Hantering av läkemedel
|
|
- Simon Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor
2 Innehåll 1. Bakgrund Regler och ansvar kring läkemedel Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd Kommunens ansvar för läkemedel Granskningsresultat Arbetet med läkemedelshantering Rutiner Kompetensutveckling av personal Avvikelsehantering Samverkan med läkare, landstinget i Kalmar län och apotek Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsanvändning Öppna jämförelser Stickprov i samband med granskningen Studie inom Regionförbundet i Kalmar län Revisionell bedömning Sammanfattad bedömning... 8 Bilaga Kalmar kommun
3 1. Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdlagen erbjuda en god och säker hälsooch sjukvård till dem som bor i särskilda boendeformer. Grunden för läkemedelshanteringen inom den kommunala hälso- och sjukvården är att den ska vara individuellt anpassad till den enskildes sjukdom och personliga förutsättningar. Enligt Socialstyrelsen har läkemedelsanvändningen bland äldre ökat påtagligt i kommunala särskilda boendeformer. Denna omfattande läkemedelsanvändning innebär enligt Socialstyrelsen en kraftigt ökad risk för oönskade interaktioner mellan olika läkemedel och biverkningar hos patienterna som kan innebära försämrad funktionsförmåga. Socialstyrelsen har även påtalat att förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre är ett allvarligt problem. Då förskrivning av läkemedel sker av läkare, som finns i landstingets organisation, behövs ett samarbete mellan läkare och omvårdnadspersonal i kommunen kring läkemedelsfrågor. Risk och väsentlighet: En felaktig läkemedelsanvändning och -hantering samt bristande avvikelserutiner kan innebära att säkerheten för de äldre vårdtagarna sätts i fara. Felaktig läkemedelshantering kan även innebära omfattande och onödiga kostnader för den enskilde och för samhället. Revisorerna i Kalmar kommun vill nu genomföra en granskning av kommunens läkemedelshantering till äldre samt samarbetet med landstinget kring läkemedelsanvändningen. Revisionsfråga Är läkemedelsanvändningen och läkemedelshanteringen till äldre ändamålsenlig? Kontrollmål antal och typ av förskrivna läkemedel per patient följer Socialstyrelsens rekommendationer det finns rutiner för samarbete med läkare och avtal om läkarinsatser som säkerställer en ändamålsenlig medicinförskrivning och administrering av läkemedel (ex. läkemedelsgenomgångar) och dessa tillämpas det finns system och rutiner för hantering av läkemedel samt rutiner för avvikelser kring läkemedel inom äldreomsorgen och dessa tillämpas. Metod och genomförande Dokumentstudier av kartläggning av läkemedelsanvändning till äldre (Öppna jämförelser) samt rutiner och riktlinjer för läkemedelshantering. Kalmar kommun 1 av 12
4 Intervjuer med ansvarig sjuksköterska vid 3 äldreboenden, 3 hemtjänstområden samt MAS 1. Vidare intervjuas en grupp av omvårdnadspersonal på respektive boende och hemtjänstområde (totalt 6 grupper) om tillämpning av rutiner samt avvikelserapportering. Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården samt Socialstyrelsens undersökningar av äldres läkemedelsanvändning utgör referensmaterial. Avgränsning Studien avgränsas till 3 särskilda boenden för äldre och 3 hemtjänstområden. Granskningen avseende ändamålsenlighet i förskrivna läkemedel avgränsas till av Socialstyrelsen genomförd kartläggning (underlag till Öppna jämförelser). Granskningen av den interna kontrollen avseende administrering av läkemedel och avvikelsehanteringen avgränsas till en översiktlig genomgång av äldreomsorgens system och rutiner och tillämpningen av dessa. 1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunal hälso- och sjukvård Kalmar kommun 2 av 12
