Olofströms kommun. Granskning av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. Revisionsrapport. KPMG AB 23 augusti 2011
|
|
- Lovisa Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Granskning av kommunens systematiska Revisionsrapport KPMG AB 23 augusti KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
2 Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Revisionskriterier 2 4. Ansvarig nämnd 2 5. Metod 2 6. Arbetsmiljölagstiftning 2 7. Samverkansavtal 3 8. Arbetsmiljöpolicy och det systematiska t 5 9. Skriftliga riskanalyser och handlingsplaner Rapportering och redovisning av det systematiska t avseende olyckor och tillbud Skriftliga avtal om tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön Sammanfattande kommentarer 11
3 1. Bakgrund 2. Syfte Arbetsmiljölagen har varit i bruk sedan juli 1978 och justerats vid flera tillfällen. De senaste förändringarna skedde den 1 januari samt den 30 juni I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet. Arbetsmiljöförordningen kompletterar arbetsmiljölagen och utfärdas av regeringen. Enligt 3 kap 2 arbetsmiljölagen har arbetsgivaren huvudansvaret för arbetsmiljön i verksamheten. I samma parargraf beskrivs övergripande hur ansvaret skall uppfyllas. Det systematiska t skall, enligt föreskrifterna, ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Den skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Enligt AFS 2001:1, 2 definieras systematiskt sålunda: Med systematiskt t menas i dessa föreskrifter arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Granskningen syftar till att beskriva och bedöma kommunens systematiska. Vi har särskilt granskat; mål inom det systematiska t skriftliga riskanalyser skriftliga handlingsplaner utifrån riskanalyserna av arbetsmiljön, rapportering av inträffade olyckor och tillbud skriftliga avtal om tilldelning av arbetsmiljöuppgifter mellan olika chefsnivåer i organisationen, insatser för att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön, Granskningsrapport av kommunens systematiska.doc 1
4 3. Revisionskriterier Vi har bedömt om rutinerna/verksamheten uppfyller AML(Arbetsmiljölagen) AFS (Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt ) Arbetsmiljöprogram (antaget av kommunfullmäktige 2003) 4. Ansvarig nämnd Granskningen avser kommunlednings-, social-, utbildnings-, kultur och fritids- samt samhällsbyggnadsförvaltningen. Rapporten är saklighetsgranskad av samtliga förvaltningschefer samt personalsekreterare, dock inte av kommunchef. 5. Metod Granskningen har genomförts genom: Studium av relevanta dokument Intervjuer med kommunchef, personalchef, förvaltningschefer, verksamhetschefer och huvudskyddsombud. Insamling av ansvarsförbindelser och samverkansprotokoll Stickprov avseende olika kommunala verksamheters. KPMG har varit i kontakt med sex verksamheter inom kommunen; Högavångsskolan, Ekeryds förskola, Holjebadet, kostenheten, Brännaregården och Klinten. För att få en spridning samt bild av t i kommunen har verksamheter i olika förvaltningar valts. Stickprovet representerar två skolor, en fritidsverksamhet, kostenhet och äldreboenden. Från dessa har information begärts avseende verksamheternas skyddsrondsprotokoll, protokoll från samverkansgruppens möten, protokoll från arbetsplatsträffar, riskbedömningar samt handlingsplaner avseende det systematiska t, information till nyanställda om det systematiska t och eventuell arbetsmiljöundersökning. 6. Arbetsmiljölagstiftning Arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljön regleras av arbetsmiljölagen. Lagen kompletteras av arbetsmiljöförordningen samt arbetsmiljöverkets föreskrifter om t.ex. systematiskt. Dessutom finns arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Dessa är emellertid inte tvingande utan syftar till att klargöra föreskrifternas innebörd. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet för att arbetsmiljölagen efterlevs. Granskningsrapport av kommunens systematiska.doc 2
5 Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön i verksamheten. För att uppfylla ansvaret skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Vidare skall arbetsgivaren systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sånt sätt som leder till att krav i lag och föreskrifter uppfylls. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2001:1) förtydligar vad systematiskt innebär. Där anges bl.a. att det systematiska t skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Vidare skall arbetstagare, skyddsombud och elevskyddsombud ges möjlighet att medverka i det systematiska arbetet. Enligt föreskrifterna skall en arbetsmiljöpolicy och rutiner som beskriver det systematiska t dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Som en del i det systematiska arbetet skall arbetsgivaren regelbundet göra en skriftlig riskbedömning av arbetsförhållandena. Vid behov skall riskerna åtgärdas omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt. Åtgärder som inte vidtas omedelbart skall föras in i en skriftlig handlingsplan. Arbetsgivaren skall årligen följa upp det systematiska t. Enligt arbetsmiljölagen skall arbetsgivaren svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Företagshälsovården har en viktig roll när det gäller förebyggande, rehabiliterande och arbetsanpassande verksamhet. Enligt föreskrifterna skall företagshälsovården anlitas när kompetens saknas i den egna verksamheten för systematiskt eller för arbete med arbetsanpassning och rehabilitering. 7. Samverkansavtal har ett centralt samverkansavtal sedan år 2005, vilket är en utveckling och ersättning av tidigare avtal U och kompetens I avtalet, FAS- 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan i kommuner, landsting och regioner), är centrala parter överens om att befintliga lokala avtal om samverkan, medbestämmande och arbetsmiljö fortsätter att gälla. Enligt avtalet är de gemensamma utgångspunkterna för att; Genom ett lokalt samverkanssystem skapa förutsättningar för alla berörda parter att gemensamt ansvara för att en väl fungerande verksamhet förenas med ett hållbart och utvecklande arbetsliv. Att hålla ett komplext system vitalt genom omprövning, ifrågasättande och anpassning till verkligheten. Avtalet stipulerar även på vilket sätt samverkan skall ske i kommunens organisation. Samverkan skall ske genom; Dialog mellan chef och medarbetare i det dagliga arbetet och genom regelbundet organiserade resultat och utvecklingssamtal. 1 Överenskommelse om samverkan m.m. i kommuner och landsting. 2 Överenskommelse om kompetens inom arbetsmiljö och rehabiliteringsområdet. Granskningsrapport av kommunens systematiska.doc 3
