SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

Transkript

1 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14

2 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra arbetsplats Sid 5 3. Huvudpunkter i systematisk arbetsmiljöarbete Sid 6 4. Arbetsmiljöpolicy för Fridhems folkhögskola Sid 7 5. Roll- och ansvarsfördelning i arbetsmiljöfrågor Sid 8 6. Degelgering Sid Kartläggning Sid Uppföljning statistik Sid Utbildning arbetsmiljöfrågor Sid 14 Sida 2 av 14

3 1. Vad säger lagen? Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det skall finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till. Arbetsmiljöpolicyn och rutinerna skall dokumenteras skriftligt. Uppgiftsfördelning och kunskaper Arbetsgivaren skall fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren skall se till att de som får dessa uppgifter är tillräckligt många och har de befogenheter och resurser och den kompetens som behövs. Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. När riskerna i arbetet är allvarliga skall det finnas skriftliga instruktioner för arbetet. Chefer och arbetsledande personal skall ha de särskilda kunskaper som de behöver för sina uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Riskbedömning, åtgärder och uppföljning Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Sida 3 av 14

4 Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, skall arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas i fortsättningen. Arbetsgivaren skall varje år göra en skriftlig sammanställning av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud som inträffat i arbetet. Arbetsgivaren skall omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren skall också vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen skall anges när åtgärderna skall vara genomförda och vem som skall se till att de genomförs. Genomförda åtgärder skall kontrolleras. Arbetsgivaren skall varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om det inte fungerat bra skall det förbättras. Uppföljningen skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Företagshälsovård När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering, skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. När företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp anlitas skall den vara av tillräcklig omfattning samt ha tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för detta arbete. Föreskrifterna Föreskrifterna för systematisk arbetsmiljökontroll trädde i kraft den 1 juli Samtidigt upphävde Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1996:6) med föreskrifter om internkontroll av arbetsmiljön. Sida 4 av 14

5 2. En bra arbetsplats En god arbetsmiljö är av grundläggande betydelse för att Fridhems folkhögskola skall lösa sina uppgifter effektivt samt skapa en kreativ och stimulerande studiemiljö. Med arbetsmiljö menas allt det som påverkar oss i vårt arbete. Teknik, lokaler, utrustning, organisatoriskt klimat (information, kommunikation, beslutsnivå, motivation), ledarskap, arbetsgemenskap och arbetsmetoder är förutsättningar för vad människorna tillsammans åstadkommer, dvs. organisationens resultat. Både fysiska, psykiska och sociala faktorer ingår i begreppet arbetsmiljö. För arbetsgivaren är arbetsmiljön en fråga om att ta ansvar för de anställdas hälsa och trivsel för att kunna behålla bra och engagerade medarbetare. För arbetstagarna innebär en god arbetsmiljö t.ex. en trygg och säker arbetssituation, ett stimulerande arbete, möjlighet att påverka arbetsförhållandena, möjlighet till personlig utveckling och anpassning till människors förutsättningar. Vi är varandras arbetsmiljö Kamratskap och sammanhållning samt att bli accepterad som den man är och att ingå i en arbetsgemenskap, betyder mycket. Kontakten med arbetskamrater kan vara det som vi värderar högst av det som arbetet ger. Ibland kan arbetsuppgifter eller relationer på arbetsplatsen bli alltför påfrestande för någon. I sådana fall prövas vår förmåga att ge det stöd som behövs. Såväl chefer som medarbetare bör vara beredda att ställa upp och hjälpa till när någon har svårigheter. De flesta trivs med att arbeta tillsammans i arbetslag eller i grupp. I en starkt sammanhållen grupp finns gemenskap och självkänsla. När nya kommer in i gruppen får de arbeta sida vid sida med mer erfarna. Det gemensamma kunnandet ökar vilket kan bidra till ett bättre arbetsresultat. Vi är varandras arbetsmiljö och i samverkan kan vi arbeta med att påverka arbetsmiljön och arbetsförhållandena. En del i verksamheten Vi vet att förbättringar i arbetsmiljön även påverkar resultatet av verksamheten. Det är därför naturligt att arbetsmiljöfrågorna hanteras som en del av verksamheten. Att eftersträva integrering betyder att arbetsmiljöfrågorna skall samordnas med övriga verksamhetsfrågor. Det skall t.ex. ses som en naturlig del i vårt arbete att förbättra arbetsmiljön. En förutsättning för att detta skall fungera väl är att det finns en tydligt uttalad målsättning för arbetsmiljön. Målet för arbetsmiljön skall ingå i målen för verksamheten och samtliga på arbetsplatsen skall känna till dessa mål. Samverkan mellan chefer och medarbetare är en annan viktig förutsättning. Lika viktigt som det är att betona chefens ansvar för arbetsmiljöfrågorna är det att varje anställd i det dagliga arbetet visar ett personligt ansvar för arbetsmiljön. Sida 5 av 14

