Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro
|
|
- Peter Bergman
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult
2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund, syfte och avgränsning Revisionsfrågor och metod Bakgrund Metoder för att mäta sjukfrånvaro Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Styrande dokument Policy för anpassning och rehabilitering Revisionens iakttagelser Total sjukfrånvaro för kommunen Sjukfrånvaro per nämnd Förvaltningarnas åtgärder för att minska sjukfrånvaron Förvaltningarnas analys av orsakssambanden bakom långtidssjukskrivningarna Rehabilitering System för uppföljning av sjukfrånvaron Rutiner kring sjukersättning Revisionens bedömning...10
3 1 Inledning 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Eslövs kommun granskat hur uppföljningen av långtidssjukfrånvaron sker. Kommunens medborgare har stora förväntningar och krav på de tjänster som kommunen lämnar. Personalen är en av de viktigaste resurserna för att möta dessa förväntningar. En viktig aspekt för att upprätthålla kvalitén och kontinuiteten i kommunens tjänster är personalens välbefinnande. Sjukfrånvaro innebär kvalitetsförluster och kostnader för kommunens verksamhet, särskilt i de fall som handlar om långtidssjukfrånvaro. Den långa sjukfrånvaron innebär ofta att arbetsgivaren måste avsätta mycket tid och resurser för att om möjligt få personen åter i arbete. Syftet med denna granskning är att redovisa hur omfattande långtidssjukfrånvaron är bland nämnderna. Ett ytterligare syfte är att redovisa vilka åtgärder nämnderna jobbar med för att minska långtidssjukfrånvaron. Granskningen omfattar inte hur kommunen konkret arbetar med rehabiliteringsärenden. 1.2 Revisionsfrågor och metod Granskningens huvudfrågor är följande: Hur ser andelen långtidssjukfrånvaro ut bland nämnderna i förhållande till den totala sjukfrånvaron? Hur sker uppföljningen av långtidssjukskrivna? Vilka möjliga orsakssamband ligger bakom långtidssjukskrivningarna? Vilka åtgärder använder sig nämnderna av för att minska andelen långtidssjukskrivna? Hur ser rutinerna ut för sjukersättning som beslutas av försäkringskassan? Granskningen har genomförts med hjälp av intervjuer med personalekonom samt rehabiliteringsansvarig vid kommunledningskontoret. Vidare har policy för anpassning och rehabilitering använts som ett referensdokument i granskningen tillsammans med uppgifter ur kommunens personalekonomiska redovisning för år
4 Rapporten har varit föremål för sakgranskning. 2 Bakgrund Sjukfrånvarofrågorna har under senare år hamnat i fokus bland Sveriges kommuner. Ökade krav på den kommunala verksamheten från medborgarna, krav på effektiviseringar innebärande mer verksamhet för insatta medel samt den allmänna samhällsdebatten har sammantaget bidragit till att sjukfrånvarofrågorna kommit högt upp på dagordningen. Orsakerna till att sjukfrånvaron utvecklar sig som den gör är ofta många och komplexa. Gränserna mellan till exempel arbete och fritid flyter samman. Omständigheter som inträffar under fritiden påverkar individens situation på arbetet och vice versa. Den generella samhällsutvecklingen samt livsstilsfaktorer är ytterligare faktorer som påverkar. En av de viktigaste faktorerna som påverkar sjukfrånvarons utveckling är de förutsättningar som finns på arbetsplatsen. Med detta menas hur lyhörd arbetsplatsen är för att tolka signalerna från medarbetarna. Tidiga tecken som kan varsla om sjukfrånvaro behöver tas på största allvar. Exempel på detta är nedsatt arbetsförmåga, brister i delaktighet, konflikter med mera. Genom att göra arbetsplatsen uppmärksam på dessa frågor kan man lättare ingripa i tid för att minska riskerna för att längre sjukfrånvaro inträffar. Ett särskilt ansvar faller här på alla ledare inom organisationen som måste ta ett särskilt ansvar kring arbetsmiljöfrågorna och vara lyhörda för signaler från organisationen. 2.1 Metoder för att mäta sjukfrånvaro Ett tydligt uttryck för att sjukfrånvarofrågorna började få högre status är de krav som kom i början av 2000-talet på att kommunerna skulle redovisa uppgifter om sjukfrånvaron i årsredovisningen. Genom att mäta skaffar vi oss insyn och ökad förståelse för vilka mekanismer som döljer sig bakom frågorna. Argument kan underbyggas med fakta istället för tyckande. Mätandet ger oss möjlighet att kunna påvisa och göra olika orsakssamband synliga. För att skapa ett gemensamt förhållningssätt för hur sjukfrånvaron ska mätas togs definitioner fram genom bland annat Sveriges Kommuner och landstings försorg. Det begrepp som används idag är sjukfrånvaro i procent (kvoten mellan sjukfrånvarotid och den totala arbetade tiden). Tidigare saknades en vedertagen standard kommuner emellan vilket gjorde jämförelser vanskliga. Man kunde inte vara säker på att alla kommuner använt sig av samma recept när man jämförde uppgifter. 2
