Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden

Transkript

1 Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden Följande rutin syftar till att öka likabehandlingen och rättssäkerheten kring ensamkommande barn och ungdomar som är placerade av socialtjänsten i Göteborgs Stad. Rutinen utgår från gällande lagstiftning och Socialstyrelsens publicerade föreskrifter och allmänna råd med tillhörande handböcker och vägledningar om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Den 3 juni 2013 publicerade Socialstyrelsen en vägledning kring socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar där fördjupande kunskap finns att inhämta kring olika delmoment i handläggningen. Den finns att tillgå på Socialstyrelsens webbplats Under projektet som pågått för att ta fram förslag på kommungemensamma rutiner inom socialtjänsten i Göteborgs Stad har en informativ vägledning kring mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg tagits fram. I den finns skriftlig information om olika myndigheters och aktörers ansvar och roller. Den är tänkt att fungera som komplement till följande rutiner. Den finns att tillgå på Göteborgs Stads Intranät. 1

2 Innehåll 1. Allmänt om ensamkommande barn och ungdomar Utgångspunkter för handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden... 3 Hållbarhetsperspektiv Rutiner för hantering av ärenden inom socialtjänsten i Göteborgs Stad... 5 Anmälan/anvisning om ensamkommande barn... 5 Beslut om placering under utredningstiden... 6 Utredning kring barnets behov Utredning kring släkt/nätverksfamilj Beslut om placering efter utredning Uppföljning och övervägande av vård enligt kapitel 6 8 Socialtjänstlagen Vård enligt Lag (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Insatser och stöd Kontakt med barnets föräldrar och möjligheter till umgänge Ansökan om särskild förordnad vårdnadshavare Ekonomi kring ensamkommande barn och ungdomar

3 1. Allmänt om ensamkommande barn och ungdomar Definition av begreppet ensamkommande barn Enligt FN:s Barnkonvention definieras alla personer under 18 år som barn. I den här rutinen kommer därför först och främst begreppet barn användas vid generella beskrivningar av gruppen ensamkommande barn och ungdomar. Med ensamkommande barn menas att barnet har kommit till Sverige utan föräldrar eller någon annan medföljande legal vårdnadshavare. Även barn som övergivits av sina föräldrar efter att familjen kommit till Sverige räknas som ensamkommande barn. Om ett barn mellan 0 och 18 år har kommit ensam till Göteborg räknas hon eller han som ensamkommande upp till 21 år, förutsatt att det finns en pågående placering av socialtjänsten. 2. Utgångspunkter för handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden Hållbarhetsperspektiv Barnperspektiv Sverige har skrivit under FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och iden om alla människors lika värde och rättigheter utgör en grundbult i den service som Göteborgs stad tillhandahåller. Barnkonventionen i sin tur utgör en del av de mänskliga rättigheterna och reglerar barns rättigheter där 4 artiklar utgör grundprinciperna i konventionen: Alla barns lika värde (artikel 2) att barns bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör dem (artikel 3) varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) samt alla barns rätt att komma till tals (artikel 12). Barn och ungdomar och i synnerhet ensamkommande flyktingbarn kan ha svårt att föra sin egen talan på samma sätt som vuxna. Dessa barn saknar oftast grundläggande kunskaper i svenska och är i behov av extra stöd av att vuxna omkring dem bevakar deras rättigheter. Att anta rutinerna som är föreslagna är ett sätt att tillämpa dessa rättigheter fullt ut. Jämställdhetsperspektivet Grundtanken i barnkonventionen är att alla barn har lika värde och samma rätt till alla rättigheter i barnkonventionen. Detta inkluderar jämställdhet mellan flickor och pojkar och ställer krav på att barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor där till exempel postnummer, kön, religion, bakgrund med mera inte påverkar deras rätt till likvärdig hälsooch sjukvård, skola, fritidsaktiviteter, socialt stöd etc. 3

