Planering för utslussning av ensamkommande barn till eget boende

Transkript

1 Magnus Wibert Barn- och familjenämnden Planering för utslussning av ensamkommande barn till eget boende Bakgrund Eslövs kommun har tecknat avtal med Migrationsverket om mottagande av asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande flyktingbarn. Migrationsverket får anvisa asylsökande barn från 14 år. Sedan den 1 april 2010 har Eslövs kommun tagit emot 16 ensamkommande barn i åldern år. Samtliga är placerade på asyl- och PUTboendet Husaren som i dagsläget drivs av vårdbolaget VoB Syd. Samtliga barn har fått permanent uppehållstillstånd. En av grundtankarna i mottagandet av ensamkommande barn är att undvika klientifiering av barnen. Istället skall man tillvarata och stödja samt uppmuntra deras förmåga till utveckling och eget ansvarstagande. Varje barn utreds och det görs en individuell planering med utgångspunkt i det enskilda barnets behov. Nuläge Flera av de ensamkommande barnen som i dagsläget bor på Husaren fyller 18 år under 2011 och kan då eventuellt övergå till eget boende. Det gäller även möjligen tre av de övriga barnen på Husaren som under 2011 fyller 17 år. Kommunen har i dagsläget tillgång till lägenhet för ändamålet. Bedömningen görs att det initialt finns ett behov av sammanlagt 5 lägenheter, beroende på storlek och kvm yta. De ensamkommande barnens bakgrund, situation och behov skiljer sig åt men en sak de har gemensamt är att de befinner sig i en utsatt situation. Från det att de kommer till Sverige och fram till den dagen de fyller 18 år har de antingen en god man eller en särskild förordnad vårdnadshavare tilldelad sig, som har i uppdrag att sköta deras angelägenheter. Detta uppdrag upphör den dagen barnet fyller 18 år. En av farhågorna som förekommer är att barnen upplever en stor ensamhet och isolerar sig efter det att de flyttat till eget boende. Barn och Familj Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon (vxl) Telefax E-post barn.och.familj@eslov.se Webb 1 (5)

2 Tryggheten i att ständigt ha vuxna personer runt omkring sig försvinner. Därav är det av stor vikt att det fortsättningsvis, efter det att utflyttning skett till eget boende, finns personer som kan vara till stöd och hjälp för dem i olika situationer. En boendestödjare bör därför kopplas till barnet i samband med utslussning till eget boende. Barn och Familj behåller ärendet, som längst till barnet fyllt 21 år, om det finns behov av fortsatt stöd efter flytt från asyl- och PUTboendet. Beskrivning av utslussning (se även bilaga 1) Socialsekreteraren på Barn och Familj gör en bedömning tillsammans med barnet, God man, alternativt särskild förordnad vårdnadshavare (om barnet är under 18 år), och kontaktperson på asyl- och PUTboendet, när barnet är redo för att slussas ut till eget boende. När denna bedömning har gjorts skriver socialsekreteraren ett uppdrag till boendestödjaren i kommunen. I uppdraget ges en kort beskrivning av ärendet samt övergripande mål med insatsen. När boendestödjaren fått uppdraget bestäms tid för uppstartsmöte där barnet, socialsekreteraren, god man alternativt särskild förordnad vårdnadshavare samt eventuellt kontaktperson på asyl- och PUTboendet närvarar. Under mötet presenteras ärendet och övergripande mål i vårdplanen, vilken skrivs enligt BBIC. En genomförandeplan görs upp, också den enligt BBIC, där målen med insatsen konkretiseras och svarar på frågorna vad, hur ofta och vem som har ansvar för att insatsen genomförs. Tid för utflyttning från asyl- och PUTboendet och hur det praktiskt ska gå till bestäms också under mötet. Det är av stor vikt att barnet är väl förberett och informerad om hur utslussningen skall gå till. Boendestödjaren och barnet påbörjar därefter tillsammans arbetet mot de uppställda målen. Då ärendet ligger kvar hos Barn och Familj ansvarar socialsekreteraren på Barn och Familj för att följa upp insatsen. Första uppföljningsmötet ska vara efter en månad från då insatsen påbörjades. Insatsen följs sedan upp/omprövas fyra månader efter första uppföljningsmötet och därefter minst en gång var sjätte månad. På uppföljningsmötet skall barnet, boendestödjare och socialsekreterare närvara. På uppföljningsmötet gör socialsekreteraren, utifrån den information som framkommer, bedömning om insatsen skall fortsätta eller ej. Boendestödjarens uppdrag kan se olika ut men utgångspunkten i uppdraget skall vara att handleda och hjälpa de ensamkommande barnen i olika situationer, aktivera, vara ett stöd i kontakten med myndigheter samt fortsatt ADL-träning (stöd i det vardagliga livet såsom personlig hygien, städning, tvättning och ekonomi). Boendestödjaren och barnet gör tillsammans upp en planering för varje vecka.

3 Om det i samband med uppföljningsmöte framkommer att det inte längre finns något behov av fortsatta insatser genom Barn och Familj sammankallar socialsekreteraren till ett möte där barnet, boendestödjaren, representant från Arbete och Försörjning (Integrationsenheten) närvarar. En plan för hur överlämning av ärendet till Arbete och Försörjning Integrationsenheten görs upp. Arbete och Försörjning tar över ärendet från Barn och Familj då det inte längre finns några vårdbehov alternativt då barnet fyller 21 år. Har ett barn behov av fortsatt stöd efter att denne fyllt 21 år, utöver insatser från Arbete och Försörjning, skall en ansökan till Vård och Omsorg göras. Förslag till beslut Barn och Familjenämnden antar planen för utslussning av ensamkommande flyktingbarn. Kerstin Melén-Gyllensten Förvaltningschef Magnus Wibert Chef för förebyggande enheten

4 Bilaga 1 Ovanstående redovisas nedan i ett flödesschema (ssk = socialsekreterare)

5