Barn i familjehem - Redovisning

Transkript

1 Redovisning

2 Barn i familjehem - Redovisning ISSN , meddelande 2005:15 Text samt omslagsbild: Perarne Petersson Utgiven av Länsstyrelsen i Kronobergs län Tryckt på länsstyrelsen, maj 2005 Rapporten finns även på Länsstyrelsens hemsida

3 Förord Under en följd av år har Länsstyrelsen redovisat sammanställningar över antalet placeringar och antalet barn i familjehem. Syftet med redovisningen är att belysa situationen i länet ur ett antal aspekter. Gör kommunerna fler eller färre placeringar i familjehem? Ökar eller minskar antalet barn i familjehem? Tillgodoses närhetsprincipen vid placeringar? Sker placeringar hos anhöriga eller inom barnets nätverk på det sätt som lagstiftaren avsett med 6 kap. 5 socialtjänstlagen? Underlaget för redovisningen utgörs av de förteckningar över barn i familjehem som socialnämnderna varje år lämnar till Länsstyrelsen. Redovisningen har sammanställts av socialkonsulent Perarne Petersson. Växjö i maj 2005 Britt Segerberg LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN maj 2005

4 Barn i familjehem Underlag Denna redovisning bygger på uppgifterna i de förteckningar som årligen lämnas från länets socialnämnder till Länsstyrelsen över barn (dvs. personer upp till 18 års ålder) som nämnden under året haft eller fortfarande har placerade i familjehem (7 kap. 1 SoF 1 ). Uppgifterna lämnas på en särskild blankett fastställd av Socialstyrelsen. Förteckningarna innehåller även uppgifter om privatplacerade barn samt utländska barn som placerats i väntan på adoption. I denna sammanställning finns endast de placeringar som gjorts av socialnämnderna enligt SoL 2, LVU 3 eller LSS 4. De barn för vilka vårdnaden överflyttats till de tidigare familjehemsföräldrarna ingår inte i sammanställningen eftersom dessa barn inte längre är familjehemsplacerade. Definitioner Placering Med placering avses att socialnämnden vid något tillfälle under året haft ett barn placerat i familjehem. Om samma barn flyttat från ett familjehem till ett annat under året eller om barnet under en tid bott hemma för att sedan återvända till familjehemmet, redovisas detta som två placeringar. Antalet placeringar är alltså något större än antalet barn. Nya placeringar Med nya placeringar avses de placeringar som tillkommit under det senaste året även om de sker i direkt anslutning till en annan placering. En del av dessa placeringar gäller barn som omplacerats från ett familjehem till ett annat eller barn som efter att under en period har prövat att bo hemma återvänder till sitt tidigare eller ett nytt familjehem. I de fall endast den lagliga grunden för placeringen ändrats och barnet är kvar i samma familjehem redovisas detta inte som en ny placering. Omplacering Med omplacering avses att ett barn direkt flyttat från ett familjehem till ett annat. 1 Socialtjänstförordningen (2001:937) 2 Socialtjänstlagen (2001:453) 3 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) 4 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN maj 2005 Barn i familjehem, Sid 1

5 Sammanfattning och kommentarer Antalet placeringar Det totala antalet placeringar minskade under en följd av år men steg på nytt 2003 och är kvar på samma nivå Antalet nya placeringar steg mellan 2000 och 2003 men har därefter åter minskat något. Uppgifter från socialtjänsten om placeringarnas lagliga grund finns först från Av placeringarna detta år gjordes ungefär två tredjedelar med stöd av SoL och en tredjedel med stöd av LVU. Kommunerna har inte redovisat någon placering med stöd av LSS. Antalet omplaceringar är fortsatt begränsat och avsåg 4 barn år Antalet barn Antalet barn som varit placerade i familjehem någon gång under året är relativt konstant under åren 2000 till Antalet barn i familjehem en viss dag ökade fram till 2003 och har sedan minskat till samma nivå som Det är framför allt Växjö kommun som redovisat en kraftig minskning. För övriga kommuner är antalet barn i familjehem relativt konstant. I en kommentar uppger enhetschef Elisabeth Malmefeldt von Schantz att under ett antal år har Växjö huvudsakligen placerat något äldre barn. Det har också medfört att placeringstiderna blivit kortare, att barn försvinner från redovisningen när de fyllt 18 år och att detta bidragit till att antalet barn i familjehem minskat. Av de placerade barnen var 57 % placerade med stöd av SoL och återstående 43 % placerade med stöd av LVU. Könsperspektiv Det är något fler flickor än pojkar som placerats i familjehem de senaste två åren. Det gäller även om man ser till fördelningen bland de barn som var placerade den 30 november. Förhållandet har varit det omvända tidigare år. Av samtliga placeringar av flickor år 2004 gjordes 70 % med stöd av SoL medan motsvarande andel för pojkarna var 61 %. Skillnaden mellan könen kvarstår om man ser till de barn som var placerade den 30 november. Av dessa barn var 63 % av flickorna och 54 % av pojkarna placerade med stöd av SoL. Av de barn som den 30 november var i familjehem med stöd av SoL var 54 % flickor och 46 % pojkar. Närhetsprincipen Kommunerna lyckas väl med att rekrytera familjehem med geografisk närhet till det biologiska hemmet. 76 % av placeringarna år 2004 kunde genomföras i det egna länet eller i en grannkommun på andra sidan länsgränsen. Sid 2 - Barn i familjehem, LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN maj 2005