6 3. Huvudpunkter i Fridhems folkhögskolas systematiska arbetsmiljöarbete är: att arbetsgivaren skaffar sig en totalbild över arbetsmiljöförhållanden, kartläggning, att utreda skador och tillbud samt göra en årlig sammanställning av dessa, att ha rutiner för att fortlöpande kartlägga risker och brister, att ha ett tidsplanerat åtgärdsprogram / handlingsplan, att föra en årlig revision och dokumentation av internkontrollens uppläggning, resultat och genomförande, att ha mål och policy för arbetsmiljöarbetet, att fördela arbetsuppgifter, befogenheter och resurser, att klargör vems uppgift det är att fatta beslut i arbetsmiljöfrågor d v s på vilket sätt delegering av arbetsmiljöansvaret är genomförd, att ge utbildning, introduktion, instruktion och övrig information, kring aktuella hälsorisker och erforderliga skyddsåtgärder, anlita företagshälsovård om kompetens saknas inom organisationen för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller det fordras expertresurser. Förutom företagshälsovård finns möjlighet att anlita annan sakkunnig hjälp utifrån, verka för att några nya hälsorisker eller farliga arbetsuppgifter inte uppkommer. Detta är speciellt viktigt i samband med planering av nya verksamheten, vid förändring av organisation, lokaler eller arbetssätt, inköp av maskiner, eller material etc., upprätta en förteckning över vilka föreskrifter från Arbetsmiljöverket ( ) som är aktuella för er verksamhet samt beställ trycksakskatalogen från Arbetsmiljöverket, samla all dokumentation som rör internkontroll på en för alla känd plats för att underlätta arbete. Sida 6 av 14

7 4. ARBETSMILJÖPOLICY FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA I den dagliga verksamheten skall vi utveckla och vårda arbetsmiljön i god samverkan mellan arbetsgivare, anställda och kursdeltagare. Arbetet skall ge arbetstillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling i en arbetsorganisation som präglas av respekt för individen. Vi skall verka för hälsa och välbefinnande åt alla i såväl fysiskt, psykiskt och socialt avseende. Detta skall medföra att arbetsmiljön alltid är väl anpassad till såväl den anställde och kursdeltagaren som verksamhetens behov. INRIKTNINGEN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETET VID FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA Arbetsmiljöpolicyn skall spridas och göras känd i hela organisationen. Medarbetarna skall uppleva en god arbetskvalitet vad gäller fysiska, psykiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen. Arbetsmiljöarbetet skall bedrivas systematiskt och kontinuerligt och inriktas på att förebygga problem innan de uppstår. Risker och brister i arbetsmiljön skall identifieras genom olika typer av kartläggningar. Handlingsplaner med tydliga och mätbara mål skall upprättas för att eliminera eller minska riskerna. Genom fortbildning och delegering av ansvar skall arbetsmiljöarbetet integreras i arbetslagens dagliga verksamhet. Medarbetarnas kunskaper och erfarenheter skall tillvaratas på alla nivåer. Samtliga medarbetare skall ges fortlöpande kunskap om risker i arbetsmiljön och vad de skall iakttaga för att eliminera dessa risker. Varje medarbetare skall känna ett personligt ansvar. Det gäller inte bara att följa instruktioner och rutiner, utan också vara uppmärksam på och omedelbart rapportera eventuella risker och hot mot en god arbetsmiljö. Den som drabbas av nedsatt arbetsförmåga skall erhålla stöd som syftar till att arbetsförmågan och hälsan skall kunna återvinnas. En god arbetsmiljö hos oss kan ge våra kursdeltagare förebilder att medverka till bra arbetsförhållanden i sin framtida yrkesverksamhet. Sida 7 av 14