5 Genom mätandet skapas en inblick över hur utvecklingen ser ut. Över tiden kan man sedan bland annat med hjälp av den historiska utvecklingen bedöma hur den framtida trenden kommer att utveckla sig. Mätandet ger också möjligheter till att jämföra sig med andra kommuner. Exempel på frågor som kan vara relevanta i ett sådant sammanhang är: Hur ligger just vår kommun till i förhållande till andra? Hur ser utvecklingen ut totalt för kommunerna? Följer vår kommun utvecklingen eller avviker vi? På vilket sätt? Kan man hitta goda exempel eller förebilder sk Best-practice som kan tjäna som inspiration och drivkraft i ett förändringsarbete? 2.2 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Arbetsgivaren har i kraft av olika lagstiftningar ett ansvar för rehabilitering för den sjukskrivne medarbetaren. En rehabiliteringsutredning är aktuell då den anställde: Har varit sjuk i mer än fyra veckor Varit sjuk mer än sex tillfällen under en tolvmånaders period Själv begär det Syftet med en rehabiliteringsutredning är att klarlägga behovet av åtgärder. Arbetsledaren är skyldig att svara för de rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Exempel på åtgärder är: anpassning av arbetsplatsen ändrade arbetsuppgifter/omplacering ändrade arbetstider aktiv sjukskrivning/arbetsprövning/arbetsträning kompetensutveckling 3 Styrande dokument 3.1 Policy för anpassning och rehabilitering Kommunfullmäktige i Eslövs kommun antog år 1999 (reviderades år 2003) Policy för anpassning och rehabilitering. Policyn är åter föremål för revidering under år 2008 i samband med avisering av ny lagstiftning. Av gällande policy framgår bland annat följande: 3
6 Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet utformas så att signaler och problemställningar upptäcks och bearbetas så tidigt som möjligt. Genom förebyggande insatser skall frånvaro undvikas. Arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering bedrivs i verksamheten nära berörda medarbetare. Närmaste arbetsledning ansvarar för att signaler observeras och att insatser sätts in snarast. Genom samverkan och hög grad av individpåverkan skapas förutsättningar för bra utformning av arbete och arbetsplats. Arbetsanpassning och rehabilitering sker i samarbete med enskild medarbetare. Målet är att förhindra att anställda drabbas av ohälsa med påföljande frånvaro och utslagning. Målet är att förhindra obehag för medarbetaren, frånvaro och utslagning. Vid frånvaro vill Eslövs kommun ge bästa möjliga stöd för återgång till arbetet. Ett bra arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbete skapar förutsättningar för en god arbetsmiljö inom Eslövs kommuns arbetsplatser. Varje förvaltning ansvarar för att rutiner och handlingsplaner för arbetsanpassning och rehabilitering upprättas inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Varje förvaltning ansvarar också för att rutiner finns för samarbete med externa aktörer, t ex Försäkringskassan, Företagshälsovården, Arbetsförmedlingen med mera. Arbetsledaren skall ta initiativ till och hålla kontakt med anställda som är sjukskrivna eller frånvarande av andra orsaker samt stimulera och underlätta för den anställde att återgå i arbete. Den anställde skall också uppmanas att besöka arbetsplatsen för att inte förlora sin tillhörighet i arbetsgemenskapen. Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet följs upp genom årlig utvärdering av arbetsmiljömålen för Eslövs kommun. En central tjänst har inrättats vid kommunledningskontoret som rehabiliteringsansvarig. Denna funktion är ett stöd till förvaltningarna och arbetsledare i deras arbete med rehabiliteringsfrågor. Det är dock tydligt markerat att ansvaret för att rehabiliteringen sköts på ett korrekt sätt alltid ligger på ansvarig chef i verksamheten. I journalsystemet, ADATO, registreras alla rehabiliteringsfall. Detta system skapar en väl anpassad struktur att arbeta utifrån. Systemet fungerar som ett stöd till arbetsledaren för att underlätta för dem att bevaka sina medarbetare. ADATO sätter dels press på arbetsledarna att fullfölja sina skyldigheter från kommunledningskontorets sida samtidigt som det är ett värdefullt stöd till verksamheten. Dessutom ger det en god inblick i hur läget ser ut för hela kommunen. 4