5 2. Regler och ansvar kring läkemedel 2.1. Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd Huvuddelen av föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering finns reglerade i Socialstyrelsens författning SOSFS 2000:1 samt 2001:17. Under 2012 har Socialstyrelsen givit ut en ändringsförfattning (SOSFS 2012:9) som främst gör ett tillägg med krav på att erbjuda läkemedelsgenomgång för personer över 75 år och som är ordinerade fem eller fler läkemedel. Författningen gäller från den 1 september I de skärpta föreskrifterna anges att läkare har det yttersta ansvaret för läkemedelsgenomgångarna. Det anges även i författningen att om det finns behov ska en fördjupad läkemedelsgenomgång genomföras samt att personer som bor i särskilt boende och de som har hemsjukvård ska få läkemedelsgenomgång minst en gång per år. I slutet av år 2012 kommer Socialstyrelsen att ge ut en vägledning för läkemedelsgenomgångar som komplement till författningen. Sedan tidigare finns föreskrifter om delegation (SOSFS 1997:14). I denna regleras rätten och formerna för hur legitimerad personal kan delegera uppgifter exempelvis läkemedelsöverlämnande till annan omvårdnadspersonal Kommunens ansvar för läkemedel Kommunens ansvar för läkemedel är att hantera och administrera (ge) läkemedel samt rapportera effekter av läkemedel till ansvarig läkare. Läkemedelsordinationer och därmed läkemedelsanvändningen är ett ansvar som åvilar ansvarig läkare. Kalmar kommun 3 av 12
6 3. Granskningsresultat 3.1. Arbetet med läkemedelshantering Rutiner Det finns dokumenterade rutiner för läkemedelshantering i kommunen. Rutinerna finns samlade och omfattar: ordination, läkemedelsleveranser, iordningställande av läkemedel, överlämnande av läkemedel, kassation och retur, delegation, förvaring, hantering av narkotiska preparat, informationsöverföring samt avvikelsehantering. Rutinerna finns att tillgå i ett läkemedelskompendium och på kommunens intranät. Under 2012 har en revidering av rutinerna gjorts och en ny version kommer att distribueras inom kort. Rutinerna är kända av samtliga sjuksköterskor som har intervjuats och uppges i huvudsak tillämpas. Övrig vårdpersonal har i varierande grad kännedom om de skriftliga rutinerna. Vissa av de intervjuade hänvisar direkt till rutinerna medan andra är något osäkra. Dock känner alla väl till rutinerna kring delegation av läkemedel och beskriver att dessa tillämpas. Nyanställd personal får inte delegation förrän de arbetat i 4 veckor. Inom kommunen finns en läkemedelsgrupp som under MAS:s ledning arbetar med rutiner, kompetensutveckling mm Kompetensutveckling av personal I stort sett all tillsvidareanställd omvårdnadspersonal har genomgått en grundläggande utbildning kallad läkemedelskörkort (en halvdagsutbildning). Ny personal får motsvarande utbildning i samband med introduktionen. Nu har en fördjupningsutbildning påbörjats som har inriktning mot läkemedel vid diabetes. Sjuksköterskorna erbjuds utbildning via bland annat landstingets läkemedelskommitté och får löpande information från kommittén via nyhetsblad. Flera sjuksköterskor i kommunen har högskoleutbildning i förskrivningsrätt Avvikelsehantering Det finns dokumenterade rutiner för avvikelsehantering och dessa är kända av de som intervjuats. Samliga intervjuade uppger att de gör anmälningar när avvikelser inträffar. Vid en av de granskade enheterna beskrivs att avvikelserna under en period ökat. Avvikelserna har diskuterats av personal och åtgärder har vidtagits i form av förändrade rutiner för att komma till rätta med problemen. Nämnden har angett som mål att minska antalet läkemedelsavvikelser med 5 %. Läkemedelshantering utgör en stor andel av avvikelserna antalet, ca 250 st per år, har varit relativt konstat under de senaste åren. Vanligaste avvikelsen är att personalen har glömt att ge läkemedel. Totalt är det ca personer som får läkemedel genom kommunens personal i omfattning av 1-4 gånger per dag och alla dagar om året. Kalmar kommun 4 av 12
