Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.
|
|
- Per-Erik Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN 1. Inledning De lokala parterna är ense om att insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande betydelse för verksamhetens resultat och utveckling. Med samverkan i detta avtal avses det samråd som sker mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna, men också de direkta relationerna på arbetsplatserna; samverkan mellan chefer/arbetsledare och medarbetare om verksamhet, måluppfyllelse och resurser. 2. Syfte Skapa forum för information, dialog och tidig samverkan före beslut i aktuella personal- och verksamhetsfrågor. Öka medarbetarnas möjlighet till medskapande och skapa samverkan mellan parterna. Integrera hälso-, arbetsmiljö-, medbestämmande- och verksamhetsfrågor. Understödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninvånarnas krav på effektivitet, service och kvalitet. För att uppnå detta syfte krävs - Tydliga mål för verksamheten. - En organisation med tydlig delegering av uppdrag/uppgifter och befogenheter. - Ledarskap med en helhetssyn på verksamhet, medarbetare, organisation och resurser. - En vilja att fatta beslut i samverkan. - Samverkanssystem som följer och löpande anpassas till organisation och beslutsnivåer.
2 2 3. Samverkansorganisation Samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer ska ske i samverkansgrupper på beslutsnivåer i verksamheten och ansluta till organisationen. Arbetet i grupperna ska omfatta frågor om verksamhetens utveckling, hälsa och arbetsmiljö och så långt möjligt ersätta samverkansförhandlingar enligt medbestämmandelagen (MBL). Arbetsplatsträffar ska utgöra det främsta forumet för dialog och kommunikation mellan chefer och medarbetare. Därutöver inrättas samverkansgrupper på nivåerna verksamhets*)-, förvaltnings- och kommunledningsnivå och benämns enligt följande: KOMMUNNIVÅ FÖRVALTNINGSNIVÅ AVDELNINGS/ENHETS- NIVÅ*) CENTRALA SAM- VERKANSGRUPP (CSG) FÖRVALTNINGENS SAM- VERKANSGRUPP (FSG) LOKAL SAMVERKANS- GRUPP (LSG) *) Här avses ex.vis Socialförvaltningens och Skolförvaltningarnas organisatoriska indelning. Behovet avgörs av de förvaltningslokala parterna. Samverkansgruppen utgör skyddskommitté och Centrala samverkansgruppen utgör Central skyddskommitté i enlighet med arbetsmiljölagens regler. Skyddskommittéerna ska vara policyskapande i hälso- och arbetsmiljöfrågor. Vidare ska samverkansgruppen planera, kontrollera och följa upp hälso- och arbetsmiljöförhållanden; - det systematiska arbetsmiljöarbetet företagshälsovårdsverksamhet samt arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten. Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna Beslut i samverkan Arbetsgivaren är ansvarig för beslut och verkställighet i alla verksamhetsfrågor. Arbetssättet i samverkansgrupp ska präglas av en strävan att genom samråd nå enighet före beslut. När ändringar i
3 3 verksamheten planeras, skall arbetsgivaren i samverkan bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38. Vid oenighet i sådan samverkansgrupp kan facklig organisation begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. Sådan begäran skall göras i samband med samverkansgruppens möte. Med skriftlig framställan enligt MBL jämställs skriftlig kallelse till samverkansgrupp. Arbetstagarorganisationerna har rätt att inom sju kalenderdagar efter 11-förhandling, som slutat i oenighet, påkalla central förhandling enligt 14. Denna förhandling förs på behörig beslutsnivå enligt gällande delegationsordning. I det fall fråga berör och kan få konsekvenser för flera arbetsplatser ska gemensam samverkan ske alt. föras upp till nästa samverkansnivå. Anm.: Ärende, som enbart avser en enskild medarbetares eller i specifika fall ett enskilt förbunds förhållande till arbetsgivaren, ska inte tas upp till behandling i samverkansgrupp. För att MBL-skyldigheten ska anses vara fullgjord ska träffarna protokollföras. 5. Arbetsplatsträffar Med arbetsplatsträffar avses regelbundna träffar, som äger rum i arbetslaget/resultatenheten och utgör en naturlig del av verksamheten. Syftet med arbetsplatsträffar är att skapa samverkan mellan arbetsledare och medarbetare för gemensam utveckling, planering och uppföljning av verksamheten. För att arbetsplatsträffarna ska fungera måste de vara regelbundna och utgöra en naturlig del av verksamheten. Frekvensen i träffarna bör bestämmas utifrån respektive verksamhets förutsättningar och behov.
