Äldreomsorg och skola, Nybro kommun. Gemensam sak i Småland.
|
|
- Charlotta Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Äldreomsorg och skola, Nybro kommun Gemensam sak i Småland.
2 2 Äldreomsorg och skola AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och våld Syftet var att utveckla olika metoder och arbetssätt för att hantera hot och våld samt att ta tillvara och sprida erfarenheter och goda exempel. Projektet och de åtgärder som genomfördes på deltagande arbetsplatser visar att det går att göra något åt problemen. Den här skriften är en del av erfarenhetsspridningen. Den ska som en del av en serie publikationer om projektet inspirera till förebyggande arbete och väcka samtal om dessa viktiga frågor. Preventionsprojektet Hot och våld genomfördes på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Text: Michael Nyhaga. Foto: Daniel Sahlberg.
3 Äldreomsorg och skola 3 Bakgrund Ett antal arbetsplatser inom Nybro kommun i Småland hade länge problem med hot och våld mot de anställda, inte minst inom äldreomsorgen och skolan. Kulmen kom i samband med ett gisslandrama: En sjuksköterska blev instängd och kvarhållen i en omsorgstagares lägenhet av en aggressiv anhörig. Sjuksköterskan kunde fly efter ett tag, men händelsen hade troligen kunnat undvikas om det hade funnits ett bra system för att rapportera hot- och våldshändelser. Det hade nämligen förekommit hot från den anhörige tidigare. Inom skolan förekom också många incidenter, trots att Nybro kommun endast har skola för elever upp till årskurs sex. Problemen med hot och våld, och att kommunens chefer ansåg att det passade väl in i arbetsmiljöarbetet, var orsakerna till att Nybro kommun under våren 2009 ansökte om att få gå med i det nationella projektet Hot och våld. När kommunen gick med i projektet infördes ett nytt sätt att rapportera incidenter som bekräftade att hot och våld var vanligt inom både äldreomsorgen och skolan. Inom äldreomsorgen var det vanligt med allt från nyp och rivsår till sparkar och slag. I skolan förekom framför allt hot och våld mellan elever. Problem med hot och våld är mycket komplexa, menar Anders Jegeman som är projektledare för Hot och våld i Nybro och kommunens säkerhetsansvarige. Att man lyckats hantera dem så bra inom projektet anser han är tack vare en särskild metod för att ta sig an komplexa frågor: TIP-metoden (The Integrated Process for Complex Issues läs mer om den i en särskild skrift i denna serie). Den är hämtad från konfliktforskningen och binder samman många olika frågeställningar, svårigheter och synsätt så att komplexiteten hos, i det här fallet, hot och våld blir lättare att hantera. Metoden har även använts av de fem andra lokala delprojekten inom Hot och våld och är ett redskap för att kunna gå vidare och hitta förslag till lösningar på de problem man står inför. Metoden har varit
4 4 Äldreomsorg och skola så lyckad i Nybro att man med hjälp av forskaren Pia Andersson vid Göteborgs universitet har tagit fram en enklare variant. Den sprids till andra arbetsplatser inom kommunen som har haft liknande problem, som äldreomsorgen och skolan. Vi lärde oss att angripa de här frågorna med TIP-metoden. Den har hjälpt oss igenom processen och fått upp de egentliga frågorna på dagordningen, säger Anders Jegeman. Projektet har lett till stora förändringar och de deltagande arbetsplatserna har blivit tryggare. På den ena, äldreboendet Almen med 70 anställda inklusive den hemtjänst som hör till verksamheten, har incidenterna blivit färre. På den andra, Fagerslättskolan med förskola och elever upp till årskurs sex, har incidentrapporterna om hot och våld i stället ökat. Men eftersom de i stort sett var obefintliga innan projektet startade är det ett gott tecken. Medvetenheten om problemen har ökat och de har blivit synliga. Projektet Hot och våld i Nybro kommun har haft tre projektledare, en huvudprojektledare och två projektledare på deltid för skolan respektive äldreomsorgen. Alla tre har suttit med i projektets beslutande styrgrupp tillsammans med kommunens enhetschefer för skola, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt samhällsbyggnad. Delprojektledarna för äldreomsorgen och skolan har varit fackliga förtroendemän. Den grupp som utfört det praktiska projektarbetet har i Nybro kallats för utbildningsgruppen. Här har representanter för flera olika yrkesgrupper mötts: personal från Almen, lärare, rektor, förskolelärare, fritidspersonal och chefer. Gruppen har varit gemensam för bägge verksamheterna. Projektet har också haft särskilda arbetsgrupper på de olika arbetsplatserna.
