Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende
|
|
- Per Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län
2 1. Inledning Rutinen bygger på Skolverkets och Socialstyrelsens vägledning Placerade barns skolgång och hälsa - ett gemensamt ansvar 1. Arbetet har skett inom ramen för regeringens och SKLs överenskommelse om evidensbaserad praktik, barn och unga i den sociala barnavården. Forskning visar att barn som växt upp i samhällsvård har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. Forskningen visar även att placerade barn, trots normal begåvning, underpresterar i skolan. Samtidigt har en lyckad skolgång visat sig vara den starkaste skyddande faktorn för en gynnsam utveckling. Många av ungdoms- och vuxenårens problem kan kopplas samman med riskoch skyddande faktorer, som visar sig redan under förskoleåldern 2. Vägledningen belyser kritiska punkter som kan uppstå inför, under och i avslutningsskedet av en placering. Utifrån dessa kritiska punkter syftar rutinen till att undvika brister och istället skapa goda förutsättningar för att placerade barn ska få den skolgång och hälsovård de har rätt till. Denna regionala samverkansrutin beskriver innehåll, form och ansvar i samarbetet mellan barnhälsovården, socialtjänst, förskola och skola inklusive elevhälsa. Rutinen gäller Vid placeringar i och utanför Kronobergs län gällande barn 0-18 år. Vid samtliga familjehemsplaceringar, det vill säga både vid jourplaceringar och stadigvarande placering. Vid placering i hem för vård eller boende (HVB). Oavsett om barnet byter förskola eller skola eller inte, i tillämpliga delar. Alla skolformer från och med förskola. I de fall den unge är över 18 år bör rutinen användas, men då utifrån den unges egna beslut och önskemål. Placering enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). 1 Socialstyrelsen och Skolverket Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar: Tryck Edita Västra Aros. Artikel Finns att beställa genom Socialstyrelens respektive Skolverkets hemsida. 2 Stefan Kling (2012). Fosterbarns hälsa och forskningsöversikt Henrik Andershed med flera, Örebro universitet. 4 (21)
3 2. Ansvar för samverkan kring placerade barn När ett barn placeras i familjehem eller hem för vård eller boende innebär det en stor förändring i barnets liv. Barnet byter ofta förskola eller skola och flyttar i många fall till en ny kommun. För att barnet ska få en bra vistelse på förskolan eller få en bra skolgång samt tillgång till hälso- och sjukvård och tandvård, är det viktigt att samarbetet mellan barnhälsovården, socialtjänst, förskola och skola inklusive elevhälsa fungerar på ett tydligt och rättssäkert sätt utifrån ett gemensamt fokus på barnets bästa. Socialtjänst, förskola, skola och hälso- och sjukvård har alla ett ansvar att samverka kring placerade barn Barnets bästa Rutinen ska användas utifrån FN Barnkonventionens artiklar 3 och 12. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. I en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen (1 kap. 2 SoL) ska barnets bästa vara avgörande vid beslut och åtgärder som rör vård- och behandlingsinsatser för barn. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Barnet har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. 2.2 Samtycke och sekretess Är barnet placerat enligt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) behöver inte samtycke från vårdnadshavare inhämtas. Ett samtycke ska dock ändå eftersträvas. Är barnet placerat i familjehem eller HVB enligt Socialtjänstlagen (SoL) ska socialtjänsten alltid inhämta samtycke från vårdnadshavare. En förtroendefull och respektfull relation mellan verksamhet och vårdnadshavare kan i vissa fall vara avgörande för att ett samtycke ska komma till stånd. Oftast samtycker vårdnadshavare till att sekretess helt eller delvis bryts mellan socialtjänst, förskola, skola och hälso- och sjukvård för nödvändig informationsöverföring, i syfte att barnet ska få en bra vistelse på förskolan eller bra skolgång samt kunna utveckla en god hälsa. I de fall där samtycke inte kan uppnås och där sekretess hindrar att nödvändig information kan lämnas finns sekretessbrytande bestämmelser. Socialtjänsten kan lämna sekretessbelagda uppgifter till en annan socialtjänst eller till hälsooch sjukvården, om det behövs för att exempelvis ge ett barn nödvändig vård, 3 5 kap. 1 SoL, 2 f Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), 6 kap.5 Patientsäkerhetslagen (PSL), och 29 kap.13 Skollagen. 5 (21)
4 behandling eller annat stöd. Samma gäller för hälso- och sjukvården. En sekretessbrytande bestämmelse ska användas restriktivt Barn som vistas i kvinnojourer Barn som vistas i kvinnojourer vistas där på grund av vårdnadshavares skyddsbehov och innebär ingen placering. Om en enhet inom socialtjänsten erbjuder tillfälligt boende i kvinnojour ska den enhet som handlägger barnavårdsärenden informeras om det. Om kvinnan vänder sig direkt till en ideell jour har jouren ett ansvar att uppmärksamma socialnämnden på att barnet kan vara i behov av stöd och skydd. Då kvinnojourer är enskilda enheter kan förutsättningarna för barnen se olika ut hos olika kvinnojourer. Samverkansavtal och rutiner stödjer att barnen får den vistelse på förskola och den skolgång samt hälso- och sjukvård de har rätt till. 2.4 Skillnader för barn med skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort Om uppgifter kring barn med skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort röjs, kan det leda till svåra konsekvenser för dem. Därför måste det finnas rutiner för hantering av sekretessbelagda uppgifter så att dessa inte kommer ut, eller att barnet utsätts för säkerhetsrisker som skulle kunna undvikas. Polisen kan ge förslag på skyddsåtgärd som ska användas i det enskilda fallet. Socialtjänsten bör informera polisen om barnet flyttar eller byter förskola/skola för att säkra informationsöverföring. Polisen har möjlighet att delta på gemensamma planeringsmöten. Handlingsplan för skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort används som underlag för socialtjänst och skola gällande det enskilda barnet. En plan bör förvaras hos polisen 5. Socialsekreteraren informerar vid informationsmötet om barnet har skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort, hur detta påverkar ansvarsfördelningen samt vilka särskilda säkerhetsrutiner som gäller kring barnet. Handlingsplanen för skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort gås igenom. Socialsekreteraren hämtar barnhälsovårdsjournal vid avlämnande BVC och överlämnar till mottagande BVC-sjuksköterska. Journal lämnas ut mot identifikation kap. 2 Offentlighets- och sekretesslagen(osl), 26 kap. 9 första stycket OSL, 25 kap. 12 OSL, 25 kap. 13 a OSL. Se vidare handläggning och dokumentation inom Socialtjänsten. 