4 4 Det är chefens ansvar att alla som har sitt huvudsakliga arbete förlagt till arbetsplatsen ska delta. Likaså är det chefens ansvar att varje medarbetares åsikter kommer fram så att varje medarbetare blir sedd, hörd, respekterad och medskapande. Träffarna ska dokumenteras genom minnesanteckningar för återkoppling till de personer, som inte haft möjlighet att delta och för uppföljning av vilka frågor som behandlats. Sjukskrivna medarbetare ska möjliggöras delta i arbetsplatsträff. Tjänstlediga kan efter särskild överenskommelse med arbetsledaren också delta. Enskilda anpassnings- och rehabiliteringsfrågor, där den personliga integriteten är viktig, ska inte behandlas på arbetsplatsträff. Ex. på frågor som kan behandlas i arbetsplatsträffar framgår av bilaga Individen i samverkan Varje medarbetare ska ha möjligheter och förutsättningar att påverka utformningen av sitt eget arbete. I medarbetarens rättigheter ingår påverkan av den egna arbetssituationen. Kompetensutveckling för medarbetare och grupper har avgörande betydelse för verksamheten. Medarbetare ska medverka i förändringsarbete och verka för en god hälsa och arbetsmiljö. 7. Chefers ansvar för arbetsmiljön Samverkan är en integrerad del av verksamheten. Varje chef utför sitt arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar enligt delegation och/eller fastställd organisation. Parterna är överens om att arbetsmiljöfrågor och rehabiliteringsarbete är en viktig del av personalansvarig chefs uppgift. Vid behov ska arbetsgivaren i samråd med medarbetarna, och i förekommande fall med skyddsombudet, utforma de åtgärder som behövs för tidig och effektiv arbetsanpassning och arbetsinriktad rehabilitering för återgång i arbete.
5 5 8. Skyddsorganisationen Skyddsorganisationen är en integrerad del av samverkanssystemet. Respektive FSG fastställer skyddsområdesindelning. Flera arbetsplatser kan ingå i ett skyddsområde. För varje skyddsområde ska finnas ett skyddsombud. Skyddsombud och deras ersättare utses bland arbetstagarorganisationerna på sätt som dessa bestämmer. Mandattiden är tre år. Skyddsombud ska företräda flera arbetstagarorganisationer om berörda organisationer är överens och särskilt beslut tas om detta. Skyddsombuden kan, genom sin roll och kompetens, bidra till att hälso- och arbetsmiljöaspekterna beaktas i de frågor som behandlas. Skyddsombuden erhåller utbildning i enlighet med deras uppgift. På varje förvaltning utses ett huvudskyddsombud. Huvudskyddsombudet utses på så sätt som arbetstagarorganisationerna beslutar. Huvudskyddsombudet samordnar skyddsombudens verksamhet och företräder dem i frågor i samverkan med förvaltningsledningen. Inom grundskolan och gymnasieskolan utses även elevskyddsombud enligt arbetsmiljölagen 6 kap Mångfald Arbetslivet ska vara attraktivt för medarbetare i alla livsfaser och tillgängligt för alla. Som en del av vårt utvecklingsarbete ingår därför att arbeta medvetet för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet på arbetsplatserna och ta tillvara de mervärden som olikheter kan ge. Varje medarbetare oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religionseller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder ska därvid känna sig lika behandlad. Samverkansgrupperna har därför att verka utifrån nu gällande och tillkommande kommuncentrala strategiska policybeslut och riktlinjer. Parterna har ett gemensamt ansvar för att åstadkomma en jämn könsfördelning i respektive samverkansgrupp. 10. Representation I samverkansgrupperna ska Kommunal, SACO, Lärarförbundet, SKTF, Vårdförbundet och Ledarna, som har medlemmar inom verksamhetsområdet, vara representerade.
6 6 11. Samverkan vid rekrytering Rutiner för samverkan vid rekrytering framgår av bilaga Samverkansrutiner Med utgångspunkt från detta avtal utarbetar varje förvaltning en plan för samverkan inom sin förvaltning så att varje medarbetare känner var han/hon finns i samverkanssystemet. Vidare utarbetar varje förvaltning egna samverkansrutiner i form av formaliaregler m m. Förslag på mötesformalia framgår av bilaga Facklig information En fungerande samverkan förutsätter kommunikation mellan de olika nivåerna i organisationen, mellan arbetsgivare och facklig organisation samt mellan chef och medarbetare. Det är därför väsentligt att de fackliga representanterna ges möjlighet till kommunikation med sina medlemmar. Därför kan arbetsplatsträffar kombineras med facklig information om den fackliga informationen rör arbetsplatsen eller frågor som ska behandlas i LSG/FSG.
