idag dubbelarbetas det för mycket och frågor faller mellan stolar. Allt detta hindrar ett mer effektivt mottagande. 8 (10)