Samhällsorientering för vissa nyanlända. - överlever landsbygden utan invandrare? Tylösandsveckan

Transkript

1 Integration Nummer 2 juni 2013 Länsstyrelsernas nyhetsbrev om integrationsfrågor Vem behöver vem - överlever landsbygden utan invandrare? Samhällsorientering för vissa nyanlända I huvudet på en ankomstkommun: Malmö stad och Sigtuna Tylösandsveckan Prognos från Migrationsverket

2 Samhällsorientering för vissa nyanlända Foto Smålandsbilder Samhällsorientering ska ge den som är ny i Sverige grundläggande förståelse för det svenska samhället. Det är kommunernas ansvar att erbjuda samhällsorientering. Från och med den 1 maj 2013 har målgruppen utökats. Målgruppen för samhällsorientering Från och med den 1 maj 2013 har målgruppen för samhällsorientering utökats till att omfatta fler nyanlända invandrare. Kommunen är nu skyldig att även erbjuda samhällsorientering till anhöriginvandrare i åldern år. Skyldigheten gäller de som folkbokförts första gången i en kommun efter april Kommunens ansvar att erbjuda samhällsorientering upphör tre år efter det att den nyanlände första gången folkbokfördes i en kommun. Följande grupper omfattas inte av den utökade målgruppen: ungdomar i gymnasieskolan, EU/EES-medborgare, arbetskraftsinvandrare samt gäststuderande/gästforskare. Genomförande Det är kommunens ansvar att aktivt verka för att nå den utökade målgruppen och motivera dem att delta. Samhällsorienteringen ska påbörjas så snart som möjligt efter att den nyanlände har folkbokförts i kommunen. Den ska omfatta minst 60 timmar och bedrivas på modersmål eller annat språk som deltagaren behärskar väl. Samhällsorienteringen ska ge utrymme för dialog och reflektion. Innehållet, omfattningen och tyngdpunkten i varje del bör anpassas efter deltagarna och de lokala förutsättningarna. Innehåll Samhällsorientering ska ge deltagarna grundläggande förståelse för det svenska samhället. Målet ska vara att deltagarna får kunskap om: 1. de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, 2. den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt, 3. hur samhället är organiserat, och 4. praktiskt vardagsliv. Samhällsorientering ska innehålla följande delar: Att komma till Sverige Att bo i Sverige Att försörja sig och utvecklas i Sverige Individens rättigheter och skyldigheter Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att påverka i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Att åldras i Sverige Plan och deltagarintyg Kommunen ska upprätta en plan för samhällsorientering som anger innehåll och omfattning. Planen ska revideras vid behov. Om kommunen gett uppdrag åt någon annan anordnare att utforma planen ska den godkännas av kommunen. Kommunen ska ge varje deltagare ett intyg efter avslutad samhällsorientering. Av intyget ska omfattning