5 Kontaktuppgifter, Polismyndigheten (brottsoffersamordnaren) i Kronobergs län 6 (21)
5 Socialsekreteraren hämtar elevvårdsjournalen vid avlämnande skola och överlämnar till mottagande skolsköterska. Journal lämnas ut mot identifikation. Socialsekreteraren hämtar pedagogiskt dokumentation vid avlämnande förskola/skola och överlämnar till mottagande förskola/skola. Avlämnande förskola/skola har ett ansvar för att ge socialsekreteraren information som är viktig för barnets fortsatta vistelse på förskolan/skolgång. Socialsekreteraren tar bort alla uppgifter som kan röja barnets tidigare och nuvarande boende. Övrig information om barnet ska delges på samma sätt som för övriga barn. Vid inskolningen/introduktionen går förskolan/skolan tillsammans med barnet (utifrån barnets ålder och mognad) och familjehemmet/hvb igenom de särskilda säkerhetsrutiner som gäller för barnet. Avlämnande förskola/skola deltar inte vid informationsmötet för att inte riskera att barnets tidigare eller nuvarande bostadsort röjs. 3. Gemensamt informationsmöte 3.1 Efter beslut om placering För barn som tillhör barnhälsovården ska socialsekreteraren se till att barnet listas på aktuell vårdcentral 6. Placeras barnet i annat län följs rutinen inom det aktuella landstinget/regionen. Socialsekreteraren ser till att ansökan till förskola görs, om det är en del av socialtjänstens genomförandeplan. Socialsekreteraren ska stäva efter att så fort som möjligt få till stånd vårdnadshavares samtycke till överföring av elevhälsovårdsjournal eller barnhälsovårdsjournal. Detta för att journalen ska kunna finnas tillhanda på det kommande informationsmötet. 3.2 Inbjudan till informationsmöte Direkt när en placering är beslutad, kallar socialsekreteraren till gemensamt informationsmöte med socialtjänst, avlämnande förskola eller skola, mottagande förskola eller skola, BVC samt familjehemmet eller HVB. Barnet och/eller vårdnadshavaren 7 deltar vid informationsmötet utifrån en bedömning Innefattar även särskilt förordnad vårdnadshavare och god man för ensamkommande barn 7 (21)
6 av aktuell situation. Utifrån barnets mognad och ålder ska barnet ges information, vara delaktig och ha inflytande. Socialsekreteraren meddelar tid och plats för informationsmötet. Så långt det är möjligt ska mötet genomföras innan barnet börjar i den nya förskolan eller skolan, senast två veckor innan barnet börjar skolan. Det är viktigt att kallelsen prioriteras av alla inblandade. Mötet är en viktig förutsättning för att barnet ska få en så bra start på förskolan eller skolan som möjligt. Vid särskilt långa avstånd kan informationsmötet genomföras i form av en telefonkonferens. Även i de fall placeringen inte innebär ett förskole- eller skolbyte för barnet, genomförs ett informationsmöte så snart som möjligt efter det att placeringen är bestämd. I de fall inte vistelse på förskola är aktuell, sker ett informationsmöte med socialtjänst och barnhälsovård Om barnet deltar vid mötet Socialsekreteraren som ansvarar för mötet ansvarar också för att informera barnet samt vårdnadshavare om mötet, dess syfte och vem som kommer att närvara. Överväg om barnet och/eller vårdnadshavare ska delta i mötet. Bedöm också om barnet ska vara med viss tid eller under hela mötet barnet ska känna sig trygg och lyssnad till i mötessituationerna. Överväg tillsammans med barnet om någon av mötesdeltagarna eller någon annan i barnets nätverk som barnet känner sig trygg med, ska utses att vara barnets förstärkta röst och öron. Barnet ges rätt att när som under mötet fråga och ge sina synpunkter. ta kontakt med barnet och eventuellt vårdnadshavare i nära anslutning till mötet för att gå igenom vad som sades på mötet Om barnet inte deltar vid mötet Om det bedöms som olämpligt att barnet deltar bör ett separat möte hållas med barnet och eventuellt med vårdnadshavare. Om det finns behov av sådant möte bedöms efter barnets mognad och ålder. Formen för detta möte planeras och bestäms av socialsekreterare och rektor. 8 (21)
7 Socialsekreteraren bjuder in följande personer till mötet Barn tillhörande BVC och/eller förskola Förskolechef vid avlämnande förskola, som i sin tur bestämmer vem som mer ska delta på mötet. Mest lämplig är den pedagog som barnet känner bäst. Om barnet inte vistats på förskola under en längre tid bjuds förskolechef in efter bedömning. Förskolechef vid mottagande förskola som även kan bjuda med barnets blivande pedagog Skolbarn Rektor vid avlämnande skola, som i sin tur bestämmer vem som mer ska delta på mötet. Mest lämplig är den pedagog som barnet känner bäst. Rektor vid mottagande skola, som i sin tur sammankallar skolsköterska och barnets blivande klasslärare/mentor samt vid behov andra funktioner inom elevhälsan BVC-sjuksköterska vid mottagande Barnavårdcentral Familjehemmet/ HVB Barnets vårdnadshavare, utifrån bedömning eller legal företrädare Familjehemmet/ HVB Barnets vårdnadshavare, utifrån bedömning, eller legal företrädare Barnet, utifrån bedömning. Barnkonventionen artikel 3 och Om informationsmötet inte kan genomföras innan barnet börjar i den nya förskolan eller skolan Om informationsmötet inte kan genomföras innan barnet börjar i den nya förskolan eller skolan ska socialsekreteraren ge en första information till mottagande förskolechef eller rektor via telefon. Socialsekreteraren informerar om barnet har särskilda behov som påverkar barnets vistelse på förskolan eller skolgången, lämnar kontaktuppgifter till familjehemmet/hvb och till avlämnande förskola eller skola samt meddelar tid för gemensamt informationsmöte. 9 (21)