8 5. Roll- och ansvarsfördelning i arbetsmiljöfrågor. ALLMÄNT Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren huvudansvarig för arbetsmiljön och arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att den anställde utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren ansvarar också för tidiga åtgärder i form av arbetsanpassning och för rehabilitering. Arbetsuppgifter som innebär ansvar för att arbetsskador förebyggs i så stor utsträckning som möjligt ska tilldelas den eller de personer som i praktiken har möjlighet att överblicka verksamheten, organisatoriskt och ekonomiskt. Personen i fråga ska också ha reell möjlighet att ingripa mot olika olycksrisker. Skyddskommitté, huvudskyddsombud och linjeledare utgör stöd till arbetsgivaren. ANSVARSFÖRHÅLLANDE Rektor är huvudansvarig för arbetsmiljön vid Fridhems folkhögskola. Personalchefen ansvarar för arbetsmiljön på skolans olika enheter. Personalchefen är sammanhållande för övergripande arbetsmiljöärenden. Kursdeltagare skall likställas med arbetstagare där kontaktläraren likställs med arbetslagsledaren och linjeledaren likställs med personalchefen. Delegationsförutsättningar: Personalchefen skall: Ha erforderliga kunskaper i arbetsmiljöfrågor och tillgång till ny information. Vara förtrogen med Fridhems folkhögskolas arbetsmiljöpolicy. Åtgärda brister i arbetsmiljön vid den egna enheten. Erhålla en klar, tydlig och skriftlig delegation i vilken ansvarsområdet och beslutsbefogenheterna klart definieras. Bilaga: Roll- och ansvar 1. Då ovanstående förutsättningar är uppfyllda har personalchefen ett personligt ansvar. Om denne i någon situation inte anser sig kunna uppfylla detta ansvar, skall frågan returneras till rektor. Rektor ska ansvara för: Att arbetsmiljöarbetet organiseras på ett tillfredställande sätt. Att ekonomiska och personliga resurser finns, så att en tillfredställande arbetsmiljö kan uppnås på kort och lång sikt. Att regler utfärdas för fördelning av skyldigheter och befogenheter i arbetsmiljöarbetet. Att underställda chefer har erforderliga kunskaper om arbetsmiljöfrågor och kan fullgöra sina uppgifter inom arbetsmiljöverksamheten. Att genomföra planerings- och utvecklingssamtal med personalchefen minst en gång per år. Att tillse att arbetsmiljöarbetet årligen följs upp, utvärderas och vid behov revideras. Se till så att initiativ inom arbetsmiljöområdet stimuleras. Sida 8 av 14

9 Personalchefen (linjeledaren för kursdeltagare) ska: Följa utvecklingen på arbetsmiljöområdet. I samverkan med arbetslagen genomföra kartläggning och åtgärder, i enl. med detta dokuments innehåll, så att risker och brister upptäcks så snabbt som möjligt. Arbetsmiljöfrågan skall tas upp, som stående punkt på samverkansmötena, som varje arbetslag har med sin närmaste chef. Genomföra planerings- och utvecklingssamtal, medarbetarsamtal med samtliga fast anställda medarbetare minst en gång per år. Årligen i samråd med rektor upprätta handlingsplan på varje enhet, för åtgärder som inte omedelbart kan åtgärdas. Följa upp fastställda handlingsplaner. Svara för uppföljningen och redovisningen av de anställdas hälsotillstånd. I samråd med rektor ansvara för att nyanställda erhåller adekvat introduktionsinformation/utbildning. Ansvara för att arbetsmiljö arbetet bedrivs enligt de krav som ställs i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter. Att personal vid de olika enheterna informeras om nyheter och ändringar i föreskrifter, instruktioner mm samt planerade förändringar i verksamheten som kan påverka arbetsmiljön. Att inom sin enhet verka för en god kreativ studiemiljö såväl psykiskt som fysiskt såsom lokalvård, uppträdande, omtanke m.m. Stimulera initiativ inom arbetsmiljöområdet. Rapportera tillbud och skador till rektor. Medverka vid utredning av arbetsskador, tillbud samt vid ev. rehabiliteringsutredningar. Att rapportera till ordf. i skyddskommittén om instruktioner, trots uppmaningar, inte följs. Vara ordförande och sammankalla skyddskommittén. Enskilda kursdeltagare, medarbetare, kontaktlärare och enhetschefer ska: Aktivt medverka i arbetsmiljöarbetet genom att delta i arbetsmiljödiskussioner vid arbetslags-, personal- och verksamhetsmöten. Ta initiativ att med arbetsledningen, i första hand sin närmaste chef, diskutera såväl fysiska som psykosociala arbetsmiljöbrister och utbildningsbehov inom arbetsmiljöområdet. Bedriva arbete enligt de skyddsinstruktioner och andra skyddsföreskrifter som finns beträffande arbetsmetod och utrustning, samt i övrigt iaktta den försiktighet som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Verka för att en god arbets- och studiemiljö genomsyrar skolan. Skyddsombud ska: Företräda arbetstagarna. Verka för en tillfredställande arbetsmiljö. Vaka över att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen och utövar det systematisk arbetsmiljöarbetet m.m. Samverka med övriga chefer inom ledningsgruppen (rektor, personalchef). Sida 9 av 14