3 Samhällsorientering ska ge den som är ny i Sverige grundläggande förståelse för det svenska samhället. och innehåll framgå. Om annan kommun begär det, ska kommunen lämna information om delvis genomgången samhällsorientering. Ersättning till kommunerna Staten ersätter kommunernas kostnader för samhällsorienteringen. För samhällsorientering som ges till den utvidgade målgruppen ersätts kommunerna genom det allmänna bidraget, anslag 1:1 kommunalekonomisk utjämning. Ersättningens storlek utgår från en genomsnittlig kostnad för samhällsorientering som beräknats till kronor per person. För samhällsorientering som erbjuds nyanlända som har rätt till en etableringsplan ersätts kommunerna via en schablonersättning. Den betalas ut enligt förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Lagar och förordningar Lag (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Förordning (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Länsrådsskifte för länsstyrelsernas nationella integrationsansvar Sedan mars månad är det Anneli Wirtén, Länsstyrelsen i Jönköpings län, som är ansvarigt länsråd för integrationsområdet inom länsstyrelserna. - Det är med en stor blandning av nyfikenhet och ödmjukhet som jag går in i detta omfattande och viktiga arbete, säger Anneli Wirtén i en kommentar. Anneli har tagit över uppgiften efter Lennart Johansson, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Anneli Wirtén är också länsstyrelsernas representant i en nationell myndighetsgemensam samverkansdelegation inom integrationsområdet. Anneli Wirtén, Länsråd, Länsstyrelsen i Jönköpings län Det finns en hel del att arbeta med även om mycket är gjort. Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar inom integrationsområdet och det innebär att fungera lite som spindeln i nätet och skapa system och arenor för regional samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända. Kan länsstyrelsen nå framgång i nämnda arbete ökar förutsättningarna för att kommunerna har beredskap att ta emot nyanlända invandrare. Med ökad beredskap för mottagande blir det en bättre grund för överläggningar och förutsättningar att träffa överenskommelser med kommunerna om mottagande. Men arbetet stannar ju inte där utan innebär också att stödja kommuner i samordningen av kommunal verksamhet som svenska för invandrare och samhällsorientering. Dessutom handlar det om att följa upp organisering och genomförande av insatser för nyanlända invandrare på regional och kommunal nivå. När det gäller mottagande av ensamkommande barn har Länsstyrelserna regeringens uppdrag att arbeta för att det finns god beredskap och kapacitet i kommunerna att ta emot ensamkommande barn och att förhandla med kommuner om mottagande av ensamkommande barn. Också här har länsstyrelsen ett ansvar för att stödja och främja kommunernas verksamheter Några av de stora utmaningar som länsstyrelserna för närvarande står inför är det stora antalet nyanlända invandrare som enligt Migrationsverkets prognoser kommer att få uppehållstillstånd vilket medför att antalet kommunplatser i landets kommuner behöver öka. Antalet boenden i kommunerna för ensamkommande barn behöver också ökas. Med anledning av detta kommer länsstyrelserna att fortsätta arbetet med förhandlingar och överläggningar med landets kommuner. - Vi har många och svåra arbetsuppgifter framför oss och det kommer att krävas god samverkan och samsyn för att nå resultat, avslutar Anneli Wirtén.

4 I huvudet på en ankomstkommun Den 1 juli 2006 genomfördes ett antal lagändringar i syfte att förbättra mottagandet av ensamkommande barn. Lagändringarna medförde att ansvaret för att tillhandahålla omsorg och boende för barnen övergick från staten till landets kommuner. Ett antal kommuner där Migrationsverket har enheter för asylansökan fungerar som ankomstkommuner i mottagningen. Den kommun som tar emot allra flest ensamkommande barn i Sverige är Malmö. Sedan 2006 har antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige ökat varje år sökte 398 ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige. Förra året var motsvarande antal barn. Foto Stock.XCHNG >

