Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Transkript

1 Slutrapport Kirsti Kanttikoski

2 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och i och med att man gjorde en omorganisation av individ- och familjeomsorgen söktes medel för att utveckla arbetet med våldsutsatta klienter. I projektet ville man samordna insatserna inom socialtjänsten, öka kompetensen hos personalen, utveckla verksamheten så att personalen kunde bemöta våld i nära, synliggöra målgruppen och ge den adekvat hjälp. Målen har i stort sett uppfyllts. Samordnaren har haft kontakt med alla klienter som blivit utsatta för våld i nära och som kommit till socialtjänstens kännedom samt har deltagit i besök där förhandsbedömning gjorts i samband med orosanmälningar gällande barn som upplevt våld i familjen. Beslut om skyddat boende har gjorts om till ett insatsbeslut mot tidigare ett beslut om ekonomiskt bistånd. En arbetsplan har tagits fram för att bättre samordna arbetet mellan olika enheter inom socialtjänsten, andra myndigheter och frivilliga organisationer. Kompetensen hos personalen har utökats genom anordnandet av samverkanskonferenser och start av en kvinnofridsgrupp med representanter från alla socialtjänstens enheter som har fått specialistutbildning att sprida till sina kollegor. Särskild utbildning kring bedömningar gällande hedersrelaterat våld har getts till socialsekreterare inom ungdomsgrupp och mottagningsgrupp. Målet att synliggöra målgruppen våldsutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld har uppfyllts. Målgruppen har även fått adekvat hjälp genom framtagandet av en arbetsplan och genom arbetet i kvinnofridsgruppen. Målet att utveckla verksamheten så att personalen kan bemöta våld i nära er har delvis uppfyllts genom bland annat framtagande av rutiner och arbetsplanen för samverkan. Rutiner för vissa grupper arbetas med under våren och att implementera rutinerna och nya arbetssätt ordentligt beräknas ta längre tid än projekttiden medger. Det har varit berikande för samordnaren att ha både klientkontakter och att utveckla arbetet inom socialtjänsten och med samverkande aktörer. I stort är projektet lyckat och eftersom antalet våldsutsatta har visat sig vara stort och behovet av stöd likaså finns anledning att permanenta projektet men också att fortsätta det utvecklingsarbete som nu sker. Nacka kommun Kirsti Kanttikoski 2 (9)

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar Projektets syfte och mål Utfall i förhållande till mål, ramar och identifierade risker Erfarenheter och observationer Slutsatser Förslag på förbättringar (9)

4 1 Bakgrund och förutsättningar Medborgarna i Nacka skall anse att deras kommun är trygg och säker för de personer som hamnar i sociala svårigheter. De värderingar som ligger till grund för kommunens prioriteringar inom socialtjänsten skall göras tydliga för Nackaborna. Social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan och ansvarsfördelning mellan myndigheter och frivilliga organisationer avseende våld i nära er. Genom samarbete mellan dessa olika aktörer kan stödet till kvinnan och barn som bevittnar våld förstärkas och familjen få det stöd den behöver. Det är viktigt att veta hur ansvaret ska fördelas mellan olika myndigheter och frivilliga organisationer. Social- och äldrenämnden beslutar den 23 oktober 2007 att ansöka om utvecklingsmedel från länsstyrelsen för att tillsätta en samordnare. Detta för att utveckla insatserna för våldsutsatta klienter samt kunna hänvisa vidare till rätt instans. 2 Projektets syfte och mål - Att samordna insatserna inom hela socialtjänsten - Att utöka kompetensen för personalen inom socialtjänsten - Att utveckla verksamheten så att personalen kan bemöta våld i nära er - Att synliggöra målgruppen - Att målgruppen får adekvat hjälp 3 Utfall i förhållande till mål, ramar och identifierade risker Mål 1 Att samordna insatserna inom hela socialtjänsten Målet har uppfyllts. Samordnaren deltar i alla besök där anmälningar om oro för barn kommit till socialtjänstens kännedom på grund av våld i familjen. Detta för att kartlägga vilket stöd kvinnan behöver samt göra en riskbedömning huruvida skyddat boende behövs eller inte. Vid behov av skyddat boende görs ett insatsbeslut avseende just skyddat boende. Tidigare beslutades detta inom ramen för ekonomiskt bistånd. Genom valet att göra skyddat boende till ett insatsbeslut har det medfört att socialtjänsten får bättre överblick över dessa ärenden. En bättre bedömning huruvida det är skydd eller annat boende som behövs möjliggörs av insatsbeslutet. Det går inte att statistiskt göra en jämförelse i antalet beviljade skyddade boenden emot när dessa beslut togs inom ramen för ekonomiskt bistånd. Nacka Värmdö kvinnojour har informerat socialtjänsten att antalet beviljade insatser har minskat betydligt, vilket kan tolkas bero på att skyddat boenden numera beviljas i de fall skydd verkligen behövs. Annat boende kan beviljas genom ekonomiskt bistånd. 4 (9)