8 4 Informationsmötets innehåll 4.1 Socialtjänstens mötesansvar Socialsekreteraren ansvarar för att leda informationsmötet och att innehållet i mötet följer rutinen. Som underlag 8 används information från socialtjänsten vid familjehemsplacering BBIC- placeringsinformation (samtyckesdelen till hälso- och sjukvård) samtycke till överföring elevvårdsjournal. Blankett för överföring av barnhälsovårdsjournal pedagogiskt överlämningsdokument eventuellt handlingsplan för skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort gällande Samordnad Individuell Plan, SIP. Upprättande av en namn- och telefonlista kan underlätta kontakten för de professionella och familjehemmet/hvb. 4.2 Vårdnadshavares, familjehemmets, HVB:s och socialtjänstens ansvar För att säkerställa att förskola eller skola och barnhälsovård eller elevhälsa fattar rätt beslut kring barnet är det viktigt att socialsekreteraren klargör vårdnadshavares ansvar, familjehemmets eller HVB:s ansvar samt socialtjänstens ansvar. Som regel ansvarar familjehemmet eller HVB för den dagliga omvårdnaden och fostran, vilket innefattar stöd i vistelsen på förskola eller i skolarbetet och beslut kring enklare frågor som exempelvis utflykter. Familjehem eller HVB ska bjudas in till utvecklingssamtal. Vårdnadshavare bjuds in om det bedöms lämpligt. Vårdnadshavare ska informeras och vara delaktig i beslut som är av betydelse för barnets skolgång på lång sikt, exempelvis anpassad studiegång eller byte av skolform. Om det finns särskilda förbud eller restriktioner vad gäller förskolans eller skolans kontakt med vårdnadshavare, informerar socialsekreteraren om detta. Om det sker förändringar i placeringen som påverkar ansvarsfördelningen ska socialsekreteraren fortlöpande informera förskolechefen eller rektorn. 8 När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska kommunen tillsammans med Region Kronoberg upprätta en samordnad individuell plan 2 kap 7 SoL och 3 f HSL. 10 (21)
9 Socialsekreteraren informerar muntligt och skriftligt om det som är av betydelse för barnets vistelse i förskolan eller skolgång utifrån Information från socialtjänstens vid familjehemsplacering. Om vårdnadshavare inte deltar vid mötet informerar socialsekreteraren efter mötet om att förskolan eller skolan fått nödvändig information för att kunna ge barnet en bra vistelse i förskolan eller en bra skolgång Samtycke till hälso- och sjukvård För att säkerställa barnets rätt till hälso- och sjukvård och vaccinationer, är det viktigt att socialsekreteraren strävar efter att få vårdnadshavares samtycke till hälso- och sjukvård liksom samtycke till att kopia på barnhälsovårdsjournal eller elevhälsovårdsjournal får överföras till mottagande BVC-sjuksköterska eller skolsköterska. Vårdnadshavares ställningstagande om samtycke meddelas muntligt till BVC-sjuksköterskan eller skolsköterskan vid informationsmötet och via skriftlig kopia av samtyckesdelen i BBIC Placeringsinformation samt Blankett för journalöverföring. En fördel är om samtycke och även journal redan inhämtats inför informationsmötet. Om det sker förändringar i samtycket ska socialsekreteraren meddela detta till BVC-sjuksköterskan eller skolsköterskan. Nytt samtycke inhämtas alltid om barnet får en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Är barnet placerat enligt LVU har socialtjänsten ansvaret och samtycke från föräldrarna är då inte nödvändigt. Ett samtycke ska ändå alltid eftersträvas Tid för uppföljningsmöte Socialsekreteraren ansvarar för att bestämma datum för ett gemensamt uppföljningsmöte med förskolan och BVC-sjuksköterskan eller skola inklusive elevhälsa inom 6 månader efter informationsmötet. Barnets behov avgör om uppföljningsmötet ska hållas inom kortare tid. Se punkt Mottagande BVC-sjuksköterskas och skolsköterskas ansvar Journalöverföring Vid byte av BVC, förskola eller skola är det av stor vikt att barnets journal överförs till aktuellt BVC eller skola. BVC-sjuksköterskan eller skolsköterskan ansvarar för att beställa journalen efter att information lämnats från socialsekreteraren om vilket BVC barnet tillhört tidigare respektive vilken skola barnet gått på tidigare. Vårdnadshavares ställningstagande skall framgå i 11 (21)
10 Blankett för journalöverföring. Om samtycke inte föreligger se 1.5 Samtycke och sekretess Uppgifter om egenvård Om barnet har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning som kräver medicinering under förskoletiden eller i skolan, exempelvis vid astma, ADHD, diabetes eller epilepsi, ska alla insatser i förskolan eller skolan planeras tillsammans med familjehemmet eller HVB, samt med barnet och vårdnadshavare, om det bedöms lämpligt. Barnets behandlande läkare bestämmer vad som betraktas som egenvård. BVC-sjuksköterskan eller skolsköterskan kan hjälpa till att samordna kontakten mellan behandlande läkare eller, i de fall det saknas, ansvarig läkare för BBIC-undersökning och respektive förskola eller skola. 4.4 Avlämnande förskolas eller skolas ansvar Avlämnande förskola eller skola ger muntlig information om barnets tidigare vistelse i förskolan eller tidigare skolgång utifrån uppgifter i pedagogiskt överlämnings-dokument. Denna information ska också skickas till den nya förskolan eller skolan och förvaras hos förskolechefen eller rektor. När barnet är fortsatt folkbokförd i den placerande kommunen ska avlämnande skola fortsatt följa barnets skolgång under placeringen. 5. Introduktion i den nya förskolan eller skolan Förskolechefen vid mottagande förskola ansvarar för inskolningen för barnet. Förskolechefen, eller någon som förskolechefen utser, planerar tillsammans med familjehemmet eller HVB, hur inskolningen ska gå till. Utifrån barnets ålder och mognad ska information till barnet lämnas och barnets synpunkter ska inhämtas. Rektor vid mottagande skola ansvarar för introduktionen i den nya skolan. Rektor, eller någon som rektor utser, och barnets mentor planerar tillsammans med barnet och familjehemmet eller HVB hur skolstarten ska gå till. Barnet ska vid introduktionen få möjlighet att träffa skolsköterska för att få information om det kommande hälsobesöket. 5. Pedagogisk bedömning och hälsobedömning 5.1 Pedagogisk bedömning Den mottagande förskolan gör en pedagogisk bedömning utifrån BBIC 12 (21)
