Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Transkript

1 Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte.

2 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och våld Syftet var att utveckla olika metoder och arbetssätt för att hantera hot och våld samt att ta tillvara och sprida erfarenheter och goda exempel. Projektet och de åtgärder som genomfördes på deltagande arbetsplatser visar att det går att göra något åt problemen. Den här skriften är en del av erfarenhetsspridningen. Den ska som en del av en serie publikationer om projektet inspirera till förebyggande arbete och väcka samtal om dessa viktiga frågor. Preventionsprojektet Hot och våld genomfördes på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Text: Michael Nyhaga. Foto: Pontus Johansson.

3 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning 3 Bakgrund Inom stadsdelsförvaltningen Lärjedalen i Göteborg såg man under en lång tid allt fler arbetsskadeanmälningar på grund av hot och våld. Det var ingen dramatisk förändring, men anmälningarna ökade sakta över tid bestämde sig stadsdelsförvaltningen för att söka till det nationella preventionsprojektet Hot och våld, som genomfördes av AFA Försäkring (som administrerar kollektivavtalade försäkringar vid bland annat arbetsskada och sjukdom). Stadsdelen hoppades bli ett av de lokala delprojekten inom Hot och våld sex stycken totalt och därmed få möjlighet att arbeta systematiskt med de problem de upplevde. Till en början ville stadsdelen att även skolan och avdelningen för funktionshinder skulle vara med i projektet, men AFA Försäkring valde endast ut stadsdelens individoch familjeomsorg. Det gjorde projektet mer hanterligt, och dessutom är de socialsekreterare som arbetar inom individoch familjeomsorgen, ofta kallad socialtjänsten, en yrkesgrupp som är särskilt utsatt för hot och våld. En undersökning från Akademikerförbundet SSR (2009) visade att var femte socialarbetare har utsatts för hot eller våld på jobbet och att nio av tio befarar att det finns risk för hot eller våld på deras arbetsplats. En genomgång av Sveriges Radio visade dessutom att få av de anmälda hoten och våldshändelserna leder till fällande domar. Detta trots att de riktas mot myndighetspersoner, vilket gör exempelvis ett hot allvarligare eftersom det innebär hot mot tjänsteman. En stor del av verksamheten inom individoch familjeomsorgen innefattar myndighetsutövning och beslut kring människor i svåra situationer. De anställda tar beslut om omhändertaganden av barn (LVU) och missbrukare (LVM), om särskilt stöd till funktionshindrade (LSS), om boende till dem som saknar bostad och ekonomiskt bistånd till dem som saknar egen försörjning eller behöver en komplettering för att komma upp i skälig levnadsnivå.

4 4 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning Men verksamheten innefattar också olika så kallade utförarverksamheter, som stöd åt föräldrar och barn, utredningar på uppdrag av socialkontoret samt praktik- och arbetsträning. Dessutom bedriver individoch familjeomsorgen öppenvårdsbehandling och ett kollektivboende för ungdomar som av olika skäl inte kan bo kvar hemma. Året efter att de gick med i preventionsprojektet Hot och våld hamnade Lärjedalen i en omorganisation som innebar att de slogs ihop med grannstadsdelen Gunnared till den betydligt större stadsdelen Angered. Från att ha omfattat 160 medarbetare var det nu 600 stycken som direkt berördes av projektet. Projeketet utökades samtidigt till att även omfatta området funktionshinder. Därmed har det lokala projektarbetet med huvudprojektets breda angreppssätt och tro på lösningar utifrån ett helhetsperspektiv även kommit att handla om de frågor och den osäkerhet som alltid kommer upp vid en omorganisation. Tack vare deltagandet i Hot och våld har dock arbetsmiljöperspektivet inte gått förlorat under resans gång. Frågan om hot och våld har funnits med hela tiden i omorganisationen. Det tror jag inte den hade gjort om inte projektet funnits. Projektet har bidragit till att det inte har blivit lika otryggt som det hade blivit annars, säger Malin Johansson, projektledare för Hot- och våldsprojektet i Angered. Hon menar att det visserligen varit problematiskt med en stor omorganisation under pågående projekt, men att det också inneburit att de som arbetat med projektet haft lätt för att tänka i nya banor.

5 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning 5 Malin Johansson, projektledare för hot och vålds- projektet i Angered.

6 6 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning Bemötande och konflikthantering var två viktiga frågor. Så organiserades arbetet Redan från början bestod Angereds projektgrupp av representanter från både fackförbund och personalavdelning. Första linjens chefer, det vill säga de som arbetar närmast medarbetarna ute i verksamheterna, fanns också med både i projektgruppen och i projektets beslutande så kallade styrgrupp. Ett skäl till att projektet organiseradesmed en utförande projektgrupp och en beslutande styrgrupp som beställt åtgärderna och insatserna har varit att ett sådant upplägg ingått i de krav som AFA Försäkring har ställt på de organisationer som ingår i Hot och våld. Konstruktionen har garanterat att arbetet med projektet har genomförts professionellt och har gett resultat. Bredden i Angereds projektgrupp var till stor hjälp bland annat när de tog fram nya och väl genomarbetade rutiner för hot och våld. Periodvis delades projektgruppen upp i två. En för individoch familjeomsorgen och en för området funktionshinder. Detta gjordes på grund av att det är två relativt skilda verksamheter och för att projektet omfattade hela 600 medarbetare. Den ursprungliga styrgruppen byttes ut i samband med omorganisationen.

7 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning 7 Stöd, bemötande och ensamarbete Likt de fem andra delprojekten i hot och våld inleddes Angeredsprojektet med en kartläggning av de problem som fanns. I samband med kartläggningen där olika svårigheter kopplades samman med varandra enligt den så kallade TIP-metoden (se separat broschyr i denna skriftserie) gjordes även en enkätundersökning där medarbetarna fick svara på frågor om hot och våld för att identifiera problemen. Därefter bestämde de som arbetade med projektet vad de skulle fokusera på under de tre år projektet pågick. Ett område som projektgruppen särskilt ville arbeta med, som vid första påseendet kanske inte tycks relevant för hot- och våldsproblem men ändå är det, var att organisationens enhetschefer var väldigt belastade och ansåg att de fick för lite stöd i sitt dagliga arbete. Enhetschefer inom kommunal verksamhet ska behärska många olika områden: budgetfrågor, arbetsmiljö, verksamhetsutveckling med mera. Att chefen har så många uppgifter och ett så stort ansvar kan leda till att de inte är tillräckligt närvarande för att ge stöd och feedback och att medarbetarna inte känner sig sedda. Flera undersökningar inte minst den övergripande enkät som Hot och våld har delat ut till över 600 medarbetare, chefer och projektdeltagare i de sex deltagande organisationerna visar att allmänna arbetsmiljöfaktorer som ensamarbete, låg bemanning och dålig kontroll över arbetet ökar risken att utsättas för hot och våld på jobbet. Projektgruppen ansåg också att det var viktigt att arbeta med bemötande och konflikthantering. Att utbilda de anställda om bemötande och konflikthantering har visat sig vara ett effektivt sätt att förebygga hot och våld inom alla slags verksamheter, och är något som flera av de andra fem delprojekten arbetat mycket med. Inom individoch familjeomsorgen är hot, inte sällan allvarliga och skrämmande sådana, vanligast. De som arbetar med personer som har psykiska funktionshinder utsätts snarare för våld. I bägge fallen är bemötandet av klienter och brukare viktigt för att förebygga incidenter.