5 Äldreomsorg och skola 5 Behov av samarbete och nätverk Kartläggningen av problemen med hot och våld med hjälp av TIP-metoden visade att Nybroprojektet borde arbeta inom sex huvudområden: bättre kommunikation mellan olika yrkesgrupper, nätverk för aktörer kring skolbarnen, start av krisgrupper, bättre riskbedömningar, utbildning kring exempelvis demens och effektivare incidentrapportering. Inom skolan valde man dessutom att särskilt arbeta med utredningar och diagnoser av stökiga barn samt med elevernas beteende. Det har bland annat inneburit att skolpersonalen har skaffat sig mer kunskap om andra kulturer, vilket har varit bra med tanke på att det finns elever med olika etniska bakgrunder i skolan. Skolan har också inrättat en särskild avdelning där skolbarn med stora problem kan vistas. Elever från Fagerslättskolan
6 6 Äldreomsorg och skola Inom äldrevården ville man särskilt arbeta med tre saker: de anställdas känsla av maktlöshet och otillräcklighet, problemen som uppstår i ett blandat boende med dementa samt ensamarbetet. Personalen hade en känsla av att de inte kunde göra något åt de dagliga problemen med våld från brukarna och många av dem saknade utbildning om demens. Ensamarbete är en välkänd riskfaktor för hot och våld och var vanligt, inte minst inom hemtjänstverksamheten. Föreläsningar och fortbildning Nybroprojektet har arbetat inom alla de sex huvudområden som kommunen valde att fokusera på. Samspelet och samhörigheten mellan olika yrkesgrupper har ökat betydligt dels genom själva samarbetet i hot- och våldsprojektet, dels tack vare gemensamma föreläsningar och utbildning om bemötande och kommunikation. Man har också genomfört förändringar i lokalerna så att exempelvis sjuksköterskor numera oftare fikar och äter lunch tillsammans med den övriga personalen på Almen. De anställda har fått flera längre föreläsningar, bland annat av en psykolog som vid flera tillfällen har talat om kommunikation och bemötande. Nätverken kring skolbarnen har också blivit bättre tack vare projektet. Inte minst har samarbetet mellan skola, föräldrar och sociala myndigheter kommunens individ- och familjeomsorg ökat. Det har blivit mycket vanligare med så kallade trepartssamtal mellan dessa parter kring skolbarn som har problem. Redan innan projektet startade fanns en krisgrupp på Fagerslättskolan och nu finns en sådan även på äldreboendet. I den ingår en chef och en sjuksköterska samt flera ur personalen. De anställda vid äldreboendet gör numera oftare praktiska riskbedömningar och funderar mer över de situationer där en brukare skulle kunna bli våldsam. En sådan riskbedömning kan bland annat leda till att de anställda ändrar sitt
7 Äldreomsorg och skola 7 Genom en riskbedömning anpassar personalen sitt bemötande av brukarna.
8 8 Äldreomsorg och skola bemötande av brukarna eller att de inte går ensamma in på en viss brukares rum. Den kan också innebära att de kommer fram till att en alltmer dement brukare behöver ett annat boende. Sedan projektet startade har arbetsgivaren börjat utbilda de anställda i äldreomsorgen om demenssjukdom. Demensutbildningen lett till att de känner sig tryggare och har större självförtroende i jobbet, samtidigt som äldrevården har inrättat särskilda demensteam och så kallade demensombud personal som har mer utbildning om demens än de andra som de anställda kan fråga om råd och be om hjälp. Incidentrapporteringen är en fråga som projektet har arbetat mycket med. Redan när det startade misstänkte man att mörkertalet för hotoch våldshändelser var stort och det var därför viktigt att synliggöra problemen. De incidentrapporter som förekom gällde huvudsakligen vanliga arbetsplatsolyckor, som att någon hade snubblat, och inte hot och våld. Projektet har tagit fram två nya incidentrapporteringsblanketter, en för äldrevården och en för skolan. Den nya blanketten är betydligt enklare än den förra, eftersom många ansåg att den var knepig att fylla i. De har också tagit fram ett rapportblock som är lätt att bära med sig, så att man direkt ska kunna skriva en incidentrapport om något inträffar. Rapporterna diskuteras sedan vid arbetsplatsträffar och personalmöten. Det gör att de anställda blir bättre på att hantera sådana händelser och att verksamheten utvecklas så att färre incidenter inträffar. Man har en stående punkt om hot och våld på varje arbetsplatsmöte. Tidigare låg incidentrapporterna bara i en byrålåda och följdes inte upp. Nu pratar vi om vad som har hänt och vad vi gjorde. Incidentrapporterna leder fram till en handlingsplan för hur vi ska arbeta med brukaren. Man kanske till exempel inte ska duscha brukaren på morgonen, utan kan göra det en annan tid, säger Ann- Christine Quist-Karlsson, delprojektledare för Hot och våldprojektet inom äldrevården.