4 Därför ska jämställdhetsperspektivet ligga till grund vid varje bedömning av bistånd och en målmedveten strävan att motverka all särbehandling mellan könen måste finnas inom varje socialtjänstverksamhet. Viktigt är dock att poängtera att i mötet med ensamkommande flykting barn iaktta dessa barns lika värde, inte bara utifrån kön utan också utifrån de andra diskrimineringsgrunderna, könsidentitet, religion, etnicitet, sexuell läggning och funktionshinder. Icke diskrimineringsprincipen utesluter inte positiv särbehandling. Alla barns rätt till likvärdiga villkor innebär att offentliga aktörer kan behöva fokusera på vissa grupper som är särskilt utsatta för att även dessa ska ha en grundläggande möjlighet att uppnå sina rättigheter på samma sätt som andra barn. Utifrån följande avses att barn ska beviljas bistånd på samma grunder oavsett om barnet har uppehållstillstånd eller inte. Barnets/ungdomens behov ska styra vilket bistånd och stöd som beviljas av socialtjänsten och utgångspunkt är alla barns lika värde. Därför ska heller ingen skillnad göras utifrån om barnet har uppehållstillstånd eller inte. En viktig utgångspunkt i arbetet med ensamkommande barn och ungdomar är att se både till barnets akuta behov och även till barnets långsiktiga behov. Socialtjänsten har ett ansvar för barnet som, i de flesta fall, sträcker sig över flera år. Barnet befinner sig i Sverige utan sina vårdnadshavare och behöver en trygg tillvaro med vuxna som ser till barnets behov och följer upp dem över tid. Därför rekommenderas särskilda barnsekreterare. Uppföljning över tid är viktigt inte minst vad gäller rätten till hälsa(artikel 24) och rätten till utbildning (artikel 28 och 29). Båda två områden som ensamkommande barn och ungdomar behöver mycket stöd med. Samma behov av uppföljning finns oavsett om barnet är placerat i familjehem eller på HVBhem eller i träningsboende. Ur ett barnperspektiv är det bra att undvika att byta handläggare efter utredning, en tid som är viktig för att skapa en relation med barnet/ungdomen. Det ger även möjligheter till bättre samverkan med andra myndigheter och aktörer kring ensamkommande barn och resurssparande för stadsdelen genom att bygga upp kompetens kring alla de olika delmomenten som finns kring ensamkommande barn. Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgs Stad ska erbjudas stöd på lika villkor som andra barn och ungdomar som socialtjänsten har ett långsiktigt placeringsansvar för, till exempel familjehemsplacerade barn. De bör få sina behov tillgodosedda genom placeringen och kompletterande bistånd som behövs för att kunna erbjuda god vård. 4

5 3. Rutiner för hantering av ärenden inom socialtjänsten i Göteborgs Stad Nedan följer en beskrivning av hur olika moment inom handläggningen bör hanteras. Anmälan/anvisning om ensamkommande barn Ensamkommande barn och ungdomar kommer till Göteborg på i huvudsak tre olika sätt: Anvisning enligt ett avtal om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar mellan Göteborgs Stad och Migrationsverket. Anvisning utifrån att barnet har en anknytning till en släkting i Göteborg Göteborg är barnets ankomstkommun, ibland anvisas barnet vidare till en annan kommun och ibland blir barnet anvisat till Göteborg. En anmälan/anvisning om ensamkommande barn som inkommit från Migrationsverket eller Socialjouren Tillhörighetsutredningar är att betrakta som en anmälan gällande barn med behov av skydd och ska hanteras utan dröjsmål. Anmälan aktualiseras i Treserva samma dag den inkommer och barnet läggs till som ny person med tillfälligt personnummer. Det är viktigt att registrera att barnet är ensamkommande. Utredning inleds enligt kap 11 1 med tillämpning av 2 Socialtjänstlagen. Ärendet fördelas direkt till en socialsekreterare. Om socialsekreteraren inte är tillgänglig samma dag hanteras anmälan av den eller de som har jour. Om barnet har kommit till en släkting och redan bor hos denne skickas kopia på anmälan omgående till familjehemsenhet som utser familjehemssekreterare. Ansökan om god man för barnet har i de flesta fall gjorts av Migrationsverket. Om det inte är gjort ska socialtjänsten omgående ansöka om god man för barnet hos Överförmyndarförvaltningen. Andra typer av anmälningar eller information som inkommer gällande ensamkommande barn Från Skatteverket När barnet blivit folkbokfört skickar ibland Skattemyndigheten en anmälan om att barnet inte har en vårdnadshavare. Det kan gälla ett ensamkommande barn som redan har ett ärende inom socialtjänsten men det kan också gälla ett nytt barn. Det kan också gälla barn som har kommit till sin förälder i Sverige men att denne inte registrerats som vårdnadshavare ännu. 5