7 Samverkan med läkare, landstinget i Kalmar län och apotek Vid intervjuerna uppges att det finns en bra samverkan med läkare. Flera av läkarna uppges ha intresse för och engagerar sig i brukarnas medicinering (se nedan under rubrik läkemedelsgenomgångar). Det finns en överenskommelse mellan landstingat och kommunerna sedan juni 2011 inom ramen för Regionförbundet i Kalmar län, som omfattar årliga läkemedelsgenomgångar för alla personer inskrivna i den kommunala hälso- och sjukvården. Kommunen har ett avtal med apoteket som innebär att farmaceuter går igenom läkemedelshanteringen. Avtalet omfattar granskning av 20 enheter per år som väljs ut i samråd med MAS. Avtalet omfattar även utbildning kring läkemedel under 3 timmar för 25 sjuksköterskor. I samband med intervjuerna noteras att sjuksköterskorna upplever problem med läkemedelslistor vid utskrivning från sjukhuset. Det kan då förekomma att det finns journalanteckning på vissa ordinationer, omsorgstagaren själv kan ha en lista och det finns en tredje i Pascal (IT-systemet för apoteksdelade läkemedel). Sjuksköterskorna får lägga mycket tid på att eftersöka rätt och aktuell ordination Läkemedelsgenomgångar Vid flertalet av de granskade enheterna (framförallt i särskilda boenden) görs en läkemedelsgenomgång årligen för alla brukare som har så kallad E-dos (apoteksdelade läkemedel). I vissa fall beskrivs att genomgången görs av läkare tillsammans med sjuksköterska. Vid vissa enheter görs en mer genomgripande genomgång. Då förbereds genomgången genom en att omvårdnadspersonalen går igenom en checklista och i vissa fall med ordinerad provtagning. Vid genomgången medverkar brukaren och eventuellt anhörig, kontaktman (omvårdnadspersonal), sjuksköterska och läkare. Den senare modellen följer den vägledning som finns i överenskommelsen inom Regionförbundet i Kalmar län. I de fall läkare deltag vid läkemedelsgenomgångar uppger sjuksköterskorna att genomgångarna är mer systematiserade om läkaren har intresse för frågan. Flera av de som intervjuats (omvårdnadspersonal) uppger att de inte deltagit i läkemedelsgenomgångar. I höst har ett förbättringsprojekt påbörjats, som leds av landstinget men där vissa kommunsköterskor deltar. Projektet avser att utveckla läkemedelsgenomgångarna. Kalmar kommun 5 av 12
8 3.3. Läkemedelsanvändning Öppna jämförelser 2011 I SKL:s 2 Öppna jämförelser för äldrevården finns tre kvalitetsindikatorer kring läkemedel. För år 2011 framgår följande för Kalmar kommun: Läkemedelsgenomgångar Procentandel i särskilt boende som erhållit minst en läkemedelsgenomgång under de senaste 12 månaderna. 65 år och äldre Tre eller fler psykofarmaka Procentandel i särskilt boende som använder tre eller fler psykofarmaka. 80 år och äldre. 1 nov 2010 Olämpliga läkemedel Procentandel inom särskilt boende som använder långverkande bensodiazepiner, läkemedel med antikolinerga effekter, tramadol och/eller propiomazin. 80 år och äldre. 1 nov 2010 Kalmar 90 % (ranking 82 av 11,5 % (ranking 80 12,1 % (ranking 45 alla kommuner) av alla kommuner av alla kommuner) Riket 66 % 15,2 % 17,4 % Som framgår av tabellen har Kalmar kommun ett bättre resultat än riket för samtliga indikatorer Stickprov i samband med granskningen I samband med intervjuerna av sjuksköterskor har dessa i förväg fått gå igenom hur läkemedelsanvändningen är för de brukare som de har ansvar för. Detta har sedan diskuterats vid intervjun. De läkemedel som har diskuterats framgår av bilaga till rapporten och har hämtats ur Socialstyrelsens kunskapsöversikt. Av genomgången och diskussionerna framgår att det är få av de granskade enheterna och få brukare som har mer än 10 läkemedel i stående ordination. Medtas även