8 8 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning Slutligen ville projektet arbeta med det ensamarbete som förekommer inom förvaltningen. Ensamarbete är en välkänd riskfaktor för hot och våld. De som arbetar med myndighetsutövning, som beslut om försörjningsstöd eller omhändertaganden, går inte ensamma hem till de människor som besluten berör. Men de så kallade utförarna i organisationen, de som utreder och hjälper utsatta personer, har ofta gjort det. En följd av projektet har blivit att de har börjat arbeta mer i team. Riskvärdering, rättsligt stöd och kommunikation Alla medarbetare inom den deltagande organisationen fick under projektets gång en heldagsutbildning i bemötande och kommunikation. De som har gått utbildningen har varit väldigt nöjda och tycker att de har fått användbara kunskaper. Projektet tog också fram en särskild riskvärderingsblankett för att identifiera klienter inom socialtjänsten och brukare inom omsorgen som har riskbeteende. Det gör att de anställda känner till riskbeteendet när de träffar klienten/brukaren och kan vidta förebyggande åtgärder och bättre hantera de situationer som kan uppkomma. Det finns tillräcklig kunskap om de flesta klienter som kommer till individoch familjeomsorgen, så medarbetarna kan besvara blankettens frågor om missbruk, psykisk sjukdom, tidigare aggressivitet vid negativa besked och så vidare. De som arbetar inom verksamheterna för funktionshindrade har en egen riskvärderingsblankett för att identifiera situationer där hot och våld kan förekomma, och skriva ned individuella åtgärdsprogram för de boende och brukare de arbetar med. Projektgruppen tog också fram nya säkerhetsrutiner för hot och våld. Projektledaren deltog på arbetsplatsträffar i alla verksamheter inom individoch familjeomsorgen och tog in synpunkter från medarbetarna kring vad rutinerna bör innehålla och hur de bör se ut. Sedan arbetade projektgruppen fram ett förslag på nya rutiner som

9 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning 9 Efter att två stadsdelsförvaltningar slogs ihop kom projektet att omfatta 600 medarbetare. de anställda fick chansen att tycka till om. Genom att arbeta på det sättet fick projektet fram rutiner för hot och våld som är väl anpassade till verksamheten och bygger på personalens behov och önskemål. Hot och våld inom individoch familjeomsorgen ska normalt leda till en polisanmälan, utöver en arbetsskadeanmälan. De klienter som hotar och begår våldsamheter kan i allmänhet, till skillnad från de flesta psykiskt funktionshindrade, ställas till svars för sina handlingar. Dessutom är hot och våld mot myndighetspersoner ett extra grovt brott i lagens ögon, eftersom det innebär hot och våld mot tjänsteman. För att stötta de medarbetare som vill polisanmäla hot och våld har projektgruppen tagit fram fakta som de kan ta del av, fakta som handlar om vad som sker när man polisanmäler, om förövaren kan ta reda på vem man är, om rättegångsprocessen med mera. Medarbetarna har ibland upplevt att det finns en viss attityd från polisens sida om att de får tåla en viss grad av hot när de har det arbete de har. Men det finns också en känsla av att polisen faktiskt blivit snabbare och bättre på att ta hand om deras ärenden. Projektgruppen anser dock att det finns ett behov av att arbeta vidare med polisens bemötande av dem som gör anmälningar om hot och våld. Projektet har betonat hur viktigt det är att i vilket fall som helst anmäla om man blir utsatt. Arbetet med att öka medarbetarnas kunskaper om om polisanmälningar och rättsprocessen har också inneburit att projektet anordnat