6 Arbetsplatsträffar som forum för dialog där arbetsledning och anställda gemensamt arbetar med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Samverkansgrupp på områdes- och förvaltningsnivå samt samverkansgrupp på central nivå. Den centrala samverkansgruppen utgör även skyddskommitté enligt Arbetsmiljölagens regler. Samverkansavtalet reglerar även på vilket sätt de olika samverkansformerna organiseras avseende parter, innehåll och mötesfrekvens. Fackförbundet Kommunal har inte undertecknat det gällande avtalet FAS-05, dock är Kommunal närvarande i samverkansgrupperna. I intervjuerna med chefstjänstemännen uppfattar dessa att samverkan mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna fungerar bra och att det finns en god dialog mellan parterna. Cesam ( centrala samverkansgruppen ) träffas ungefär 10 gånger per år. Vid möten med Cesam är arbetsmiljö en stående punkt. Under dessa möten diskuteras exempelvis förändringar i organisationen, skyddsronder, tillbud och förebyggande arbete. Cesam tar upp förvaltningsövergripande frågor samt ärenden som har lyfts från samverkansmöten på lägre nivå. Enligt avtalet skall samverkansmöten avseende personal-, verksamhets- och arbetsmiljöfrågor, på förvaltningsnivå ske en gång i månaden, om det berör en större grupp anställda än ett område. Utbildningsförvaltningen och socialförvaltningarna har samverkansmöten med ungefärlig samma antal möten per år som Cesam. Det skiljer sig något mellan åren och förvaltningarna. Cheftjänstemännen anser att det finns en bra struktur för samverkan på olika nivåer. Samverkansmöten för kommunledningskontoret sker vid behov, enligt intervjuerna, vanligtvis 2-4 gånger per år. Kultur- och fritidsförvaltningen har inga samverkansmöten på förvaltningsnivå. Samhällsbyggnadsförvaltningen har inte samverkansmöte på förvaltningsnivå utan dessa sker på områdesnivå. Anledningen till detta är enligt uppgift, förvaltningens organisationsstruktur och funktioner som innebär myndighetsutövning. Huvudskyddsombuden anser att kommunen har en bra struktur med tydlig ordning beträffande samverkan, det finns en tydlig rangordning av hur ärenden skall handläggas. För den centrala samverkansgruppens möten finns det en årsplan och skyddsombuden erhåller information och handlingar inför mötena. Skyddsombuden anser att arbetsgivaren har blivit bättre på att informera om vad som händer i organisationen och att kommunikationen med cheferna fungerar bra. Likaså finns det en stående punkt rörande arbetsmiljön på agendan och frågor om arbetsmiljö har generellt lyfts inom kommunen. Dock framför huvudskyddsombuden att det är sällan som alla förvaltningschefer deltar i Cesammöten. Verksamheternas arbetsträffar/samverkansmöten har arbetsmiljön som en stående punkt och kan man inte lösa ett eventuellt arbetsmiljöproblem lokalt, flyttas frågan upp till samverksansgruppen för område eller förvaltning. Antal arbetsplatsträffar/samverkansmöten varierar mellan de olika verksamheterna. Enligt samverkansavtalet skall samverkan på arbetsplatsnivå vara planerad och träffar hållas cirka en gång per månad. Enligt huvudskyddsombuden har vissa verksamheter arbetsplatsträffar varannan vecka medan vissa har det en gång i månaden. Skyddsombuden Granskningsrapport av kommunens systematiska.doc 4
7 framför att mer tid kunde läggas på personalfrågor under arbetsplatsträffarna.skyddsombuden anser även att samverkansmöten på förvaltnings- och områdesnivå inte alltid sker enligt avtalet. Vid stickprovsundersökning av verksamheter 3 arbetsplatsnivå hålls i paritet med avtal. kan vi konstatera att samverkan/mbl på Vad gäller utbildning i arbetsmiljöfrågor informerar personalsekreteraren om området. För närvarande genomförs denna information vid behov men den kommer bli kontinuerlig. köper även in utbildningar från företagshälsovården efter behov. Kommunen har haft en utbildning våren Utbildningen riktar sig till skyddsombud, fackliga representanter och samtliga chefer som har en arbetsledande befattning. Enligt huvudskyddsombuden deltog dock inte alla chefer under hela utbildningen, en av anledningarna till detta uppfattar de intervjuade var tidbrist och hög arbetsbelastning. Gemensamt för samtliga skyddsombud är kritiken mot att arbetsledarna har dålig kunskap i arbetsrätt och t. Även intervjuade förvaltningschefer anser att det finns brister beträffande kunskaper i arbetsrätt och arbetsmiljölagstiftning. Kommentar: Vi kan konstatera att mötesfrekvensen varierar beträffande samverkansmöten på förvaltningsnivå. Samverkansmöten på arbetsplatsnivå sker i enlighet med avtal. Det är en brist att kultur- och fritidsförvaltningen samt kommunledningskontoret inte har genomfört samverkansmöte på förvaltningsnivå i enlighet med avtal. Vi ser positivt på en kontinuerlig utbildning rörande arbetsmiljö, som kommunen har avsikt att genomföra. Dock anser vi att det är av stor vikt att arbetsgivaren ger de anställda möjlighet att delta och genomföra de utbildningar som anordnas. 8. Arbetsmiljöpolicy och det systematiska t Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt 5 AFS 2001:1 skall det finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det skall finnas rutiner som beskriver hur det systematiska t skall gå till. Arbetsmiljöpolicyn och rutinerna skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. har ett gemensamt arbetsmiljöprogram som beskriver hur kommunen skall arbeta med arbetsmiljöfrågor. Arbetsmiljöprogrammet tar även upp vilka mål kommunen har med t såväl som ansvarsfördelning och delegation. De mål som anges är: 3 Högavångsskolan, Ekeryds förskola, Holjebadet, kostenheten, Brännaregården och Klinten. Se vidare information avseende urval och begärd information i avsnitt 6. Granskningsrapport av kommunens systematiska.doc 5
