Handlingsplan för utsluss i vuxenlivet av ensamkommande barn och unga

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE /200-IFN 1 Sociala nämndernas förvaltning Maria Boman Individ- och familjenämnden Handlingsplan för utsluss i vuxenlivet av ensamkommande barn och unga Förslag till beslut Individ och familjenämnden godkänner handlingsplan för utsluss i vuxenlivet av ensamkommande barn och unga. Ärendebeskrivning Ett nämndinitiativ från Moderaterna och Folkpartiet (numera Liberalerna) beslutades vid Individ och familjenämndens sammanträde om att ge Sociala nämndernas förvaltning i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan för utslussning av ensamkommande barn och unga för att ge dem bästa möjliga förutsättningar i vuxenlivet. En handlingsplan är framtagen där olika behovsområden har identifierats för att ge ensamkommande barn och unga förutsättningar i vuxenlivet. I handlingsplanen finns också en åtgärdsplan kopplad till de olika behov som framkommer i planen. Handlingsplanen avser och bör därefter följas upp och revideras. Bilaga: 1. Handlingsplan utsluss i vuxenlivet av ensamkommande barn och unga , Diarienr: 2015/200-IFN

2 IFN Sociala nämndernas förvaltning Maria Boman Individ- och Familjenämnden Handlingsplan utsluss i vuxenlivet av ensamkommande barn och unga Inledning Antalet ensamkommande barn och unga som kommer till Sverige har ökat drastiskt senaste året. I januari 2015 utökade Västerås antalet asylplatser för ensamkommande från 17 till 54 platser. Inströmningen till landet var så stort att de platser som fanns till förfogande i landet inte var tillräckligt och Migrationsverket anvisade barn utifrån utvidgade anvisningar. Västerås tog emot 386 ensamkommande barn och unga på anvisning under Av de ensamkommande barn och unga som Individ och familjenämnden ansvarar för hade 73 barn och unga PUT i februari Antalet platser i överenskommelsen för 2016 har utökats till 439 asylplatser med en gradvis utökning fram till oktober. Överenskommelsen avser barn i åldern år. Utifrån att mottagandet sjunkit under 2016 har Individ och familjenämnden beslutat om en ny överenskommelse med lägre antal asylplatser from 1 juli Västerås Stad gör ett omfattande arbete för att erbjuda dessa barn ett bra mottagande gällande utbildning, omvårdnad och boende, fritidsaktiviteter osv. Socialtjänsten har ett ansvar att utreda och följa upp samtliga barn och unga. Överförmyndaren har ett uppdrag att se till att alla barn får en god man. De flesta av de ensamkommande barn som anvisats till Västerås är i åldern år. Det innebär att inom en snar framtid har en stor del av dessa ungdomar fyllt 18 år ska slussas ut i vuxenlivet. Nämnden har ett ansvar för ensamkommande barn upp till 21 år ifall fortsatt behov av stöd efter 18 år föreligger. I Socialstyrelsens vägledning Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar framgår att ungdomar idag har behov av stöd upp till högre åldrar. Ensamkommande ungdomar som är placerade i HVB eller familjehem kan under en relativt lång period efter att de fyllt 18 år ha fortsatt behov av stöd i form av boende och personligt eller ekonomiskt stöd. Asylsökande barn som fyller 18 år överförs till Migrationsverkets ansvar ifall nämnden inte bedömer att det finns särskilda skäl för att vård inom socialtjänsten ska kvarstå.