5 Malmö stad Malmö stad är den kommun i landet som tar emot flest ensamkommande barn sökte barn asyl i Malmö och passerade igenom något av kommunens boenden. - Det har hänt väldigt mycket under de år som verksamheten har funnits i Malmö. Vi har behövt växa och utvecklats kontinuerligt sedan starten, säger Stefan Berséus, enhetschef vid sociala resursförvaltningen i Malmö stad. En växande verksamhet Malmö stad öppnade sitt första boende för ensamkommande barn i november I nuläget finns tre så kallade transitboenden inom Malmö stad. På uppdrag av kommunen drivs ytterligare 7 transitboenden av privata aktörer i Malmö och i närliggande kommuner. För barn med uppehållstillstånd finns det fyra boenden som drivs i kommunal regi och ett boende som drivs av privat aktör. Utöver detta har kommunen ett 15-tal utslussningslägenheter att tillgå för ungdomar som bedöms klara ett boende i egen lägenhet. - Själva basen för verksamheten har vi i kommunal regi. Fluktuationer klarar vi genom att teckna kortare kontrakt med privata aktörer, säger Stefan Berséus. - Den stora svårigheten med denna verksamhet är att planeringsförutsättningarna är minimala. Vi styr varken inflödet eller utflödet av barn och måste hela tiden anpassa oss efter yttre förutsättningar, fortsätter han. Blir kommunens ansvar När ett ensamkommande barn söker asyl vid Migrationsverkets mottagningsenhet i Malmö kontaktas kommunen. Kommunen ombesörjer sedan boende och omsorg för barnet tills barnet kan anvisas till någon kommun i landet som har tecknat Foto Mostphoto överenskommelse med staten om mottagande. Men i dagsläget saknas cirka 800 asylplatser i landet för att systemet ska fungera fullt ut. - Det är framförallt yngre barn som inte kan anvisas till någon kommun. Detta innebär ett långsiktigt åtagande för Malmö stad, berättar Stefan Berséus. Kommunen har specialutbildat ett antal socialsekreterare för att anskaffa fler familjehem för de yngre barnen. Kommunen har också anställt en integrationssekreterare för att åstadkomma en god integration för de barn som har beviljats uppehållstillstånd i kommunen. - Vi samarbetar med flera organisationer för att öka barnens möjligheter att komma ut i samhället. Barnen behöver få ett socialt nätverk, en bra utbildning och så småningom ett arbete. Vi undersöker till exempel tillsammans med Trelleborg och Vellinge kommuner om Skånes folkhögskolor kan bidra till att erbjuda boende och utbildning för dessa barn, berättar Stefan Berséus sökte barn asyl i Malmö Starka individer Stefan Berséus är hoppfull om att det kommer att gå bra för de flesta av de ensamkommande barn som kommer till Sverige. Han påpekar dock att många aktörer behöver ta ett ansvar på vägen. - Jag tror att det kommer gå bra för dessa ungdomar. Det är starka och självständiga individer som har tagit sig till vårt land. Många har farit illa på vägen med på sikt tror jag att de kommer bli en tillgång för Sverige. Det är viktigt att vi gemensamt får barnen att känna sig välkomna, avslutar Stefan Berséus. >

6 Sigtuna Sigtuna kommun är en av de ankomstkommuner som tar emot allra flest ensamkommande barn och ungdomar i landet. Mottagande började 2006 då kommunen tecknade avtal med Migrationsverket om 10 ensamkommande barn och ungdomar. De skulle vistas i kommunen i 5-10 dagar innan anvisning till andra kommuner i landet. Avtalet höll några dagar och nu sju år senare har omkring 3000 ensamkommande barn och ungdomar passerat Sigtuna. I år räknar Migrationsverket med att 700 barn ska komma till Sigtuna kommun, vilket är en ökning i förhållande till förra året då kommunen tog emot 584 barn och ungdomar. Obefintliga planeringsförutsättningar Enligt socialchef Jan Hellström är planeringsförutsättningarna obefintliga och det finns mycket att önska. Utgångspunkten är Migrationsverkets prognoser, men då mycket händer på kort tid så kan kommunen i princip inte planera utan får skapa tillfälliga lösningar genom korta avtalsperioder med entreprenörer, avtal som alltid förankras med Migrationsverket. - Trots att det infördes ytterligare fem ankomstkommuner 2009, så har detta inte avlastat de fyra största ankomstkommunerna (Malmö, Mölndal Sigtuna och Solna, som har hängt med sedan 2006) i den utsträckning som var avsedd, säger Jan Hellström. Han efterlyser att Migrationsverket, Länsstyrelserna eller annan statlig myndighet aktivt medverkar till en jämnare beläggning mellan samtliga ankomstkommuner. - Idén med ankomstkommuner, som skulle stå för den första korta snabba nödvändiga insatsen för barnen, och anvisningskommuner som påbörjade det mer långsiktiga arbetet tillsammans med barnen var på papperet bra. Verkligheten blev att Sigtuna fick bli hela kedjan från an- komst till PUT, säger Jan Hellström vidare. Få platser på det kommunala trasitboendet Sigtuna kommun har endast ett eget kommunalt transitboende med 10 platser. På detta boende prioriteras flickor, gravida flickor, flickor med barn och yngre barn. I övrigt har Sigtuna kommun avtal med fyra transitboenden, ett asylboende, fyra PUT-boenden, ett träningsboende samt jour- och konsulentstödda familjehem. En utmaning för en liten kommun som Sigtuna är att entreprenörerna som står för boendena kan härbergera sin verksamhet för ensamkommande barn i andra kommuner än i Sigtuna. - Det är olyckligt och inte i enlighet med barnets bästa, säger Kerstin Trägårdh, samordnare för social-sekreterarna i Sigtuna, eftersom det kan innebära att ett barn/en ungdom i samband med flytt från ett boende till ett annat behöver byta skola etcetera. Kommunen har boenden i Sigtuna, Norrtälje, Uppsala och Stockholm. Fler ensamkommande från Afrika Angående målgruppen ensamkommande barn så har kommunen under det senaste halvåret sett en ökning av barn och ungdomar från Afrika, dels många nordafrikanska barn och ungdomar, men också många från Mali, Uganda med flera. Av de som kommer är det förhållandevis få flickor totalt sett, men andelen är densamma som tidigare. Senaste tiden har Sigtuna inte sett så många yngre barn som under förra året, men detta kan vända snabbt. Generellt är det alltid fler ensamkommande barn och ungdomar som kommer under det andra halvåret (sommar och höst i jämförelse med vår). Anvisning av yngre barn Lyckligtvis har det blivit lättare att anvisa yngre barn till övriga kommuner i landet den senaste tiden, vilket är positivt. För de yngre barnen (14 år eller yngre) som kommer till kommunen så används jourhem under transit och därefter i huvudsak konsulentstödda familjehem. Tyvärr