8 Hos ska vi undvika skador, ohälsa och sjukdomar beroende på arbetet eller dess utformning. Arbetsmiljön skall vara sådan att personalen kan trivas på sitt arbete och känna delaktighet i arbetets uppläggning och organisation. I det dagliga arbetet skall varje anställd visa ett personligt ansvar för hälsa och miljö. Den psykosociala arbetsmiljön ska särskilt observeras. Arbetsmiljöarbetet ska i första hand verka förebyggande. Arbetsmiljöprogrammet skall föras ut till och vara känt beträffande sitt innehåll hos samtliga arbetstagare Dessutom fastställer arbetsmiljöprogrammet att ledningens ansvar är att exempelvis genomföra årlig revision av det systematiska t och systematisera t via kartläggning, plan, genomförande och uppföljning i enlighet med 11 AFS 2001:1. På utbildningskontoret finns ett förtydligande av t för förvaltningen, innehållande ansvarsfördelningen för förvaltningschef samt definierande skyddsområden för andra chefer inom förvaltningen. Dessutom anges information om samverkan, arbetsplatsträffar, resultat och utvecklingssamtal, skyddsombud, skyddsronder, kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön, riskbedömning, handlingsplaner och uppföljning. Utbildningskontoret har gjort uppföljning av det systematiska t för år 2009, uppföljning avseende år 2010 är inte genomförd. Enligt uppgifter från socialkontoret finns inget särskilt sammanfattande dokument beträffande t och dess mål för förvaltningen. Socialkontoret har inte genomfört någon uppföljning av det systematiska t. Förvaltningen är medveten om att den brister i dokumentationen beträffande det systematiska t. Samhällsbyggnadsförvaltningen har inte något eget utarbetat dokument avseende arbetsmiljömål för deras arbete med arbetsmiljön utan hänvisar till kommunens arbetsmiljöprogram. Uppföljning av det systematiska t har skett för år 2009, uppföljning avseende år 2010 är inte genomförd. Kultur och fritidsförvaltningen är en ny förvaltning sedan årsskiftet. Därav har förvaltningen inte utarbetat några egna arbetsmiljömål. Kultur- och fritidsförvaltningen samt kommunledningskontoret har inte något eget dokument som förtydligar t för förvaltningen. Kommunledningskontoret har inte gjort någon uppföljning av t för år 2009 och Flera av huvudskyddsombuden var inte medvetna om de mål som anges i arbetsmiljöprogrammet, men har dock sett dokumentet. Skyddsombuden påpekar att de inte uppfattar arbetsmiljöprogrammet som ett levande dokument. Det är även mycket sällan arbetsledningen refererar till programmet. Detta kan bero på att arbetsmiljöprogrammet är daterat år 2003, anser skyddsombuden. Personalenheten och kommunledningen anser, liksom skyddsombuden, att programmet behöver uppdateras. Personalavdelningen påpekar att arbetsmiljöprogrammet har för avsikt att vara övergripande, för att den enskilda förvaltningen skall kunna utforma en mer detaljerad plan för den egna verksamheten. Detta då förvaltningarnas verksamhet inom kommunen skiljer sig åt och det är förvaltningarna själva som har bäst kännedom om hur ett arbetsmiljöprogram kan utformas på bästa sätt för den egna verksamheten. Granskningsrapport av kommunens systematiska.doc 6
9 Såväl kommunledningen, personalenheten och skyddsombuden anser att verksamheterna kan bli bättre på att följa upp arbetsmiljöprogrammets mål. Kommentar: Vi finner att kommunen, i enlighet med 5 AFS 2001:1, har en arbetsmiljöpolicy som beskriver det systematiska t och vilka mål man vill uppnå. Dokumentet är övergripande för alla kommunens verksamheter. Vi rekommenderar att förvaltningarna utifrån det centrala arbetsmiljöprogrammet utarbetar egna dokument avseende dess systematiska med specifika mål för sina respektive verksamheter. Detta för att dels underlätta förvaltningens egen uppföljning och dels på grund av verksamheternas olika karaktär. Likaså underlättar detta det systematiska t. Vi kan konstatera att det finns brister beträffande uppföljningen av det systematiska t på kommunledningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen, som inte har några uppföljningar. Vad gäller samhällsbyggnadsförvaltningen samt utbildnings- och kulturförvaltningen har det, vid tiden för granskningen 4, inte genomförts någon uppföljning under år Vi rekommenderar att arbetsmiljöprogrammet ses över och uppdateras. Dessutom är det viktigt att informera om arbetsmiljöprogrammet till all personal. Ett av de grundläggande målen i programmet är att samtliga arbetstagare skall känna till arbetsmiljöprogrammet. 9. Skriftliga riskanalyser och handlingsplaner Arbetsgivaren skall enligt 8 AFS 2001:1 regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Detta anges även i kommunens arbetsmiljöprogram. Risk innebär att det finns en sannolikhet för att ohälsa eller olycksfall i arbetet kan uppstå. Hur allvarlig risken är måste avgöras från fall till fall. Bedömningen av risken görs i första hand utifrån de erfarenheter som finns i verksamheten och skyddsronderna. Bedömningen görs av chefen/arbetsledare tillsammans med arbetstagarna och skyddsombudet. Arbetsgivaren skall omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra åtgärder med anledning av det som framkommer vid riskbedömningen. De åtgärder som inte vidtas omedelbart, dvs. samma dag eller någon av de närmaste dagarna, skall föras in i en skriftlig handlingsplan enligt 10 AFS 2001:1. I planen anges när åtgärderna skall vara genomförda och vem som har ansvar att åtgärderna genomförs. Genomförda åtgärder skall följas upp. Detta kan göras på arbetsplatsträffar, skyddsronder eller liknande. 4 Maj samt juni år Granskningsrapport av kommunens systematiska.doc 7
10 Dokumentationen för riskbedömningar ser olika ut för respektive verksamhet i kommunen. Merparten av riskbedömningen sker på arbetsplatserna där även handlingsplaner upprättas, vilka oftast är kopplade till skyddsronderna. Av intervjuerna framkommer att de problem och brister som kommer till kännedom, åtgärdas om möjligt omedelbart och följs upp vid nästa skyddsrond. Förutom den dokumentation av riskbedömningar som görs vid skyddsronderna förekommer skriftliga riskanalyser sparsamt. Socialförvaltningens senaste riskbedömning är från år 2005, där det dessutom inte angivits huruvida riskerna åtgärdats och ingen handlingsplan har upprättats. Kultur- och fritidsförvaltningen har inte genomfört någon skyddsrond som föranlett riskbedömning eller handlingsplan. Kommunledningskontoret, utbildningsförvaltningen liksom samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat riskbedömningar och handlingsplaner. Det är viktigt att det i handlingsplanerna framgår när åtgärderna skall genomföras och vem som har ansvaret för detta, vilket inte alltid framgår i de handlingsplaner som vi tagit del av. Huvudskyddsombuden framhåller att skyddsombuden ständigt måste påpeka att skriftliga riskbedömningar och konsekvensbeskrivningar skall göras. En kommungemensam riskanalys för samtliga förvaltningar gjordes 2006 avseende perioden Någon uppföljning av de åtgärder som specificerats vid analysen har inte gjorts. Enligt 10 AFS skall handlingsplaner upprättas för de brister som inte kan åtgärdas omedelbart. Dessutom skall det i planen anges när åtgärderna skall vara genomförda och vem som skall se till att de genomförs. Av de