7 4 Revisionens iakttagelser Eslövs kommun har under flertalet år arbetet med en personalekonomisk redovisning tillsammans med kommunens årsredovisning. Ur denna redovisning har nedanstående uppgifter hämtats för år 2007: 4.1 Total sjukfrånvaro för kommunen År 2005 År 2006 År 2007 Rikssnitt år 2006 för Sveriges kommuner Antal anställda Total sjukfrånvaro 8,2% 7,5% 7,1% 7,9% - Varav andel långtidssjukfrånvaro 71,8% 66,9% 62,8% 68,6% Sjukfrånvaro kvinnor 9,1% 8,4% 7,9% 8,8% Sjukfrånvaro män 5,2% 4,6% 4.6% 4,5% Sjukfrånvaro 29 år eller yngre 4,4% 4,4% 4,8% 4,1% Sjukfrånvaro år 7,5% 7,2% 6,9% 7,4% Sjukfrånvaro 50 år eller äldre 10% 9% 8,2% 9,3% Av ovanstående redovisning framgår att sjukfrånvaron i Eslövs kommun har stadigt minskat under tre år. I förhållande till värdet för riket på 7,9 procent har Eslöv ett bra utgångläge. Kommunen har en målsättning att sjukfrånvaron ska minska med 0,5 procent per år under perioden år 2006 till Denna målsättning uppnåddes nästan helt för år Sjukfrånvaron för kvinnor totalt minskar och är för år 2006 klart under siffrorna för riket. För gruppen män är dock sjukfrånvaron till och med något högre i kommunen än motsvarande värden för riket. En oroväckande trend är ökningen för gruppen 29 år och yngre där sjukfrånvaron ökar. Motsvarande trend för denna åldersgrupp har observerats i flera andra kommuner. 5
8 4.2 Sjukfrånvaro per nämnd Nedan följer en sammanställning av nämndernas redovisning av sjukfrånvaro totalt samt hur stor andel av sjukfrånvaron som utgörs av långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar): År 2007 År 2006 Kommunledningskontoret 6% 5,9% - varav långtidssjukfrånvaro 79,7% 90,7% Arbete och försörjning 4,5% 6,2% - varav långtidssjukfrånvaro 38,7% 58% Barn- och familj 7% 7,9% - varav långtidssjukfrånvaro 62,5% 68,3% Vård- och omsorg 8,7% 8,1% - varav långtidssjukfrånvaro 62,6% 62,7% Kultur- och fritid 1,7% 3,7% - varav långtidssjukfrånvaro 14,2% 48,5% Miljö- och samhällsbyggnad 3,7% 4,3% - varav långtidssjukfrånvaro 40,7% 56,6% Gymnasie och vuxenutbildning 5,2% 5,2% - varav långtidssjukfrånvaro 80,3% 82,9% Service- och teknik 7,2% 7,9% - varav långtidssjukfrånvaro 57,1% 65% Av ovanstående redovisning framgår att långtidssjukfrånvaron har minskat mellan år 2006 och år 2007 för samtliga nämnder. I något fall är det en avsevärd minskning vilket till viss del förklaras av att en förändring i långtidssjukfrånvaron får ett större genomslag på en liten förvaltning. 6
9 4.3 Förvaltningarnas åtgärder för att minska sjukfrånvaron För att minska långtidssjukfrånvaron genomför förvaltningarna en rad olika åtgärder. En mycket medveten strategi handlar om att medvetandegöra arbetsplatserna om sjukfrånvarofrågorna. Varje medarbetare får lära sig att tyda tecken som kan peka på att kollegor är på väg in i sjukfrånvaro. Det är viktigt att medarbetare lär sig att tolka de tidiga signalerna. Erfarenhetsutbyte förvaltningar emellan har blivit allt vanligare för att på sätt sprida goda exempel mellan sig och dra lärdomar av varandras erfarenheter. Den insats som bedömts vara den viktigaste framgångsfaktorn till att minska sjukfrånvaron ligger i ett aktivt och tydligt ledarskap. Av denna anledning är det viktigt att arbetsledare inte har för många underställda. Någon fastställd kvot för vad som bedöms som ett lämpligt antal underställda finns dock inte i kommunen. Ett särskilt ledarforum har inrättats där man träffas fyra gånger per år. Syftet med detta forum är bland annat att skapa en gemensam mötesplats för ledare inom kommunen där man träffas och utbyta erfarenheter. Samtliga förvaltningar arbetar aktivt med kommunens leverantör av företagshälsovårdstjänster, Previa. Kommunen köper där företagshälsovårdstjänster sedan två år tillbaka med tyngdpunkten på det förebyggande arbetet. Kommunen genomför löpande utbildningar i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kommunen satsar på friskvård till samtliga medarbetare i form av ett bidrag på 500 kr per år. Vissa extra utsatta grupper såsom städ- och vårdpersonal ges extra möjligheter till friskvård. Ett problem är att få igång nya grupper av medarbetare som inte tidigare haft någon aktivitet på sin fritid. Arbetsledaren är central när det gäller att snabbt uppmärksamma nya sjukskrivningar. Kravet är att arbetsledaren inom tre dagar ska ta kontakt med sin medarbetare vid frånvaro. De större förvaltningarna har regelbundna träffar som ägnas åt att diskutera sjukfrånvarofrågor. 7
