SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING

Transkript

1 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING EN BRA ARBETSMILJÖ ÄR INTE EN SLUMPMÄSSIG FÖRETEELSE ELLER ENBART ETT RESULTAT AV VI "KEMIN" MELLAN MÄNNISKOR. KAN MEDVETET PÅVERKA VÅR EGEN ARBETSMILJÖ, HUR VI TRIVS TILLSAMMANS OCH HUR BRA VI SAMARBETAR. KOMPENDIUM INNEHÅLL Arbetsmiljöaspekter 2 Arbetsmiljöarbetets trerummare 3 Grundbulten 3 Helhetssyn 4 Modell för arbetsmiljöledningssystem 5 KASAM känsla av sammanhang 6 Sammanfattning av AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 7 Riskhantering 8 Övergripande styrning av arbetsmiljöarbetet 9 Modell från Great Place to Work Tre relationer 10 Tillit 11 Mognadsgrad 12 Två jobb i ett 12 Skyddskommittén 13 Kort om skyddsombud 14 1

2 Människa / Maskin Människa / Klimat Arbetsmiljöaspekter Fyra gränssnitt Människa / Organisation Arbetsmiljöaspekter: medicinska, psykologiska, sociala och tekniska faktorer som i arbetssituationen eller i arbetsplatsens omgivning påverkar individen. Människa / Människa Definitioner Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö (AML 1 kap 1 ). Arbetsmiljöverket tolkar detta som att Strävan är att arbetsmiljön ska ge ett positivt utbyte i form av ett rikt arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling (Arbetsmiljöverket, 2010) Världshälsoorganisationen, WHO, definierar begreppet arbetsmiljö som "En sammanfattande benämning på biologiska, medicinska, fysiologiska, psykologiska, sociala och tekniska faktorer som i arbetssituationen eller i arbetsplatsens omgivning påverkar individen". Lagar & föreskrifter: Arbetsmiljölagen och tillhörande föreskrifter, speciellt föreskriften om Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Standarder: OHSAS (Ledningssystem för arbetsmiljö), ISO-standard under utarbetande. Förutom de aspekter som framgår av definitionen är det viktigt att tänka på svenska traditioner, praxis och avtal kring samverkan med de anställda. Jämställdhet är också en aspekt som många företag lägger in i sitt arbetsmiljöarbete. Jämställdhet regleras av speciell lagstiftning. 2

3 3

4 EN HELHETSSYN 4

5 MODELL FÖR ARBETSMILJÖLEDNINGSSYSTEM ARBETSMILJÖPOLICY HÖGSTA LEDNINGENS ÅTAGANDE ÖVERORDNADE RIKTLINJER REFLEKTERA OCH AGERA JOBBAR VI MED RÄTT SAKER? JOBBAR VI PÅ RÄTT SÄTT? TILLÄMPAS RIKTLINJERNA? NÅR VI AVSEDDA RESULTAT? VAD HÄNDER FRAMÖVER? HUR PLANERAR VI FÖR DETTA? PLANERING KARTLÄGG OCH GÖR RISKBEDÖMNINGAR VILKA LAGAR, REGLER OCH BRANSCH-NORMER BEHÖVER VI KÄNNA TILL VAD SKA VI ARBETA MOT? ARBETSMILJÖMÅL HUR NÅR VI DET? HANDLINGSPLAN/ÅTGÄRDSPLAN KONTROLL GENOMFÖRA VEM HAR ANSVAR VAD BEHÖVS FÖR OCH KORRIGERANDE ÅTGÄRDER VAD SKA VI MÄTA? HUR SKA VI GÖRA NÄR NÅGOT GÅR FEL? FÖR VAD? UTBILDNING, FÖRSTÅELSE OCH KOMPETENS (AVVIKELSER, HUR SKA VI KOMMUNICERA ARBETSMILJÖ? KORRIGERANDE OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER). VAD BEHÖVER VI DOKUMENTERA? HUR SKA VI SKAPA ORDNING I REVISION AV SYSTEMET (TILLÄMPNING, DOKUMENTEN ÄNDAMÅLSENLIGHET, VILKA ÖVRIGA RUTINER OCH EFFEKTIVITET) INSTRUKTIONER BEHÖVS FÖR ATT SÄKRA ATT VI GÖR PÅ RÄTT SÄTT? NÖDLÄGESBEREDSKAP 5