5 Fokus i förhandsbedömningar gällande barn som bevittnat våld har även lagts vid barnens behov av stöd just för att de upplevt våld. Tidigare fokuserade socialtjänsten mer på skyddet men beaktar nu bägge delarna. En arbetsplan har tagits fram som används för att samordna arbetet mellan olika grupper inom socialtjänsten och andra inblandade myndigheter och frivilliga organisationer i ett ärende. Detta tydliggör ansvarsfördelningen och gör klientarbetet mer effektivt. I vissa fall kan det även förkorta aktualiseringstiden. Mål 2 Att utöka kompetensen för personalen inom socialtjänsten Målet har uppfyllts. Två samverkanskonferenser har anordnats åren 2008 och Deltagare på konferenserna var handläggare inom socialtjänsten och samverkanspartners inom kommunen. Innehållet har bestått i förståelse för barnens situation i våldsutsatta familjer, information från de olika samverkansparterna om deras arbete samt om lagstiftningen inom området. En konferens planeras även under våren En kvinnofridsgrupp med representanter från alla enheter inom socialtjänsten har startats i bland annat syfte att ge dem mer kunskap inom området. Representanterna har sen i uppdrag att informera sina kollegor på enheterna. Gruppen träffades först varje månad men från 2010 träffas gruppen var sjätte vecka. Gruppen har tagit del av litteratur om våldsutsatta kvinnor och deras barn, sett utbildningsfilmer inom området, gjort studiebesök och föreläsare har bjudits in. Ett utbildningsmaterial från Amphi Produktion Ingen ser oss har köpts in och tanken är att alla inom socialtjänsten skall ta del av det. Hittills har cirka ett 20-tal gjort det. Hemtjänstpersonal och boendestödjare har erbjudits utbildning utifrån detta material men endast ett fåtal har tackat ja. Erbjudandet kvarstår dock. Utredningsgruppen för ungdomar samt mottagningsgruppen för förhandsbedömningar gällande barn och ungdomar har utbildats i en manual för riskbedömning och utredning gällande hedersrelaterat våld. Några har även utbildat sig genom länsstyrelsens utbildning för hedersrelaterat våld genom metoden Signs of Safety. Mål 3 Att utveckla verksamheten så att personalen kan bemöta våld i nära er Målet är delvis uppfyllt. En check-lista för rutiner har tagits fram hos utredningsgrupperna för barn och ungdom samt för försörjningsstödsgruppen, mottagningsgruppen och de som arbetar med beroendeproblematik. Familjerätten, äldreomsorgen, socialpsykiatrin och gruppen för funktionsnedsatta håller på att arbeta fram rutiner vilket beräknas vara klart under våren. Implementeringen av dessa rutiner har i vissa fall varit svår och samordnaren bedömer att sådant tar tid att arbeta in. 5 (9)

6 Samordnaren står till förfogande på olika sätt genom att kunna var medhandläggare i ärenden, rådgivande och behjälplig med bedömningar. Information och förhållningssätt sprids även ut till grupperna inom socialtjänsten via deltagarna i kvinnofridsgruppen som även fungerat som en referensgrupp för projektet. Mål 4 Att synliggöra målgruppen Målet är uppfyllt. I och med att alla grupper inom socialtjänsten finns representerade i kvinnofridsgruppen har det varit möjligt att fokusera på varje enskild grupp. Tidigare har fokus legat mycket på de ärenden som varit aktuella inom individ och familjeenheten, men i och med gruppens arbete har även våldsutsatta äldre samt fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta synliggjorts. Mål 5 Att målgruppen får adekvat hjälp Målet är uppfyllt. Genom att göra skyddat boende till ett insatsbeslut får de som behöver det stödet rätt hjälp. Framtagandet av rutiner är ett bra stöd för att kunna ge adekvat hjälp till målgruppen. Även den arbetsplan som har tagits fram ger ett stöd i detta. 4 Erfarenheter och observationer Projektet utvecklades snabbt till att samordnaren hade klientkontakter och samordnade insatserna för klienterna både inom socialtjänsten men även med andra berörda. Parallellt bedrevs utvecklingsarbetet inom socialtjänsten och med samverkande aktörer. Detta har tagit mycket tid i anspråk och stundtals varit ansträngande men också berikande då det genom klientkontakterna tydligt kristalliserats vad som faktiskt behöver struktureras och utvecklas hos socialtjänsten och i samverkan för att ge det bästa stödet till den våldsutsatta kvinnan och barnen. Ett fungerande samarbete mellan grupperna inom socialtjänsten är svårt att få till då handläggarna helst håller sig till sitt specialistområde. Arbetsplanen och de nya rutinerna är till hjälp men samordnaren bedömer att det kommer att ta tid att implementera detta arbetssätt och grupperna behöver stöd i detta. Samarbetet i samverkansgruppen med deltagare från olika myndigheter och frivilliga organisationer utvecklas och samverkansplanen revideras årligen. Samarbetet mellan Nacka Värmdö kvinnojour, socialtjänsten och mansmottagningen har utvecklats mycket positivt. Kvinnojouren har stödkontakten i de ärenden där kvinnan behöver det och barnen kan få trappansamtal för att bearbeta sina upplevelser av våld både i det skyddade boendet och hos kvinnojourens öppna verksamhet. Samarbetet med polisen har också förbättrats genom att samordnaren får mer information om de anmälningar kring kvinnofridsbrott som kommer in. 6 (9)