3 VÄSTERÅS STAD 2 Individ och familjenämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för utslussning av dessa ungdomar som i avsaknad av socialt nätverk och familj i högre utsträckning än andra västeråsungdomar har behov av stöd som unga vuxna. Syfte När förvaltningen ordnar med mottagande av ensamkommande barn ska det tidigt tas i beaktan vilka åtgärder som stärker ungdomarna i deras väg mot ett självständigt vuxenliv. Syftet med handlingsplanen är att tydliggöra insatser som görs eller behöver göras under mottagningstiden men också vilka insatser och åtgärder som behövs för att stödja ungdomarna i åldern år. Mål Att ensamkommande barn får stöd i att introduceras, integreras och inkluderas i svenska samhället Att ensamkommande barn som fyller 21 år ska ha möjlighet till eget boende Att ensamkommande barn som fyller 21 år ska vara självförsörjande Identifierade behovsområden Boende/omvårdnad/trygghet För att skapa förutsättningar i vuxenlivet är det basala behovet av boende och omvårdnad av största vikt. Begreppet omvårdnad innefattar den omsorg och det stöd barnet får av vuxna som har ansvar för den dagliga omvårdnaden. Det kan vara vuxna som arbetar på HVB eller familjehemsföräldrar, beroende på var barnet är placerat. Boendet ska vara en plats där barnet känner trygghet och har möjlighet att vara delaktig i sin egen utveckling. Det finns olika arbetssätt på HVB för att rusta barnet för kommande vuxenlivet. Gemensamt för boendena är att de arbetar för att ungdomar ska klara av att laga mat, göra budget, städa, tvätta. De arbetar också för att ungdomar ska få kunskaper i hur man klarar sig i samhället. Detta görs på olika sätt beroende på boendets förutsättningar. Vissa boenden har ex möjlighet till självhushållning, och andra arbetar med att ungdomar är delaktiga i den gemensamma matlagningen. Förutom det gemensamma arbetssättet gör boendena genomförandeplanen utifrån varje barns specifika behov. Även ungdomar som bor i familjehem behöver stöd i att bli självständiga. Stödet utformas individuellt utifrån varje barns behov. Tryggheten för barn som bor i HVB kan påverkas av att någon ungdom mår mycket dåligt och har specifika behov utifrån sitt mående. Det kan då finnas anledning att omplacera en ungdom alternativt tillsätta extra resurser och fler insatser från socialtjänsten. Detta beskrivs från både socialtjänsten och från boendena som ett bekymmer. Det är svårt att hitta bra lösningar för barn som har specifika behov. Det är framförallt svårt att göra omplaceringar då det tar lång tid att få plats på boenden med rätt kompetens.

4 VÄSTERÅS STAD 3 Skolgång Skolan ansvarar för utbildning till de ensamkommande barn som anvisats till Västerås, som är här som ankomstbarn men även ensamkommande barn som placeras i Västerås av andra kommuner. Gymnasieskolan bedriver dessutom verksamhet för barn som bor i närliggande kommuner. Oavsett inflödet av barn finns det en väntetid för att få börja skolan som handlar om ett inskrivningsförfarande och en möjliget för skolan att ge en bra start för elever. När inströmningen av nyanlända ökar har självklart även väntetiden för att få börja skolan ökat. Tiden för dessa ungdomar att hinna genomföra en gymnasieutbildning är kort och det är viktigt att de får möjlighet till språkträning direkt de anländer till Sverige. Att vänta flera månader på att få börja skolan blir ett hinder i barnens utveckling om inte tiden används på ett bra sätt. I avvaktan på att få börja skolan har ungdomarna behov av språkträning kombinerat med samhällsinformation. Ett exempel på behov hos ungdomarna är att förstå olika myndigheters ansvarsområden. Här behövs en samverkan mellan civilsamhället (ex studieförbund, trossamfund och Svenska Röda Korset), flyktingenheten, enheten för samhällsorientering och vägledning samt de olika HVB hemmen. Ensamkommande barn som kommit till Sverige i slutet på 2015 får börja skolan i mars/april Tiden fram till sommarlov blir då knapp vilket påverkar inlärning av bl. a. svenska språket. Förutom behovet av språkträning innan inskrivning i skolan så finns också stort behov av sommarskola riktat till denna målgrupp. Det pågår en samverkan med barn och utbildningsförvaltningen kring sommarskola. Det finns även andra aktörer inom det civila samhället som hjälper nyanlända med språkstöd ex olika trossamfund och Svenska Röda Korset. Samarbetet med dessa behöver utökas. Socialtjänsten och boendena kan också se att det finns behov av andra skolformer för en del ungdomar. Här kan folkhögskolespåret vara ett alternativ. Det pågår ett arbete i länet med att rikta folkhögskoleplatser till ensamkommande barn. För vissa ungdomar år kan också insatser från arbetsförmedlingen vara aktuella. Ett behov finns av att utveckla samverkan med arbetsförmedlingen kring dessa ungdomar. Sociala nätverk och anhörigkontakter Många ensamkommande barn som kommer till Sverige har ett stort socialt nätverk men nätverket finns inte i Sverige, och ibland har man helt tappat kontakten med sitt nätverk. Dagens teknik underlättar dock för barnen att behålla en viss kontakt med sin familj och/eller sitt nätverk. Det är viktigt att barnen oavsett om de bor på HVB eller i familjehem ges möjlighet att bibehålla kontakt och få stöd i att upprätta kontakter som de tappat på vägen. Ett sätt att underlätta kontakter är tillgång till internet och telefon. Ensamkommande barn som tappat kontakten med sina föräldrar har möjlighet att få hjälp av Svenska Röda Korset med att eftersöka föräldrarna. Socialtjänsten har ett ansvar för att eftersöka barnets föräldrar efter att barnet fått uppehållstillstånd. Barn som har kontakt med sina föräldrar kan ibland behöva stöd i att förklara för föräldrarna hur deras situation i Sverige ser ut. Många barn känner en stor press av föräldrar eller anhöriga att skicka hem pengar, och det kan vara svårt för ett barn att förklara det svenska systemet och att det inte finns möjlighet för barnet att skicka pengar till resterande familjen.