6 6

7 SAMMANFATTNING AV Arbetsgivarens skyldigheter Kartläggning av arbetsmiljön och riskbedömning Rutiner Handlingsplan Arbetsmiljöpolicy Uppgiftsfördelning Kunskaper Uppföljning AFS 2001:1 SYSTEMATISKT Förklaring Undersök och analysera arbetsmiljön tillsammans med dina anställda och för en riskbedömning. Informera alla om befintliga risker. När, hur och av vem ska arbetsmiljöarbetet bedrivas? Åtgärda de risker som kommit fram, planlägg resterande. Gör en handlingsplan med åtgärder. När och vem ska genomföra åtgärderna? Följ upp åtgärderna och planen. Gör en långsiktig plan över arbetsmiljöarbetet. Vilka mål har företaget? Vem? Vad? Se till att den som ska delta i arbetsmiljöarbetet får tillräckliga kunskaper, befogenheter och resurser för uppgiften. Informera alla anställda om uppgiftsfördelningen. Arbetsgivaren har alltid det yttersta ansvaret. Introducera, motivera och uppdatera dina anställda. Skaffa dig kunskaper om regler och föreskrifter. Minst 1 gång/år. Följ upp det systematiska arbetsmiljöarbetet (rutiner, uppgiftsfördelning, handlingsplaner, arbetsmiljöpolicy). 7 ARBETSMILJÖARBETE Skriftligt dokumentationskrav Ja alla företag. Ange vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Har arbetet allvarliga risker ska alltid skriftliga instruktioner finnas för hur arbetet ska utföras. Ja, om verksamheten har fler än 10 anställda. Ja, alla företag. Ja, om verksamheten har fler än 10 anställda. Ja, om verksamheten har fler än 10 anställda. Nej (kan krävas av arbetsmiljöverket). Ja, om verksamheten har fler än 10 anställda.

8 8

9 9

10 10

11 11

12 MOGNADSGRAD Nivå 1 Styrning genom rutiner/instruktioner/direktiv Nivå 2 Medarbetare får information om kvalitetsbrister, arbetsmiljö- och miljöbrister, produktionsresultat m.m Nivå 3 Arbetsledningen skapar ett torg, en arena för problemlösning tillsammans med medarbetarna. Initiativ huvudsakligen från ledningen. Nivå 4 Det finns en utvecklad förbättringsmetodik med ständig förbättring av processerna. Man mäter och följer upp resultat och effekt i syfte att minska variation och ta bort icke värdeskapande arbete. Ledare och medarbetare har tillsammans skapat tid och rum för dagligt förbättringsarbete. TVÅ JOBB I ETT Professionell kunskap Förbättringskunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar och etik System Variation Förändringspsykologi Förändringsarbete genom lärande 12

13 VAD ÄR EN SKYDDSKOMMITTÉ OCH NÄR SKA DEN FINNAS? En skyddskommitté är ett samrådsorgan mellan företrädare för arbetsgivaren och företrädare för arbetstagarna. Vid utseende av medlemmar i skyddskommittén företräds arbetstagarna i första hand av kollektivavtalsslutande fackliga organisationer, på samma sätt som vid utseende av skyddsombud. Skyddskommitté ska finnas om arbetstagarna begär det. Oavsett begäran ska skyddskommitté alltid finnas om minst 50 arbetstagare regelbundet sysselsätts på arbetsstället. Bestämmelser om skyddskommitténs sammansättning finns i 8 och 8 a arbetsmiljöförordningen. För arbetsställen som har skyddskommitté får det inte utses regionala skyddsombud, bara lokala. Skyddskommittén bör sammanträda minst var tredje månad. Den ska enligt arbetsmiljölagen, kapitel 6, 9, delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet och följa genomförandet, noga följa utvecklingen i skyddsfrågor och behandla frågor om företagshälsovård. handlingsplaner enligt arbetsmiljölagen, kapitel 3, 2 a. planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och planering av arbetsorganisation. planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall. upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön. arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället. Det finns inget som hindrar att förutom arbetsställets skyddskommitté också tillsätts lokala skyddskommittéer, t. ex. för avdelningar, eller andra typer av arbetsmiljöorgan/skyddsorgan. Arbetsgivaren måste dock se till att frågor, som ska behandlas i skyddskommittén, tas upp också just i skyddskommittén. I beslut bör anges inom vilken tid det ska genomföras. Skyddskommittén är ett samrådsorgan. Vid oenighet kan den inte fatta något bindande majoritetsbeslut, men varje ledamot har rätt att få frågan hänskjuten till Arbetsmiljöverket för yttrande. Om ledamoten är skyddsombud och det gäller få arbetsmiljöåtgärder vidtagna eller undersökningar gjorda, kan skyddsombudet välja att istället påkalla åtgärder enligt arbetsmiljölagen, kapitel 6, 6 a. SKYDDSKOMMITTÉN - REGLER Arbetsmiljöförordningen 8 Antalet ledamöter i skyddskommitté bestämmes med hänsyn till antalet arbetstagare vid arbetsstället, arbetets natur och arbetsförhållandena. Av ledamöterna skall om möjligt en vara i företagsledande eller därmed jämförlig ställning. I kommittén bör också ingå ledamot som tillhör styrelsen för lokal organisation av arbetstagare. Vidare skall i kommittén ingå skyddsombud. Ordförande och sekreterare i skyddskommitté utses av arbetsgivaren, om icke annat överenskommes. I fråga om skyddskommitté på fartyg gäller 5 kap. 6 fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) i stället för denna paragraf. 8a En skyddskommitté bör sammanträda minst en gång var tredje månad. Vid skyddskommitténs sammanträden bör även företrädare för företagshälsovården vara närvarande. Två av de elevskyddsombud, som har utsetts enligt 6 kap. 17 arbetsmiljölagen 13