7 Tylösandsveckan Länsstyrelserna medverkade under Tylösandsveckan i Halmstad med ett föreläsningspass som syftade till att beskriva arbetet och utvecklingen kring några av de uppdrag som länsstyrelserna har. har inte kommunen förutsättningar att få fram egna familjehem utan använder sig av främst av konsulentstödda. Dessa familjehem behöver följas upp tätt. Från ankomst till PUT Kommunen försöker i möjligaste mån att separera dem som fastnar i kommunen med dem som ska anvisas till andra kommuner för att minimera turbulens och skapa trygghet kring de barn och ungdomar som blir kvar. - Sedan anvisningskommunerna har tagit emot så kallade Dublinärenden så har det blivit betydligt fler ensamkommande som fått permanent uppehållstillstånd i Sigtuna, vilket innebär ett helt annat åtagande för kommunen, enligt Kerstin Trägårdh. Det ligger helt i linje med med Jan Hellströms uttalande om att Sigtuna står för hela kedjan från ankomst till PUT. Länsstyrelserna ska främja och utveckla regional samverkan, följa upp organisering och genomförande av insatser samt verka för kapacitet och beredskap för mottagande av nyanlända, bland annat genom att teckna överenskommelser med landets kommuner. Medverkade under föreläsningspasset gjorde bland annat landshövdingarna Lars Bäckström (Västra Götalands län) och Lars-Erik Lövdén (Hallands län). Bäckström och Lövdén talade övergripande om länsstyrelsernas roll och uppdrag kring integrationsfrågor samt om vikten av en god regional samverkan, med exempel från samverkan i Hallands län. Gunvor Landqvist, Länsstyrelsen i Skåne län, talade om den regionala samverkan som har byggts upp i Skåne län med 33 kommuner och ett stort mottagande av nyanlända. Åsa Landshövding Lars Bäckström Nilsson, Länsstyrelsen i Västra Götaland, visade några av de resultat som länsstyrelsernas stora kommunenkät under hösten 2012 gav. En fullständig sammanställning av resultaten finns på länsstyrelsernas webbplats, Birgitta Hart Carpenter och Torsten Fors, Länsstyrelsen i Stockholms samt Norrbottens län, berättade om det arbete som länsstyrelserna genomför i samverkan med Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting i syfte att påskynda nyanländas bosättning. Avslutade gjorde Maria Nobel, Länsstyrelsen i Västra Götaland. Hon visade några av funktionerna på den gemensamma portalen för samhällsinformation, Dit kan nyanlända själva vända sig för att få information om samhället på flera olika språk. Föreläsningspasset var välbesökt och uppskattat och vi hoppas kunna medverka vid fler arrangemang av denna typ i framtiden. Vi medverkade även med en monter under Tylösandsveckan. Hit kunde deltagarna komma för att få ta del det senaste informationsmaterialet eller småprata med någon av länsstyrelsernas representanter på plats.