10 4.4 Förvaltningarnas analys av orsakssambanden bakom långtidssjukskrivningarna En del av långtidssjukfrånvaron förklaras av olika typer av sjukdomar som drabbar den anställde. I dessa fall har arbetsgivaren svårt att komma fram med åtgärder. I de fall som personer fått gå en lång tid som sjukskrivna har det visat sig vara svårt att få dessa åter i arbete. Kommunens bedömning är att stress som sjukdomsorsak kopplat till arbetslivet har minskat. Arbetsgivaren ställer krav på att den sjukskrivne ska ta en aktiv del i sin egen rehabilitering. En viktig fråga som ställs till den som nyligen blivit sjukskriven är vad jag istället kan göra på jobbet? Så långt det bara är möjligt försöker man undvika sjukskrivningar på heltid utan istället sjukskriver man på deltid. Den övergripande frågeställningen är vilken arbetsförmåga den anställde har. Detta är för övrigt i linje med det arbete som försäkringskassan driver. 4.5 Rehabilitering Eslövs kommun har även en särskild redovisning avseende rehabiliteringsfall: År 2007 År 2006 Genomförda rehabiliteringar Annan tjänst inom kommunen Antal avslutade anställningar Summa: Av redovisningen framgår att antalet genomförda rehabiliteringar är något fler för år De flesta rehabiliteringar som genomfördes under år 2007, 169 st, avslutades med en återgång till ordinarie arbete. Dessutom fick 24 anställda annan anställning eller annat arbete inom kommunen. 35 personer valde att lämna sin anställning i kommunen. Det stora flertalet av de som genomgått rehabilitering går tillbaka till sitt arbete igen, dock förekommer det att man då går ned i sysselsättningsgrad. Ibland är det nödvändigt att medarbetaren får gå ned i tid för att åter kunna fungera på arbetsplatsen vilket inte alltid är så lätt att motivera medarbetaren till. 8
11 4.6 System för uppföljning av sjukfrånvaron För att på ett bra sätt kunna följa upp sjukfrånvaron krävs ett effektivt IT-stöd. I dagsläget finns Impromptu från WM-data som utdataverktyg. Rapporter tas ut av kommunledningskontoret och distribueras till förvaltningarna. Ett nytt webbaserat verktyg är på väg in i kommunen, QlikView, som till att börja med kommer att innehålla ekonomi- och personalinformation. Med detta verktyg kommer arbetsledare själva kunna följa upp och analysera sjukfrånvaroläget på ett enkelt sätt. Som nämnts tidigare har kommunen ett särskilt system för uppföljning av rehabiliteringsärenden, ADATO. Information om medarbetarnas sjukfrånvaro läses in maskinellt en gång i månaden från lönesystemet till ADATO. I de fall en medarbetare har haft sjukfrånvaro mer än 28 dagar eller som haft upprepad sjukfrånvaro vid mer än 6 tillfällen under den senaste tolvmånadersperioden så skickas per automatik ett e-post meddelande till arbetsledaren. ADATO fortsätter att skicka påminnelser i form av e-post till arbetsledaren till dess att arbetsledaren startat rehabutredningen. 4.7 Rutiner kring sjukersättning Rehabiliteringsprocessen kan i vissa fall resultera i sjukersättning för den anställde. Sjukersättning beviljas och betalas av försäkringskassan utifrån den enskildes ansökan. Om man inte hittat några andra vägar för att få personen åter i arbete så ges personen en så kallad tidsbegränsad sjukersättning. Under detta förlopp fortsätter arbetsgivaren rehabiliteringsarbetet vilket sträcker sig upp till ett år. I vissa fall förlängs dock tiden beroende på individens prognos. Om det inte verkar möjligt att få personen åter i arbete under denna tid beviljas sjukersättning. Detta innebär även att personens anställning skrivs om i motsvarande omfattning. Detta innebär till exempel att en person som tidigare har jobbat 100 procent och får sjukersättning på 25 procent får sin tjänst reducerad till 75 procent. Löpande omprövas sedan sjukersättningen för att se om läget har förändrats över tiden. För den anställdes del uppfattas ofta denna nedskrivning av tjänsten som ett steg i negativ riktning. Ett problem i teorin är att försäkringskassan alltid meddelar sina beslut direkt till medarbetaren och inte till arbetsgivaren för kännedom. Detta innebär att det ligger på den anställde att i sin tur meddela försäkringskassans beslut till arbetsgivaren. I praktiken brukar dock inte detta vålla några problem tack vare den öppna dialogen som finns mellan medarbetare och kommunen, 9