14 (1977:1160), får närvara och yttra sig vid skyddskommittésammanträden. Elevskyddsombuden inom varje skyddskommittéområde bestämmer själva vilken eller vilka som skall företräda dem vid sammanträdet. Arbetsmiljölagen 6 kap 9 Skyddskommittén skall delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället samt följa arbetets genomförande. Den skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. En skyddskommitté på fartyg skall vidare vaka över att fartyget har den bemanning som det skall ha enligt beslut eller föreskrifter. I skyddskommittén skall behandlas frågor om 1. företagshälsovård, 2. handlingsplaner enligt 3 kap. 2a, 3. planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation, 4. planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, 5. upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön, 6. arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället. KORT OM SKYDDSOMBUD (källa I Sverige har du som är skyddsombud en unik ställning. Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka i arbetsmiljöarbetet. Även om arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, är det ett uttalat krav att det organiserade arbetsmiljöarbetet ska bedrivas tillsammans med arbetstagarna och deras representanter. Arbetstagarnas representant är skyddsombudet. Skyddsombuden har i arbetsmiljölagen försäkrats om en rad befogenheter. Skyddsombudet har bland annat befogenheter att: ta del av handlingar som rör förhållanden i arbetsmiljön få utbildning få delta vid planering av nya lokaler samt vid ändring av lokaler. Även de som studerar har i viss omfattning möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. Arbetstidslagen ger också skyddsombuden vissa befogenheter. Det är till arbetsgivaren du som skyddsombud ska vända dig med krav på åtgärder för en tillfredsställande arbetsmiljö. Läs mer om hur du gör detta på vår sida om 6 6:a-anmälan. Skyddsombudets rätt att kräva åtgärder Om du anser att arbetsgivaren inte följer arbetstidslagens bestämmelser om mertid, extra övertid och nödfallsövertid kan du också ställa krav på åtgärder. Om du inte är nöjd med svaret på din begäran, eller om det inte kommer något svar alls, kan du vända dig till oss på Arbetsmiljöverket se närmsta region. Detta gör du via en så kallad 19:a-anmälan. Om arbetstidslagens regler ersatts av kollektivavtal så är det parterna som ska bevaka att avtalet följs. (AML, 6 kap 6 a och ATL, 19 a ) Vid omedelbar eller allvarliga fara för arbetstagares liv kan du bestämma att arbetet ska avbrytas (ett så kallat skyddsombudsstopp) i avvaktan på att vi ska ta ställning i frågan. (AML, 6 kap. 7 ) Detta gäller inte studerandeskyddsombud. 14

15 Val av skyddsombud Normalt utses skyddsombud på tre år av den fackliga organisation som har kollektivavtal med arbetsgivaren. Om det inte finns något kollektivavtal kan arbetstagarna själva välja skyddsombud och meddela arbetsgivaren skyddsombudets namn, adress, skyddsområde och för vilken tid uppdraget gäller (arbetsmiljöförordningen, 10 ). Studerandeskyddsombud utses av de studerande. Ansvaret för att de studerande känner till att de har rätt att välja skyddsombud ligger på huvudmannen för utbildningen. 15