9 Äldreomsorg och skola 9 Handlingsplanen ändras efter hand så att den hela tiden hålls aktuell och användbar. Inom äldrevården har man dessutom teammöten varje vecka med rehabpersonal, chefer, biståndsbedömare och personal från arbetsgruppen, där man ibland tar upp problem med hot och våld kring enskilda brukare. Ett öppnare och mer tillåtande arbetsklimat De olika personalgruppernas engagemang och vilja att lära av varandra har varit en orsak till att projektet har lyckats så väl med arbetet mot hot och våld. Samarbetet mellan äldreomsorgen och skolan i projektet har bland annat lett till att verksamheterna upptäckte att de har gemensamma problem, vilket har lett till att de har påverkat varandra på ett positivt sätt. Anders Jegeman, projektledare Det var oväntat att två så till synes skilda verksamheter skulle visa sig ha så mycket gemensamt. Få anade nog också att projektet skulle medföra ett öppnare arbetsklimat i stort, att det skulle bli följden av att man började tala fritt om hot och våld på jobbet. Inom skolan höll lärare tidigare ibland tyst om de hade problem med någon klass. Det gör de inte längre. De ser tydligare, menar Anders Jegeman, att hot och våld inte är ett individuellt problem som handlar om att man inte klarar av sitt jobb, utan något som berör hela organisationen. Medarbetarna ställer inte längre varandra till svars för misslyck
10 10 Äldreomsorg och skola anden på det sätt som man gjorde innan projektet startade. I stället för en blame-culture har olika yrkesgrupper kommit varandra närmare, säger Anders Jegeman. För att lyckas med arbetet mot hot Ann-Christine Quist-Karlsson, och våld på jobbet är det viktigt att projektledare det får ta tid och att man får stöd ovanifrån, menar han. Medarbetarna behöver få tid för detta av arbetsledningen, så att det inte upplevs som ytterligare en arbetsuppgift som ska klämmas in under en pressad och stressig arbetsdag. Det gäller att medarbetarna förstår att arbetet mot hot och våld kan underlätta för dem och att cheferna inser att det gör deras ledarskap enklare. Det har varit sanktionerat från cheferna att vi har fått ta den tid vi behöver för att arbeta med det här, för man har insett hur stor vinsten blir. Man har sett att det är en viktig fråga för att öka trivseln och minska sjukskrivningarna, säger Ann-Christine Quist-Karlsson. Hot och våld är uppenbart en fråga för hela organisationen. I början av projektet tog cheferna åt sig när vi lade upp problemen på bordet. Men nu ser man att det inte är ens eget problem och det är tur att det har blivit så, säger Anders Jegeman. Han tror att det finns goda chanser för att de resultat som Nybroprojektet har uppnått ska leva vidare. Min erfarenhet är att det handlar om själva tänket. Det man har i huvudet före, under och efter en incident. Nu är det många som har det tänket klart för sig. Det gäller även exempelvis vikarierna i äldreomsorgen som snabbt har lärt sig hur de ska agera före, under och efter en incident. Det tror också Ann-Christine Quist-Karlsson. Resultaten kommer att leva vidare eftersom problemen poppar upp hela tiden. Det märks direkt om man inte jobbar med de här frågorna, säger hon.