11 konsultationsdokument för förskolan. Dokumentet skickas ut av socialsekreteraren i samband med kallelse till gemensamt uppföljningsmöte. Den pedagogiska bedömningen ska inkludera alla delar i barnets vistelse i förskolan och görs oavsett om barnet byter förskola eller inte. Den mottagande skolan gör en pedagogisk bedömning inom tre månader från det att barnet börjar skolan. Den pedagogiska bedömningen bygger på information från avlämnade skola och hur barnets skolgång fungerat den första tiden i den mottagande skolan samt hur det går för barnet i respektive ämne. Om barnet inte har uppnått kunskapskraven eller om det saknas information om barnet, ska den mottagande skolan göra en pedagogisk utredning. Utredning och åtgärdsprogram från den tidigare skolan används som en del i utredningen. 5.2 Hälsobedömning I samband med en placering i familjehem eller på HVB ska barnet läkarundersökas 9. Socialsekreteraren skickar läkarutlåtandet till BVCsjuksköterskan och skolsköterskan om samtycke föreligger. Efter placering gör BVC-sjuksköterskan hembesök hos familjehemmet och vid behov om barnet är placerat i HVB. Hembesöket genomförs inom 3 månader efter placering. BVC-sjuksköterskan efterfrågar om och när barnet har vaccinerats, läkarundersökts och när barnet senast var på tandvårdskontroll. Om barnet inte varit på hälsobesök vid tidigare BVC eller läkarundersökts inför placering, genomför BVC-sköterskan hälsobesök enligt barnhälsovårdsprogrammet, eller efter behov. BVC-sjuksköterskan ska också bedöma om barnet behöver undersökas av läkare och i så fall boka tid för detta. Familjehemsföräldrarnas behov av extra stöd ska uppmärksammas. Finns behov ska stöd kunna erbjudas utanför det universella programmet. Skolsköterskan genomför ett hälsobesök tre månader efter att barnet börjat skolan oavsett vilken årskurs barnet går i. Skolsköterskan genomför hälsosamtal och efterfrågar om, och när, barnet har vaccinerats, läkarundersökts och när barnet senast var på tandvårdskontroll. Om barnet inte nyligen varit på hälsobesök i den tidigare skolan eller har undersökts av läkare i samband med placering, genomför skolsköterskan hälsobesök. Skolsköterskan ska också bedöma om barnet behöver undersökas av skolläkare och i så fall boka tid för det. 9 Samverkansöverenskommelse mellan länets kommuner och Region Kronoberg angående läkarundersökning för barn inför placering enligt Socialtjänstlagen eller Lagen om vård av unga. 13 (21)
12 När hälsobedömningen är gjord återrapporterar BVC-sjuksköterskan eller skolsköterskan detta till socialsekreteraren. Utifrån vad som framkommit i hälsobedömningen bestäms den fortsatta planeringen i samarbete med socialsekreteraren och familjehemmet eller HVB och vid behov med den läkare som genomfört läkarundersökning i samband med placering. 6. Gemensamt uppföljningsmöte Inom 6 månader efter informationsmötet genomförs ett uppföljningsmöte. Barnets behov avgör om uppföljningsmötet ska hållas inom kortare tid (se tid för uppföljningsmöte). Vid behov upprättas en samordnad individuell plan (SIP), som tydliggör vars och ens fortsatta ansvar. Initiativet till SIP kan tas av socialtjänst och hälsooch sjukvård. Socialsekreteraren bjuder in följande personer till mötet Barn tillhörande BVC och/eller förskola Förskolechef vid mottagande förskola, som i sin tur bestämmer vem som mer ska delta på mötet. Mest lämplig är den pedagog som barnet känner bäst. Skolbarn Rektor vid mottagande skola, som i sin tur sammankallar skolsköterskan och barnets klasslärare/mentor samt vid behov andra funktioner inom elevhälsan Rektor eller representant från avlämnande skola, om barnet är fortsatt folkbokfört i den placerande kommunen. BVC-sjuksköterska vid mottagande Barnavårdcentral. Familjehemmet/HVB Barnets vårdnadshavare, utifrån bedömning eller legal företrädare Familjehemmet/HVB Barnets vårdnadshavare, utifrån bedömning, eller legal företrädare Barnet, utifrån bedömning. Barnkonventionen artikel 3 och (21)
13 6.1 Socialtjänstens ansvar vid uppföljningsmöte Socialsekreteraren ansvarar för att leda uppföljningsmötet och att innehållet i mötet följer rutinen. Socialsekreteraren informerar om det har skett förändringar i placeringen som påverkar barnets vistelse i förskolan eller skolan vårdnadshavarens, familjehemmet eller HVB och/eller socialtjänstens ansvar vårdnadshavarens samtycke till hälso- och sjukvård. Som underlag till mötet används BBIC konsultationsdokument som socialsekreteraren skickar till förskolan eller skolan två veckor innan mötet. 6.2 Förskolans eller skolans ansvar vid uppföljningsmöte Förskolechefen och pedagogen informerar om barnets vistelse i förskolan utifrån BBIC-konsultationsdokument samt barnets eventuella behov av särskilt stöd i förskolan. Om särskild handlingsplan har upprättats ska innehållet delges och diskuteras vid mötet. Rektor, skolsköterskan och pedagogen informerar om barnets skolgång utifrån BBIC-konsultationsdokument, resultatet av den pedagogiska bedömningen samt om barnets eventuella behov av stöd i skolan. Om åtgärdsprogram har upprättats ska innehållet delges och diskuteras vid mötet. Skolsköterskan informerar om journalöverföring har fungerat, om genomfört hälsobesök samt planering framåt. När barnet är fortsatt folkbokförd i den placerande kommunen, deltar en representant från avlämnande skola vid uppföljningen. 6.3 BVC-sköterskans ansvar vid uppföljningsmöte BVC-sjuksköterskan informerar om journalöverföringen har fungerat, delger om genomfört hälsobesök, om läkarundersökning har genomförts samt planering framåt. 7. Fortsatt uppföljning Socialsekreteraren bjuder in till gemensamt uppföljningsmöte minst en gång per år (se avsnitt 6, gemensamt uppföljningsmöte). Utöver detta bestäms tider och former för fortsatt uppföljning av barnets hälsa utifrån de behov som finns kring barnet. Vid behov upprättas en Samordnad Individuell Plan, SIP. 15 (21)