handlingsplaner vi har tagit del av har vissa brister i fråga om vem som är ansvarig och inom vilken tidsrymd det skall åtgärdas. Antalet skyddsronder varierar mellan de olika verksamheterna. Vad som framkommer vid skyddsronden kommuniceras ut till personalen via arbetsplatsträffar och samverkansmöten. Huvudskyddsombuden och tjänstemännen uppfattar, trots vissa brister, att arbetsgivaren är lyhörd och försöker åtgärda dessa omedelbart. Dessutom finns en medvetenhet att vissa brister är svåra att åtgärda på grund av begränsade resurser. Kommentar: Av det material som vi har fått ta del av ser vi att dokumentationen av riskbedömningarna ser olika ut beroende på förvaltning och verksamhet. Vi kan konstatera att det finns brister i de skriftliga riskbedömningarna för socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen enligt 8 AFS. Dessa förvaltningar saknar även tydliga handlingsplaner kopplat till riskbedömningar, vilket bör åtgärdas. Det är även viktigt att det i handlingsplanerna framgår när åtgärderna skall genomföras och vem som har ansvaret för detta, vilket inte alltid framgår i de handlingsplaner som vi tagit del av. Vi vill rekommendera att kommunen ger tydliga riktlinjer och ramar för hur riskanalyser och handlingsplaner skall utformas. Detta för att underlätta för verksamheterna och det systematiska t Granskningsrapport av kommunens systematiska.doc 8
11 10. Rapportering och redovisning av det systematiska t avseende olyckor och tillbud Arbetsgivaren skall enligt 11 AFS 2001:1 varje år göra en uppföljning av det systematiska t. 5 Ett moment i denna uppföljning är att följa upp tillbuds- och skadeanmälningar. Kommunen har blanketter för tillbudsanmälan och till denna finns en instruktion över vilka rutiner som skall följas vid rapportering. Det skall finnas blanketter på alla arbetsplatser. I tillbudsrapporten kan man även skriva om den psykosociala arbetsmiljön. Personalavdelningen sammanställer statistik på tillbud och redovisar denna vid möten med Cesam såväl som vid förvaltningsträffar. Såväl förvaltningschefer som huvudskyddsombud påpekar att flera arbetstagare inte skriver tillbudsrapporter och att en del arbetstagare ogärna rapporterar arbetsskador. En anledning till detta är enligt intervjuerna att en del arbetstagare inte anser sig ha tid till att fylla i blanketterna. Huvudskyddsombuden anser att det är viktigt att arbetsledaren skriver en arbetsskadeanmälning gemensamt med skyddsombuden. Detta för att minska risken för felaktigheter och att inga missar sker i exempelvis anmälningsförfarandet till TFA (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för kommun- och landstingsanställda). Huvudskyddsombuden har uppgivit flera exempel som visar på att personal såväl som chefer har bristande kunskaper i arbetsrättsliga frågor. De har förekommit fall där brist på kännedom om regelverket medfört att händelser inte anmälts så snabbt som de borde och där anmälan skett först när skyddsombud begärt detta. Huvudskyddsombuden påpekar även att de vid vissa tillfällen inte har blivit delgivna information om att skyddsronder genomförts och att de således inte medverkat vid dessa samt att de inte tillfrågas vid diskussioner om förändringar i organisationen. Kommentar: Vi uppfattar att det sker en rapportering av olyckor och tillbud på förvaltningarna och på verksamhets nivåer. Dessa rapporter aggregeras sedan och sammanställs av personalavdelningen och redovisas till Cesam. Vi anser att kommunen uppfyller 11 AFS. Dock vill vi framhålla att det är av stor vikt att personal, fackliga företrädare och arbetsledare har goda kunskaper om de funktioner och regler som gäller vid tillbuds- och skadeanmälningar. 11. Skriftliga avtal om tilldelning av arbetsmiljöuppgifter I 6 AFS 2001:1 stipuleras att arbetsgivaren skall fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren skall se till att de som får dessa uppgifter är tillräckligt många, och har de befogenheter och resurser samt den kompetens som behövs. 5 Se information om förvaltningarnas uppföljningar under avsnitt 9. Granskningsrapport av kommunens systematiska.doc 9
12 Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet. Kommunstyrelsen har fördelat arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschefer. Då granskningen påbörjades fanns det ingen fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommunchefen och kultur- och fritidsförvaltningens chef. Trots att kommunchefen inte fått arbetsmiljöuppgifter tilldelat sig hade ansvaret för detta fördelats vidare från kommunchefen. Efter denna upptäckt har dock dokument upprättats där tilldelning av arbetsmiljöuppgifter skett till kommunchef/kultur- och fritidschef. Inom utbildningsförvaltningen har arbetsmiljöuppgifterna fördelats, men utan att ett upprättade av ett dokument med specifikation om att uppgiften fördelats inklusive mottagarens signatur. Samhällsbyggnadskontoret samt socialkontoret har undertecknade dokument som mottagaren av arbetsmiljöuppgifterna signerat. I dessa är det beskrivet att den undertecknande har möjlighet att returnera uppgifterna, exempelvis om mottagaren uppfattar att åtagandet inte kan fullföljas. Returneringen sker muntligt. Kommentar: Vi ser det som en brist att inte arbetsmiljöuppgifterna fördelats till kommunchef/kultur- och fritidschef. Det är även en brist att mottagande av arbetsmiljöuppgifter inom utbildningsförvaltningen inte dokumenterats och signerats av berörda. När detta inte dokumenteras ligger arbetsmiljöuppgifterna och ansvaret kvar på förvaltningschefen, vilket försämrar t. Det systematiska t skall i så stor utsträckning som möjligt ske genom dialog i verksamheten mellan arbetsgivare och arbetstagaren. Fördelas inte uppgifterna blir avståndet för långt mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Det är samtidigt viktigt att den som tar emot uppgiften är medveten om vad detta innebär, därför är det av stor vikt att tilldelning av arbetsmiljöuppgiften är undertecknad. Dessutom anser vi att återlämnandet av arbetsmiljöuppgifterna bör ske skriftligt. 12. Kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön har genomfört en övergripande enkätundersökning avseende kommunens arbetsmiljö år 2009 och år Enligt personalavdelningen har enkäten brister. För närvarande går det exempelvis inte att bryta ner svaren till enskilda avdelningar och enheter. Frågorna skulle även kunna förbättras. Svarsfrekvensen var låg, då endast 30 procent av kommunens arbetstagare har besvarat enkäten. Huvudskyddsombuden uppfattar att detta beror på att cheferna inte informerat om enkäten. Dessutom uppges att de anställda är rädda för att pekas ut då vissa enheter endast består av ett fåtal personer. Likaså skulle enkäten besvaras via e-post, vilket flera anställda inte har tillgång till. Huvudskyddsombuden anser att incitamenten för de anställda att svara på enkäten är låg, då den inte följs upp av enheterna samt då det dessutom inte kopplas några åtgärdsprogram till svaren. Enheterna i de olika verksamheterna gör egna undersökningar av den psykosociala arbetsmiljön genom enkäter eller via utvecklingsgrupper eller liknande. Dessutom skall arbetsmiljöfrågor tas upp vid resultat och utvecklingssamtalen. En del verksamheter använder sig av checklistor för arbetsmiljön som är utarbetade av företagshälsan eller exempelvis PREVENT (Arbetsmiljö i samverkan mellan näringslivet och fackliga organisationer). Enligt skyddsombuden finns det för Granskningsrapport av kommunens systematiska.doc 10