11 På äldreboendet Almen har incidenterna blivit färre.
12 12.03 : infobahnreklambyra.se Inom äldreomsorgen, inte minst för den som arbetar med demenssjuka, förekommer ofta nyp, slag och annat våld mot personalen. Skolan är också en verksamhet där hot och våld är vanligare än på många andra arbetsplatser. I småländska Nybro kommun bestämde man sig för att göra något åt dessa problem. Det blev en resa som fick många positiva effekter, inte enbart mindre hot och våld. Olika yrkesgrupper närmade sig varandra, gemenskapen mellan de kommunanställda ökade och ett nytt och öppnare arbetsklimat tog form. I den här skriften kan du läsa mer om hot och våld i Nybro ett av sex lokala projekt som ingick i det nationella preventionsprojektet Hot och våld mellan 2009 och Du får ta del av kommunens erfarenheter och läsa om hur man gjorde för att komma tillrätta med problemen i skolan och äldrevården. Vår önskan är att lyfta frågan och skapa en bredare debatt. Vi gör det under samlingsnamnet Bättre beredd än rädd. På suntliv.nu finns metoder och verktyg för dig som vill bidra. suntliv.nu Sveriges bästa informationskanal om arbetsmiljö och hälsa inom kommuner och landsting.
Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merSÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR
1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla
Läs merÖsterlengymnasiet. Riskbedömning och handlingsplan för våld- och hotsituationer på Österlengymnasiet.
Riskbedömning och handlingsplan för våld- och hotsituationer på. 1 Innehåll Skolans policy och förebyggande arbete... 3 Allmänna rutiner och instruktioner vid hot- och våldssituationer på.... 4 Vid kännedom
Läs merLönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson
Lönesamtalet 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönen förr och nu Från lön för det man är (befattning) till lön efter det man gör (bidrag till verksamheten) Vad bestämmer löneutvecklingen? 1. Marknadskrafterna
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merLikabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att
Läs merJämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018
Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-02, 127. Dnr KS 2015/106 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för chefer
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merOm du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.
DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merPositiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen
Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan Susanne Bogren och Nanna Klingen Det lustfyllda samarbetet I ett kreativt arbetslag får alla pedagoger som arbetar tillsammans i barngruppen samma
Läs merPLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013
PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 1 3 Det är ett sätt att efterleva vår värdegrund. Det ger dynamik i organisationen Oliktänkande breddar perspektiven och ökar effektiviteten. Det driver hela
Läs merSlutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.
Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen
Läs merENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ
ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merMedarbetarenkät 2014. / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7
Medarbetarenkät 2014 / Piteå Svarsfrekvens: 80,7 1 2 Piteå Mål och uppdrag 66,5% 24,2% 6,8% 2,5% 4,8 Kompetens och utveckling 71% 22,3% 5,4% 1,3% 4,9 Information 80,7% 16,7% 2,3% 0,3% 5,1 Medarbetarskap
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merNy Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...
Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport fritidshem
Landskrona stad Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport fritidshem Glumslöv 1 Nyckeltal Nyckeltalen under resursutnyttjande är framräknade enligt följande: Nettoresultatet senaste bokslutet: Redovisat
Läs merSamverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Här presenteras ett fiktivt exempel med syfte att inspirera till samverkan inom gymnasieskolan med studie-
Läs merTio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Läs merArbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007
Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merLedarenkät Göteborgs Stad oktober 2005
Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005 Ledarenkäten genomförs med syfte att ta reda på hur du upplever ditt arbete och förutsättningarna för att utöva ledarskapet. Enkäten innehåller också en del bakgrundsfrågor,
Läs merHandlingsplan kränkande särbehandling mobbning
Handlingsplan kränkande särbehandling mobbning MÅLSÄTTNING: På Krika Bygdeskola har vi ett arbetsklimat, där varje enskild individ blir synlig. Om det uppstår problem är det viktigt att vi kan hantera
Läs merför chefer och handläggare
LSS 2016 för chefer och handläggare kunskap utveckling inspiration Självbestämmande i praktiken erhåll verktyg för att öka brukarens delaktighet och inflytande Maximera nyttan med valbara föreläsningar!
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merHANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.
HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består
Läs merMedarbetarenkät 2014. / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3
Medarbetarenkät 2014 / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3 1 2 Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Mål och uppdrag 59,8% 27,2% 10,4% 2,7% 4,6 Kompetens och utveckling 62,5%
Läs merHANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN
HANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN RESURSSKOLAN Arbetsgivaren skall tillse att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de
Läs mer3=delvis av samma åsikt. 4=helt av samma åsikt
11. Rektor lyssnar till både föräldrar och elever 7 6 5 4 3 1 11. Rektor lyssnar till både föräldrar och elever 1=helt 4=helt 12. Rektor tar itu med uppkomna problem 6 5 4 3 1 12. Rektor tar itu med uppkomna
Läs merInför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.
Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever. för Bergeforsens skola, särskola, skolbarnomsorg och förskoleklass. Läsåret 2014-2015 Vår vision Inför en dag på Bergeforsens
Läs merFörskolan Solhyttans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2014-2015 2014-2015
Förskolan Solhyttans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2014-2015 2014-2015 Vision Solhyttans förskola ska ha ett klimat där alla tillåts vara den man
Läs merSKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren
SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2011-2012 Definition av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Sävsjö Kristna Skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande
Läs merPRATA INTE med hästen!
PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina
Läs merVerksamhetsuppdrag för förflyttningsinstruktörer
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Hälso och sjukvårdesnheten rehab 2014-01-20, 2015-12-07 Samordnare för förflyttningsinstruktörer Verksamhetsuppdrag för förflyttningsinstruktörer på Resurscentrum I vår verksamhet
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merSå får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Läs merLikabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola
Likabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, lag (2006:67), innebär att diskriminering på grund av kön,
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs merLokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola
Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola Lokalt åtagande Flickors stress Vårterminen -13 svarade flickorna i åk 5 på Ärla skola att 10% av dem upplevde stress pga skolarbetet dagligen. Kommunens medelvärde
Läs merVåld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning
Barn- och utbildningsförvaltningen Flik 1:8 Antagen i CSG 140802 1(6) Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning Förebyggande arbete Arbetet med att förebygga våld och hot om våld på arbetsplatsen
Läs merVår resepolicy i praktiken
Vår resepolicy i praktiken Det här dokumentet vänder sig till dig som undrar varför en resepolicy behövs, vad den tillför och hur den införs. På Trafikkontoret i Göteborg har vi en resepolicy för att kunna
Läs merÄldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Utökad dagverksamhet för personer med demenssjukdom PROJEKTPLAN Utökad dagverksamhet för personer med demenssjukdom Bakgrund I Södertälje kommun finns tre dagverksamheter
Läs merLIKA-behandlingsplan
LIKA-behandlingsplan Arthur Engbergskolan Hassela 2015/2016 1. Skolans vision för likabehandlingsarbetet Barnen som går i Arthur Engbergskolan och i vår fritidsverksamhet skall känna sig trygga och glada.
Läs merAnn-Louice Lindholm, rådgivare
Omställningsfondens uppdrag är att hjälpa anställda, som blir uppsagda på grund av arbetsbrist, till ett nytt jobb. Vi är även ett stöd för arbetsgivare och fackliga representanter då övertalighet uppstår.
Läs merMORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016
MORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning
Läs merVi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK
Delrapport 1: skadegörelse, oro och oordning Vi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK Vad är vårt uppdrag? Jag upplever att det blir allt
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. För Nordingrå Förskola
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING För Nordingrå Förskola Reviderad september 2014 I Kramfors kommuns förskolor vill vi att alla ska känna sig lika mycket värda och bli sedda för den de är.
Läs merStrömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger
Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk
Läs merPlan mot hot och våld. Vittra Väsby
Plan mot hot och våld Vittra Väsby 2011-2012 Mål: - Att alla i skolan tar personligt ansvar och agerar förebilder utifrån Vittras värdegrund i alla situationer. - Att förskolan och skolan är trygga platser
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
Läs merDemensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet
Demensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet Slutrapport september 2010 Ulla Edwardsson Carina Edholm Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3
Läs mer2000-talets arbetsliv
Tal Sven-Olof Arbestål 15 februari, Folkets Hus 2000-talets arbetsliv Framgångar under 1900-talet Mötesdeltagare, Fackföreningsrörelsen har under 1900-talet vunnit stora framgångar. Vi har i samverkan
Läs merTILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever
TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merBrukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009
Brukarundersökning Tingsryds Jobbcenter 29 Redovisning av medarbetarenkäten på Tingsryds Jobbcenter 29 Innehåll Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Tingsryds Jobbcenter 3 Syfte 3 Metod 3 Resultat i siffror 3 Analys
Läs merPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING & LIKABEHANDLINGSPLAN
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING & LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN FRAMTIDEN Februari 2012-Juni 2013 Innehåll: STYRANDE DOKUMENT... 2 VÅR VISION... 2 VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER SER UT ENLIGT FÖLJANDE...
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp - Grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, Svenska för invandrare (SFI), Särskild utbildning för vuxna. Innehåll 1 Inledning...