7 7 Bilaga 1 Central samverkansgrupp (CSG) Syfte: möjliggöra delaktighet i kommunens planerings- och utvecklingsarbete samt beslutsprocess och att överblicka och följa upp kommunens verksamhet. CSG ska vara central arbetsmiljökommitté. Den ska vara policyskapande i arbetsmiljöfrågor och planera, kontrollera och följa upp arbetsmiljöarbetet. Dessa uppgifter ska integreras med övriga verksamhetsfrågor. Uppgifter CSG utgör kommuncentralt organ för medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor av övergripande och principiell natur. Gruppen är verksam inom kommunledningens totala verksamhetsområde. Exempelvis: - Kommunens övergripande lednings- och effektivitetsfrågor, verksamhets- och organisationsutveckling, personalutveckling samt rationalisering - Upprätta årsplan för samverkan - Budget, verksamhetsplaner - Utvecklingsfrågor, ex.vis ny teknik - Organisationsstruktur - Personalpolitiska program och riktlinjer - Jämställdhets- och mångfaldsplaner - Personalförsörjning - Övergripande frågor om företagshälsovård - Policy, riktlinjer, rutiner och rekommendationer för kommunens hälsooch arbetsmiljöarbete - Frågor i övrigt enligt AML utifrån CSG:s roll som Central skyddskommitté
8 8 - Samverkansutveckling Sammansättning CSG består av arbetsgivarrepresentanter samt högst 8 representanter för arbetstagarorganisationerna jämte ersättare. Vid mandatfördelningen gäller att Kommunal äger rätt till 2 mandat, SACO-förbunden gemensamt 2 mandat och Lärarförbundet, SKTF, Vårdförbundet samt Ledarna 1 mandat vardera. Vid specifik fråga, som enbart berör medlemmar i en facklig organisation som inte har ordinarie plats i CSG men är part i samverkansavtalet, kan en representant adjungeras från den fackliga organisationen. Anm.: Efter samråd med ordföranden kan facklig representant i CSG, vid behandling av visst ärende på sammanträde, låta sig biträdas av sakkunnig. Arbetsformer Arbetsgivaren utser bland sig ordförande, vice ordförande och sekreterare. Kallelse och övriga handlingar till möte med CSG ska i normalfallet tillställas ledamöterna senast en vecka före sammanträde. Arbetssättet i CSG skall präglas av en strävan att genom samråd nå enighet före beslut. Överenskommelse om arbetsformer i övrigt träffas inom CSG.
9 9 Bilaga 2 Förvaltningens samverkansgrupp (FSG) Syfte: möjliggöra delaktighet i förvaltningens planerings- och utvecklingsarbete samt beslutsprocess och att överblicka och följa upp förvaltningens verksamhet. FSG ska vara skyddskommitté enligt AML:s regler. Den ska vara policyskapande i arbetsmiljöfrågor och planera, kontrollera och följa upp arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete. Dessa uppgifter ska integreras med övriga verksamhetsfrågor. Uppgifter FSG utgör förvaltningens organ för medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor av förvaltningsövergripande och principiell natur. Gruppen är verksam inom förvaltningens totala ansvarsområde. Exempelvis: - Förvaltningens övergripande lednings- och effektivitetsfrågor, verksamhets- och organisationsutveckling, personalutveckling samt rationalisering - Upprätta årsplan för samverkan - Utvecklingsfrågor, ex.vis ny teknik - Budget och verksamhetsplaner. - Bokslut och uppföljning - Förvaltningens övergripande arbetsmiljöarbete, t ex policy och rutiner för arbetsmiljöarbetet samt uppföljning av sjukfrånvaro och arbetsskador - Information och utbildning om hälsa och arbetsmiljö - Förvaltningslokala personalpolitiska program och riktlinjer - Jämställdhets- och mångsfaldsplaner
10 10 - Personalförsörjning - Anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet - Planering och beställning av företagshälsovård - Fastställande av skyddsområden - Frågor i övrigt enligt AML utifrån FSG:s roll som skyddskommitté - Samverkansutveckling Sammansättning Gruppens storlek bör vara begränsad. För ledamöterna ska finnas ersättare. Om inte annat överenskommes gäller samma mandatfördelning som i CSG. Vid specifik fråga, som enbart berör medlemmar i en facklig organisation som inte har ordinarie plats i FSG men är part i samverkansavtalet, kan en representant adjungeras från den fackliga organisationen. Anm.: Efter samråd med ordföranden kan facklig representant i FSG, vid behandling av visst ärende på sammanträde, låta sig biträdas av sakkunnig. Arbetsformer Arbetsgivaren utser bland sig ordförande, vice ordförande och sekreterare. Kallelse och övriga handlingar till möte med FSG ska i normalfallet tillställas ledamöterna senast en vecka före sammanträde. Överenskommelse om arbetsformer i övrigt träffas inom FSG. Övrigt Det förutsätts att fackliga ledamöter i FSG vid behov före gruppens sammanträden ges möjlighet att sammankalla berörda arbetsplatsombud eller motsvarande för avstämning i aktuella ärenden.