12 5 Revisionens bedömning Utifrån vår granskning av hur kommunen arbetar med uppföljning av långtidssjukskrivna bedömer vi att arbetet bedrivs på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt. I vår granskning har vi funnit att det finns en stor lyhördhet och att stor uppmärksamhet riktas mot frågor om sjukfrånvaro i kommunen. Kommunen har satt upp ambitiösa mål genom målsättningen att minska sjukfrånvaron med 0,5 procent per år. Vi anser att denna målsättning är viktig och lovvärd men att det samtidigt är viktigt att det anvisas resurser för att trygga uthålligheten i organisationen. Kommunen har definierat att arbetsledningen är en av nyckelfaktorerna till ett framgångsrikt arbete vad gäller att minska sjukfrånvaron. Av denna anledning anser vi att kommunen bör överväga att ta fram riktlinjer för hur många medarbetare en chef lämpligen bör ansvara för. Detta med hänsyn taget till vilken typ av verksamhet det är frågan om. Vi bedömer att kommunens arbetssätt med en centralt placerad rehabiliteringsansvarig som ett stöd till förvaltningarna bidrar till en ökad effektivitet i hanteringen av sjukfrånvarofrågor samt borgar för att frågor av denna karaktär behandlas ändamålsenligt. Vidare anser vi att kommunens uttalade modell att föra en ständig dialog kring sjukfrånvarofrågorna, understödd av en väl utvecklad redovisning av ohälsotal, innebär att frågan hålls ständigt aktuell och levande. Vi anser det vara av stor vikt att målsättningarna för minskad sjukfrånvaro uppnås. Avslutningsvis anser vi att hantering av sjukfrånvarofrågorna spelar en avgörande roll för kommunens möjligheter att betraktas som en attraktiv arbetsgivare. Detta är av stor vikt med tanke på de framtida utmaningar som man står inför som till exempel kommande pensionsavgångar, demografiska förändringar samt förändringar i konjunkturen. 10
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
R E H A B I L I T E R I N G
GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1
Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv
www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Revisionsrapport* Sjukfrånvaro. Krokoms kommun. Mars 2008 Maj-Britt Åkerström. *connectedthinking
Revisionsrapport* Sjukfrånvaro Krokoms kommun Mars 2008 Maj-Britt Åkerström *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Uppdrag
Granskning av rehabiliteringsverksamheten
Granskning av rehabiliteringsverksamheten Revisionsrapport KPMG AB 1 juni 2011 Antal sidor: 9 Granskningsrapport_Granskning av rehabiliteringsverksamheten_ronneby.docm Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1
Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad
Bilaga 1 Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Stadens mål för arbetsmiljön är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att staden ska förebygga
ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112
ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1. POLICY Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och
118 Dnr 234/16. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-04-04 Sida 14 (19) 118 Dnr 234/16 Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015 Ett väl fungerande arbetsmiljöarbete är en naturlig del i verksamheten
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018
Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-02, 127. Dnr KS 2015/106 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för chefer
Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter
Barn- och skolförvaltning Lunds stad Arbetsmiljöpolicy med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av Barn- och skolnämnd Lunds stad 2011-06-22, reviderad 2014-06-18 1. Arbetsmiljöpolicy
IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014
IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 1 IF Metalls handlingslinjer En arbetsmiljö för hållbara, trygga och utvecklande jobb Arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det hållbara arbetet. En god arbetsmiljö
Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen
Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen Sveriges kommuner granskade genom Agenda PR:s kommunspegel november 2012 Sida 1 av 16 Inledning Endast hälften av Sveriges kommuner bedriver ett systematiskt
Sjukfrånvaro Södermalm
Södermalms stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-05-23 Handläggare Signe Haugo Telefon: 08-508 13 223 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2016-06-16 Sjukfrånvaro Södermalm
Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning
Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.
