RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

Transkript

1 EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Arbetsgivarens roll Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan... 4 Tillbud... 4 Arbetsmiljöinspektionen... 5 Försäkring Uppföljning Riskanalys/kartläggning av riskerna Hur drabbas de anställda? Vilka arbetsplatser drabbas av våld och hot?

3 1. Inledning Arbetsmiljöverkets föreskrift om våld och hot Våld och hot i arbetsmiljön 1993:2 lägger ett stort ansvar på arbetsgivaren, att arbetet skall i så stor utsträckning som möjligt ordnas så att risk för våld eller hot om våld förebyggs. Arbetsgivaren skall: Snabbt erbjuda hjälp och stöd till arbetstagare som blivit utsatta för våld och hot. Se till att de anställda har tillräcklig utbildning och har fått tydliga instruktioner om hur hot och våld ska hanteras. Utreda risker och vidtaga åtgärder. Organisera arbete och bemanning så att riskerna förebyggs. Dokumentera, utreda och rapportera händelser med våld och hot. Organisera och införa rutiner för hjälp och stöd till drabbade anställda. Det finns en mängd olika former och grader av direkta eller förtäckta hot och spontant eller planerat våld. Handlingarna kan vara provocerade eller oprovocerade och kan uppstå med eller utan varning. Våld och hot får dock inte ses som en oundviklig del av arbetet. Att bli utsatt för hot eller våld är omskakande och vi reagerar olika på händelsen. Processen tillbaka till arbetet kan gå relativt fort, men den kan också bli lång och svår. Att bli vittne till hur en arbetskamrat utsätts för hot, våld eller till och med fysisk skada kan också det innebära en stor psykisk påfrestning. Reaktionerna kan till och med vara starkare hos vittne än hos offret. Skuldkänslor är inte ovanliga. Vilka är benägna till att begå våldshandlingar och varför gör man det? Det finns inga direkta svar på dessa frågor, men man vet att de personer som lättast använder sig av fysiskt våld i pressande situationer har ofta låg självkänsla och inte sällan saknar de viktiga sociala färdigheter och utbildning. Riskerna att drabbas av våld minskar om man förstår vad som ligger bakom våldsamma reaktioner och handlingar. En våldshändelse sker ofta plötsligt och avviker från rutiner och mönster. Den går sällan helt att förbereda sig för och är därför i allmänhet mycket omskakande. 2. Arbetsgivarens roll Det skall finnas säkerhetsregler och handlingsplaner för att förebygga och hantera hot och våldsituationer, som skall träda i kraft vid en krissituation. Ansvarig för att nedanstående åtgärder vidtas är resultatansvarig chef. Åtgärder är att: Stödja den drabbade Tillkalla polis och ambulans Ordna läkarundersökning Göra polisanmälan Utse resesällskap till vårdcentral, sjukhus, läkare, polis eller hemfärd Besöka skadad på sjukhus 3

4 Se till att den drabbade har sällskap hemma för att undvika ensamhet Kontakta anhöriga Kontakta företagshälsovården för diskussion om hjälpbehov Samla övrig personal till information och samtal Tänk även på att den som har utsatts för våld är skyldig att vittna vid en ev rättegång. Det upplevs utav de flesta offren som obehagligt att behöva möta den skyldige öga mot öga. Därför kan den drabbade behöva ha en stödperson, ex arbetsledaren, arbetskamrat eller skyddsombud med sig under rättegången 2.1 Rapportering Anmälan Fyll i en rapport om våld- och hot som har skett på arbetsplatsen. Där skall framgå vem som blev drabbad, en beskrivning av händelsen och vilka anmälningar som har gjorts. Beskrivning kan innehålla uppgifter om ev misstänkt gärningsman, aktuella arbetsmoment ev ensamarbete, åtgärder efter händelsen, psykiska eller fysiska skador samt om händelsen bidragit till sjukskrivning. Rapporten skall vara ett hjälpmedel för att dels komma ihåg vad man gjorde vid ett visst tillfälle och dels för att kunna jobba vidare med förebyggande åtgärder så att detta inte händer igen. Arbetsskadeanmälan Blanketten för arbetsskadeanmälan skall fyllas i och lämnas in till Försäkringskassan. Detta är viktigt eftersom alla arbetsskador i sin tur skickas som kopia till Arbetsmiljöverket. Uppgifterna på anmälan används också för att föra arbetsskadestatistik. Tänk på att alltid kontakta skyddsombudet, som också ska skriva under anmälan för att visa att han eller hon känner till den. Kopia på anmälan lämnas till skyddsombudet och rapporteras vid förvaltningsråd. Tillbud Förekom inte något våld utan det var ett hot som blev uttalat, så skall detta anmälas som ett tillbud och analyseras av ansvarig arbetsledare på arbetsplatsen. Vilka liknande tillbud har inträffat? Varför har ingen blivit skadad? Vilka skador som kunde har inträffat? Brister i arbetsorganisationen? Brister i lokaler och utrustning Brister i underhåll och service? Brister i utbildning? Brister i kommunikation och information? Lämpliga förebyggande åtgärder? Vem som ska genomgöra förebyggande åtgärder och när de ska vara genomförda? 4

5 Arbetsmiljöinspektionen Allvarliga hot- och våldhändelser skall alltid anmälas till arbetsmiljöinspektionen, som är Arbetsmiljöverkets regionala organisation. Kravet återfinns i arbetsmiljöförordningen 2. Försäkring Efter våldsbrott med personskada, kan den drabbade få kollektivt avtalad ersättning för sveda, värk och men från Arbetsskadeförsäkringen AFA, kontakta personalavdelningen som har utsedda representanter för att informera om detta. Vid eventuella skador, så bör även den skadades försäkringsbolag kontaktas. En sådan kontakt kanske den skadade behöver hjälp med, se till att någon tar hjälper till med detta. 2.2 Uppföljning Uppföljning av en händelse som inträffat, bör ske inom 3 månader för att utröna om problem kvarstår. 2.3 Riskanalys/kartläggning av riskerna Det är viktigt att man som arbetsledare försöker att kartlägga ev risker om våld och hot på arbetsplatsen. Ställ er följande frågor och försök att svara på dem utifrån nuläget. Vilka är de allvarligaste riskfaktorerna på arbetsplatsen? Vad som kan inträffa? Vad som kan inträffa när flera olyckliga omständigheter uppstår samtidigt? Vilka skador som kan uppkomma? Sannolikheten för olika händelser? Vad bör arbetsplatsen och dess personal skydda sig emot? Hur bör säkerheten utformas? Vilka risker är acceptabla och inte? Vilka rutiner som behöver förbättras? Vem och när ev åtgärder skall genomföras? Känner alla anställda till riskerna? Känner alla anställda till de handlingsplaner som finns? Ta som vana att vid genomgång av skyddsronder/handlingsplaner som görs vid minst ett tillfälle varje år, att gå igenom dessa frågor. Arbetsplatsen kan ha förändrats under året rent organisationsmässigt eller att andra arbetsuppgifter har tillkommit. 5

6 3. Hur drabbas de anställda? Vi drabbas alla av olika symtom vid en krissituation. Förutom att vi tar hand om den som direkt är drabbad, så måste det finnas rutiner för hur man även hanterar händelsen på arbetsplatsen. Ett eftersnack ett informellt uppsamlingsmöte på arbetsplatsen direkt efter händelsen är viktigt. Intryck av händelsen summeras, situationen bearbetas och de berördas reaktioner kan få utlopp. Mötet blir även en bekräftelse på att chefen eller arbetsledare tar händelsen på allvar och respekterar sin personal. Arbetsplatsen bör fortsätta att bearbeta händelsen genom fler eftersnack och de bör då ledas av utomstående experter inom området. Första mötet bör planeras in inom några dagar efter händelsen. 4. Vilka arbetsplatser drabbas av våld och hot? Man kan naturligtvis inte säga var man kommer att drabbas av våld och hot, men man vet att inom vård, omsorg, skola och den sociala verksamheten drabbas man oftare än inom andra områden. Hur man bemöter detta och vilken planering man har är olika för varje område. Kommunen kan ha en generell policy, men rutinerna för hur det skall gå till vid en eventuell händelse skall göras för respektive verksamhet som sedan ska resultera i en handlingsplan. Det åligger därför varje nämnd/förvaltning att en sådan plan utarbetas och att den ligger till grund för fortsatt arbete med våld och hot på arbetsplatsen. 6