14 8. I samband med att placering upphör eller överlämning till annan förskola eller skola I god tid innan en placering upphör behöver en planering göras. Socialsekreteraren ansvarar för att kalla till och leda planeringsmötet. Barnets nuvarande förskola eller skola medverkar i planering inför avslut. Viktigt att barnet får göra ett bra avslut vilket underlättar introduktionen i eventuellt en ny förskola eller skola. Vid överlämning till annan förskola eller skola bidrar dessa med pedagogisk dokumentation och eventuellt övrig dokumentation samt medverkar vid överlämningsmöte till mottagande förskola eller skola. Finns en mottagande förskolan eller skolan medverkar den i planeringen och förbereder sitt mottagande. Överlämning ska också planeras från avlämnande BVC till mottagande BVC. 9. Vid oro för barnets hälsa och vistelse på förskolan, skola eller vid oro för brister i familjehemmet/hvb Socialtjänsten ska kontaktas om barnet har hög frånvaro i förskolan eller skolan eller om vistelsen på förskolan eller skolgången på annat sätt inte fungerar barnets fysiska eller psykiska hälsa försämras barnet uteblir från BVC-besök barnet visar tecken på missbruk eller annat normbrytande beteende familjehemmet eller HVB inte deltar vid utvecklingssamtal familjehemmet eller HVB inte visar intresse för barnets vistelse på förskolan, skolgång eller hälsa det finns oro för hur barnet har det i familjehemmet eller HVB det finns oro för hur barnets umgänge med vårdnadshavare/föräldrar fungerar och påverkar barnet. OBS! Vid misstanke om att barnet far illa i familjehemmet eller HVB, i samband med umgänge med vårdnadshavare/föräldrar, eller på grund av eget beteende, skall förskola/skolan och hälso- och sjukvården enligt anmälningsskyldigheten (14 kap. 1 SoL), göra en anmälan till socialtjänsten i den kommun som genomfört placeringen. En kopia av anmälan skickas till socialtjänsten i vistelsekommunen för kännedom. 16 (21)
15 10. Checklista - genomförande och ansvars-fördelning Rutinen gäller vid placeringar i och utanför Kronobergs län avseende barn 0-18 år vid samtliga familjehemsplaceringar det vill säga både vid jourplaceringar och stadigvarande placering vid placering i hem för vård eller boende (HVB) oavsett om barnet byter förskola, skola eller inte, i tillämpliga delar alla skolformer från och med förskola. I de fall den unge är över 18 år bör rutinen användas, men då utifrån den unges egna beslut och önskemål placering utifrån Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Av rutinen framgår särskilda rutiner för barn med skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort. Rutinen tar inte bort förskolans, skolans eller hälso- och sjukvårdens anmälningsskyldighet om barnet misstänkts fara illa. FN:s barnkonvention om barnets rätt om information, inflytande och delaktighet ska tillämpas. Ordlista BVC - Barnavårdcentral Barnhälsovård - verksamhet på BVC Familjehem - Familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Jourplacering i familjehem innebär placering för kortare tid. Genomförandeplan - Socialtjänstens plan för genomförandet av innehåll i placeringen. HVB Hem för vård eller boende är en institution som på socialnämndens uppdrag erbjuder boende till barn och ungdomar som av olika skäl inte kan bo med sin familj. Det finns även boenden för familjer och för vuxna som har olika sociala problem som de behöver vård och stöd kring och utanför sitt eget boende. 17 (21)
16 Placering enligt Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) - en tvångslag. Vårdnadshavare samtycker inte till placering. Samtycke behöver inte inhämtas, men ska eftersträva i frågor som rör barnet. Placering enligt Socialtjänstlagen (SoL) - Vårdnadhavare samtycker till placering. Samtycke ska inhämtas i frågor som rör barnet. SIP - Samordnad individuell plan när barnet har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvård. Detta PM är framtaget av Arbetsgrupp för rutin gällande skolbarn, Lena Bolmelind, enhetschef, Ljungby kommun, Mats Rydberg, verksamhetsutvecklare skol- och barnomsorgsförvaltningen Växjö kommun, Kerstin Steneudde, BBICsamordnare, VoB Syd, Lars Uddbäck, regional utvecklingsledare, Region Kronoberg, Carina Sjöström, kurator, Region Kronoberg och Johannes Bygdeus, enhetschef, Arbete och välfärd, Växjö kommun. Arbetsgrupp för att inkludera förskolebarn Mats Rydberg, verksamhetsutvecklare skol- och barnomsorgsförvaltningen Växjö kommun, Anders Olsson, verksamhetschef förskola/elevhälsa Alvesta kommun, Helene Nyström, barnhälsovårdsamordnare, Region Kronoberg,Ida Westin, barnläkare, Region Kronoberg, Malin Haglund, socialsekreterare, Tingsryds kommun och Lena Blomquist, biträdande avdelningschef, Arbete och välfärd Växjö kommun. Den gemensamma samverkansrutinen är beslutad av ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst, samt i förvaltningschefsnätverket för skola/barn och gäller från och med (21)
17 EFTER SOCIALTJÄNSTENS BESLUT Socialsekreterare Listar barnet på aktuell vårdcentral. INFÖR INFORMATIONSMÖTE Ev. ansöker till förskola. Inhämtar vårdnadshavares samtycke till hälso- och sjukvård och överföring av hälsovårdsjournal. Bjuder in till informationsmöte. Avlämnande och mottagande förskolechef eller rektor, familjehem eller HVB, BVC-sjuksköterska samt vårdnadshavare/legal företrädare och barnet (efter bedömning). Avlämnande förskolechef/rektor Mottagande förskolechef/rektor Kallar den pedagog som känner barnet bäst Sammanställer pedagogiskt överlämnings- dokument. Förskolechefen kallar barnets pedagog. Rektor sammankallar skolsköterska och barnets blivande klasslärare/mentor samt vid behov andra funktioner inom elevhälsan. Mottagande BVCsjuksköterska/ Frågar socialsekreteraren efter samtycke samt om långvarig sjukdom och/eller funktionsnedsättning. Skolsköterska Beställer elevhälsovårds-/barmhälsovårds journal efter samtycket är klarlagt. INFORMATIONSMÖTE Sker 2 veckor innan barnets skolstart. Stöddokument: 1. Socialtjänstens information vid familjehemsplacering 2. BBIC placerings- information 19 (21)
18 3. Samtycke till överföring av barnhälsovårdjournal 4. Pedagogiskt överlämningsdokument 5. Eventuellt en. handlingsplan vid skyddade personuppgifter 6. Eventuellt en. SIP Socialsekreterare Mötesansvarig. Klargör vårdnadshavarens, socialtjänstens och familjehemmets/hvb ansvar. Lämna information om barnet utifrån informations- dokumentation. Klargör vårdnadshavarens samtycke till hälso- och sjukvård och överföring av hälsovårdsjournal Bokar tid för uppföljningsmöte. Avlämnande förskolechef/rektor BVC-sjuksköterska/ Informerar utifrån pedagogiskt överlämnings- dokument. Informerar utifrån överlämnad journal, om den har inhämtats. Skolsköterska INRODUKTION I DEN NYA FÖRSKOLAN/SKOLAN Förskolechef/rektor Planerar introduktionen tillsammans med familjehemmet/hvb och barnet. Skolsköterska Barnet ges möjlighet att träffa skolsköterskan och få information om det kommande hälsobesöket. UPPFÖLJNINGSMÖTE sker 6 månader efter informationsmötet. Stöddokument: BBIC Konsultationsdokument samt övrig relevant stöddokumentation. Socialsekreterare Bjuder in förskolechefen/rektor, familjehemmet/hvb, BVC-sjuksköterskan samt ev vårdnadshavaren och barnet. Rektor vid avlämnande skola om barnet är folkbokfört i den placerande kommunen. Skickar BBIC-konsultationsdokument till förskolan/skolan 2 veckor innan mötet. Vid mötet informerar om eventuella ändringar som påverkar barnets vistelse i förskolan/skolan och förskolans/skolans kontakt med vårdnadshavare Förskolechef/rektor Inför mötet gör en pedagogisk bedömning utifrån BBICkonsultationsdokument och ev. kompletterande utredningar. 20 (21)
19 Förskolechefen kallar den pedagog som barnet känner bäst. Rektor kallar skolsköterskan och barnets klasslärare/mentor samt vid behov andra funktioner inom elevhälsan. Till mötet ta med dokumentation av pedagogisk bedömning och genomförda utredningar samt ev. handlingsplan. BVC-sjuksköterska/ Skolsköterska BVC-sjuksköterskan genomför ett hembesök inom tre månader efter placering. Skolsköterskan genomför ett hälsobesök, tre månader efter skolstart. Vid mötet delger BVC-sjuksköterskan om journalöverföring och genomfört hembesök. Skolsköterskan delger om journalöverföring och hälsobesök REGELBUNDNA UPPFÖLJNINGSMÖTEN OCH MÖTEN INFÖR ATT PLACERING UPPHÖR Socialsekreterare Bjuder in till möte. 21 (21)
REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING
REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan
Läs merREGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING
REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv
Läs merGemensam samverkansrutinen vid placering i familjehem eller HVB
2014-09-26 GEMENSAM SAMVERKANSRUTIN VID PLACERING I FAMILJEHEM ELLER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län Regionförbundet södra
Läs merSamarbetsrutin för skolgång vid placering av barn (6-17år)
www.hassleholm.se Si Samarbetsrutin för skolgång vid placering av barn (6-17år) Samarbete-3 förvaltningar, Hässleholms kommun Datum: 2015-04-24 Reviderat: 2017-03-09 1 Samarbetsrutin vid placering av barn
Läs merREGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING
REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING För socialtjänst, BVC, förskola och skola inklusive elevhälsa Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna genom Region
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING
LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),
Läs merLÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN
LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN LÄKARUNDERSÖKNING I SAMBAND MED ATT BARN PLACERAS I FAMILJEHEM ELLER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Läs merRutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden
2013-11-20 Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden Följande rutin syftar till att öka likabehandlingen och rättssäkerheten kring ensamkommande barn och ungdomar
Läs merBarnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun
Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn
Läs merHandlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande
Läs merHälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU
Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i
Läs merÖverenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende)
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Omfattar
Läs merSocialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02
Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Vilka lagar ska vi följa och varför? Förvaltningslagen grundläggande regler om hur ärenden inom olika myndigheter ska handläggas och hur kontakten
Läs merBilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0
Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merStödmaterial för samverkan mellan stadsdelsnämndernas verksamheter och skolan
Stödmaterial för samverkan mellan stadsdelsnämndernas verksamheter och skolan Dnr SoN 3.1.1-237/2015 Dnr UtbN 1.3.2-6333/2015 Stödmaterial för samverkan mellan stadsdelsnämndernas verksamheter och skolan
Läs merRutiner vid jour- och familjehemsplacering
FALKENBERGS KOMMUN Datum Socialförvaltningen 081029 Utredningssektionen 1 Rutiner vid jour- och familjehemsplacering Jourplacering Placering i nätverket I 6 kap. 5 SoL framgår att placering i första hand