8 Förslag till lagrådsremiss Ensamkommande barn Nyligen kom ett nytt förslag* från Regeringen som ger Migrationsverket en större möjlighet att anvisa ensamkommande barn till kommuner som inte har en tecknad överenskommelse. Länsstyrelsen har med anledning av förslaget ställt några frågor till Migrationsminister Tobias Billström. Vilken prioriteringsordning bör Migrationsverket arbeta efter i anvisandet till kommunerna? Sverige ska ha en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik. Utgångspunkten vid mottagandet av ensamkommande barn ska vara barnens bästa och Migrationsverket ska i första hand anvisa till kommuner som har träffat en överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn. Om det inte finns några lediga platser i en kommun som har träffat en överenskommelse är det bättre att barnet anvisas en plats i en kommun utan överenskommelse eller en kommun som fyllt sin överenskommelse än att barnet blir kvar i en ankomstkommun. Vilken status kommer dagens överenskommelser om mottagande av asylsökande ensamkommande barn ha i förhållande till den vidgade möjligheten att anvisa? Tanken är fortfarande att frivilliga överenskommelser ska eftersträvas, * Lagrådsremiss om Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m. fl. och att möjligheten att anvisa utan överenskommelse endast ska användas när antalet platser inte räcker till. Detta för att barnens bästa alltid ska komma i första hand. En kommun som har träffat en överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn har bättre förutsättningar att förbereda mottagandet. Migrationsverket kommer fortfarande att ha som utgångspunkt att anvisa barn till kommuner som har träffat överenskommelser med verket om mottagande av ensamkommande barn. Hur ser departementet på Länsstyrelsens roll i tecknandet av ÖK och uppföljningen av mottagandet av nyanlända ensamkommande barn? Det är viktigt att Migrationsverket fastställer och tydligt redovisar vilka principer som ligger till grund för beslut om anvisning till en kommun för asylsökande ensamkommande barn. Länsstyrelserna har ett samordnande uppdrag för att mottagande av asylsökande ensamkommande barn ska fungera väl. De ska enligt uppdraget bland annat verka för att det finns beredskap och kapacitet för mottagandet i kommunerna. Lagändringen bör träda i kraft så snart som möjligt men för att mottagandet ska fungera väl måste Migrationsverket, länsstyrelserna och kommunerna få tid att förbereda sig. Därför är det lämpligt att lagändringen träder i kraft 1 januari Tobias Billström, Migrationsminister Foto: Pawel Flato Barnperspektivet hur ska det beaktas inom ramen för Migrationsverkets vidgade möjlighet att anvisa till alla kommuner? Kan det inte vara bättre att vänta lite längre i en ankomstkommun? Migrationsverket ska i varje enskilt fall utgå från barnets bästa när verket ska anvisa en kommun för ett ensamkommande barn. Normalt är det bäst för barnet att anvisas till en kommun som har en överenskommelse om mottagande. Det kan dock inte uteslutas att det i vissa situationer är bättre för barnet att anvisas till en kommun som inte har överenskommelse, än att stanna i en ankomstkommun. Lagtexten gör det möjligt för Migrationsverket att utgå från barnets bästa vid anvisning till en kommun.