5 VÄSTERÅS STAD 4 Ungdomarnas sociala nätverk i Sverige består många gånger av de ungdomar som bor på samma HVB eller ungdomar som de lärt känna på väg till Sverige. Kontakten med svenska ungdomar är begränsad och många gånger obefintlig. Ungdomarna har sällan anhöriga eller bekanta att ex fira högtider med. De kan också sakna vuxna förebilder eller vuxna som kan följa med och titta på när de ex spelar en fotbollsmatch. Det finns stora möjligheter att hitta lösningar i samverkan med civilsamhället. Exempelvis kan samarbetet med Svenska Röda Korset utvecklas. Ett annat exempel är föreningen Here4U som intresserar sig för att utveckla arbete med ensamkommande barn. Här finns en skillnad på barn som bor på HVB och i familjehem. Barn som bor i en familj får naturligt del av familjens nätverk, medan personal på HVB har av naturliga skäl svårare att ersätta behovet av sociala nätverk. Enligt olika forskningsrapporter har ensamkommande barn som flyttat till eget boende många gånger svårast med ensamheten. Ser man till de ensamkommande barnens framtida vuxenliv är det viktigt att hjälpa barnen att bygga upp ett socialt nätverk i ett tidigt skede. Det finns olika sätt att bygga sociala nätverk och här finns ett behov av utökat samarbete med det civila samhället. Fritid Inom projektet Ny i Västerås har arbete med att få ensamkommande barn och unga ut i föreningslivet genom bl. a prova på aktiviteter gett goda resultat. Det som nu kvarstår är att ge dessa ungdomar möjlighet att inkluderas i föreningslivet. Inkluderingsarbetet har påbörjats i samarbete med barnlots, SISU, Västmanlands idrottsförbund, skolors Skol IF, några föreningar samt Kooperativet Hjärtpunkt Skiljebo. För barn som bor i HVB finns ett ansvar hos boendena att ordna med fritidsaktiviteter för barnen. Behov finns att samordna de insatser som påbörjats kring olika fritidsaktiviteter och detta har enheten för samhällsorientering och vägledning ett uppdrag kring. Det finns också ett behov av att utveckla samarbetet mellan enheten för Samhällsorientering och vägledning, HVB, fritidsgårdarna och föreningslivet. Simundervisning Många av de ensamkommande barn som anlände till Västerås 2015 är inte simkunniga. Stadens resurser gällande simundervisning för alla nyanlända barn har inte varit tillräckliga och Västerås baden har prioriterat de barn som ska undervisas för att få betyg i gymnastik. En särskild satsning krävs för de barn/ungdomar som kommit Förutom simundervisning till barnen, behöver personalen som arbetar på HVB kunskaper i hur de kan hjälpa dem att få vattenvana och minimera risken för tillbud. En långsiktig plan för hur ensamkommande barn och unga tillförsäkras att de får möjlighet till vattenvana under ordnade former och simundervisning, behöver tas fram. Samhällsinformation