Läs merKastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele
Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den
Läs merInformation skolpliktsbevakning
INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merVerksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun
BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala enheten Lena Bohgard 040-25 25 18 Kristianstad kommun Socialnämnden 291 80 Kristianstad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen
Läs merSvar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende
2016-04-21 1(8) Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende IVO genomförde den 21 april 2016 ett webbinarium
Läs merSammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008
1(6) Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan
Läs merRiktlinjer & Strategier
Riktlinjer & Strategier Nr 4 Riktlinjer och stödmaterial för samverkan och ansvarsfördelning mellan stadsdelsnämndernas verksamheter och skolan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UTBILDNING SDIRE KTÖRE NS STAB
Läs merIndividuella utvecklingsplaner
Ett arbetsmaterial för arbetet med Individuella utvecklingsplaner Barn- och ungdomsförvaltningen 2004-09-17 1 Innehåll Inledning, Syfte 3 Mål, Innehåll, Struktur, Uppföljning, Förvaring 4 Överlämnande,
Läs merRiktlinjer Barn och familj
DATUM UTSKRIFT 2015-10-09 SIDA 1/18 OMRÅDE MYNDIGHETSUTÖVNING PROCESS HANDLÄGGNING BARN OCH FAMILJ GILTIGT INOM, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM 2015-09-15 DOKUMENTANSVARIG SUSSI THAYSEN GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN
Läs merRutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun
Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte
Läs merÖvergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola
2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll
Läs merESLÖVS KOMMUN 2011-08-24
20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.
Läs merRiktlinjer angående hälsoundersökning av barn som placeras enl. Socialtjänstlagen (SoL) 1
Riktlinjer angående hälsoundersökning av barn som placeras enl. Socialtjänstlagen (SoL) 1 Landstinget och kommunerna i Jönköpings län har beslutat om riktlinjer för hälsoundersökningar av barn som placeras
Läs merHur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?
Föreningsbyrån Socialtjänsten Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningar kommer ibland i kontakt med barn som riskerar att fara illa. Som ett stöd i sådana
Läs merRapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem
Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem December 2014 stockholm.se Theo flyttar December 2014 Utgivare: Socialförvaltningen strategiska enheten Kontaktperson: Eva Lindström Eva.maria.lindstrom@stockholm.se
Läs merElevhälsoplan för Tuna skola
Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...
Läs merMedborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför
Läs merVerksamhetsplan elevhälsan
Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merRiktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever
Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare
Läs merVerksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska
Läs merRegional rutin för egenvårdsbedömning
Regional rutin för egenvårdsbedömning Rutin för utförare av hälso- och sjukvård i. De regionala rutinerna har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Rutinerna är fastställda av hälso-
Läs merElevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015
Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet
Läs merRiktlinjer för vuxna med beroendeproblem
Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser
Läs merSocialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten
Läs merMellan Sollentuna kommun och berörda parter inom Landstinget har följande avtal angående lokal BUS-samverkan träffats. Avtalet omprövas årligen.
2014-12-05 Avtal angående lokal BUS samverkan i Sollentuna kommun 2014-2015 Mellan Sollentuna kommun och berörda parter inom Landstinget har följande avtal angående lokal BUS-samverkan träffats. Avtalet
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3
Läs merGäller from 2014-11-01
- - Gäller from 2014-11-01 1 Innehåll 1. Förutsättningar... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 3. Målgrupp... 4 4. Mål... 5 5. Gemensamma utgångspunkter... 5 5.1. Utgångspunkter för samverkan... 5 6. Regionala
Läs merUppföljning av placerade barn
Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,
Läs merPlaceringsinformation
Placeringsinformation för placering enligt SoL eller LVU Placeringsinformationen innehåller viktig och praktisk information runt barnet, som är bra för den som ska vårda barnet att känna till. Enbart relevanta
Läs merSOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?
SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? 2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Förutsättningar för arbetsmetoden 4 2.1 Ansvarsfördelning 4 2.2 Information till socialtjänsten 4 2.3 Sociala insatsgrupper i förhållande till
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM
LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM Avser barn i åldrarna 0-6 år FÖR FÖRSKOLA, SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I JÄMTLANDS LÄN FRÅGOR ATT HA MED SIG: Fristående förskolor
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merTill Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket
Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Remissyttrande rörande Allmänna råd med kommentarer utbildning på sjukhus eller institution knuten till ett sjukhus lämnat av Sveriges Sjukhuslärarförening.
Läs merMottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever
Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Organisation i Vännäs kommun 2014 Beslutat på ledarlag 2014-03-19 Innehåll FÖRUTSÄTTNINGAR, SYFTE OCH MÅL... 3 Syfte... 3 Mål... 3 ORGANISATION...