10 Huvudskyddsombudet ska: Samordna skyddsombudens verksamhet. Företräda skyddsombuden när det gäller frågor om arbetsmiljön som berör fler skyddsområden. I övrigt som skyddsombud enl. ovan. Skyddskommittén ska: Vara policyskapande, planerande, pådrivande och övervakande i arbetsmiljöfrågor. Framlägga och driva arbetsmiljöfrågor, som varit uppe vid på de olika arbetslagens samverkansmöten. Handlägga medbestämmandefrågor som berör arbetsmiljön dvs. alla beslut som är viktiga förändringar och berör arbetsmiljön. Sådana frågor kan t.ex. vara: investeringar, maskiner, utrustning, nya arbetsmetoder och arbetsorganisatoriska förändringar. Frågor om företagshälsovård, friskvård, handlingsplaner i arbetsgivarens internkontroll, inköp som kan föranleda ohälsa, utbildning rörande arbetsmiljön, arbetsanpassning och rehabiliteringsverksamheten på arbetsplatsen. I skyddskommittén 2013 ingår följande personer: Per Sköld, huvudskyddsombud Anders Vestergård, skyddsombud lärare Elev representant utsedd av elevkåren Daniel Unnerbäck, personalchef, sammankallande Roger Johansson, rektor, Sida 10 av 14

11 6. Delegering (Här följer ett exempel på delegering, som ska vara skriftlig) Jag, som formellt har arbetsgivaransvaret för arbetsmiljöfrågorna inom Fridhems folkhögskola, Svalöv delegerar härmed mitt arbetsgivaransvar för arbetsmiljöfrågorna inom. till verksamhetsområde, som i sin befattning namn som chef/arbetsledare inom den aktuella delen av organisationen har ansvaret för övriga beslut som i stor utsträckning påverkar arbetet och arbetsmiljön inom den berörda delen av organisationen. I den mån befogenheterna inte räcker till eller i tveksamma fall ska vederbörande tydligt hänskjuta frågan/frågorna tillbaka till mig, som då återtar ansvaret för den aktuella frågan. Vi har också kommit överens om vad som i detalj ingår i ansvaret och vad som krävs för att arbetsmiljöarbetet ska fungera väl, i enlighet med denna delegering. Bifogade blad anger vad som ingår i delegeringen och förutsättningarna för den. Datum Namn, den som delegerat ansvaret... Namn, den som ansvaret delegerats till. Namnförtydligande... Namnförtydligande Sida 11 av 14

12 7. KARTLÄGGNING (Ska alltid vara skriftlig, Under året bör checklistan utarbetas och förbättras. Anteckna synpunkterna och lämna till närmaste chef). Det systematiska arbetsmiljöarbetet utgår från att arbetsgivaren skaffar sig en totalbild arbetsmiljöförhållandena. Syftet är att göra riskbedömningar för att kunna planera förebyggande insatser. Bedömningarna ska röra både fysiska och psykosociala arbetsmiljöförhållanden. De aktuella miljöbelastningarna kan identifieras med stöd av nedanstående checklista. Kvantifieringen av miljöbelastningen kan t ex ske genom att man anger antalet personer som i liten, måttlig eller i hög omfattning är utsatta för respektive miljöfaktor. Detta kan antingen ske genom att personalen besvarar frågorna - via en frågeundersökning - eller att t ex miljöansvarig tillsammans med skyddsombud gemensamt bedömer omfattningen. Arbetsmiljökartläggning för arbetsplats/enhet: antal anställda... Hur många anställda på arbetsplatsen är utsatta för 1. Obekväma arbetstider, bristande arbetstidsalternativ 2. Olycksfallsrisker 3. Buller eller vibrationer 4. Dålig belysning eller besvärande synförhållanden 5. Värme, kyla, drag eller luftfuktighet 6. Damm, rök, gaser, ångor, mögel eller 1 mikroorga nismer 7. Jäktigt och stressigt arbete 8. Svårigheter att kunna påverka den egna arbetssituationen 9. Krokig, vriden, ensidig eller låst arbetsställning 10. Dåligt samarbetsklimat 11. Fysiskt eller psykiskt hot om våld eller repressalier liten omfattning måttlig omfattning hög omfattning (Checklistan ska utformas efter respektive arbetslags aktuella behov och återföras i detta dokument.) För Fridhems folkhögskola gäller följande: Område Hjälpmedel Tidsintervall Allmän kartläggning Checklista bilaga Vid varje samverkansträff inom arbetslagen/enheten. Ansvarig för arbetet: respektive linjeledare, köks-, internatchef, vaktmästare tillsammans med närmaste chef, pedagogisk ledare och ekonomichef. Skyddskommittén sammanträder efter behov, minst två gånger per år. Ansvarig för arbetet: rektor. Sida 12 av 14

13 8. Uppföljning statistik Uppföljningen omfattar främst kontroll av att vidtagna åtgärder lett till avsett resultat och att åtgärdsprogrammet följs. Efterhand som åtgärderna genomförs sker också en revision av programmet. Varje år ska arbetsgivaren följa upp arbetsmiljöarbetet för att skapa förbättringar. Skriftlig dokumentation ska ske om man har minst tio anställda. Den dokumentation som erhållits via de tre inledande aktiviteterna kan anses tillfredsställa föreskriftens behov av dokumentation. Efterhand som förändringar sker eller åtgärder genomförs så görs uppdateringar. Sammanställning över antalet olycksfall, sjukfrånvaro och personalomsättning Statistiken gäller fast anställda (ej långtidssjukskrivna). Fridhems folkhögskola har en stor mängd timanställda gästlärare. År Antal olycksfall Allvarligare tillbud Antal arbetssjukdomar Långtidssjukskrivningar Antalet sjukfrånvarodagar¹ / lärare 3,42 0 1,45 2,31 2,5 Antalet sjukfrånvarodagar¹ / kök /städ 0,36 2,6 13,0 4,57 Antalet sjukfrånvarodagar¹/ vaktmästare ,33 Antalet sjukfrånvarodagar¹/ kontor 3,83 0,57 0,8 0,92 Antal tillsvidare anställda (genomsnitt) 33² Sjukdagar per tillsvidare anställd, totalt 3,53 1,47 4,47 2,69 Personalomsättning, tillsvidare anställd % 6,1%³ 2,7% ³ Personalomsättningen är antalet avgångar i procent av genomsnittliga antalet anställda under året. Sida 13 av 14

14 9. UTBILDNING - ARBETSMILJÖ Att en gång ha fått introduktion och utbildning i arbetet, vilka arbetsmiljöriskerna är och hur man arbetar på ett säkert sätt, räcker oftast inte. Verkligheten förändras och kunskaperna behöver förändras i takt med den. Målsättning med arbetsmiljöutbildningen är att få det praktiska arbetsmiljöarbetet att fungera på ett bra sätt, att de chefer / linjeledare / personer som har fått arbetsmiljöuppgifter, och därmed arbetsmiljöansvar, delegerat till sig skall ha en sådan arbetsmiljöutbildning att de klarar att leva upp till sitt ansvar, att ge chefer, linjeledare, skyddsombud och skyddskommittéledamöter grundläggande utbildning i lagar och avtal som berör arbetsmiljön inom Fridhems folkhögskola, att regelbunden information till hela eller grupper av personalen hålls t.ex. om speciella arbetsmiljöproblem som alla behöver känna till eller som är specifika för vissa grupper. Detta kan ske efter behov eller lämpligast vid personalträffar i juni eller augusti. Sida 14 av 14