6 VÄSTERÅS STAD 5 Hitta rätt är ett material framtaget av Göteborgs Stad och som har fått nationell spridning. Materialet togs fram för att kvalitetssäkra och systematisera arbetet med ensamkommande barn på boenden och för att skapa förutsättningar för en lyckad integration. Hitta rätt bygger på behovsområden i BBIC (Barns behov i centrum) hälsa, utbildning, identitet och utveckling, familj och relationer, socialt samspel och klara sig själv. Några boenden i Västerås har påbörjat arbete med materialet och upplever att det är användbart när barnet bott ett tag i Sverige. För att implementera materialet krävs utbildningsinsatser och eventuellt en lokal anpassning av materialet. Utöver att fortsätta arbeta med Hitta rätt materialet finns behov av att ge ensamkommande barn och unga samhällsinformation på ett strukturerat sätt. Denna information behöver ges både i anslutning till att barnen anländer till HVB eller till familjehem, men också över tid. I den information som ges till ensamkommande barn ska också jämställdhetsperspektiv tas med. En del HVB har också jämställdhetspiloter som för tillfället är under utbildning. Länsstyrelsen har tagit fram ett utbildningsmaterial gällande jämställdhet. Arbete utifrån materialet har påbörjats. Även Socialstyrelsen har tagit fram ett informationsmaterial samt filmer på olika språk. Samtliga HVB som arbetar på uppdrag av SNF, har i sitt uppdrag att informera och arbeta för att de boende ska få den information de behöver för att slussas ut i svenska samhället. Att barnen får den information de behöver säkerställs genom uppföljning. Ungdomsmottagningen har under 2015 träffat 34 ensamkommande barn som bor på HVB, vid två tillfällen á 2 timmar och diskuterat frågor som identitet, kärlek, relationer, förhållningsätt, gränser, känslor, lagar och normer. Diskussioner förs mellan Västerås Stad och Landstinget om hur ungdomsmottagningen under 2016 och framåt ska fortsätta utbilda/informera ensamkommande barn om jämställdhet, sex och samlevnad mm. Staten har avsatt medel riktat till ungdomsmottagningarna inom ramen för psykiatrisatsningen Fritidsgårdarna planerer för att skapa anpassade utbildningar i jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter där svenska barn och flyktingar möts över gränser under ordnade former. Planeringen är fritidsledare på samtliga gårdar utbildas för att sedan arbeta med ungdomarna. Behov finns av fortsatt samverkan mellan fritidsgårdarna och HVB. Samverkan sker också med Here4U. Sommarjobb/sommarsysselsättning Att erbjuda alla ensamkommande barn sommarjobb är inte realistiskt. Ungdomarna behöver matchas till sysselsättning under sommaren utifrån olika faktorer så som hur länge de har varit i Sverige, om de fått uppehållstillstånd mm. Det är dock viktigt för ensamkommande barns utsluss i vuxenlivet att de får möjlighet att praktisera eller sommarjobba på en arbetsplats. Det i sin tur kan vara ingången till att söka och ha möjlighet till sommarjobb på ordinära arbetsmarknaden. SNF har tillsammans med SFE tagit fram ett koncept för sommarjobbspraktik riktat för ungdomar med PUT kontra Allegro anpassat för asylsökande ungdomar. Ett behov finns att säkerställa att det finns finansiering och rutiner för att konceptet ska kunna användas även kommande år. Sommarjobbspraktik för ensamkommande ungdomar med PUT Deltagarna skall kunna kommunicera på svenska.

7 VÄSTERÅS STAD 6 Anvisning sker efter överenskommelse. Omfattning är 100tim/ ungdom. Ålderskriterier är år. Arbetsplatser skall vara enligt samma förutsättningar som övriga ordinarie sommarjobbspraktikplatser. Viktigt är att ungdomarna ges tydliga möjligheter till språkträning i samband med att de får prova arbete inom svenska arbetsmarknaden. Avlönas på samma sätt som övriga sommarjobbspraktikanter. Antal platser: 40 Allegro för ensamkommande asylsökande ungdomar Skall vara ett Allegrokoncept med inriktning språkträning genom samhälls- och naturkoppling. Samverkan skall ske med Naturskolan Asköviken där viss praktisk verksamhet kan ske, samt även språkträning med grund i svensk fauna och flora. Deltagarna är ej avlönade. Ålderskriterier är år Antal platser: 60 Boendeformer Ensamkommande barn som anvisas till Västerås placeras i HVB alternativt familjehem. Flyktingenheten utreder barnets behov av omvårdnad och insatser av individ och familjenämnden, och placeringsformen avgörs utifrån barnets behov. Nämndens målsättning är att ensamkommande barn placeras i första hand i upphandlade HVB i Västerås. Yngre barn och flickor placeras oftast i familjehem. När det inte finns tillräckligt med platser på HVB har nämnden placerat ensamkommande barn i konsulentstödda familjehem samt HVB på andra orter. Målsättningen är att de barn som inte hunnit etablera sig i andra kommuner ska så snart det finns möjlighet omplaceras till HVB i Västerås. Nämnden följer inte en rak boendekedja utan formen av placering bör styras utifrån behov och tillgång till platser. Både familjehem och HVB har som uppdrag att stödja och förbereda barn och unga till ett självständigt liv. Nämnden har ett flertal utslusslägenheter och utifrån ny lagstiftning gällande stödboende kommer nämnden under året att se över behovet av utökad utslussverksamhet/stödboende. Denna boendeform ska rikta sig till de ensamkommande barn som av socialtjänsten bedöms kunna bo i ett eget boende med stöd och som inte bedöms vara i behov av stödinsatser som motiverar placering i HVB eller familjehem. Utslusslägenheter/stödboende riktar sig till ungdomar från år. Behov av bostäder Nämnden har ett ansvar för att ensamkommande barn som fyller 21 år inte blir bostadslösa utan slussas ut i vuxenlivet och då också till eget boende. Utifrån hur bostadsmarknaden ser ut är det svårt för ungdomar i allmänhet att få egen bostad, och för målgruppen ensamkommande finns särskilda svårigheter. Nämnden kan behöva ge stöd till ungdomar även efter 21 års ålder i form av bostadssociala kontrakt. Delaktighet Alla ensamkommande barn ska vara delaktiga i de beslut som rör barnet. Detta sker delvis genom medverkan i socialtjänstens utredningar, vårdplan och