läkemedel ordinerade vid behov är det något fler som har mer än 10 läkemedel. Det förekommer i mycket liten utsträckning läkemedel som neuroleptika och antiinflammatoriska smärtstillande preparat (NSAID). Där det senare förekommer är det främst korttidsbehandling (ca 3 veckor). När det gäller lugnande medel, antidepressiva medel och sömnmedel samt två av dessa i kombination, förekommer de i något större utsträckning. Oftast har dock dessa ordinationer diskuterats ingående vid förnyelse och vid eventuell läkemedelsgenomgång. Antidepressiva medel förekommer något mer i demensenheter. Vad gäller laxermedel förkommer detta relativt ofta som vid behovsläkemedel. Vid intervjuerna uppges att ordinationen vanligen har föregåtts av att man prövat kosttillägg med begränsat resultat. Främst är det omsorgstagare som har stående ordination av morfinliknande preparat (vanligen i palliativ vård) som har stående ordination av laxermedel. 2 Sveriges kommuner och landsting Kalmar kommun 6 av 12
9 Observera dock att ovanstående endast utgör stickprov och några helt generella slutsatser kan inte göras Studie inom Regionförbundet i Kalmar län Vid intervjuerna framkommer att Focus inom Regionförbundet i Kalmar län har genomfört en relativt heltäckande studie av äldres läkemedelsanvändning. Resultatet av den är ännu ej klar vid tiden för denna granskning. Kalmar kommun 7 av 12
10 4. Revisionell bedömning Granskningen har utgått från följande kontrollmål: antal och typ av förskrivna läkemedel per patient följer Socialstyrelsens rekommendationer det finns rutiner för samarbete med läkare och avtal om läkarinsatser som säkerställer en ändamålsenlig medicinförskrivning och administrering av läkemedel (ex. läkemedelsgenomgångar) och dessa tillämpas det finns system och rutiner för hantering av läkemedel samt rutiner för avvikelser kring läkemedel inom äldreomsorgen och dessa tillämpas Vår bedömning är att de stickprov som gjorts kring antal och typ av läkemedel i huvudsak följer Socialstyrelsens rekommendationer. Där förskrivningen avviker har detta varit föremål för bedömning i läkemedelsgenomgång eller vid ordinationsförnyelse. Nationella jämförelser visar, för de kvalitetsindikatorer för läkemedel som jämförs, att Kalmar har ett bättre resultat än riket särskilt för indikatorn olämpliga läkemedel. Det finns rutiner för samarbete med läkare och dessa följs. Systematiska läkemedelsgenomgångar enligt överenskommelsen inom Regionförbundet i Kalmar län sker regelbundet för en andel av brukarna. För andra görs en översiktlig läkemedelsgenomgång årligen. De brukare som i mindre utsträckning får läkemedelsgenomgång i nuläget är personer i hemsjukvård (ordinärt boende). I granskningen har noterats problematik med aktuella läkemedelslistor vid utskrivning från sjukhuset. Detta kan innebära en patientsäkerhetsrisk i den kommunala hälso- och sjukvården trots att bristen uppstått hos en annan vårdgivare. Det finns system och rutiner för läkemedelshantering och dessa är i huvudsak kända och tillämpas. Personalen har en god och aktuell utbildningsbas kring läkemedelshantering. Det finns även rutiner för avvikelser och dessa är kända. Antalet rapporterade avvikelser som rör läkemedel har varit relativt konstant de senaste åren Sammanfattad bedömning Vår sammanfattade bedömning är att det inom omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd finns en ändamålsenlig läkemedelshantering. När det gäller läkemedelsanvändningen finns i stickproven vissa avvikelser från Socialstyrelsens rekommendationer men vi bedömer att dessa avvikelser i huvudsak har varit föremål för ställningstagande vid läkemedelsgenomgångar eller ordinationsförnyelse. Kalmar kommun 8 av 12