10 10 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning studiebesök på tingsrätten, där medarbetarna har kunnat vara med och se hur en förhandling går till, samt träffa och ställa frågor till en nämndeman. Slutligen har projektet genomfört ett erfarenhetsutbyte med statliga myndigheter, bland annat Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, där miljön för medarbetarna också kan vara hotfull. Det samarbetet har lett till tips och råd om hur individoch familjeomsorgen kan göra sina arbetsplatser fysiskt säkrare med flyktvägar, larm och så vidare. Rutiner måste användas Projektet har tagit fram separata rutiner för dem som arbetar med myndighetsutövning, socialtjänstens utförare och dem som arbetar inom området funktionshinder. I rutinerna betonas bland annat att riskvärderingen, som fungerar som ett slags checklista, bör användas vid behov inom individoch familjeomsorgen. Inom området funktionshinder ska den göras för varje ny brukare. Där står också vad man ska göra om det uppstår problem med hot och våld, allmänna råd, en handlingsplan om något inträffar, samt hur den som drabbas bör få stöd och hjälp efter en incident. Det stödet kan bland annat handla om särskilda möten i arbetsgruppen eller stödsamtal med företagshälsovården. Hur man agerar under och efter traumatiska händelser tas också upp i rutinerna. Rutinerna innehåller även konkreta råd om hur man kan skydda sig i en nödsituation och hur sådana kan förebyggas. Det handlar om att använda larm, lyssna aktivt, ta sig ut ur rummet och många andra åtgärder. Samtliga tre uppsättningar av rutinerna betonar att en arbetsskadeanmälan alltid ska göras om det inträffar hot eller våld på arbetsplatsen, och rutinerna för myndighetsutövare och utförare inom socialtjänsten betonar även att en polisanmälan bör göras. Rutinerna tar

11 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning 11 också upp hur en anmälan kan gå till utan att anmälarens personuppgifter lämnas ut. En sak som de som arbetat med projektet dock lärt sig är att det inte räcker med bra rutiner vid hot och våld. Ett papper kommer aldrig att lösa problemen. Det gäller att skapa diskussion och samtal kring rutinerna. Det är också viktigt, eftersom skilda verksamheter kan vara så olika, att rutinerna anpassas till ens egen arbetsplats, betonar Malin Johansson. Hoten inom individoch familjeomsorgen är ofta kopplade till svåra myndighetsbeslut som omhändertagande av barn eller att man tvingats neka ekonomiskt bistånd. Ofta befinner sig de som besluten rör i svåra situationer. Därför spelar riskvärderingen en stor roll. För medarbetarna inom socialtjänsten är det exempelvis viktigt att i förväg fundera på vad ett möte med en person kan komma att innebära och hur man kan förbereda sig inför det. Om det finns en risk för hot eller våld gäller det att inte träffa personen ensam. I vissa fall har klienter i Angered till och med blivit avstängda från att komma till kontoret, eller så har man slutat att göra hembesök hos dem och förlagt eventuella träffar till en annan plats. Resultaten och framtiden Erfarenheterna, metoderna och de goda exempel på vad man kan göra mot hot och våld som kommit fram under projekttiden i Angered har bland annat presenterats vid särskilda temadagar för fackförbund och representanter från personalavdelningar. Där har deltagarna fått ta del av säkerhetsrutinerna och riskvärderingsinstrumenten. Båda lever vidare efter projektets slut, och medarbetarna, både inom individoch familjeomsorgen samt verksamheten för funktionshindrade, har blivit mer medvetna och pratar mer om problemen med hot och våld. Projektgruppen har också besökt andra stadsdelar i Göteborg för att berätta om vad de har åstadkommit och hur de har gjort det.

12 12.03 : infobahnreklambyra.se Socialsekreterare utsätts ofta för hot. Inom Angereds socialtjänst den så kallade individoch familjeomsorgen har man ökat säkerheten genom många olika slags åtgärder. Det handlar om att i förväg försöka ta reda på vilka klienter som skulle kunna hota eller ta till våld, ge stöd åt medarbetare när de polisanmäler, utbildning av personalen för att ge klienterna ett bättre bemötande, samt att se till att rutinerna vid hot och våld verkligen används. I den här skriften kan du läsa mer om Angeredsprojektet ett av sex lokala projekt som ingick i det nationella preventionsprojektet Hot och våld mellan 2009 och Ta del av deras erfarenheter och läs om hur de gjorde för att komma till rätta med hotfulla klienter och förebygga våldsamma situationer. Vår önskan är att lyfta frågan och skapa en bredare debatt. Vi gör det under samlingsnamnet Bättre beredd än rädd. På suntliv.nu finns metoder och verktyg för dig som vill bidra. suntliv.nu Sveriges bästa informationskanal om arbetsmiljö och hälsa inom kommuner och landsting.