11 11 Bilaga 3 Lokal samverkansgrupp (LSG) Utifrån respektive förvaltnings verksamhetsomfattning, förutsättningar och behov kan lokala samverkansgrupper (LSG) inrättas genom överenskommelse mellan de förvaltningslokala parterna. Syfte: möjliggöra delaktighet i planerings- och utvecklingsarbete samt beslutsprocess och att överblicka och följa upp avdelningens verksamhet. Uppgifter LSG ska behandla alla frågor inom medbestämmande- och arbetsmiljöområdet som faller inom verksamhetsområdet för samverkansgruppen. Exempelvis: - Frågor som rör förändringar och utveckling av verksamheten, ekonomi, organisation och personal. - Budget och verksamhetsplaner - Bokslut och uppföljning - Arbetsmiljöfrågor, t ex åtgärder med anledning av miljöronder, underlag för handlingsplaner samt uppföljning av sjukfrånvaro och arbetsskador - Schema- och arbetstidsfrågor - Utbildnings- och kompetensutveckling - Introduktionsplaner - Jämställdhets- och mångfaldsfrågor - Anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet - Medverkan vid planering och beställning av företagshälsovårdsinsatser
12 12 - Planering av lokaler, utrustning, arbetsmetoder m m - Frågor i övrigt enligt AML inom LSG:s verksamhetsområde Sammansättning Gruppens storlek bör vara begränsad. För ledamöterna ska finnas ersättare. Om inte annat överenskommes gäller samma mandatfördelning som i CSG. Vid specifik fråga, som enbart berör medlemmar i en facklig organisation som inte har ordinarie plats i LSG men är part i samverkansavtalet, kan en representant adjungeras från den fackliga organisationen.) Anm.: Efter samråd med ordföranden kan facklig representant i LSG, vid behandling av visst ärende på sammanträde, låta sig biträdas av sakkunnig. Arbetsformer Arbetsgivaren utser ordförande, vice ordförande och sekreterare. Kallelse och övriga handlingar till möte med LSG ska i normalfallet tillställas ledamöterna senast en vecka före sammanträde. Överenskommelse om arbetsformer i övrigt träffas inom LSG. Övrigt Det förutsätts att fackliga ledamöter i LSG vid behov före gruppens sammanträden ges möjlighet att sammankalla berörda arbetsplatsombud eller motsvarande för avstämning i aktuella ärenden.
13 13 Bilaga 4 Arbetsplatsträffar På arbetsplatsträffarna kan exempelvis följande frågor behandlas: - Mål för gruppens/enhetens verksamhet - Uppföljning och utvärdering av resultat - Gruppens/enhetens ekonomiska förutsättningar; budget, uppföljning, bokslut - Effektivisering och förnyelse av verksamheten - Arbetsplanering; fördelning av uppgifter inom gruppen, förslag till schemaläggning, jour, beredskap, vikariat etc. - Introduktion av nyanställda och av anställda, som återkommer i arbete efter en längre tids frånvaro - Planering av utvecklings-/-utbildningsinsatser för gruppens medarbetare - Inköpsfrågor - Gemensamma arbetsmiljöfrågor; - fysiska miljön; lokaler, utrustningar etc. - ny teknik - psykosociala miljön; arbetsklimat, samarbetsfrågor m m - Övergripande information från kommunledning/förvaltningsledning/avdelningsledning etc. - Andra frågor som arbetsledningen eller medarbetarna aktualiserar Arbetsformer Målet är att alla som har sitt huvudsakliga arbete förlagt till arbetsplatsen ska delta. Träffarna ska på ett enkelt sätt dokumenteras genom
14 minnesanteckningar för återkoppling till de personer, som inte haft möjlighet att delta och för uppföljning av vilka frågor som behandlats. 14
15 15 Bilaga 5 SAMVERKAN VID REKRYTERING När vakans uppstår prövar först berörd arbetsledning behov av återbesättning. Personalplaneringsåtgärder Att omdisponera redan anställd personal, inplacera övertaliga eller medarbetare med arbetshinder, utöka tjänstgöringsgraden för deltidsanställda eller inplacera företrädesrättsberättigade är exempel på personalärenden som inte hanteras av rekryteringsgrupp. I sådana fall informeras om ärendet i samverkansgruppen. När nyrekrytering ska ske aktualiseras ärendet i samverkansgruppen. De tre huvudorganisationerna erbjuds möjlighet att delta i rekryteringen med var sin representant, om inte särskild överenskommelse om annat träffas. Personalorganisationerna i samverkansgruppen utser alltså sina representanter i rekryteringsgruppen. Rekryteringsgruppen har till uppgift att fastställa kravprofil, rekryteringsform samt svara för rekryteringsprocessen, Parterna har ett gemensamt ansvar för och intresse av att valet av rekryteringsgrupp sker så att båda könen finns representerade. Följande rutiner gäller för rekryteringar där anställningstiden beräknas vara 12 månader eller längre: KOMMUNCENTRAL NIVÅ Central samverkansgrupp (CSG) Vid tillsättning av - förvaltningschefer - centralt placerade chefer och specialister/handläggare med hela kommunen som arbetsfält I dessa fall aktualiserar arbetsgivaren ärendet i CSG och arbetstagarorganisationerna erbjuds möjlighet att delta i rekryteringen.