13 övrigt ett behov av att avsätta mer resurser för att handlägga personalärenden, då handläggningstiden kan dra ut på tiden. Kommentar: Vi vill rekommendera att kommunen kontinuerligt genomför en gemensam arbetsmiljöundersökning. Detta för att kunna göra jämförelser över tid. Dessutom bör undersökningen vara beskaffad på sådant sätt att anonymitet säkerställs, information om undersökningens betydelse ges samt att det finns möjligheter att bryta ner resultaten på enhetsnivå. Detta tillsammans med en uppföljning av resultatet på varje nivå kan ge kommunen en god bild av arbetsmiljön och möjlighet att åtgärda eventuella brister. 13. Sammanfattande kommentarer Granskningen visar att följer arbetsmiljölagen samt arbetsmiljöverkets föreskrifter inom vissa områden, samtidigt som vissa förvaltningar strider mot delar av den lagstiftning och de rekommendationer som finns. Se tabell nedan för sammanfattade bedömning av kommunens systematiska. Kontrollmoment enligt uppdrag Ja Nej Delvis 6 1 Arbetsmiljöpolicy Mål inom det systematiska t 2 Skriftliga riskanalyser Skriftliga handlingsplaner utifrån riskanalyserna av arbetsmiljön 3 Uppföljning av det systematiska t Rapportering av inträffade olyckor och tillbud 4 Skriftligt avtal om tilldelning av arbetsmiljöuppgifter 5 Kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön 1. Vår granskning visar att uppfyller lagkravet om skriftlig dokumentation avseende arbetsmiljöpolicy och rutiner för systematiskt genom kommunens arbetsmiljöprogram. 6 Vissa av förvaltningarna, men inte samtliga, har upprättat handlingarna. Granskningsrapport av kommunens systematiska.doc 11
14 Vi rekommenderar att förvaltningarna tar fram arbetsmiljömål för respektive verksamhet som är mer anpassade för den enskilda verksamheten. Kommunens arbetsmiljöprogram är övergripande och är därför inte anpassat för enskilda verksamheter. Dessutom finns ett behov av att uppdatera programmets innehåll då det upprättades år Vi ser brister i det systematiska t i socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen beträffande riskanalyser och handlingsplaner. Dokumentationen för riskanalyser och handlingsplaner inom arbetsmiljön bör göras mer strukturerat och enhetligt för att stärka det sytematiska t. Vi uppfattar att det systematiska t kan förbättras i kommunen genom att dokumentationen hålls enhetligt i kommunen. Kommunen kan med fördel upprätta en central stödfunktion för det systematiska t med instruktioner och blanketter via sitt intranät. 3. De förvaltningar som har gjort uppföljningar är utbildnings- samt samhällsbyggnadsförvaltningen. Dessa har avsett år Vi uppfattar att rapporteringen och redovisningen av olyckor och tillbud är fungerande, men betonar vikten av att personal, fackliga företrädare och arbetsledare har god kunskap om när samt hur tillbuds- och skadeanmälan bör ske. Vi är positiva till att kommunen har för avsikt att genomföra kontinuerlig utbildning inom arbetsrätt och arbetsmiljö. Det är dock viktigt att arbetsgivaren ger möjlighet för deltagarna att fullfölja utbildningen i sin helhet. 4. Det är en brist att fördelning av arbetsmiljöuppgifter inte skett till kommunchef/kultur- och fritidschef. Utbildningskontoret har dessutom inte undertecknade dokument som mottagaren av arbetsmiljöuppgiften signerat. Det finns därmed brister beträffande detta och en uppföljning av vilka dokumenterade uppgiftsfördelningar avseende arbetsmiljö som finns bör därmed göras. 5. En enkätundersökning har genomförts avseende kommunens arbetsmiljö år 2009 och Vi rekommenderar att kommunen genomför övergripande arbetsmiljöundersökning med möjlighet till resultat på enhetsnivå samt uppföljning. Vi uppfattar att samverkan mellan arbetsgivaren och arbetstagarna fungerar tillfredställande, men det är viktigt att arbetsgivaren följer avtal beträffande antal samverkansmöten på förvaltningsrespektive områdesnivå. Växjö som ovan Lars Jönsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Lina Olsson Revisor Granskningsrapport av kommunens systematiska.doc 12
Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson
ABCD Eksjö kommun Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet Revisionsrapport KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Rapport systematiskt arbetsmiljöarbetet 2010-05-03 Innehåll 1. Bakgrund
Läs merGranskning av rehabiliteringsverksamheten
Granskning av rehabiliteringsverksamheten Revisionsrapport KPMG AB 1 juni 2011 Antal sidor: 9 Granskningsrapport_Granskning av rehabiliteringsverksamheten_ronneby.docm Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Sidan 1 av 21 Lednings- och verksamhetsstöd Datum Sid 2016-03-10 Dnr 1 (1) Kommunstyrelsen Systematiskt arbetsmiljöarbete I syfte att förbättra och förtydliga det systematiska arbetsmiljöarbetet i Östhammars
Läs merArbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter
Barn- och skolförvaltning Lunds stad Arbetsmiljöpolicy med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av Barn- och skolnämnd Lunds stad 2011-06-22, reviderad 2014-06-18 1. Arbetsmiljöpolicy
Läs merRapport. Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten 2007-02-09. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun
Rapport Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten 2007-02-09 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Anna-Karin Löfsved Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2
Läs merLagar och avtal inom arbetsmiljö- och samverkansområdet
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 13611 su/adm 2016-03-11 3 Innehållsansvarig: Lena Lindberg, Vårdenhetschef, Rättspsykiatrisk akutenhet 6 (lenli48) Godkänd av: Alessio Degl'innocenti,
Läs merSödertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid
Södertörns brandförsvarsförbund Policy Systematiskt arbetsmiljöarbete Dnr: 2013-110 Datum: 2013-09-13 Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Södertörns brandförsvarsförbund Arbetet vid Södertörns
Läs merLOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN
1 LOKALT I För att vidareutveckla verksamheten ska delaktighet och inflytande öka för medarbetare i Vilhelmina kommun. Beslut ska så långt det är möjligt fattas av dem som berörs i sin dagliga verksamhet,
Läs merArbetsmiljöplan för Bollebygds kommun
Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Inledning 2 2. Målsättning 2 2.1 Fysisk, psykisk och social arbetsmiljö 2.2 Anpassning 2.3 Alkohol och droger 2.4 Rökning 3. Definition
Läs merSamverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Läs merKommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal
Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal RIKTLINJER Ersätter alla tidigare kommentarer och riktlinjer Samverkansavtalets övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL),
Läs merArbetsmiljöpolicy för Vingåkers kommun
VK300S v1.0 040416, Flik 6.26 Arbetsmiljöpolicy 160216.docx FÖRFATTNINGSSAMLINGEN FLIK 6.26 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-18, 26 Ersätter Arbetsmiljöpolicy antagen av KF 2008-09-01 97, Arbetsmiljöprogram
Läs merSYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra
Läs merArbetsmiljöplan 2016. Folkhälsonämnden. Diarienummer: FHN 2015.0027 Fastställd av: Folkhälsonämnden 2016-12-09 154 Revideras: november 2016
1 Arbetsmiljöplan 2016 Folkhälsonämnden Diarienummer: FHN 2015.0027 Fastställd av: Folkhälsonämnden 2016-12-09 154 Revideras: november 2016 2 Innehåll Arbetsmiljöplan 2016... 1 Arbetsmiljöplan 2016 Folkhälsonämnden...
Läs merDeloitte. GranslQling av det systematiska arbetsmiljöarbetet i grundskolan. lönköpings kommun -- JÖNKÖPINGS :; KOMMUN
Deloitte. -- JÖNKÖPINGS :; KOMMUN GranslQling av det systematiska arbetsmiljöarbetet i grundskolan lönköpings kommun Maj 2014 Innehåll 1. Sammanfattning 1 Revisionsfrågor 1 Svar på revisionsfrågan Iakttagelser
Läs merDet finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.
Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 2. För att arbetsmiljön påverkar produkternas
Läs merLandstinget i Kalmar Län
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Landstinget Kalmar Län Landstinget i Kalmar Län Granskning av bisysslor Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund och syfte...3
Läs merBILAGA 1. Arbetsmiljöuppgifter. B Bilaga 2
B Bilaga 2 BILAGA 1 Arbetsmiljöuppgifter Observera att de kommungemensamma arbetsmiljöuppgifter som beskrivs i denna bilaga kan komma att förändras i samband med att förändringar görs i lagar, avtal samt
Läs merRevisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun
Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård Krokoms kommun Juni 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 10 1 Sammanfattning
Läs merOlofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013
Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen KPMG AB 29 januari 2013 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3
Läs merArbetsmiljöplan 2016 kommunledningsförvaltningen
Kommunledningsförvaltningen Kristina Dahlén,0550-88052 kristina.dahlén@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Datum 2015-11-06 Ks/2014:118 001 Övergripande direktiv/policy/gemensamma frågor Arbetsmiljöplan
Läs merArbetsmiljöpolicy. i Norbergs kommun. Antagen i KF 65 2011-06-07
Arbetsmiljöpolicy i Norbergs kommun Antagen i KF 65 2011-06-07 ARBETSMILJÖPOLICY Definition av begreppet arbetsmiljö Enligt Världshälsoorganisationen är begreppet arbetsmiljö en sammanfattande benämning
Läs merGranskning av bisysslor 2013
Granskning av bisysslor 2013 KOMMUNREVISIONEN Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Norrköpings kommun Norrköpings kommun Granskning av bisysslor Innehåll 1. Sammanfattning... 2
Läs merSäters kommun. Styrning och uppföljning av arbetsgivarfrågorna Revisionsrapport. KPMG AB 2011-08-24 Antal sidor: 19
ABCD Säters kommun Styrning och uppföljning av arbetsgivarfrågorna Revisionsrapport KPMG AB 2011-08-24 Antal sidor: 19 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network
Läs merHällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13
Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 2.1 Definition av intern kontroll 2.2 Exempel på uppföljning av den interna kontrollen 3. Syfte 4. Avgränsning
Läs merSamverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling
Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Överenskommelse av den 25 maj 2007 med ändringar av den 27 januari 2011. Giltigt från den 1 januari
Läs merLekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete
www.pwc.se Revisionsrapport Systematiskt arbetsmiljöarbete Lina Olsson, Cert. kommunal revisor Högbo Bruks AB Erika Brolin Januari 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 1.1. Inledning... 2 1.2. Bedömning...
Läs merGranskning av bisysslor. 25 september 2013
Granskning av bisysslor 25 september 2013 Syfte & revisionsfråga Syfte & Revisionsfråga En förstudie har genomförts som syftat till att ta reda på hur förvaltningarna arbetar med förekomsten av bisysslor,
Läs merDELEGERING AV ARBETSMILJÖANSVAR
DELEGERING AV ARBETSMILJÖANSVAR 1 ALLMÄNT Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för arbetsmiljön, vilket bl.a. framgår av arbetsmiljölagen (AML), kapitel 3: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:57 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Föredragande landstingsråd: Maria Wallhager Ärendet Produktionsutskottet
Läs merEgenkontroll avseende riskhantering
Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor
Läs merAnsvar i arbetsmiljöfr~gor vid Linköpings universitet
Systematiskt Arbetsmiljöarbete Dnr: LiU-2012-01365 2012-10-26 Ansvar i arbetsmiljöfr~gor vid Linköpings universitet l. Allmänt Denna instruktion utgör tillsammans med lagstiftningen på området och universitetets
Läs merArbetsmiljöplan. för Virginska skolan läsåret 14/15
Arbetsmiljöplan för Virginska skolan läsåret 14/15 Arbetsmiljöplan 2014-2015, Virginska skolan 1. Syfte Planens syfte är att beskriva hur det systematiska arbetsmiljöarbetet är organiserat och hur det
Läs merSamverkansavtal Uppsala Kommun
Samverkansavtal Uppsala Kommun SYFTE/GRUND o Medbestämmandelagen (MBL) Arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet.