6 Kontrollera i Treserva om barnet finns registrerat och ta reda på vilken stadsdel eller kommun som är ansvarig för barnet eller om barnet bor med sin förälder. Om barnet inte är aktualiserat i Treserva finns adressuppgifter enligt folkbokföringen. Det är viktigt att avgöra om stadsdelen har ett ansvar för barnet eller inte. Från Familjerätten Samma som ovan Överförmyndarförvaltningen Anmälan om att ett barn är folkbokfört i stadsdelen och att socialtjänsten bör väcka talan om behov av särskild förordnad vårdnadshavare. Om barnet inte tillhör stadsdelsförvaltningen ska den som tar emot anmälan kontrollera vilken stadsdel eller kommun som är ansvarig för barnet. Exempelvis genom att kontakta god man eller boende om barnet inte är registrerat i Treserva. Observera att det alltid är vistelsekommunen som ska ansöka om särskild förordnad vårdnadshavare för barnet och att ärende kan behöva öppnas för barnet utifrån ansökan om särskild förordnad vårdnadshavare. Placerande kommun har kvar ansvaret för barnet. Se mer särskild Rutin för att ansöka om särskild förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn som hittas på Intranätet under Styrande dokument. Beslut om placering under utredningstiden Allmänt Göteborgs Stad är ansvarig för barnet från den dag anmälan/anvisning inkommer och/eller från det datum barnet är anvisat till Göteborg. Beslut om placering ska därför finnas från samma datum som Göteborg har ett ansvar för barnet. Beslut fattas enligt gällande delegation i varje stadsdel. God man ska ses som part i vårdnadshavarnas ställe och samtycke till insatser krävs. Om god man inte är förordnad ännu ska beslut om placering ändå finnas utifrån socialtjänstens ansvar att se till barnets bästa. Vårdplan, placeringsinformation och genomförandeplan enligt BBIC ska upprättas. Om barnet har anvisats till Göteborg utifrån avtalet med Migrationsverket Barn och ungdomar som anvisas till Göteborg utifrån avtalet med Migrationsverket kommer först till ett av Göteborgs Stads egna boenden. Boendet ordnar med resan till Göteborg om barnet befinner sig i en annan kommun. Barnets socialsekreterare ska utan dröjsmål träffa barnet för att kunna göra en primär skyddsbedömning och ta reda på om barnet har akuta behov som behöver tillgodoses. Kontakt tas med barnet, god man och boende för att göra en bedömning gällande beslut om placering under utredningstiden; och eventuellt göra en akut omplacering. 6

7 Socialtjänsten fattar beslut om placering på HVB enligt kap 4 1 Socialtjänstlagen från och med den dag barnet har kommit till boendet. Beslut fattas enligt gällande delegationsordning i stadsdelen. Beslut skickas till boendet som behöver det för återsökning av statlig ersättning från Migrationsverket. Vårdplan och placeringsinformation ska finnas från samma dag placering inleds. Vårdplanen revideras utifrån vad som framkommer i utredning och uppföljning. Ett par veckor in i placeringen ska ett möte kring genomförandeplan hållas tillsammans med barnet, socialtjänsten, god man och boende. Om barnet får uppehållstillstånd kan han eller hon bo kvar på boendet för asylsökande barn och ungdomar under en månad från och med datum för beslut. Därefter ska socialtjänsten fatta beslut om vidare placering som möter upp barnets behov. Om det är lämpligt kan barnet erbjudas placering på något annat av Göteborgs Stads egna boenden i mån av plats. Om barnet har anvisats till Göteborg utifrån anknytning till en släkting När barnet kommit till en släkting skickas kopia på anmälan omgående till familjehemsenhet som utser familjehemssekreterare. Om barnet redan bor hos släktingen när anmälan inkommer ska socialtjänsten utan dröjsmål träffa barnet och familjen och göra en första skyddsbedömning och ta reda på om barnet vill bo hos släktingen och om släktingen vill att barnet ska bo hos denne (under utredningstiden till att börja med). Barnets socialsekreterare, familjehemssekreterare och god man genomför ett hembesök och tolk bokas. Gemensam bedömning krävs för att kunna fatta beslut om tillfällig placering under utredningstiden. Om god man inte är förordnad ska socialtjänsten inte avvakta att besöka barnet. Det är viktigt att barnet får komma till tals enskilt. Familjen ska informeras om vad det innebär att ta på sig ett uppdrag att bli familjehem för ett barn. Familjen ska samtycka till att samarbeta med socialtjänsten kring barnet. Under hembesöket är det viktigt att fråga vilken relation barnet har till familjen och om det finns kontakt med barnets föräldrar och om möjligt få kontaktuppgifter till dem. Presentation och information skall ges kring socialtjänstens roll och ansvar för barn som inte bor med sina föräldrar. Information ska också ges gällande ärendegången med utredningsförfarandet, bedömning, beslut, uppföljning, samarbete kring barnet. Det kan också vara nödvändigt att tydliggöra att socialtjänsten inte fattar beslut om uppehållstillstånd. 7