6 Vid placeringar utanför hemmet är det i de flesta fall viktigt att det finns en närhet till hemmiljön. Detta för att underlätta kontakten med biologiska föräldrar och andra viktiga personer i barnets hemmiljö. Det är därför positivt att länets socialnämnder lyckats rekrytera familjehem med geografisk närhet i så stor andel av sina placeringar. Släkt- och nätverksplaceringar Andelen nya placeringar som skett hos släktingar eller i barnets övriga nätverk varierar stort från ett år till ett annat, från 27 % till 50 % av de nya placeringarna, och det går inte att utläsa några tendenser. Av det totala antalet placeringar utgör släkt- och nätverksplaceringarna ganska konstant ca 30 % under åren. Man kan sålunda inte utläsa att lagändringen 1998 haft någon påtaglig effekt. Enligt 6 kap. 5 socialtjänstlagen ska socialnämnden i första hand överväga om barnet kan tas om hand av anhörig eller annan närstående när det blir nödvändigt med placering utanför hemmet. Barnets bästa skall dock alltid vara avgörande vid val av placering. Socialtjänstlagen ändrades med detta innehåll från Det finns anledning notera att strävan efter att placera hos släktingar eller i nätverket kan gå stick i stäv med önskemålet om geografisk närhet. Resultat Totalt antal placeringar Pojkar/ Pojkar/ flickor flickor 107/ /117 Antalet samt andelen placeringar i Kronobergs län eller i grannkommun utanför länet % 83 % 75 % 81 % 76% LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN maj 2005 Barn i familjehem, Sid 3

7 Placeringar efter kön och lagrum; SoL eller LVU 2004 Pojkar Flickor SoL 65 (61%) 82 (70%) LVU 42 (39%) 35 (30%) SoL LVU Pojkar 65 (44%) 42 (55%) Flickor 82 (54%) 35 (45%) Släkt- och nätverksplaceringar Uppgift om antalet placeringar hos släktingar och anhöriga eller annat nätverk, t.ex. hos tidigare stödfamilj, är ofullständig för åren före 2000 och redovisas därför inte Pojkar Flickor S:a Pojkar Flickor S:a Pojkar Flickor S:a Släkt Nätverk Summa Pojkar Flickor S:a Pojkar Flickor S:a Släkt Nätverk Summa Nya placeringar Nya placeringar, antal varav hos släkting 12 (26 %) 7 (12 %) 16 (27%) 7 (10%) 18 (31%) - varav i nätverk 11 (24 %) 14 (24 %) 11 (19%) 11 (17%) 4 (7 %) - varav i eget län eller (73%) 51 (79%) 50 (86 %) grannkommun - varav omplacering 9 (20 %) 5 (9 %) 2 (3%) 7 (10%) 5 (9 %) Sid 4 - Barn i familjehem, LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN maj 2005

8 Antalet barn i familjehem den 30/11 resp. år. Placeringskommun Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Summa Antal pojkar och flickor i familjehem den 30/ efter lagrum 2004 Pojkar Flickor SoL 45 (54 %) 53 (63 %) LVU 38 (46 %) 31 (37 %) SoL LVU Pojkar 45 (46 %) 38 (55 %) Flickor 53 (54 %) 31 (45 %) Antal barn som varit placerade i familjehem någon gång under åren Flickor Pojkar Summa LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN maj 2005 Barn i familjehem, Sid 5