11 Systematiska läkemedelsgenomgångar enligt överenskommelse inom Regionförbundet sker i nuläget inte för alla omsorgstagare. Det är angeläget att omsorgsnämnden följer utvecklingen av detta och vid behov påtalar till landstinget att överenskommelsen ska följas. Vidare bör frågan om problem med aktuell läkemedelslista vid utskrivning från sjukhus påtalas för landstinget. Detta behöver åtgärdas av landstinget för att inte det ska uppstå patientsäkerhetsrisker i den kommunala hälso- och sjukvården. Kalmar kommun 9 av 12
12 Bilaga Indikatorer för utvärderingen av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi. För de läkemedel som ingår i denna studie redovisar Socialstyrelsens kunskapsöversikt bl.a. följande information: Neuroleptika: Bör användas endast vid psykotiska tillstånd. Bör undvikas om inte särskilda skäl finns. Stark koppling finns till biverkningar som förvirring, kognitiva (intellektuella) störningar samt störningar på sociala funktioner och känslolivet. Andelen äldre som använder medlen ska vara så låg som möjligt. Lugnande medel: Beroendeframkallande medel, t.ex. bensodiazepiner som bör undvikas om inte särskilda skäl finns. Risk för dagtrötthet, balansstörningar och fall, kognitiva störningar, muskelsvaghet. Andelen äldre som använder medlen ska vara så låg som möjligt. Sömnmedel: Olämpligt till äldre mer än en månad utan omprövning. Risk för biverkningar t ex fallolyckor. Andelen äldre som använder medlen ska vara så låg som möjligt. Antidepressiva: Förekommer att antidepressiva läkemedel används utan grund och att äldre står kvar på medicinen lång tid utan att skäl för långtidsbehandling finns. Vanliga biverkningar är illamående, huvudvärk och yrsel. Andelen äldre som använder medlen ska vara så optimal som möjligt. NSAID: Antiinflammatoriska smärtstillande medel. Förskrivning till äldre kan ses vid smärttillstånd där inflammation saknas eller är obetydlig och där andra preparat är lämpligare. Olämpligt att intas dagligen under mer än 2-3 veckor. Risk för bl.a. magtarmblödningar, magsår, nedsatt njurfunktion, hjärtsvikt, kognitiva störningar mm. Andelen äldre som använder medlen ska vara så låg som möjligt. Laxantia/laxermedel. En hög användning av laxantia indikerar olämplig regim, d.v.s. att läkemedel ordineras på ett sådant sätt att det medför risk för biverkningar eller att behandlingen är verkningslös. Hög användning kan ifrågasättas eftersom det kan vara ett tecken på att kostfrågor och omvårdnadsaspekter behöver lyftas fram mer som ett alternativ till läkemedelbehandling. Polyfarmaci: Samtidig användning av flera läkemedel från samma läkemedelsgrupp eller inom/mellan läkemedelsgrupper, t ex samtidig användning av två eller flera psykofarmaka (se ovanstående fyra typer). Ökad risk för interaktioner och biverkningar. Effekten av läkemedelsbehandlingen blir svår att förutsäga och utvärdera. Socialstyrelsen anger att mer än fem läkemedel är polyfarmaci och en ökad risk för biverkningar och interaktioner. I SKLs Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet anser man att mer än tio läkemedel innebär avse- Kalmar kommun 10 av 12
13 värd/extrem polyfarmaci. (Korta kurer och vid-behovs-läkemedel inkluderat). Olämpliga preparat: Läkemedel med hög risk för biverkningar hos äldre bör endast användas om särskilda skäl finns. Det ska finnas en välgrundad indikation för att använda denna typ av medel. Neuroleptika, antidepressiva medel, lugnande medel samt sömnmedel har samlingsnamnet psykofarmaka. Användningen av dessa läkemedel vid kommunernas äldreboenden redovisas nedan. Kalmar kommun 11 av 12
14 Christel Eriksson Projektledare Stefan Wik Uppdragsledare Kalmar kommun 12 av 12
Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012
Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning till äldre Bollebygds kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund... 2 2.1. Revisionsfråga...