16 16 Vid dessa rekryteringar deltar rekryteringskonsult från stadsledningskontoret. Fotnot: Berörd nämnd/styrelse tillsätter förvaltningschef. FÖRVALTNINGSNIVÅ Förvaltningens samverkansgrupp (FSG) Vid tillsättning av - personalledande befattningar - specialister/handläggare med övergripande funktion för förvaltningen Arbetsgivaren aktualiserar ärendet i FSG och arbetstagarorganisationerna erbjuds möjlighet att delta i rekryteringen. Stadsledningskontoret kan i mån av resurser biträda i rekryteringsarbetet. VERKSAMHETSNIVÅ Lokal samverkansgrupp (LSG) Vid tillsättning av - arbetsledare inom det lokala verksamhetsområdet (ex föreståndare) - specialister/handläggare med övergipande funktion för det lokala verksamhetsområdet Arbetsgivaren aktualiserar ärendet i LSG och arbetstagarorganisationerna erbjuds möjlighet att delta i rekryteringen. Arbetsplatser Flera förvaltningar har i dag format rekryteringsrutiner på lokal nivå. Rutiner som av alla parter upplevs fungera bra utifrån verksamhetens specifika förutsättningar. Det är fullt möjligt att inom samverkansavtalets ram bibehålla och utveckla sådana rutiner. Parterna kan på förvaltningsnivå, d v s i FSG eller LSG överenskomma om vilka rutiner som ska tillämpas. Det avgörande är att parterna är överens om formerna för samråd och att personalens representanter i rekryteringsgruppen är representanter för sina fackliga organisationer.
17 17 Bilaga 6 Mötesformalia * Kallelse och övriga handlingar till möte ska i normalfallet skickas ut minst en vecka i förväg. * Fråga som ska avgöras vid samverkansgrupp ska finnas på dagordningen om inte annat överenskommes. * Arbetsgivarparten står för ordförande, vice ordförande och sekreterarskapet i samverkansgrupp * Om ordinarie ledamot inte kan delta vid en träff ska denne själv kalla ersättare. * Träffarna ska dokumenteras och justeras av arbetsgivarparten och en från vardera arbetstagarparten. * Av protokollen ska klart framgå att förhandling har skett i de fall förhandlingsskyldighet föreligger enligt MBL. * Protokoll från mötena ska anslås på arbetsplatserna.
LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN
1 LOKALT I För att vidareutveckla verksamheten ska delaktighet och inflytande öka för medarbetare i Vilhelmina kommun. Beslut ska så långt det är möjligt fattas av dem som berörs i sin dagliga verksamhet,
AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN
[ 9413-6K6'flUUNDEf Avd: VÄSTERBOTTEN illv 2014-02- 0 6 i 2014-01-21 BILAGA AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN 1. Inledning De lokala parterna är ense om att insatserna för samverkan,
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN
1 2012-02-24 LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret
1 (9) REV 2009-02-26 Godkänd av kommunstyrelsekontorets samverkansgrupp Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ SAMVERKAN I ENKÖPING INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation,
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92). Inledning Samverkan avser främst Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML). Medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor
Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun
Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte
Samverkansavtal Uppsala Kommun
Samverkansavtal Uppsala Kommun SYFTE/GRUND o Medbestämmandelagen (MBL) Arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet.
2009-07-07 Reviderad 2009-09-07
ARBETSMILJÖ POLICY 1 Arbetsmiljöpolicyn, som också utgör policy mot kränkande särbehandlling, skall användas i det löpande arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats i kommunen. Den utgör ett redskap och
Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.