9 Migrationsverket lämnade den 25 april sin senaste prognos till regeringen. Denna förutser ett fortsatt högt antal asylsökande, och därmed ett fortsatt stort behov av kommunplatser i landet. Prognos från Migrationsverket Asylsökande Migrationsverket räknar med att personer kommer att söka asyl i Sverige i år. Skälet till den höga siffran är den politiska och ekonomiska situationen i omvärlden som påverkar migrationen till Sverige. Det väntas fortsatt att komma många asylsökande från Syrien, men också ett betydande antal från Afghanistan, Somalia, Eritrea och västra Balkan. Personer i behov av kommunplats Under 2013 beräknas cirka personer att beviljas asyltillstånd. Därutöver beräknas cirka direktinresta anhöriga samt kvotflyktingar att komma till Sverige under året. Vid ingången av år 2013 fanns dessutom cirka personer med giltigt uppehållstillstånd inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Detta antal ökar kontinuerligt och beräknas vid utgången av år 2013 vara personer. Ensamkommande barn Under 2012 tog Migrationsverket emot cirka ansökningar om asyl från ensamkommande barn och ungdomar. Under 2013 beräknas antalet ansökningar öka till Av dessa beräknas cirka ensamkommande barn och ungdomar att beviljas asyltillstånd. Betydligt färre anhöriga från Somalia Efter en praxisbildande dom från Migrationsöverdomstolen har Migra- tionsverket sedan i januari 2012 sänkt kravet på styrkt identitet i vissa fall som rör familjeåterförening. Det gör det lättare för barnfamiljer, framförallt från Somalia, att återförenas i Sverige. Effekterna av förändringarna har dock blivit mindre än vad Migrationsverket tidigare har räknat med. Migrationsverket har därför sänkt prognosen beträffande anhöriginvandrare från Somalia till personer under 2013.

10 Vem behöver vem - överlever landsbygden utan invandrare? Foto Smålandsbilder Den frågan ställer länsstyrelserna i ett panelsamtal under årets Almedalsvecka i Visby. Landsbygden står inför stora utmaningar de närmaste åren. Pensionsavgångar väntar samtidigt som många väljer att flytta in till städerna. - Vi vill diskutera vilken betydelse personer med utländsk bakgrund har för utvecklingen av landsbygden. Bland många utlandsfödda finns en stor kunskap och tradition av företagande och entreprenörskap som landsbyden kan dra nytta av, säger Gun Rosvall på Länsstyrelsen i Västra Götaland. I panelen deltar Marie Linell- Persson, direktör för avdelning Integration och Etablering Arbetsförmedlingen, Jasenko Selimovic, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet, Abbas Khanahmadi, ordförande för socialdemokraterna i Härjedalen och Kent Johansson EU-parlamentariker. Moderator är Maria Wetterstrand. Dessutom medverkar Kenneth Johansson, landshövding i Värmlands län. Seminariet äger rum i residensets trädgård, på Strandgatan i Visby, måndagen den 1/7. Läs mer på almedalsveckans webbplats, info Du som vill få vårt nyhetsbrev! Länsstyrelsernas nyhetsbrev innehåller aktuell information om flyktingmottagande och integration av nyanlända i Sverige. Nyhetsbrevet ges ut gemensamt av landets samtliga länsstyrelser. Du som vill ta del av nyhetsbrevet digitalt, skicka ditt namn och e-postadress till integration@lansstyrelsen.se. Ange Nyhetsbrev i ämnesraden. Kontakt Ansvarig utgivare Bo Ljung, Länsstyrelsen i Jönköpings län, , bo.ljung@lansstyrelsen.se Övriga kontaktpersoner Per Ibertsson, Länsstyrelsen i Hallands län, , per.ibertsson@lansstyrelsen.se Johanna Palmstierna, Länsstyrelsen Uppsala län, , johanna.palmstierna@lansstyrelsen.se Pernilla Bylund, Länsstyrelsen Gävleborg, , pernilla.bylund@lansstyrelsen.se Maria Johansson, Länsstyrelsen i Örebro län, , maria.t.johansson@lansstyrelsen.se