Läs merEn hjälp till dig som anar att ett barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA
HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA Innehåll Uppdrag 3 Elevvård definition 3 Målsättning för elevvårdsarbetet 3-4 Aktiviteter/handlingar för en bra elevhälsa 4 Ansvarsfördelning
Läs merRIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER
Reviderad 2012-04-11 STENUNGSUNDS KOMMUN RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER (förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola) Barn
Läs merKyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Innehållsförteckning Vision 4 Så här arbetar vi för att nå vår vision: 4 Kyrkenorumskolans värdegrund 5 På Kyrkenorumskolan
Läs merNär barn inte kan bo med sina föräldrar
När barn inte kan bo med sina föräldrar Socialtjänstens uppföljning och kontakt med barn som bor i familjehem Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merVälkommen Till Kryssets förskola 2015
Välkommen Till Kryssets förskola 2015 Informationsfolder Kryssets förskola 2014-2015 Välkommen till Kryssets förskola Vision Vi utbildar världsmedborgare Vi är världen, världen är vi. Kryssets förskola
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (13)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (13) Socialnämndens arbetsutskott 2015-09-01 83 Riktlinjer barn och familj (SN 2015.110) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Socialnämnden fastställer
Läs merInformation till hemmen om elevens skolgång
Information till hemmen om elevens skolgång Skolan är skyldig att informera vårdnadshavarna om elevens skolgång. Det innebär att båda vårdnadshavarna ska få inbjudan till utvecklingssamtal, föräldramöten
Läs merSIP Samordnad individuell plan
SIP Samordnad individuell plan 2015-04-21 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se Varför behövs SIP? Varför tror ni att det behövs en lagstiftning om samordning av insatser mellan socialtjänst
Läs merEtt gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar
Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2011 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka
Läs merRiktlinjer Egenvård i Halland
När? Hur? Egenvård Var? Varför? Riktlinjer Egenvård i Halland Gäller f.o.m 2011-03-01 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Definition av egenvård... 4 Bedömning... 4 Riskanalys... 4 Läkemedel... 4 Dokumentation...
Läs merRutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun
2013-04-12 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans
Läs merDU KAN VÄLJA SAMARBETE.
För dig som har kontakt med barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård och socialvård. DU KAN VÄLJA SAMARBETE. Om tystnadsplikt och samtycke. Här kan du läsa om vad tystnadsplikt innebär. Du får också veta
Läs merUtredning. En placering kan vara tillfällig eller en uppväxtplacering.
Familjehem Familjehem Det finns barn som behöver extra stöd i livet. Svårigheter i den egna familjen kan göra att barn och ungdomar för en längre eller kortare tid behöver bo i ett familjehem för att få
Läs merRutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska
6 MAJ 2011 Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska I förskolan i Enköpings kommun finns dag ett antal barn med ett eller i ibland flera modersmål. I läroplanen för förskolan,
Läs merTrygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Fröets förskola. Verksamhetsåret 2010/2011
Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Fröets förskola Verksamhetsåret 2010/2011 Sso 278/2010 Innehållsförteckning Inledning 1 Visioner för barn i Örebro kommun 1 Örebro kommuns
Läs merInventering av forum för samverkan och delaktighet inom
Tjänsteskrivelse 1 (9) 2015-10-05 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Handläggare Eva Westlund Utvecklingsledare/utredare 033-430 56 11 eva.westlund@bollebygd.se Dnr : 67608 Bildnings- och omsorgsnämnden
Läs merFörslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen)
Sida 1(7) Vård, omsorg, folkhälsa och Nya perspektiv Arbetsgruppen Sårbara familjen Datum 2015-09-14 Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen) Region Värmland - kommunalförbund
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690
Läs merBarn- och elevhälsoplan
Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset
Patientsäkerhetsberättelse Ortopediska Huset 2014 2014-09-01 Granskad och godkänd av Björn Waldebäck Verksamhetschef 1 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola 2014/2015 Sektor Utbildning Antagen 141020 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet
Läs merInformation om. Sekretess. utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen. för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun
Information om Sekretess utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun 2010 Innehållsförteckning Gemensamma regler 2 Samtycke... 4 Sekretess inom Barn- och familjenämnden..
Läs merYttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)
Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS
Läs merSKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med
Läs merDe glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar
De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5
Läs merRegionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan 2015-2016
Sida 1(8) Vård,omsorg, e-hälsa och folkhälsa, Nya Perspektiv Birgitta Svensson, 054-701 11 35 Birgitta.svensson@regionvarmland.se Karin Thyselius 054-701 1134 Karin.thyselius@regionvarmland.se Datum 2015-03-17
Läs merH we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn
H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn Beslut 2010-09-22 Diarienummer 9.1-18156/2010 1(12; MARKS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden Marks kommun 511 80 Kinna Diarienr 2010-09- 2 2 Qiarieplanbeteckn
Läs merHandlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015
Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Reviderad oktober 2014 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se
Läs merRevisionsrapport Familjehem Mora kommun
Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag
Läs merArbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola
Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan
Läs merTillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors
TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen
Läs merSocialnämndens ansvar för. polisanmälan vid misstanke om brott mot barn
Socialnämndens ansvar för polisanmälan vid misstanke om brott mot barn 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du
Läs merReviderad 2013-09-26. Tegnérskolan
Reviderad 2013-09-26 Tegnérskolan Barnvision i Örebro Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som beroende på barnets
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan
Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan Gäller från augusti 2012 2012-06-26/CO 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Arbetsgång vid stödinsatser 4 Flödesschema vid stödinsatser
Läs merFÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9
FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens
Läs merArbetsplan 2015-2016
Arbetsplan 2015-2016 Gemensam arbetsplan för förskolorna Hallongården, Musikanten, och Skattkistan i Vivalla, Örebro Inledning och förutsättningar: Vivalla är ett av Örebro kommuns större bostadsområden.
Läs merAngående uppföljning av tillsyn läsåret 2005 2006
Knivsta maj 2011 Angående uppföljning av tillsyn läsåret 2005 2006 Hur har vi arbetat vidare med de utvecklingsområden som tillsynen 2005 2006 efterfrågade? 1. Styrning ledning och kvalitetsarbete Arbeta
Läs merVästerås Idrottsgymnasium
Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Västerås 2012-01-03 Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling för Västerås Idrottsgymnasium Likabehandlingsplan varför det? I april 2006
Läs merGuide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Läs merGuide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning
Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning
Läs merBESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun
(9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare
Läs merBilaga 3 Anvisning och checklista för introduktion av socialsekreterare i Göteborgs Stad
En handledning till introduktionsansvarig i stadsdelen Denna programbeskrivning är en övergripande förteckning över de kunskaper och färdigheter som ska förmedlas till den anställde. Att som nyutexaminerad
Läs merGranskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen
www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning
Läs mer