Samverkan i Sotenäs Kommun Gemensamma utgångspunkter Parterna i samverkansavtalet för är överens om att gemensamt sträva efter att: skapa ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö där inflytande,
Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling
Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Överenskommelse av den 25 maj 2007 med ändringar av den 27 januari 2011. Giltigt från den 1 januari
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)
Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal
Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal 1 Syfte Dialog- och samrådsavtalet är ett kollektivavtal som ska medverka till att ge inspiration och idéer som möjliggör goda resultat och arbetsglädje. Var
Lokalt samverkansavtal 2015
LOKALT SAMVERKANSAVTAL Kommunledningsstaben 2014-11-14 Dnr 2014/438 Lokalt samverkansavtal 2015 Bakgrund De centrala parterna har kommit överens om ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom
Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun
1 2013-08-26 Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har
Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad
Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan inom Borås Stad 2007-01-18 2 Lokalt samverkansavtal Förnyelse arbetsmiljö samverkan för Borås Stad 1 Inledning Parterna konstaterar att vi har ett gemensamt synsätt
Samverkansavtal Utgångspunkter
Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning
Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter
Barn- och skolförvaltning Lunds stad Arbetsmiljöpolicy med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av Barn- och skolnämnd Lunds stad 2011-06-22, reviderad 2014-06-18 1. Arbetsmiljöpolicy
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen
Lagar och avtal inom arbetsmiljö- och samverkansområdet
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 13611 su/adm 2016-03-11 3 Innehållsansvarig: Lena Lindberg, Vårdenhetschef, Rättspsykiatrisk akutenhet 6 (lenli48) Godkänd av: Alessio Degl'innocenti,
Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun
Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens
FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5
FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden
AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun
AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna
Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx
A Samverkansavtal Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning De centrala parterna har gemensamt arbetat fram ett förslag på hur samverkan kan bedrivas i en kommun (FAS
Arbetsmiljöpolicy. i Norbergs kommun. Antagen i KF 65 2011-06-07
Arbetsmiljöpolicy i Norbergs kommun Antagen i KF 65 2011-06-07 ARBETSMILJÖPOLICY Definition av begreppet arbetsmiljö Enligt Världshälsoorganisationen är begreppet arbetsmiljö en sammanfattande benämning
Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS 15-245-026 1991-11- 2019-04-21 1:4 2015-04-21
Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER Arbetsanpassning Dokumentnamn Arbetsanpassning Dokumenttyp Riktlinje Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige Per Häggström
Nationella jämställdhetsmål
Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,
Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid
Södertörns brandförsvarsförbund Policy Systematiskt arbetsmiljöarbete Dnr: 2013-110 Datum: 2013-09-13 Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Södertörns brandförsvarsförbund Arbetet vid Södertörns
Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal
1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.
KS 2008/10 Hidnr
KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2008-02-01 KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2 Samverkansavtal i Håbo kommun Övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning
Personalpolicy i Hultsfreds kommun
Personalpolicy 1 (5) Personalpolicy i Hultsfreds kommun Inledning Kommunstyrelsen är det politiska organ som ytterst är ansvarig för personalpolitiken i Hultsfreds kommun. Det är kommunstyrelsen som beslutar
Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland
1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen
Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2010:2-026 Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-08 16 1 LOKALT SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Avtalet bygger på en samsyn om samverkan
Lokalt arbetsmiljöavtal vid Högskolan i Borås
Lokalt arbetsmiljöavtal vid Högskolan i Borås Dnr 844-14 Gäller fr o m 2014-10-20 Arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Borås Med hänvisning till de centrala parternas gemensamma värderingar till grund för
Handbok för LSG-ombud
Handbok för LSG-ombud Välkommen som LSG-ombud för! Att vara Saco-representant i en lokal samverkansgrupp (LSG) är ett betydelsefullt förtroendeuppdrag. LSG-ombudets kännedom om institutionens/enhetens
Samverkan i Norrköpings kommun
Samverkan i Norrköpings kommun AVTAL 2010 Innehåll Samverkansavtal i Norrköpings kommun 3 Medarbetarsamtal 3 Arbetsplatsträff 3 Samverkansråd 4 Förhandling enligt Medbestämmandelagen 4 Dokumentation 5
VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE
Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.
ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE
Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet
Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)
Bilaga 5 1(8) Innehållsförteckning Avtal om Samverkan och utveckling 5 1. Allmänt. 5 2. Medbestämmande och samverkan 6 3. Koncerner och företag med flera driftsenheter. 8 4. Facklig information på betald
Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal
Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal RIKTLINJER Ersätter alla tidigare kommentarer och riktlinjer Samverkansavtalets övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL),
Samverkansavtal Lunds kommun
1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga
Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun
Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Inledning 2 2. Målsättning 2 2.1 Fysisk, psykisk och social arbetsmiljö 2.2 Anpassning 2.3 Alkohol och droger 2.4 Rökning 3. Definition
Lönepolicy. Landskrona stad
Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är
SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen
SAMVERKANSAVTAL för Norbergs kommun Gäller från 2001-11-28 med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen 2011-09-30 43 Samverkansavtal 1(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning/Bakgrund...1 1.1
FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser
FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats
Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)
Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.
SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad
SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö
Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01
Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna 1 Innehåll Parterna träffar lokalt samverkansavtal. 2 Bilagor I avtalet ingår
Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST
Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST Fastställd av kanslichefen efter behandling i skyddskommittén den 2005-06-03 Allmänt Arbetsmiljöverksamheten på Fackförbundet
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan
Mångfaldsplan 2015-2018. - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare
Mångfaldsplan - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare 2015-2018 Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Mångfaldsplan 2015-2018, Åstorps
KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN
ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala
Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen 2004-09-30
Falköpings kommun Jämställdhetsplan Personalavdelningen 2004-09-30 1 Inledning I Jämställdhetslagen (1992) anges att en arbetsgivare skall, inom ramen för sin verksamhet, bedriva ett målinriktat arbete
Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet
Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: 2007-10-11 Cesam Ansvarig: Personalchef Revideras: Följas upp: SAMVERKANSAVTAL Vårt lokala avtal bygger på synsättet från
Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB
Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse
SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD
Sidan 1 av 4 2012-03-21 Dnr: 2012-114-127 SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD Lokalt kollektivavtal om medbestämmande (MBA) Högskolans personalpolitik framgår av detta avtal samt de personalpolitiska
FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter
1(5) 2011-06-15 FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter Dessa tillämpningsföreskrifter har tillkommit för att förtydliga vad som framgår av FAS-avtalet. Till tillämpningsföreskrifterna
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter Samverkan är ett medel för att uppnå en bra verksamhet och ett långsiktigt hållbart arbetsliv. En fungerande samverkan förutsätter kommunikation mellan såväl
Arbetsmiljöpolicy för Vingåkers kommun
VK300S v1.0 040416, Flik 6.26 Arbetsmiljöpolicy 160216.docx FÖRFATTNINGSSAMLINGEN FLIK 6.26 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-18, 26 Ersätter Arbetsmiljöpolicy antagen av KF 2008-09-01 97, Arbetsmiljöprogram
Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson
ABCD Eksjö kommun Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet Revisionsrapport KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Rapport systematiskt arbetsmiljöarbetet 2010-05-03 Innehåll 1. Bakgrund
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING EN BRA ARBETSMILJÖ ÄR INTE EN SLUMPMÄSSIG FÖRETEELSE ELLER ENBART ETT RESULTAT AV VI "KEMIN" MELLAN MÄNNISKOR. KAN MEDVETET PÅVERKA VÅR EGEN ARBETSMILJÖ,
Samverkan i Orust kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.11) Samverkan i Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Beslutad av Kristian Larsson genom delegation 2012-05-24
Ansvaret för arbetsmiljön
Ansvaret för arbetsmiljön Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter är det regelverk som ställer minimikraven på arbetsmiljön. Utgångspunkten är att ohälsa och olycksfall i arbetet ska förebyggas och
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra
Samverkansavtal för Malmö högskola
Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29
A Lönepolicy med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning Dorotea kommuns samtliga verksamheter har till
Arbetsmiljöplan 2016 kommunledningsförvaltningen
Kommunledningsförvaltningen Kristina Dahlén,0550-88052 kristina.dahlén@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Datum 2015-11-06 Ks/2014:118 001 Övergripande direktiv/policy/gemensamma frågor Arbetsmiljöplan
LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN SID 1 (9) 2012-05-09 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN INLEDNING Kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan
Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.
Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller
Linköpings universitet Avtal LF/MBL/P 7/ Dnr 1014/06-10
Linköpings universitet Avtal LF/MBL/P 7/06 2006-09-25 Dnr 1014/06-10 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING Syftet med avtal om samverkan för utvecklmg är; att anpassa inflytandesystemet till beslutsnivåer
Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx
Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2015-2017 Bakgrund Grunden för bolagets arbete med jämställdhet och mångfald är bolagets Personalpolicy, där vår syn
Bildningsförvaltningen
Jämställdhetsplan med inriktning mot likabehandling Bildningsförvaltningen augusti 2014 juli 2017 Fastställd av förvaltningschefen 2014-08-13 Handläggare: Maria Evald processledaree i jämställdhet Bildningsförvaltningen
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE PÅ NYVÅNGSKOLAN
Barn- och skolförvaltning Lund Öster 1 Nyvångs ansvarsområde Dalby 2008-06-17 Ronny Christensson 046 / 35 79 01 ronny.christensson@lund.se SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE PÅ NYVÅNGSKOLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum
AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 (5) LOKALT SAMVERKANSAVTAL I AGERSTA KOMMUN GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Syftet med samverkansavtalet är att stärka och förbättra förvaltningarnas verksamhet, effektivitet och samarbete