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merLikabehandlingsplan vid Tjelvarskolan
Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan Inledning. Den här planen omfattar alla verksamheter, skola såväl som förskoleklass och fritidshem, på Tjelvarskolan. Eftersom våra verksamheter samarbetar tätt kring
Läs merKyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för perioden: Aug 2014-juni 2015 Ansvarig för planen: Hanna Lindö Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola,
Läs merBeskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP)
Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP) Praktisk professionell planering (PPP) Bakgrundsfakta: Erfarenheterna
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering för förskolor inom pedagogisk enhet Norr 2014-2015
Pedagogisk enhet Norr 140817 Plan mot kränkande behandling och diskriminering för förskolor inom pedagogisk enhet Norr 2014-2015 Planen gäller för: Barkassen, Gatan, Kaptensgården, Strannegården, Dannebacka,
Läs merV VÄRDEGRUND OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT L LEDARSKAP OCH MEDARBETARSKAP
U UTVECKLING OCH LÄRANDE H HÄLSA OCH ARBETSGLÄDJE V VÄRDEGRUND OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT L LEDARSKAP OCH MEDARBETARSKAP D DELAKTIGHET OCH GEMENSKAP K KOMMUNIKATION OCH MÖTESER ETT VERKTYG FÖR ARBETSMILJÖ- OCH
Läs merOmråde Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN
Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk
Läs merHandlingsplan för att förebygga och hantera situationer med våld, hot om våld och trakasserier inom Vuxenutbildningsenheten
Handlingsplan för att förebygga och hantera situationer med våld, hot om våld och trakasserier inom Vuxenutbildningsenheten För vuxenutbildningens verksamhet gäller det kommunövergripande dokumentet "Rutiner
Läs merEnkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012
Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merOm ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Läs merTIA Till och I Arbete
Projektledare TIA Till och I Arbete Datum Michael Berliner 08 2013-01-08 0480-450134 Verksamhetsrapport Projekt TIA 2012-01-01 2012-12-31 TIA Arbetsmarknadsenheten Adress Verkstadsgatan 3, 392 39 Kalmar
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merLokal löneprocess på ABB Sverige för medlemmar i Sveriges Ingenjörer/akademikerförbunden
Utgåva 2013-09-13 CD, BN, LEM sid 1/9 Lokal löneprocess på ABB Sverige för medlemmar i Sveriges Ingenjörer/akademikerförbunden Innehåll: 1. Förberedelse och information på förhandlingsenhet/lbu nivå. 2.
Läs merRUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER
Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer
Läs merKlockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola, förskoleklass och fritidshem är det som omfattas av planen. Ansvariga
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR Högsby kommuns förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning. NY LAG Från 2006-04-01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan
Läs merSTs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet
STs jobbsökarguide tips och råd på vägen mot drömjobbet 1 ST, 2015. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska, juni 2015. Upplaga 2 000 ex. Beställ fler exemplar på www.st.org. Artikelnr
Läs merGranskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro
Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1
Läs merEn utbildningsmodell för att stärka och utveckla ett rehabiliterande förhållningssätt i en hemtjänstgrupp.
DELPROJEKT FÖR ÄLDRE MED KOMPLEXA VÅRD- OCH OMSORGSBEHOV En utbildningsmodell för att stärka och utveckla ett rehabiliterande förhållningssätt i en hemtjänstgrupp. BAKGRUND Rehabilitering/Vardagsrehabilitering
Läs mer2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09
Läs merBovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016 Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och
Läs merTillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007
1(5) Helena Forssell 0155-26 41 19 Eskilstuna kommun Vuxennämnden 631 86 ESKILSTUNA Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007 Bakgrund
Läs merBättre möten utveckla er kommunikation
Bättre möten utveckla er kommunikation Kommunikation vid möten Bra balans mellan olika perspektiv, som hänger ihop parvis Positivt samtalsklimat Trailer om möteskommunikationen Introduktionsfilm 1 min:
Läs merSlutrapport AFA-projekt Hälsofrämjande arbetsliv för äldre?
Slutrapport AFA-projekt Hälsofrämjande arbetsliv för äldre? Dnr 120097 Projektets syfte Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för äldre kvinnliga arbetstagares drivkrafter och hinder i arbetet
Läs merPraktikrapport Strandberghaage
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Tidigare utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap Praktikrapport, våren 2011
Läs merImplementering ny organisation riskanalys
HÖGSKOLAN I BORÅS RISKANALYS 1 (7) Implementering ny organisation riskanalys Arbetsgivaren är den som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merBo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola, förskoleklass och fritidshem Ansvariga för planen Gabriella Pierrou
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs mer