8 VÄSTERÅS STAD 7 genomförandeplan samt uppföljning av vården. De barn som bor på HVB har möjlighet att vara delaktiga i sitt boende genom att bl. a delta i husmöten. Sociala nämndernas förvaltning har beställt en rapport med uppföljning av ensamkommande barn där intervjuer genomförts med barn som slussats ut från kommunens HVB. Rapporten kommer att vara klar i maj Det är av vikt att fortsätta följa ensamkommande barn som flyttat från våra boenden, men också att höra de barn som nu bor i HVB och familjehem. På det sätt kan dessa barn och unga bli mer delaktiga i utformandet av de insatser som Västerås Stad och civilsamhället gör för målgruppen. Det pågår ett arbete på länsnivå att ta fram ett system för systematisk uppföljning av ensamkommande barn. Detta är ett sätt att få del av barnens/ungdomarnas synpunkter på sin situation. Genom systematisk uppföljning där de placerade barnen kommer till tals har vi möjlighet att följa upp barnen på agregerad nivå. Ett sätt att arbeta vidare med delaktighet är att skapa fokusgrupper med ensamkommande barn, där olika teman kan tas upp. Fokusgrupperna kan användas för att föra dialog kring olika frågor, exempelvis i utvecklandet av stöd och aktiviteter till målgruppen. Åtgärdsplan Behovsområde Åtgärd/aktivitet Tidsplan Samverkande Aktörer Boende omvårdnad trygghet Utbildningar och implementering av hitta rätt eller annat gemensamt material Ht 2016 HVB Skolgång Utreda möjligheten att bedriva HVB för ensamkommande med särskilda behov Språkträning och samhällsinformation i avvaktan på skolstart 2016 Påbörjas senast Ht 2016 SNF/flyktingenheten SoV, Röda Korset Sociala nätverk och anhörigkontakter Sommarskola Utveckla fadderverksamhet Work shop med civilsamhället 2016 Civilsamhället, BUF Civilsamhället, SoV, HVB, Fritid Utveckla samarbetet mellan HVB, Fritidsgårdar, SoV och föreningslivet. Åtgärder för att förebygga 2016 och 2017 Maj 2016 HVB, SoV, Fritidsgårdar, föreningslivet, civilsamhället,

9 VÄSTERÅS STAD 8 drunkningstillbud Simundervisning 2016 Västeråsbaden, KIFF, SNF Samhällsinformation Se över om det nationella materialet gällande samhällsinformation för ensamkommande är tillräckligt och i annat fall ta fram ett kompletterande samhällsinformationsmaterial SoV, HVB, Fritidsgårdarna Sommarjobb/ Sysselsättning Sommarjobbspraktik riktat till ensamkommande ungdomar med uppehållstillstånd 2016 och 2017 SNF,BUF, AMA Sommarsysselsättning med inslag av samhällsinformation och praktik riktat till asylsökande ungdomar Behov av bostäder Delaktighet Fortsatt arbete i bostadssamverkansgruppen Hitta former för dialog med barn och unga, fokusgrupper kan vara ett sätt. Medverka i länets arbete kring systematisk uppföljning av ensamkommande barn 2016 SNF, FK, stadsledningen, Mimer mfl 2016 SNF, HVB SNF, VKL Kostnader Kostnader som uppstår i samband med aktiviteter som finns i handlingsplanen ska i första hand ingå i varje verksamhets ordinarie budget. Aktiviteter som inte inryms i ordinarie budget ska då inrymmas i de medel som Västerås Stad får från staten avsatt för flyktingmottagande alternativt ansökas av extra medel exempelvis 37 medel från länsstyrelsen.