2009-07-07 Reviderad 2009-09-07
ARBETSMILJÖ POLICY 1 Arbetsmiljöpolicyn, som också utgör policy mot kränkande särbehandlling, skall användas i det löpande arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats i kommunen. Den utgör ett redskap och
RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET
EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...
Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson
ABCD Eksjö kommun Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet Revisionsrapport KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Rapport systematiskt arbetsmiljöarbetet 2010-05-03 Innehåll 1. Bakgrund
FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv
Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.
Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Ängelholms kommun Personalredovisning 2015
Ängelholms kommun Personalredovisning 2015 Förhandsversion 160229 Producerad av Ängelholms kommun Redaktör: Mikael Nyström 2 PERSONALREDOVISNING 2015 ÄNGELHOLMS KOMMUN Innehåll Inledning 4 Medskapande
Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra
Personalpolitisk Handlingsplan 2011-2014
Personalpolitisk Handlingsplan 2011-2014 trygghet d I alog möj L igheter de L aktighet meningsfullhet framåtaanda engagemang jämlikhet hälsa utveckling ansvar Antagen av kommunstyrelsen den 8 februari
Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun
Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Inledning 2 2. Målsättning 2 2.1 Fysisk, psykisk och social arbetsmiljö 2.2 Anpassning 2.3 Alkohol och droger 2.4 Rökning 3. Definition
SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering
SLUTRAPPORT Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Mål... 3 4. Målgrupp... 4 5. Aktivitetsplan... 4 5.1 Fas 1... 4 5.2 Fas 2... 5
Lönepolicy. Landskrona stad
Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är
Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan
Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan 2013 SKURUP KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETS- OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Riktlinjer 3 1.2 Jämställdhet och likabehandling
Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...
Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kvarnen 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kvarnen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Kommunen ser över samtliga styrdokument för att göra dem tydligare och aktuella.
Tjänsteutlåtande 0 Östen Kommunstyrelsens kontor Datum 2014-08-21 Dnr fcs 2 1 SD Till Kommunstyrelsen Revidering av Arbetsmiljöpolicy Sammanfattning Kommunen ser över samtliga styrdokument för att göra
Beslut och verksamhetsrapport
e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande
Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen
Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.
Livsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger
Livsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger Psykoterapiutbildad steg 1 Certifierad Alkohol/drogutredare Nykter alkoholist (18 år) ADDIS-utredningar Stödsamtal individuellt/grupp Utbildning/föreläsningar
Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal
Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal 1 Syfte Dialog- och samrådsavtalet är ett kollektivavtal som ska medverka till att ge inspiration och idéer som möjliggör goda resultat och arbetsglädje. Var
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET
ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET Denna policy omfattar frågor som har med vanor och skadligt bruk att göra och kan användas som mall för upprättande av en egen alkohol- och drogpolicy. Syfte och mål
Intervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Hälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet i Närhälsan
Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum 2013-10-10 PVV 361-2013 HR-avdelningen Handläggare Ulrika Dahl Eriksson, HR-chef Primärvårdsstyrelsen Hälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso-
Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret
1 (9) REV 2009-02-26 Godkänd av kommunstyrelsekontorets samverkansgrupp Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ SAMVERKAN I ENKÖPING INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation,
Nässjö kommuns personalpolicy
Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och
HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.
HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består
Humanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor
Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka
Sammanställd åtgärdsplan för 2015-2016
Socialförvaltningen Sammanställd åtgärdsplan för 2015-2016 Bakgrund Förvaltningsledningen har sett låga och försämrade värden i medarbetarundersökningen under de senaste åren på en del frågeområden och
Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet
Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Innehållsförteckning 2 Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet 3 Ansvar 3 Vid tänkbara hot 3 Agera i en akut situation 3 När den akuta situationen
Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.
Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 2. För att arbetsmiljön påverkar produkternas
Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner
Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund
Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv
Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas
hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG
hälsa och framtid ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG DELSTUDIE 1 4 Sammanfattning 2008 I Hälsa och framtid undersöks vad som utmärker privata företag med friska medarbetare friska företag.
Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan
Karriärfaser dilemman och möjligheter
Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den
Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare. www.av.se
på arbetsgivare och arbetstagare www.av.se Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Huvudansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ligger på arbetsgivaren. Den rättsliga regleringen för detta ansvar
Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling
1 Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal
Revisionsrapport. Sjukfrånvaro. Hylte kommun. 9 maj 2008 Bo Thörn. *connectedthinking
Revisionsrapport Sjukfrånvaro Hylte kommun 9 maj 2008 Bo Thörn *connectedthinking Sammanfattning Revisorerna i Hylte kommun har gett i uppdrag till Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers att granska
Riktlinjer för rehabilitering
Riktlinjer för rehabilitering KOMMUN Vilhelmina kommuns arbetsmodell Dag 1- Sjukanmälan registreras Medarbetaren sjukanmäler sig till sin arbetsledare/chef eller enligt gällande rutiner på arbetsplatsen.
5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Granskning av EU-arbete inom Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4
Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg. År 2012 2013-02-18. Maria Ottosson Lundström. Dnr:2013-82
Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-18 Maria Ottosson Lundström Dnr:2013-82 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4
LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN
1 LOKALT I För att vidareutveckla verksamheten ska delaktighet och inflytande öka för medarbetare i Vilhelmina kommun. Beslut ska så långt det är möjligt fattas av dem som berörs i sin dagliga verksamhet,
Handlingsplan för kompetensförsörjning
1(7) Handlingsplan för kompetensförsörjning Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att kunna
Avesta kommun. Utveckling och hantering av kommunens sjukfrånvaro. Offentlig sektor KPMG AB 2015-03 Antal sidor: 10
ABCD Avesta kommun Utveckling och hantering av kommunens sjukfrånvaro Offentlig sektor KPMG AB 2015-03 Antal sidor: 10 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network
AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik. Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31
AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31 Innehållsförteckning Avtal om lokal lönebildning..3 1 Avtalets omfattning 4 2 Lönebildningens syfte och förutsättningar.. 4 3
Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter
Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter En undersökning om effekterna av regeringens skatteförslag för småföretagarna Öhrlings PricewaterhouseCoopers Stockholm, november 2006 www.pwc.com/se 2
LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare
LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan
Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet
Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Sjukhus eller vårdorganisation Medarbetarperspektivet Evenemang Friskvård /levnadsvanor
Arbetsmiljöpolicy. i Norbergs kommun. Antagen i KF 65 2011-06-07
Arbetsmiljöpolicy i Norbergs kommun Antagen i KF 65 2011-06-07 ARBETSMILJÖPOLICY Definition av begreppet arbetsmiljö Enligt Världshälsoorganisationen är begreppet arbetsmiljö en sammanfattande benämning
Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret
Bilaga 11 Regionplane- och trafikkontoret 2007-11-07 RTN 2007-0373 Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret Utgångspunkter Jämställdhetslagen Jämställdhetslagen reglerar kvinnors och
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Sidan 1 av 21 Lednings- och verksamhetsstöd Datum Sid 2016-03-10 Dnr 1 (1) Kommunstyrelsen Systematiskt arbetsmiljöarbete I syfte att förbättra och förtydliga det systematiska arbetsmiljöarbetet i Östhammars
Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.
Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,
Med kränkande särbehandling
Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens
Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram
Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...
Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx
Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2015-2017 Bakgrund Grunden för bolagets arbete med jämställdhet och mångfald är bolagets Personalpolicy, där vår syn
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Ansvaret för arbetsmiljön
Ansvaret för arbetsmiljön Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter är det regelverk som ställer minimikraven på arbetsmiljön. Utgångspunkten är att ohälsa och olycksfall i arbetet ska förebyggas och
Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola
1 Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola Fastställd av Kalix Folkhögskolas styrelse 2011-06-09 2 MÅL FÖR VERKSAMHETEN En god fysisk arbetsmiljö ändamålsenliga lokaler ändamålsenlig utrustning
Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.
1 AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN 1. Inledning De lokala parterna är ense om att insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet
Kvalitet före driftsform
Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling
Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra
Landstingsstyrelsens beslut 11/04 om motion angående personalutbildning om lagar och förordningar som gäller inom deras yrkesområde.
3URWRNROO Sammanträdesdatum 2004-04-08 /DQGVWLQJVVW\UHOVHQV 3HUVRQDOXWVNRWW 7LG 2004-04-08, kl 09:00-10:30 Information om arbetet med Hälsa på arbetsplatsen vid Handikappförvaltningen kl 10:50-14:00 Sammanträde
ÖKA HÄLSAN OCH HALVERA SJUKFRÅNVARON! Uppdrag från Kommunfullmäktige 2002
UMEÅ ÖKA HÄLSAN OCH HALVERA SJUKFRÅNVARON! Uppdrag från Kommunfullmäktige 2002 FRÅN 2002 TILL 2005 32 sjukdagar 16 sjukdagar 14% 7% Långtidsfriska 47 % har ingen sjukdag 70 % har högst sju sjukdagar Långtidsjukskrivna
Arbetsmiljöbarometern
Arbetstid är mer än pengar Arbetsmiljöbarometern November 2010 Arbetsmiljöbarometern Arbetstid är mer än pengar. November 2010. 3 Innehållsförteckning Förord..................................................................................................................
Uppföljning av Miljöplan 2006
Revisionsrapport Uppföljning av Miljöplan 2006 Nyköpings kommun Februari 2009 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Revisionsfrågor och revisionsmetod...3 2 Granskningsresultat...4
Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Arbetsmiljöbokslut 2015
Handläggare: Sida: 1 (8) Arbetsmiljöbokslut 2015 Detta är 2015 års upplaga av Alingsås Energis arbetsmiljöbokslut. Bokslutet omfattar både Alingsås Energi Nät AB och Alingsås Energi AB. Arbetsmiljöbokslutet
Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering
Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Monica Kjellman, Roslagsergonomen Lena Hammarbäck, Leg. psykolog/org.konsult Lena Backman, Yrkesmedicin
Granskning av ekonomiskt bistånd
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-11-21 Rev 2013-12-03 Diarienummer UAN-2013-0522 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Granskning av ekonomiskt bistånd Förslag
Alkohol och droger riktlinjer
1 (6) 2009-04-02 Alkohol och droger riktlinjer Karlshamns kommun har cirka 2600 tillsvidareanställda. Av dessa är drygt 2200 kvinnor och drygt 400 män. I Sverige beräknas cirka 13 % av den manliga befolkningen
Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Ny AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS organisatorisk och social Organisatorisk och social arbetsmiljö arbetsmiljö - om hantering av psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har nu fattat
Medarbetarenkät 2014. / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7
Medarbetarenkät 2014 / Piteå Svarsfrekvens: 80,7 1 2 Piteå Mål och uppdrag 66,5% 24,2% 6,8% 2,5% 4,8 Kompetens och utveckling 71% 22,3% 5,4% 1,3% 4,9 Information 80,7% 16,7% 2,3% 0,3% 5,1 Medarbetarskap
Handbok för LSG-ombud
Handbok för LSG-ombud Välkommen som LSG-ombud för! Att vara Saco-representant i en lokal samverkansgrupp (LSG) är ett betydelsefullt förtroendeuppdrag. LSG-ombudets kännedom om institutionens/enhetens
PERSONALBOKSLUT 2014. Knivsta kommun
PERSONALBOKSLUT 2014 Knivsta kommun Personalbokslut 2014 Personalstruktur Antalet fast anställda sjönk till 749 vid utgången av 2011 på grund av övergång av personal till privat vårdboende. Vid utgången
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Sammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde
1(6) Jönköpings sjukvårdsområde Personalenheten Agneta Björck 036-32 12 80 agneta.bjorck@lj.se Sammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde Bakgrund En god arbetsmiljö och ett