Övergripande målsättning:
september 2008 1 Övergripande målsättning: Vår arbetsmiljö ska vara sådan att såväl elever som anställda med glädje skall gå till skolan/arbetet. Samtliga anställda och elever ska ges möjlighet att påverka
LINKÖPINGS UNIVERSITET Regelverket - Lokala regelsamlingen. Lokalt avtal om samverkan för utveckling HISTORISKT
LINKÖPINGS UNIVERSITET Regelverket - Lokala regelsamlingen DNR: ANSVARIG: Randi Hellgren LÖPNR: RS U18:06 BESLUTSDATUM: 2005-12-19 Lokalt avtal om samverkan för utveckling Syftet med avtal om samverkan
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017 Innehållsförteckning LIKABEHANDLINGSARBETET PÅ STOCKHOLM VATTEN... 2 POLICY... 2 STOCKHOLM VATTENS DEFINITION AV LIKABEHANDLING... 2 PLANENS SYFTE OCH
1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna
Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna SAMVERKAN mellan landstinget och de fackliga organisationerna (Detta avtal ersätter samverkansavtalen 1992-02-28 och 1995-12-07) Inledning
Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 2.4.1 RGK Samverka och förhandla Område: Arbetsgivarfrågor Giltig fr.o.m: 2018-06-18 Faktaägare: Monica Ranstad, förhandlingschef HR Fastställd av: Caroline
Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan
Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan 2013 SKURUP KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETS- OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Riktlinjer 3 1.2 Jämställdhet och likabehandling
Samverkan 2003-11-19 HÖGSKOLAN DALARNA 1(7)
HÖGSKOLAN DALARNA 1(7) Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Inledning Det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Högskolan Dalarna följer samverkansavtalet från 2003-05-09. Samverkansgrupper skall finnas
Granskning av rehabiliteringsverksamheten
Granskning av rehabiliteringsverksamheten Revisionsrapport KPMG AB 1 juni 2011 Antal sidor: 9 Granskningsrapport_Granskning av rehabiliteringsverksamheten_ronneby.docm Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1
Nässjö kommuns personalpolicy
Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och
ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid
ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08
1 Lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Parterna sluter lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun enligt bilaga. 2 Avtalet gäller fr o m 060701 tills vidare med en
Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun
Information Samverkan, hälsa och arbetsmiljö Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Förutsättningar för samverkan 6 Utvecklingssamtalet individen i samverkan 9 Arbetsplatsträffen grunden för samverkan
Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar
www.sigtuna.se 1. INLEDNING Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som kännetecknas
Samverkansavtal. Kalmar kommun
Samverkansavtal Kalmar kommun 2007 Samverkan är grunden för att Kalmar kommun ska vara en attraktiv, utvecklande och effektiv kommunal arbetsplats. Det handlar om delaktighet och inflytande för alla anställda
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. i Växjö kommun
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Växjö kommun INNEHÅLL 04 06 10 12 20 24 28 Inledning Förutsättningar för samverkan Medarbetarsamtalet individen i samverkan Arbetsplatsträffen grunden för samverkan Samverkansgruppen
Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs
Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda En snabbkurs Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö: Fysisk Kemi Organisation Teknik Administration Ekonomi Arbetstid Social arbetsmiljö Social arbetsmiljö kan omfatta:
Olofströms kommun. Granskning av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. Revisionsrapport. KPMG AB 23 augusti 2011
Granskning av kommunens systematiska Revisionsrapport KPMG AB 23 augusti 2011 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Revisionskriterier
Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.
Sida: 1 av 12 Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2010-T) Avtalstidens längd 1 Parterna träffar ett tillsvidareavtal
Sammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde
1(6) Jönköpings sjukvårdsområde Personalenheten Agneta Björck 036-32 12 80 agneta.bjorck@lj.se Sammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde Bakgrund En god arbetsmiljö och ett
Kommunen ser över samtliga styrdokument för att göra dem tydligare och aktuella.
Tjänsteutlåtande 0 Östen Kommunstyrelsens kontor Datum 2014-08-21 Dnr fcs 2 1 SD Till Kommunstyrelsen Revidering av Arbetsmiljöpolicy Sammanfattning Kommunen ser över samtliga styrdokument för att göra
Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2014-05-28 Uppsala 3:2013 Arbetsutskottet
Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2014-05-28 Uppsala 3:2013 Arbetsutskottet Förhandlingsordning Antagen av styrelsen 2013-10-23 Inledning Förhandlingsordningen är utformad utifrån
Lokal samverkansöverenskommelse. för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010
Lokal samverkansöverenskommelse för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010 SAMVERKAN GÖTEBORG 1 Samverkan Göteborg är ett lokalt kollektivavtal igenom vilket formella rättigheter och skyldigheter enligt medbestämmandelagen
Hälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet i Närhälsan
Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum 2013-10-10 PVV 361-2013 HR-avdelningen Handläggare Ulrika Dahl Eriksson, HR-chef Primärvårdsstyrelsen Hälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso-