Ansvaret för arbetsmiljön

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ansvaret för arbetsmiljön"

Gunilla Abrahamsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Ansvaret för arbetsmiljön Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter är det regelverk som ställer minimikraven på arbetsmiljön. Utgångspunkten är att ohälsa och olycksfall i arbetet ska förebyggas och att arbetet ska anpassas till människors olika förutsättningar. Huvudansvaret ligger på arbetsgivaren, men arbetsgivare, skyddsombud och arbetstagare ska samverka så att en god arbetsmiljö uppnås och vidmakthålls. Regelverket har en vittgående innebörd och syftar till att täcka in alla typer av hälsorisker. De anställda ska ges möjligheter till inflytande och så långt möjligt kunna påverka sitt eget arbete. För att få en allsidig bedömning av arbetsmiljön och kunna uppfylla målen krävs en aktiv samverkan mellan anställda, skyddsombud, chefer och företagsledning.

Huvudansvaret ligger på arbetsgivaren, men arbetsgivare, skyddsombud och arbetstagare ska samverka så att en god arbetsmiljö uppnås och vidmakthålls.

2 God arbetsledning ger god arbetsmiljö och lönsamhet En god arbetsledning är viktig för arbetsmiljön och kan leda till förbättringar som var för sig och sammantaget kan öka företagets produktivitet, produktkvalitet och lönsamhet. Exempel på sådana förbättringar är: minskad sjukfrånvaro Lyckad rehabilitering, återgång till arbete och bevarad yrkeskompetens minskad personalomsättning effektivare arbetsprocesser färre fel och högre kvalitet.

3 Skyddsombud en representant för de anställda Att följa utvecklingen och att bevaka arbetsmiljön inom det egna skyddsområdet med avseende på både trivsel och risker Skyddsombudet har inte ansvar för arbetsmiljöarbetet, det har chefen.

skyddsområdet med avseende på både trivsel och risker

4 Skyddskommitté Skyddskommittén kan inte till någon del överta arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön. I skyddskommittén ska arbetsgivaren och arbetstagarnas företrädare försöka komma överens om de stora dragen i arbetsmiljöarbetet, sådant som berör hela företaget.

I skyddskommittén ska arbetsgivaren och arbetstagarnas

5 I skyddskommittén behandlas t.ex. frågor om: företagshälsovård handlingsplaner enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation, användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, information och utbildning rörande arbetsmiljön, arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsstället.

planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och

6 Ändringar i verksamheten Planerade ändringar i verksamheten ska alltid riskbedömas. Att i förväg bedöma om en ändring i verksamheten kommer att medföra arbetsmiljörisker efter det att ändringen är genomförd är dessutom lönsamt. Riskbedömning av ändringar i verksamheten är t ex: Personalförändringar Nya arbetstider Nya arbetsmetoder Andra typer av organisationsförändringar Om- och nybyggnationer Ny maskinell utrustning

ändringen är genomförd är dessutom lönsamt.

12 Systematiken

17 Rätt och skyldighet att avbryta arbetet Om en chef upptäcker att arbetet kan innebära allvarlig fara för liv eller hälsa är det chefens skyldighet att avbryta arbetet. Om en anställd bedömer att arbetet kan innebära allvarlig fara för liv eller hälsa, har han eller hon laglig rätt att avbryta det egna arbetet för att kontakta sin arbetsledning eller sitt skyddsombud.

Om en anställd bedömer att arbetet kan innebära allvarlig fara för liv eller hälsa, har han

18 Skyddsombudsstopp Skyddsombudet laglig rätt att avbryta ett arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för en anställds liv och hälsa och ett arbete som bedrivs i strid mot förbud av tillsynsmyndighet. Skyddsombudet ska i första hand vända sig till den närmaste arbetsledningen och försöka förmå den att avbryta arbetet. Skyddsombudet får också, om det är nödvändigt från skyddssynpunkt, avbryta ensamarbete som är förenat med särskilda risker.

Skyddsombudet ska i första hand vända sig till den närmaste arbetsledningen och försöka förmå den att avbryta

19 Tillbud och olycksfall Ett olycksfall är en allvarlig och plötslig händelse som leder till personskada. Arbetsgivaren ska utreda alla olycksfall och det primära syftet är att kunna kartlägga vilka samverkande faktorer som bidragit till olyckan. Olycksfall kan bli föremål för polisutredning. Tillbud är plötsliga och oväntade händelser som kunde ha lett tillpersonskador

Arbetsgivaren ska utreda alla olycksfall och det primära syftet är att kunna kartlägga vilka

20 Rehabilitering Insatser så att anställda efter en skada eller sjukdom kan komma tillbaka till arbetsplatsen När det gäller att anpassa arbetsförhållandena eller arbetsuppgifterna bör man ta tillvara de kunskaper som finns hos den anställde, men även idéer och förslag från arbetskamrater och skyddsombud. Kamratstöd, arbetsträning och möjligheter till fysisk träning på arbetstid är ofta värdefullt.

tillvara de kunskaper som finns hos den anställde, men även idéer och förslag från arbetskamrater

21 Nya krav, nya möjligheter Krav på effektiviseringar och rationaliseringar innebär möjligheter att förändra gamla rutiner, system och arbetsformer. En förutsättning är dock att man planerar för att förankra förändringarna hos de anställda. Om detta inte sker uppstår risken att de inte känner sig delaktiga och i stället kan börja motarbeta dem. Tidig, adekvat och tydlig information till alla berörda kan vara av största betydelse för företaget. Krav på en högre kvalitetsnivå kan öka förutsättningarna för delaktighet, engagemang, yrkesstolthet och kompetensutveckling. Krav på införande av ny teknik och datoriserade system kan öka möjligheterna att bredda inflytande, ansvar och befogenheter och att vidga arbetsinnehållet. En förutsättning är dock att medarbetarna får tillräcklig utbildning för att kunna hantera nya hjälpmedel och därmed nyttja möjligheterna till fullo.

22 Skyddsombudet och den fackliga organisationen Skyddsombudet bör arbeta i nära kontakt med den fackliga styrelsen för att kunna lägga arbetsmiljösynpunkter på frågor som så småningom kan bli föremål för diskussioner med arbetsgivaren. Det kan handla om förändrade arbetsprocesser, förändringar i arbetsorganisationen eller i arbetslokalerna. Det förutsätts att den fackliga organisationen har en helhetsbild av företagets verksamhet och därmed också av arbetsmiljön. Detta underlättar både för facket och arbetsgivaren, eftersom utredningar, överväganden och beslut lättare kan samordnas.

23 Skyddsombudets arbetsuppgifter Skyddsombudets uppgifter är att: företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och verka för en tillfredsställande arbetsmiljö, inom sitt skyddsområde vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall, tillsammans med arbetsgivaren genomföra skyddsronder delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation inklusive viktiga förändringar av verksamheten, delta vid planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, delta vid upprättande av handlingsplaner för arbetsmiljön ta del av handlingar som berör ombudets verksamhet vända sig till arbetsgivaren och begära åtgärder som behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö eller undersökningar för att kontrollera arbetsmiljöförhållanden

24 Skyddsombudets (eller hans/hennes fackliga organisation) skyldigheter är: får inte lämna ut uppgifter som kan skada företaget/ organisationen eller någon arbetskamrat. Skyddsombudet får inte föra vidare information som han eller hon fått genom sitt uppdrag och som gäller yrkeshemligheter, affärsförhållanden, enskildas personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets försvar. Vid behov får dock skyddsombudet normalt föra vidare information till exempelvis tillsynsmyndighet, företagshälsovården och sin lokala och centrala fackliga organisation. Oavsett mottagare får uppgifter om enskildas personliga förhållanden överhuvudtaget aldrig föras vidare utan den berörda personens samtycke. Skyddsombudet har alltså inte rätt att få ut till exempel handlingar från försäkringskassan, företagshälsovården eller behandlande läkare om inte den anställde ger sitt medgivande.

25 Skyddsombudets rättigheter är att: få ledigt från sina ordinarie uppgifter för att kunna sköta sitt skyddsarbete. Skyddsarbetet kan delas in i löpande och akut skyddsarbete. Till det löpande räknas till exempel att delta i skyddsronder, kontakter med arbetskamrater och arbetsledning, utbildning och deltagande i arbetet med att upprätta en handlingsplan enligt reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. När det handlar om akuta insatser, måste skyddsombudet ta den tid som behövs. behålla de anställningsförmåner man hade innan man valdes till skyddsombud. få information om allt som har betydelse för uppdraget. Det kan handla om utredningar, handlingsplaner eller förändringar i produktionen. Informationen ska ges på ett sådant sätt att den inte kan missförstås. Skyddsombudet har också rätt till ett låsbart utrymme, där han eller hon kan förvara sina handlingar. ha tillgång till arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och de föreskrifter (AFS) som gäller för arbetsplatsen. Det är arbetsgivaren som ska stå för kostnaden. Få såväl grund som vidareutbildning för sitt uppdrag. Arbetsgivaren och arbetstagarna svarar gemensamt för denna utbildning.

26 Utbildning för skyddsombud För att kunna fullgöra sitt uppdrag behöver skyddsombudet utbildning, bland annat för att förstå sin roll och andras roller och behovet av samverkan i arbetsmiljöfrågor. Arbetsgivare och arbetstagare ansvarar enligt arbetsmiljölagen gemensamt för att skyddsombudet får erforderlig utbildning.

Relevanta dokument

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda En snabbkurs Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö: Fysisk Kemi Organisation Teknik Administration Ekonomi Arbetstid Social arbetsmiljö Social arbetsmiljö kan omfatta: