Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

2 Innehållsförteckning 2(10) Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 4 Struktur för uppföljning/utvärdering... 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 5 Uppföljning genom egenkontroll... 6 Samverkan för att förebygga vårdskador... 9 Riskanalys... 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 9 Hantering av klagomål och synpunkter... 9 Sammanställning och analys... 9 Samverkan med patienter och närstående... 9 Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalen-derår, 2. vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och 3. vilka resultat som har uppnåtts. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den.

3 Sammanfattning 3(10) Den nya patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) som började gälla från 1 januari 2011 ger vårdgivaren ett tydligare ansvar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Definitionen av vårdskada är Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Avvikelserapporteringen är ett verktyg i patientsäkerhetsarbetet. Syftet med rapporteringen är att öka kunskapen om riskfaktorer i vården och kunna vidta åtgärder. Det är viktigt att man i organisationen har en sk. Säkerhetskultur. Det innefattar att berörd personal förstår ansvaret för och vikten av att rapportera avvikelser. Att det finns en positiv attityd till att jobba med avvikelser. Avgörande komponenter är också ledningens engagemang i säkerhetsfrågor och hur övrig personal uppfattar ledningens attityd och agerande. Ett gemensamt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för vård och omsorg kommer att gälla fr.o.m 1 januari Det kommer att öka möjligheterna att ta ett helhetsgrepp kring arbetet med riskanalyser, egenkontroll och utredning av avvikelser. Om en allvarlig skada eller risk för allvarlig skada rapporteras så har vårdgivaren ansvar för att anmäla detta till Socialstyrelsen enlig lex Maria (Sosfs 2005:28) När det gäller avvikelserapportering i Kungälvs kommun så är rapporteringen av annat än avvikelser i samband med läkemedelshantering marginell. När Senior alert kommer att genomföras under 2012 kan vi få en annan kontroll över tillbud gällande bl.a. fall.

4 4(10) Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Allmänna övergripande mål, - Säker, förankrad avvikelsehantering inkl risker - Förebyggande arbete mot vårdskador - Involvering av patient och anhöriga - Tydliga processer för att leda, planera och kontrollera patientsä-kerheten, årshjul - Hur arbetsuppgifterna angående patientsäkerheten är fördelade inom verksamheten Rapportering av negativa händelser och tillbud är en skyldighet och ett ansvar för hälso- och sjukvårdspersonal i verksamheten och utgör en av grunderna för förbättrad patientsäkerhet. Det är viktigt att sammanställa och analysera avvikelserna och ge återkoppling till medarbetarna liksom att sprida kunskap till andra verksamheter. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Verksamhetschef Verksamhetschef är ytterst ansvarig för att det finns en patientsäker-hetsberättelse tillgänglig som beskriver föregående års patientsäkerhets-arbete. Berättelsen ska innehålla en beskrivning av vilka resultat vård-givaren har uppnått i sitt patientsäkerhetsarbete. Verksamhetschef är ansvarig för att den finns tillgänglig för allmänhet, patienter och andra vårdgivare och patientorganisationer. MAS och MAR Medicinskt ansvariga är ytterst ansvarig för att utarbeta riktlinjer för hur identifiering och analys skall genomföras för att reducera risker i vår-den, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. Medi-cinskt ansvariga är ansvariga för sammanställning av negativa händelser, tillbud och förslag med analys som sammanställs vid varje bokslut. Enhetschef Enhetschef är operativt ansvarig för att risker i vården undviks och i dialog med medarbetarna i enheten måste åtgärder omedelbart vidtas då risk föreligger. Enhetschefen är även ansvarig för avvikelserapportering samt att kontakt tas med legitimerad personal, Mar och Mas vid behov av fortsatt utredning och åtgärder. Legitimerad arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska Legitimerad personal har egenansvar i sin yrkesutövning och genom att aktivt bidra till utvecklingen av patientsäkerheten kan negativa händelser och tillbud minskas. Legitimerad yrkesutövare rapporterar skyndsamt till enhetschef vid risk i vården. Vid allvarliga tillbud skall kontakt tas med Mas eller Mar.

5 5(10) Omsorgspersonal Ansvar att följa rutiner och riktlinjer. Ansvar att rapportera risker och tillbud. Ansvar att efterfråga den kompetens som saknas för att kunna utföra arbetsuppgifter och att ej utföra arbetsuppgifter man ej har kompetens för. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Avvikelser har fram tills nu skrivits för hand och sedan bearbetats av MAS/MAR. Under 2012 kommer ett arbete påbörjas för att avvikelserna ska läggas in direkt i dator i verksamhetssystemet. Detta kommer att ge säkrare och mer komplett information samt ge MAS/MAR och enhetschefer lättare att ta del av materialet och bearbeta det. MAS/MAR kommer tillsammans med dataansvarig att ge utbildning till EC som i sin tur får bestämma vem/vilka på arbetsplatsen som ska lägga in avvikelserna. Hur uppföljningsarbetet av avvikelserna i verksamhetssystemet ska struktureras och vem som ska göra vad kommer också att påbörjas under året. Enhetschefen ansvarar för att gå igenom avvikelserapporten med berörd omvårdnadspersonal. Legitimerad personal ansvarar för att vidta åtgärder beroende på avvikelsen/tillbudets karaktär samt för att dokumentera i journal. Legitimerad personal ska informera patient/närstående om avvikelsen föranlett en negativ händelse eller tillbud. Medicinskt ansvarig utreder allvarliga avvikelser /tillbud och anmäler dem till Socialstyrelsen och Läkemedelsverket samt eventuellt till tillverkare och Hjälpmedelscentral. Medicinskt ansvarig utreder och bedömer om en Lex Maria-anmälan skall göras till Socialstyrelsen (på delegation från nämnden som är vårdgivare). Anmälan skall ha inkommit till Socialstyrelsen inom två månader efter att avvikelsen inträffat. Vid Lex Maria-anmälan gör Medicinskt ansvarig en anteckning i patientjournalen, om att patient eller närstående underrättats om Lex Maria-anmälan. Det ska även antecknas om information inte lämnats ut och anledningen till detta. Medicinskt ansvarig återkopplar till verksamheterna och tar vid behov kontakt med berörda parter. Medicinskt ansvarig sammanställer samtliga avvikelser och rapporterar dem i boksluten till nämnden samt Vård och äldreomsorgens ledningsgrupp. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 har främst handlat om avvikelsehantering. Att analysera avvikelser och hanteringen av dessa. Under 2012 är målsättningen att alla enhetschefer skall lägga in sina avvikelser i Treserva. Under hösten 2011 har förberedelser pågått för att möjliggöra detta. Under 2011 har arbetet med att lägga in avvikelser i Treserva imple-menterats på Rehabenheten. En översyn och revidering har skett av rutiner och riktlinjer för läkemedelshantering. För att förbättra och utveckla dokumentationen i Treserva har sedan sommaren en tvär professionell grupp arbetat med detta uppdrag.

6 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Beskriv vilken egenkontroll för ökad patientsäkerhet som genomförts samt i vilken omfattning och frekvens. Tabell 1. Registrerade avvikelser och skador under år 2009, 2010 och 2011 Avvikelse Läkemedelsavvikelser Rehab avvikelser Äldreguiden 2011 gällande områdena: Kompetens, Kontinuitet, Samverkan, Förskrivning av läkemedel, äldreboende och Förebyggande Kompetens Det ska, enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Omdömet visar andelen månadsavlönade undersköterskor, vårdbiträden och motsvarande (omsorgspersonal) som har adekvat yrkesutbildning och andelen sjuk-sköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster i förhållande till det to-tala antalet vård- och omsorgspersonal i äldreboende. 6(10) Kontinuitet Området lyfts fram som en viktig faktor för god kvalitet i flera olika undersökningar bland äldre personer. När kontinuiteten brister upplevs hjälpen som otrygg. Omdömet visar om äldre personer har möjlighet att fortlöpande träffa samma personal. Vi har mätt kontinuiteten på tre del-områden. Det första är andelen månadsanställd omsorgspersonal som arbetar 85 procent eller mer av heltid. Det andra är andelen av persona-len som slutat det senaste året. Det tredje är andelen av omsorgsperso-nalens arbete som utförs av timavlönade.

7 7(10) Samverkan Personer i äldreboende, har som alla andra personer, rätt att få träffa en läkare, när behov finns. Samverkan mellan kommun och landsting, mel-lan personalen på kommunens boenden och läkare i primärvården kan ske genom vårdplanering, där bland annat läkemedelsgenomgångar in-går. Äldre människor är mer känsliga för effekter och biverkningar av läkemedel, då kroppens förmåga att omsätta läkemedel försämras, sam-tidigt som organens känslighet för läkemedel ökar med stigande ålder. Omdömet visar omfattningen av läkarmedverkan i den vård och omsorg som kommuner och stadsdelar ger äldre personer i äldreboende. Vi har mätt läkartidens omfattning i äldreboende och äldre personers möjlighet att tillsammans med ansvarig läkare och vård- och omsorgspersonal fått överväga och ompröva sin läkemedelsbehandling. Syftet är att följa upp och kontrollera att behandlingen är individuellt anpassad till den en-skilde personens behov på ett optimalt sätt. Förskrivning av läkemedel, äldreboende Risken att drabbas av vårdskador på grund av olämplig eller felaktig läkemedelsbehandling är särskilt hög för den äldre människan. Omdömet visar förskrivningen av läkemedel till personer som är 80 år eller äldre och som bor i äldreboende. Vi har mätt förskrivningen med fyra indikatorer: andelen som har tio eller fler läkemedel, andelen med många (tre eller fler) olika psykofarmaka (lugnande och sömnmedel), andelen med olämpliga läkemedelskombinationer som kan leda till allvarliga biverkningar (D-interaktion), andelen med olämpliga läkemedel (antikolinergika). Socialstyrelsen listar här namnen på läkemedel med betydande antikolinerga effekter.

8 8(10) Förebyggande Ett systematiskt förebyggande arbete syftar till att identifiera risker som kan medföra skador. Omdömet visar förekomst av förebyggande åtgär-der för personer i särskilt boende. Vi har mätt kvaliteten på tre delom-råden. Det är andelen äldre personer i särskilt boende som inom loppet av sex månader har fått en bedömning av om risk finns för fall eller att personen ska utveckla trycksår eller undernäring eller om den äldre per-sonen redan är undernärd. Bedömningarna används som underlag för individuellt anpassade förebyggande åtgärder. Revision medicinering av äldre Revision december 2011 hur medicinering av äldre kvalitetssäkras Granskningen inriktas på att bedöma de övergripande riktlinjerna för kvalitetssäkring av medicineringen av äldre

9 Samverkan för att förebygga vårdskador 9(10) SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Genom SIMBAs ledningsgrupp och Närområdesgrupp med primärvård arbetas med samverkan för att förebygga vårdskada. Ny rutin för avvikelsehantering i SIMBA området. Möte med Kungälvs sjukhus angående individärende/ genomlysning PLASar ger en bättre planering och verkar även förebyggande. Riskbe-dömningar sker på så vis innan patienter kommer hem från sjukhus. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Om frågan om skyddsåtgärder kommer upp måste en riskanalys göras enligt Rutin för användning av skyddsåtgärder. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 All personal ska rapportera händelser av betydelse för patientens säkerhet. Legitimerad personal och personal med delegering är enligt lag skyldiga att rapportera en negativ händelse eller tillbud. Rutin finns för detta. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Under 2011 tydliggjordes det hur klagomålshanteringen skulle gå till och vilken blankett som skulle användas. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 I bokslut sammanställs avvikelser och förbättringsarbete. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Genom genomförandeplan blir den enskilde delaktig i sin omvårdnad. När det finns behov/önskemål från den enskilde blir anhöriga delaktiga. När behov finnes i individärende är det mycket kontakt med anhörig och patient. De är aktiva i planeringen av en säker vård.

10 Resultat 10(10) SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Under 2011 har arbetet varit inriktat på att lägga en grundläggande struktur för patientsäkerhetsarbetet skapa en Säkerhetskultur. Den nya patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) som började gälla från 1 januari 2011 ger vårdgivaren ett tydligare ansvar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Avvikelserapporteringen är ett verktyg i patientsäkerhetsarbetet. Syftet med rapporteringen är att öka kunskapen om riskfaktorer i vården och kunna vidta åtgärder. Det är viktigt att man i organisationen har en sk. Säkerhetskultur. Det innefattar att berörd personal förstår ansvaret för och vikten av att rapportera avvikelser. Att det finns en positiv attityd till att jobba med avvikelser. Avgörande komponenter är också ledningens engagemang i säkerhetsfrågor och hur övrig personal uppfattar ledningens attityd och agerande. Under 2011 genomfördes inga Lex Maria anmälningar. Övergripande mål och strategier för kommande år Under 2012 kommer ett arbete påbörjas för att avvikelserna ska läggas in direkt i verksamhetssystemet Treserva. Detta kommer möjliggöra bredare analys av avvikelser. Säkerställa kvalitén inom vård och äldreomsorg med Senior alert. Öka patientsäkerheten. Senior alert är ett kvalitetsregister som finns tillgäng-ligt via webben där varje person, 65 år eller äldre, registreras med risk-bedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, under-näring och trycksår. I mars 2012 startar Kungälv ett Kom-Hem-Team. Teamets uppgift blir att utifrån de individuella behoven skapa en trygg och ordnad tillvara i det egna hemmet direkt efter sjukhusvistelse. Kvalitetsuppföljningen 2012 i Vård och äldreomsorg åtgärder av ev. brister vid denna kontroll. Uppföljning av och ev. förbättringsarbete efter revisionsrapport; Medicinering av äldre.