8 Barnet ska erbjudas alternativ placering under utredningstiden och familjen och barnet ska ges möjlighet att enskilt uttrycka sina synpunkter och önskemål. På Göteborgs Stads anvisningsboende för asylsökande ensamkommande barn och ungdomar kan det finnas plats även för barn som direktanvisats till en stadsdel annars erbjuds annan lämplig placering. Syftet med hembesöket är också att ta reda på om det finns akuta behov hos barnet som behöver tillgodoses. Under besök ska även en husesyn göras för att ta reda på var och hur barnet sover och för att kunna göra en bedömning av miljön. Om det är lämpligt fattas ett beslut om tillfällig placering enligt kap 4 1 SoL. Om det inte är lämpligt ska barnet placeras någon annanstans av socialtjänsten. Detta sker i samråd med barnet och god man. Utifrån ålder och mognad ska barnets samtycke beaktas. Under hembesöket bokar familjehemssekreterare in en första tid med familjen och barnets socialsekreterare bokar in en första tid med barnet. Tydlig information ska ges kring vad ett uppdrag som familjehem innebär. Familjen bör få tid att tänka igenom sitt beslut innan familjehemsutredningen påbörjas. Beslut om tillfällig placering i jourfamiljehem (släktingen) ska dock göras omgående om barnet ska fortsätta bo i familjen. Två parallella utredningar pågår sedan. En utredning enligt kapitel 11 1 SoL med tillämpning av 2 SoL kring barnets behov utförs av barnets socialsekreterare; och en utredning kring familjens förutsättningar att kunna godkännas som familjehem utförs av en eller två familjehemssekreterare. Från och med datum för jourplacering enligt kap 4 1 SoL utbetalas omkostnad och arvode till familjen. För mer information se särskild rutin kring ekonomi för ensamkommande barn och ungdomar. När barnet redan är placerat av socialjouren eller socialtjänsten i en annan kommun När barnet redan är placerat på ett hem för vård eller boende (HVB) eller i familjehem beror det på i princip två olika anledningar. I båda fallen har Göteborgs Stad ansvar för barnet från den dag anmälan/anvisning gäller. Barnet har anvisats till Göteborg av Migrationsverket eftersom det har uppgett att det har en släkting i Göteborg. Barnet har först kommit till en annan ankomstkommun 1 och sökt asyl och bor inte hos släktingen. Anmälan inkommer oftast från socialjouren tillhörighetsutredningar som har fördelat ärendet till en stadsdel utifrån en turordningslista för att ärenden ska fördelas jämnt över staden. 1 Ankomstbarn är barn som har dykt upp i Göteborg utan att först ha sökt asyl på Migrationsverket i Kållered (Mölndal). Barnet kan antingen anvisas vidare till annan kommun av Migrationsverket eller bli kvar i Göteborg. Socialtjänsten har ansvar utifrån vistelsebegreppet. 8

9 Göteborg är ankomstkommun och barnets ärende har fördelats till stadsdelen av socialjouren tillhörighetsutredningar. Socialtjänsten ska utan dröjsmål kontakta tidigare ansvarig socialtjänst, boendet och god man för att göra bedömning om barnet kan bo kvar på boendet/familjehemmet under utredningstiden eller behöver omplaceras. Beslut om placering enligt kap 4 1 SoL ska finnas från datum som anvisningen/anmälan gäller. Socialtjänsten i Göteborg är ansvarig för att ordna barnets resa till Göteborg. Samordning sker med tidigare ansvarig socialtjänst. Om barnet uttrycker önskemål om att bo hos sin släkting ska en familjehemssekreterare utses för att ha kontakt med familjen och eventuellt påbörja familjehemsutredning. Vårdplan, placeringsinformation och genomförandeplan enligt BBIC När beslut om placering har fattats sammanställs en vårdplan och placeringsinformation enligt BBIC. Dokumenten ska finnas från samma dag placeringen inleds. Utifrån att informationen kring barnet är bristfällig utformas vårdplanen från det man vet och revideras utifrån vad som framkommer under utredning. Socialtjänsten ansvarar för att en genomförandeplan upprättas. Uppdrag att skriva genomförandeplanen utifrån vårdplanen kan ges till ett HVB men inte till ett familjehem. Rekommenderad mötesstruktur med boende för ensamkommande barn kopplade till BBIC dokumenten enligt Socialstyrelsen: Placeringsmöte genomförs samma dag som placering inleds där placeringsinformation och vårdplan sammanställs och överlämnas. Planeringsmöte ska genomföras inom några veckor från att placering inletts. Genomförandeplanen ska utformas boendet kan ges i uppdrag att skriva den. Uppföljningsmöte ska ske efter fyra månader när utredningen är klar. Då revideras vårdplanen och genomförandeplanen utifrån vad som framkommit under utredning och uppföljningsmöte. 9