7 Statistik visar att antalet nya ärenden med karaktär av våld i nära som kommer till socialtjänstens kännedom är ganska stort. Från juni till december 2008 fick socialtjänsten kännedom om 44 nya ärenden, varav 10 beviljades skyddat boende. Under 2009 hade samordnaren kontakt med 133 nya ärenden, varav 12 beviljades skyddat boende. Det har varit mycket skiftande i hur omfattande kontakten med den våldsutsatta kvinnan sedan varit. I vissa fall har det räckt med ett samtal, i andra en kartläggning om cirka tre samtal och för vissa personer har behovet av stöd varit mycket stort både från kvinnojour, samordnare och socialsekreterare i de olika grupperna. Vistelsetiden på skyddat boende varierar stort. I många fall blir vistelsetiden längre än nödvändigt på grund av svårigheter att hitta ett annat boende. Vissa lyckas få kvarsittanderätten till den gemensamma bostaden efter en separation. Dock är det en tidskrävande process. Fyra personer har beviljats socialt kontrakt. Några har egen bostad som de kan flytta tillbaka till och andra lyckas får andrahandskontrakt. Ett fåtal går tillbaka till sina män. De kvinnor som är väletablerade i Sverige har lättare att komma vidare till eget boende. Många kvinnor kan inte välja att flytta till annan kommun då tingsrätten oftast dömer till gemensam vårdnad och mannen i många fall väljer att bo kvar i kommunen. Eftersom det ofta är svårt att komma överens om att skola och barnomsorg skall vara i en annan kommun blir det vanligaste att kvinnan tvingas bo kvar i Nacka. En del kvinnor behöver ett mycket omfattande stöd under en längre tid. Det handlar om mycket praktiskt arbete så som kontakt med försäkringskassa, arbetsförmedling, a-kassa, sjukvård och hjälp i att söka boende. Det gäller oftast de kvinnor som inte är så starkt förankrade i det svenska samhället. Kvinnofridsgruppen som även har fungerat som en referensgrupp har varit en lyckad satsning. Deltagarna hjälper till att sprida kunskap och information till sina medarbetare, de tar även med sig frågor och synpunkter från sina kollegor att diskutera i gruppen. För att ta fram fungerande rutiner har arbetet i kvinnofridsgruppen varit nödvändigt. Eftersom det sker mycket utveckling inom kvinnofridområdet finns anledning att ha kvar den gruppen inom socialtjänsten för att på bästa sätt kunna sprida kunskapen ut i grupperna. Samordnaren för våld i nära inom socialtjänsten har fått positiv respons från de olika enheterna. Socialsekreterarna har känt att de kunnat fokusera på sin specifika uppgift men ändå varit trygga i att kvinnan och barnen fått det stöd de behövt under tiden. Arbetsplanen och samarbetet mellan enheterna har också varit till hjälp för att tydliggöra vars och ens uppgift. 5 Slutsatser Projektet har varit mycket lyckat och i stort har målen uppfyllts. Endast målet att utveckla verksamheten så att personalen kan bemöta våld i nära er är inte helt uppfyllt. Samordnaren bedömer att det tar längre tid att implementera nya rutiner och arbetssätt än vad projekttiden gett möjlighet till. Antalet ärenden med karaktär av våld i nära är stort och visar att detta är en mycket viktig målgrupp, som kräver lika stort engagemang från socialtjänsten som andra grupper. 7 (9)

8 Det finns en boendeproblematik som behöver ses över och en del kvinnor behöver mer stöd än vad som egentligen är möjlig att ge under rådande organisation. För att utveckla arbetet mer, följa upp implementeringen samt fortsätta att samordna kontakterna för de våldsutsatta kvinnorna och deras barn behöver samordnartjänsten permanentas. 6 Förslag på förbättringar Socialtjänsten kommer under 2010 att börja öppna utredning på alla kvinnor som bedöms ha längre behov av kontakt än 3 tillfällen. Det kan till exempel vara en samordnande kontakt. För vissa kvinnor med stort behov av stöd behöver andra insatser kunna erbjudas; till exempel kontaktperson. De kortsiktiga behoven tillgodoses oftast bra men de långsiktiga behoven behöver bättre kartläggas och tillgodoses. Samordnaren har inga direkta förslag på hur boendeproblematiken skall kunna lösas men helt klart är att frågan behöver ses över. Eftersom många kvinnor tvingas bo kvar i Nacka på grund av gemensam vårdnad om barnen och för att barnen skall kunna ha ett fungerande umgänge med sina pappor, så kvarstår boendeproblematiken som måste hanteras av socialtjänsten. Samarbetet mellan de olika enheterna inom socialtjänsten har förbättrats men det finns anledning att fortsätta förbättringsarbetet. Eftersom individ- och familjeenheten har omorganiserats till fler och mindre grupper finns en utmaning och med det också ett bra tillfälle att organisera samarbetet bättre mellan grupperna. 8 (9)

9 Nacka kommun Nacka tfn sms