Läs merFörstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal 2013-11-28. Anders Pålhed
Förstudie Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal Nerikes Brandkår 2013-11-28 Anders Pålhed 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 5 3.2 Avgränsning... 5 4. Bakgrundsfakta...
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson 2013-10-07 ON 2013/0086 0702 375706 Omsorgsnämnden Systematiskt arbetsmiljöarbete Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner redovisningen.
Läs merChecklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Läs merSTs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Läs merSamverkan 2003-11-19 HÖGSKOLAN DALARNA 1(7)
HÖGSKOLAN DALARNA 1(7) Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Inledning Det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Högskolan Dalarna följer samverkansavtalet från 2003-05-09. Samverkansgrupper skall finnas
Läs merTilldelning av arbetsmiljöuppgifter
1 (5) Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Kommunstyrelsen i Trelleborgs kommun tilldelar nedanstående angivna arbetsmiljöuppgifter inom angivet ansvarsområde med rätt till vidarefördelning av arbetsmiljöuppgifter
Läs mer2009-07-07 Reviderad 2009-09-07
ARBETSMILJÖ POLICY 1 Arbetsmiljöpolicyn, som också utgör policy mot kränkande särbehandlling, skall användas i det löpande arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats i kommunen. Den utgör ett redskap och
Läs merLokalt arbetsmiljöavtal vid Högskolan i Borås
Lokalt arbetsmiljöavtal vid Högskolan i Borås Dnr 844-14 Gäller fr o m 2014-10-20 Arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Borås Med hänvisning till de centrala parternas gemensamma värderingar till grund för
Läs merÄngelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.
Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument
Läs merAnsvaret för arbetsmiljön
Ansvaret för arbetsmiljön Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter är det regelverk som ställer minimikraven på arbetsmiljön. Utgångspunkten är att ohälsa och olycksfall i arbetet ska förebyggas och
Läs merRevisionsrapport* Sjukfrånvaro. Krokoms kommun. Mars 2008 Maj-Britt Åkerström. *connectedthinking
Revisionsrapport* Sjukfrånvaro Krokoms kommun Mars 2008 Maj-Britt Åkerström *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Uppdrag
Läs merRiktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete
Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Innehåll A. Inledning B. Övergripande mål C. Policy D. Resursfördelning E. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare F. Systematiskt arbetsmiljöarbete
Läs merArbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs
Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda En snabbkurs Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö: Fysisk Kemi Organisation Teknik Administration Ekonomi Arbetstid Social arbetsmiljö Social arbetsmiljö kan omfatta:
Läs merDelegationsordning arbetsmiljöuppgifter AcadeMedia
2014-06-12 ionsordning arbetsmiljöuppgifter AcadeMedia AcadeMedia AB l Org. nr: 556057-2850 Adolf Fredriks kyrkogata 2, Box 213, 101 24 Stockholm tel: 08-545 87 250, fax: 08-545 87 258 Internet: www.academedia.se
Läs merBeskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.
1 AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN 1. Inledning De lokala parterna är ense om att insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet
Läs merSYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING EN BRA ARBETSMILJÖ ÄR INTE EN SLUMPMÄSSIG FÖRETEELSE ELLER ENBART ETT RESULTAT AV VI "KEMIN" MELLAN MÄNNISKOR. KAN MEDVETET PÅVERKA VÅR EGEN ARBETSMILJÖ,
Läs merSlutrapport. Avvikelserapportering, Vadstena kommun 2014-01-10
Slutrapport Avvikelserapportering, Vadstena kommun 2014-01-10 R Wallin Telefon 011-23 05 34, 076-13 00 518 roger.wallin@se.ey.com Innehåll 1 Inledning...1 2 Revisionsfrågor...1 2.1 Metod...1 2.2 Utgångspunkter/Revisionsbevis...1
Läs merSvar på skrivelse från Österåkers kommuns revisorer gällande den psykosociala arbetsmiljön
Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-11-16 Dnr KS 2015/0336 Till Kommunstyrelsen Svar på skrivelse från Österåkers kommuns revisorer gällande den psykosociala arbetsmiljön Sammanfattning
Läs merLOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN
1 2012-02-24 LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande
Läs merRevisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt?
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Tomas Samuelsson 2014-03-06 LiÖ 2014-297 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande
Läs merBedömning av risker, konsekvensanalys och åtgärder enligt AFS 2001:1 i samband med förändring av stadsbibliotekets organisering 2011
Bilaga 3 Riskbedömning 2 vid större förändringar Bedömning av risker, konsekvensanalys och åtgärder enligt AFS 2001:1 i samband med förändring av stadsbibliotekets organisering 2011 LK 2346 utg 2 (apr
Läs merRIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET
EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...
Läs merDatum 2013-01-22. Revisionsrapport - Granslming av arbetsmiljö i ordinärt och särsldlt boende samt inom biblioteksverl\samheten
Burlövs kommun Revisorerna Datum 2013-01-22 Kommunstyrelsen Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Revisionsrapport - Granslming av arbetsmiljö i ordinärt och särsldlt boende samt inom biblioteksverl\samheten
Läs merGranskning av landstingets hantering av sjuka hus
Granskning av landstingets hantering av sjuka hus Rapport nr 18/2013 Januari 2014 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2. BAKGRUND...
Läs merArbetsmiljöplan tekniska förvaltningen 2014
Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anna Norman,0550-88546 anna.norman@kristinehamn.se Datum 2014-06-02 Tn/2014:98 401 Organisation Arbetsmiljöplan tekniska förvaltningen 2014 Sammanfattning
Läs merBilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret
1 (9) REV 2009-02-26 Godkänd av kommunstyrelsekontorets samverkansgrupp Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ SAMVERKAN I ENKÖPING INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation,
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Läs merChecklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Läs merVägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 2 j 1 (10) Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av kommunstyrelsen den 3 mars 2018 67 Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar
Läs merUppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete och handlingsplan 2015
SIGNERAD Malmö stad Serviceförvaltningen 1 (2) Datum 2015-01-09 Vår referens Robert Johansson Arbetsmiljöspecialist robert.d.johansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete
Läs merKallelse Föredragningslista 2015-08-26. Barn och utbildningsnämnden
Kallelse Föredragningslista 1(2) 2015-08-26 Sammanträde Barn och utbildningsnämnden Plats och tid 15:00 Sammanträdesrum Bäve onsdagen den 2 september 2015 Ordförande Sekreterare Cecilia Sandberg Pernilla
Läs merANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET
ÖREBRO UNIVERSITET Rektors beslut 101/2005 2005-03-02 Dnr CF 10-358/2004 ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET Inledning Anvisningarna gäller för medarbetare, studenter
Läs merLönepolicy. Landskrona stad
Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola
1 Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola Fastställd av Kalix Folkhögskolas styrelse 2011-06-09 2 MÅL FÖR VERKSAMHETEN En god fysisk arbetsmiljö ändamålsenliga lokaler ändamålsenlig utrustning
Läs merGranskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro
Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1
Läs merRevisionsrapport Verksamheter på entreprenad
Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Verksamheter på entreprenad KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning
Läs merEDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY
EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...
Läs merArbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter
Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter 13 Arbetsmiljö Vi arbetar konsekvent med arbetsmiljöfrågor för att du som personlig assistent ska trivas på din arbetsplats.
Läs merARBETSMILJÖPLAN RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
ARBETSMILJÖPLAN OCH RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2008 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 MÅLSÄTTNINGAR 3 NULÄGESBESKRIVNING. 4-6 DET SYSTEMATISKA
Läs merRegel för det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Umeå universitet
1 UMEÅ UNIVERSITET REKTOR Ansvarig enhet: Personalenheten Område: Personal Beslutad av: Rektor Giltighetstid: Från 2014-05-13 tillsvidare Typ av dokument: Regel Dnr: FS 1.1.2-723-14 Sid 1 Regel för det
Läs merFördelning av arbetsmiljöansvar. sida 1
Fördelning av arbetsmiljöansvar sida 1 sida 2 Arbetsgivaransvar För att arbetsgivaren skall kunna ta sitt ansvar krävs att det finns ansvariga personer på alla nivåer som har en överblick inom sitt verksamhetsområde.
Läs merRapport avseende granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Härryda kommun
Rapport avseende granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Härryda kommun Januari 2015 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 4 2. Granskning 5 3. Diskussion och bedömning 16 Sammanfattning Sammanfattningsvis
Läs merRevisionsrapport Övergripande granskning
Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Styrelsen för För kännedom: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer, i egenskap av lekmannarevisorer i
Läs mer1(10) Arbetsmiljöpolicy. Styrdokument
1(10) Styrdokument 2(10) Styrdokument Dokumenttyp Policy Beslutad av Kommunstyrelsen 2018-01-16 20 Dokumentansvarig Personalchefen Reviderad av 3(10) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Mål för arbetsmiljön...4
Läs merAlkohol och droger på arbetsplatsen
Kommunledning Personalavdelningen Diarienummer: 2015/52 Fastställd: 2001 Reviderad: 2015-03-04 RIKTLINJE Alkohol och droger på arbetsplatsen Alkohol och droger på arbetsplatsen 2/6 Inledning... 3 Syfte...
Läs merArbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg. År 2012 2013-02-18. Maria Ottosson Lundström. Dnr:2013-82
Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-18 Maria Ottosson Lundström Dnr:2013-82 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4
Läs merArbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS 15-245-026 1991-11- 2019-04-21 1:4 2015-04-21
Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER Arbetsanpassning Dokumentnamn Arbetsanpassning Dokumenttyp Riktlinje Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige Per Häggström
Läs merArbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan
Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,
Läs merÅnge Fastighets och Industri AB Kommunstyrelsen. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium. Revisionsrapport: Granskning av bisysslor
Revisorerna 1 (1) Ånge Fastighets och Industri AB Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att genomföra en granskning av bisysslor,
Läs merArvika kommun. Granskning av Överförmyndarnämndens verksamhet Revisionsrapport. KPMG AB Offentlig sektor Karlstad 2013-11-08 Antal sidor: 11
Granskning av Överförmyndarnämndens verksamhet Revisionsrapport KPMG AB Offentlig sektor Karlstad 201-11-08 Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund. Syfte 4. Avgränsning 5. Revisionskriterier
Läs merRiktlinje för hälsa och arbetsmiljö
STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje
Läs merRevisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en ekonomi i balans
s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område. Revisionen
Läs merRutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Eskilstuna kommuns arbetsplatser ska kännetecknas av en hållbar arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet syftar till att verka för hälsa och välbefinnande i fysiskt,
Läs merKommunstyrelsen antog den 4 februari 2015, 8, riktlinjer för fördelning av ansvaret för arbetsmiljöuppgifter i Uppsala kommun.
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer 2015-03-09 AMN-2015-0176 Arbetsmarknadsnämnden Ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom arbetsmarknadsnämnden Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden
Läs merLekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete
www.pwc.se Revisionsrapport Systematiskt arbetsmiljöarbete Lina Olsson, Cert. kommunal revisor Sandvikenhus AB Erika Brolin Januari 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 1.1. Inledning... 2 1.2. Bedömning...
Läs merNationella jämställdhetsmål
Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,
Läs merArbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )
Arbetsmiljöprocess Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2015-08-24) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-08-24 Dokumentansvarig: HR-avdelningen Senast reviderad:
Läs merKommunen ser över samtliga styrdokument för att göra dem tydligare och aktuella.
Tjänsteutlåtande 0 Östen Kommunstyrelsens kontor Datum 2014-08-21 Dnr fcs 2 1 SD Till Kommunstyrelsen Revidering av Arbetsmiljöpolicy Sammanfattning Kommunen ser över samtliga styrdokument för att göra
Läs merJämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018
Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-02, 127. Dnr KS 2015/106 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för chefer
Läs merHällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11
Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning och ansvarig nämnd 3 5. Revisionskriterier
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.
Läs merL! arienummar. Samtliga styrelser/nämnder bör vidta åtgärder för att säkerställa rutiner angående bisyssla så att riktlinjen följs.
HUDDINGE KOMMUN Revisorerna Till Kommunstyrelsen Samtliga nämnder Revisionsskrivelse 2012-12-17 HUDDINGE K.OMMUN Bam- och utbildningsförvaltningen Granskning av otillåtna bisysslor L! arienummar Diariepl~
Läs merBildningsförvaltningen
Jämställdhetsplan med inriktning mot likabehandling Bildningsförvaltningen augusti 2014 juli 2017 Fastställd av förvaltningschefen 2014-08-13 Handläggare: Maria Evald processledaree i jämställdhet Bildningsförvaltningen
Läs merRevisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs mer