10 Utredning kring barnets behov Utredning enligt kapitel 11 1 med tillämpning av 2 Socialtjänstlagen ska genomföras utifrån BBIC Barns Behov I Centrum. Utredningstiden är max fyra månader. Utredningsplan En utredningsplan görs tillsammans med barnet och god man för att syftet med utredningen ska bli tydligt. Information ges om vilka kontakter socialsekreteraren kommer att ta och varför. Samtycke beaktas utifrån ålder och mognad. Föräldraförmågan kopplat till barnets behov kan utgå från det barnet berättar om sina föräldrar. Fokus för utredningen är barnets behov och familj och miljö. Samtal med barnet Samtalen ska genomföras med tolk, om möjligt boka samma tolk om barnet känner sig trygg med en speciell tolk. Fråga om barnet föredrar manlig eller kvinnlig tolk och om det finns andra särskilda önskemål eller krav. Det är viktigt att utgå ifrån att barnet kan befinna sig i en krissituation och att barnet ibland har information som han eller hon inte får berätta. Det är också viktigt att tänka på att barnet möter många olika personer under sin första tid i Sverige som alla ställer många frågor och det kan vara svårt för barnet att veta vem som är vem och vilka roller de olika personerna har. Det är viktigt att informera barnet om socialtjänstens roll och ansvar och göra tydligt att socialtjänsten inte beslutar om uppehållstillstånd. Information behöver upprepas vid olika tillfällen. 10

11 Under utredningen förs enskilda samtal med barnet för att få en bild av barnets bakgrund och nuvarande situation. Utgå ifrån gällande stöddokument och intervjuformulär samtal med barn enligt BBIC för att se vilka områden som kan behöva utredas mer. Barnet kan ha varit med om svåra upplevelser i hemlandet och under flykten till Sverige. Det är viktigt att inte pressa barnet men samtidigt erbjuda möjlighet att berätta om han eller hon vill. Syftet är att ta reda på hur varje behovsområde ser ut och kartlägga resurser och svårigheter, risk- och skyddsfaktorer för att se vilket stöd och insatser barnet behöver. Kanske har barnet behov av skydd? Under utredningen är det också viktigt att bygga upp en relation till barnet, ge information om olika saker barnet kan behöva veta gällande möjligheter till stöd, ekonomi, resurser som finns i Göteborg och olika sätt att hitta fritidssysselsättningar, möjlighet att eftersöka sina föräldrar med mera. Ensamkommande barn och ungdomar har varit med om svårigheter men de har också många styrkor och resurser och det är viktigt att sätta fokus på dessa områden under utredningen, kommande uppföljningar och planering av insatser. Kontakter och inhämtande av uppgifter från andra under utredningstiden Socialtjänsten har ett ansvar för att efterforska var barnets föräldrar är. Om det är möjligt ska kontakter tas med föräldrar/vårdnadshavare och om möjligt även främja kontakten mellan barnet och dess familj. Om barnets föräldrar är försvunna kan barnet erbjudas hjälp att kontakta Röda Korset gällande eftersökning. Om barnet tidigare har varit placerad av socialtjänsten i en annan kommun, så kallad ankomstkommun, begärs eventuell tidigare utredning in. Kontakter görs då också med tidigare god man och tidigare boende. Ibland har barnet även haft kontakter med hälso- och sjukvården och tandläkare i tidigare kommun som det är viktigt för socialtjästen att ha kännedom om. Regelbunden kontakt sker med god man. Regelbundna kontakter ska också göras med boendet för att få information om hur det fungerar i vardagen för barnet utifrån olika behovsområden. Bor barnet i en familj kan information inhämtas genom familjehemssekreterare. Socialtjänsten ska följa upp att barnet genomgår hälsoundersökning och tandundersökning samt får sina behov tillgodosedda. Journaler begärs in rutinmässigt från sjukvården för att möjliggöra uppföljning av barnets hälsa. Skolan/förskolan ska informeras om vem som är barnets socialsekreterare för att underlätta samverkan. Socialtjänsten ska följa upp att barnet börjar skolan och får en fungerande skolgång. BBIC konsultationsdokument skickas till skolan/förskolan och gås igenom på gemensamt möte. 11

12 Om barnet omplaceras under utredningstiden ska Migrationsverket meddelas adressändringen. Om barnet har hunnit få beslut gällande uppehållstillstånd från Migrationsverket under utredningstiden kan uppgifter finnas som är viktiga för socialtjänsten att känna till. God man och barnet har alltid fått ett skriftligt beslutsunderlag som socialtjänsten kan få ta del av om barnet och god man samtycker. Det är inte självklart kräva av barnet att få veta allt som barnet har berättat för Migrationsverket; samtidigt kan det vara skönt för barnet att slippa berätta igen. Gör därför en avvägning kring syftet med att begära in underlag direkt från Migrationsverket. Utredningen ska leda fram till bedömning om vilken fortsatt placeringsform som bäst kan möta upp barnets behov samt om det finns insatser som behövs för att komplettera placeringen. Utredning kring släkt/nätverksfamilj Familjehemssekreterare ansvarar för utredningen kring familjen. Utredningen kan genomföras både om barnet jourplacerats i familjen eller om barnet placerats någon annanstans under utredningstiden. Ett första steg är att familjen skriver under ett samtycke för att socialtjänsten ska kunna begära ut registerutdrag från polis, kronofogde- och sociala myndigheter samt Försäkringskassan. Utredningen sker genom djupintervjuer. Utredningsmetod som används företrädesvis i Göteborg är Kälvesten, vissa kompletterande frågor kan behöva ställas. Om det finns två föräldrar i familjen intervjuas de var för sig. Det är viktigt att prata om hur det går för barnet som placerats och att vara ett stöd för familjen även under utredningstiden om behov finns. Familjen utför ett uppdrag och behöver information om vad de förväntas göra kring barnet. Familjehemssekreterare och familjehem ska delta på gemensamt möte för att planera innehållet i genomförandeplanen. När familjehemsutredning är klar sker en tolkning av inhämtat material där barnets socialsekreterare också medverkar. Om bedömningen är att familjen kan möta upp barnets behov sammanställs en medgivandeutredning med förslag om att ge familjen medgivande enligt kap 6 6 SoL at ta emot barnet i sitt hem. 12

13 Beslut om placering efter utredning Om det redan under utredningstiden finns behov av omplacering ska det göras till lämpligt boende. Hem för vård eller boende (HVB) För barn som först har kommit till ett boende för asylsökande gäller i de flesta fall att en omplacering ska göras inom en månad från att barnet har beviljats uppehållstillstånd. Det innebär ibland att det ska ske innan utredningen kring barnets behov är klar. När utredningen är klar ska en bedömning göras kring vilken placering som bäst skulle gynna barnet. Oavsett om barnet har placerats på ett av stadens egna boenden för ensamkommande barn och ungdomar eller ett annat HVB, ska en individuell bedömning göras kring vilken vidare placeringsform som bäst skulle möta upp barnets behov. Socialtjänsten är ansvarig för bedömningen. Boendets synpunkter är viktiga att inhämta och barnets och god mans/särskild förordnad vårdnadshavares samtycke till placering ska finnas. Tjänsteutlåtande skrivs till stadsdelsnämndens utskott med ansökan om bistånd med placering enligt kap 4 1 Socialtjänstlagen. BBIC utredning och vårdplan bifogas tjänsteutlåtandet. Stadsdelsnämndens utskott fattar beslut. Övervägande av vård genomförs minst var sjätte månad enligt 6 kap 8 SoL. Vårdplan och genomförandeplanen följs upp och revideras utifrån vad som framkommit under utredning och vad som framkommer under uppföljningar. Familjehem inklusive släkting/nätverksplacering När utredning kring barnets behov samt familjehemsutredning är klara ska en bedömning göras om det skulle gynna barnet att placeras i familjen för stadigvarande vård. Barnets synpunkter är viktiga att ta hänsyn till utifrån ålder och mognad. Ett tjänsteutlåtande sammanställs till stadsdelsnämndens utskott med förslag om beslut att bevilja bistånd med placering i familjehem för stadigvarande vård i familjehem enligt kapitel 4 1 Socialtjänstlagen; samt ge medgivande till familjehemmet att ta emot barnet i sitt hem enligt kapitel 6 6 SoL. Utredningen enligt BBIC samt medgivandeutredningen kring familjen och vårdplan bifogas tjänsteutlåtandet till stadsdelsnämndens utskott. Stadsdelsnämndens utskott fattar beslut om placering för stadigvarande vård enligt kap 4 1 SoL samt ger medgivande enligt kap 6 6 SoL. Om stadsdelsnämndens utskott inte godkänner placering omplaceras barnet. Familjehemmet erbjuds stöd, handledning och utbildning. 13

14 Omplacering Vid omplacering fattas nya beslut enligt delegation i stadsdelen. Ny vårdplan, placeringsinformation och genomförandeplan sammanställs. Uppföljning och övervägande av vård enligt kapitel 6 8 Socialtjänstlagen Barnets socialsekreterare är ansvarig för att barnets behov följs upp regelbundet tillsammans med barnet, god man, boendet eller familjehem och familjehemssekreterare under regelbundna möten. Socialtjänsten ska träffa barnet minst fyra gånger per år men i början av en placering och med yngre barn bör kontakten ske oftare. De flesta HVB hem har uppföljningsmöten var sjätte vecka. Kontinuerliga kontakter med skola, hälso- och sjukvård och andra viktiga kring barnet är en del av uppföljningen. När barnet är placerat i familjehem eller på HVB ska vården övervägas enligt kap 6 8 Socialtjänstlagen minst var sjätte månad fram tills att ungdomen fyller 18 år. När barnet har varit placerat i samma familjehem under tre år från det att placeringen verkställdes, skall socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 föräldrabalken. När ungdomen har fyllt 18 år ska hon eller han själv ansöka om fortsatt placering enligt kap 4 1 SoL. Det behöver tydliggöras för ungdomen i god tid. De flesta ungdomar har ett fortsatt behov av stöd. Inför återsökning från Migrationsverket behövs ett nytt beslut om fortsatt bistånd från 18 årsdagen. Statlig ersättning utgår för ungdomen upp tills han eller hon fyller 21 år om vårdkedjan har varit obruten och ett beslut om placering har funnits hela tiden. Fortsatt bistånd med placering bör beviljas tills ungdomen fyller 21 år. (Eller längre om särskilda behov föreligger). Jämför föräldrarnas försörjningsansvar enligt Föräldrabalken så länge den unge studerar på gymnasiet och längst upp till 21 år. Vård enligt Lag (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Om skäl för vård enligt LVU föreligger hanteras ansökan till Förvaltningsrätten på samma sätt som för andra barn och ungdomar med behov av skydd utifrån miljö (2 ) eller beteende (3 ). I brådskande fall får den unge omhändertas omedelbart efter beslut av socialnämndens ordförande enligt 6. Vården omprövas enligt 13 andra stycket LVU. 14

15 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Om barnet har behov av insatser enligt LSS hanteras det på samma sätt som för andra barn och ungdomar i stadsdelen. När barnet är asylsökande ska bistånd beviljas enligt Socialtjänstlagen. Insatser och stöd Barnets socialsekreterare följer kontinuerligt upp hur det går för barnet genom kontakter och samverkan med barnet, god man, särskild förordnad vårdnadshavare, boende/familjehem, skolan, hälso- och sjukvården och andra aktörer kring barnet. Så blir barnets behov tydliga och rätt stöd och insatser kan planeras. Barnets styrkor och resurser ska också lyftas och ges stöd. HVB-hemmet, familjehemmet eller stöd med träningslägenhet etc. är den huvudsakliga insatsen för barnet eller ungdomen men det kan behöva kompletteras ytterligare. Nätverksmöten eller samverkansmöten kring barnet med flera inblandade aktörer är bra för att göra en gemensam planering kring vem som gör vad när barnet är i behov av stöd. Inför uppföljningsmöte kan BBIC:s samrådsdokument användas. Det är särskilt viktigt att vara uppmärksam på barnets hälsa och mående. Barnet kan behöva någon form av samtalsstöd, Det kan erbjudas genom samtal med socialsekreteraren, socialsekreterare vid resursenhet, kurator eller psykolog. Vid behov kan konsultation göras med till exempel Flyktingbarnteamet i Gamlestaden eller Rädda Barnens Centrum för barn i utsatta livssituationer. Remisser skickas vid behov. Barnet kan behöva stöd för att kunna delta i olika fritidsaktiviteter, både vad gäller motivation och ekonomiskt. Socialtjänsten bedömer behov av bistånd enligt kap 4 1 SoL t ex till kläder, fritidssysselsättning, resor, dator, telefonkort för att ringa anhöriga, simundervisningskurs, fritidsutrustning, främlingspass med mera. (För mer information kring ekonomi se särskild rutin kring ekonomi för ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg). Bistånd med kontaktperson eller kontaktfamilj kan vara ett bra stöd för barnet. Lägervistelse kan vara ett bra sätt för barnet att utöka sitt sociala nätverk och få möjlighet till en positiv upplevelse. 15

16 Barnet kan behöva information om olika föreningars och organisationers olika aktiviteter och grupper som finns där barnet/ungdomen kan vara med tillsammans med andra barn och ungdomar. Socialtjänsten ska stötta barnets/ungdomens integration och försäkra att barnet får kunskap om sina rättigheter och skyldigheter och att barnet/ungdomen får information om samhällets resurser. (T ex genom att använda materialet Hitta rätt 2 ) Bor barnet i en familj stöttar familjhemssekretare med stöd och handledning till familjen, betalar ut omkostnader och arvode och erbjuder utbildning. Socialtjänsten ska också bedöma behov av eftervård efter avslutad placering. Kontakt med barnets föräldrar och möjligheter till umgänge Socialtjänsten har ett ansvar för att efterforska var barnets föräldrar är. Under asyltiden har Migrationsverket det övergripande ansvaret men när barnet har fått uppehållstillstånd är det socialtjänstens ansvar. Även om barnet inte hade kontakt med sina föräldrar vid ankomsten till Sverige kan kontakten ha återknutits. Om möjlighet finns är det viktigt att socialtjänsten har kontakt med barnets föräldrar. Socialtjänsten ska som vid andra placeringar verka för att barnet ska ha god kontakt med föräldrar och syskon eller andra viktiga anhöriga. Personlig kontakt är viktig för barnet. Det kan till viss del ske via telefon, internet och skype. Om barnet ska träffa sin familj är ofta enda möjligheten att barnet reser till det land där familjen befinner sig. Om behov och möjligheter finns och säkerhetsaspekten är utredd kan det vara bra för barnets utveckling att få träffa sin familj. Kontakt med de anhöriga som barnet/ungdomen vill träffa ska alltid göras inför bedömning. Utifrån ålder kan det vara nödvändigt att en person följer med på resan, t ex någon i familjehemmet. God man eller särskild förordnad vårdnadshavare ska samtycka till att barnet reser om barnet är under 18 år. Ansökan om särskild förordnad vårdnadshavare När barnet får uppehållstillstånd ska socialnämnden i kommunen där barnet är folkbokfört ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet hos Tingsrätten enligt Kap 6 8a eller Kap 6 9 Föräldrabalken. Det gäller både om uppehållstillståndet är permanent eller tillfälligt. 2 Hitta rätt är ett material och en metod uppbyggd utifrån BBIC för att stärka ensamkommande barns och ungdomars kunskap om samhällets resurser, rättigheter och skyldigheter och möjligheter till påverkan i det svenska samhället. 16

17 Inom Göteborg flyttas inte ansvaret mellan stadsdelar och det är stadsdelen med placeringsansvar som även ansöker om särskild förordnad vårdnadshavare. Ibland innebär det att socialtjänsten i två olika kommuner måste samverka kring barnet; en socialnämnd som har ansvar för vården och en socialnämnd som har ansvar för att ansöka om särskild förordnad vårdnadshavare. Den stadsdel där barnet är folkbokfört blir ansvarig för att öppna ett ärende för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. De stadsdelar där det finns boenden för ensamkommande barn där andra kommuner placerar barn får öppna flertalet av dessa ärenden. För barn som är placerades i familjehem rekommenderas att en utomstående person blir särskild förordnad vårdnadshavare och att övervägande om överflyttning av vårdnaden kan ske när man ser att placeringen har fungerat över tid. Det är viktigt att personen som ska föreslås bli särskild förordnad vårdnadshavare kan tänkas möta upp barnets behov. Ibland kan barnets god man tillfrågas att ta ett uppdrag som särskild förordad vårdnadshavare men det ska inte ske per automatik då det är viktigt att barnet har förtroende för personen i fråga och att denne sköter sitt uppdrag väl. Samtycke krävs. För mer information se Rutin för att ansöka om särskild förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn som finns att hitta på Intranätet under styrande dokument. 4. Ekonomi kring ensamkommande barn och ungdomar Se särkskild rutin kring ekonomi runt ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgs Stad för detaljerad information. Barn och ungdomar placerade i familjehem Barn och ungdomar som placeras i familjehem omfattas av familjehemsersättning. Den betalas ut enligt Sveriges kommuner och landstings Cirkulär 12:62. Ersättningen består av omkostnader som ska täcka familjens kostnader för barnet; samt arvode till familjen för det uppdrag de utför. Barn och ungdomar placerade på HVB Barn och ungdomar placerade på HVB ska av socialtjänsten få kompletterande stöd för de behov de har för en gynnsam utveckling. Om barnets egna inkomster i form av ersättning enligt LMA, barnbidrag eller studiestöd inte räcker för de behov som barnet har beviljas särskilda kostnader. Enligt förslag ska barnet få fickpengar motsvarande riksnormen försörjningsstöd samt ytterligare behov för en väl fungerande tillvaro där barnets behov tillgodoses. Barn som är placerade på HVB eller är under 18 år ska förslagsvis få kostnaderna beviljade av enhet med ansvar för placeringen och inte av enhet för ekonomiskt bistånd. 17

18 Ungdomar i träningslägenhet eller referensboende Barn och ungdomar som bor i träningslägenhet eller referensboende och som har fyllt 18 år och har eget ansvar för sin ekonomi (ej HVB) kan själva ansöka om försörjningsstöd hos enhet för ekonomiskt bistånd. För mer information se särskild rutin kring ekonomi. Du hittar mer information om socialtjänstens ansvar för ensamkommande barn på Socialstyrelsens webbplats Göteborgs Stads webbplats och Sveriges Kommuner och Landstings webbplats för ensamkommande barn. 18