Läs merFörstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden
Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård
Läs merKramfors kommun. Revisionsrapport. Mars 2011. Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Certifierad kommunal revisor
Läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda boenden för äldre En samverkansgranskning mellan revisorerna i landstinget och kommunerna: Kramfors, Ånge och Örnsköldsvik Kramfors kommun Revisionsrapport
Läs merUppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden
Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merLöpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.
Läs merUppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland
Januari 2014 Jukka Törrö PwC Kommunal Sektor Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Oxelösunds kommun Bakgrund & revisionsfråga Våren 2012 genomförde PwC på uppdrag av revisorerna
Läs merKvalitetsgranskning av hälso- och sjukvård
Kvalitetsgranskning av hälso- och sjukvård Trollängen Förenade Care AB 2016-03-01 Kaija Partanen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Tyresö kommun / 2016-03-01 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetsgranskning
Läs merArbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Revisionskonsult Arbetet kring ensamkommande flyktingbarn Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Mårtensgården
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.
Läs merLOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS
16.2 2003-08-05 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS BAKGRUND Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Läs merLäkemedelsgenomgångar för äldre
Läkemedelsgenomgångar för äldre Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV55 2(17) Sammanfattning Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra
Läs merRiktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting
"ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...
Läs merDatum 2010-10-26 Referens Sida 1(3) IFO/Omvårdnadsförvaltningen Elisabeth Larsson elisabeth.larsson@kristinehamn.se Synpunkter på kommunrevisionens rapport angående granskning av äldres läkemedelsanvändning
Läs merkartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen
Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:
Läs merRiktlinje för läkemedelshantering
Dokumenttyp: Riktlinje Dokumentnamn: Upprättad: 2015-02-03 Övergripande läkemedelshantering Upprättad av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Kristina Nyckelgård Förankrad i: Ledningsgrupper VoÄ och AoS
Läs merRevisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013
Revisionsrapport Placering unga i av barn och familjehem Trelleborgs kommun Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2.
Läs merLÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Läs merTjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE
Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet
Läs merPalliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande
Läs merGenerell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Riktlinje Utgåva nr 2 sida 1 av 6 Dokumentets namn Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig
Läs merÄldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18
Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet
Läs merSammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva
Läs merKommunala Pensionärsrådet
Kommunala Pensionärsrådet Sammanträdesdatum 2011-05-13 Kl 09.00 12.00 Kommunhuset, rum 434 1 Sammankallat av: Ulla Ortuño Sekreterare: Ulla K Ortuño Ordförande: Närvarande Burhan Hussain Inga-Lis Sirenius
Läs merLäkemedel för äldre - samgranskning i Sörmland
Revisionsrapport Läkemedel för äldre - samgranskning i Sörmland Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor, Fredrik Alm, certifierad kommunal revisor, Bo Hovstadius, Kerstin Karlstedt samt Jukka Törrö
Läs merPatientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26
Patientbemötande i vården Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-01-26 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Eva Andlert, certifierad kommunal
Läs merYttrande över KPMG:s granskning över läkemedelshanteringen inom särskilda boenden för äldre i Luleå kommun
Allmänna utskottet 2012 08 14 57 8 Socialnämnden 2012 08 23 123 8 Dnr 2012/269 73 Yttrande över KPMG:s granskning över läkemedelshanteringen inom särskilda boenden för äldre i Luleå kommun Bilaga 1: Läkemedelshantering
Läs merArbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,
Läs merABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12
Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod
Läs merEgenkontroll avseende riskhantering
Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor
Läs merAnhöriga som ger omsorg till närstående
www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merRevisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1/3 Miljö- och säkerhetsenheten Mats E Persson 2015-04-21 Dnr: RS 2015-137 Regionsstyrelsen Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland Revisorerna i Region Östergötland (dåvarande
Läs merÖrebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13
Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Läs merProjekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012
Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar
Läs merSlutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Läs merRutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun
Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Följande rutiner har tagits fram utifrån de Skriftliga direktiv för att säkerställa kvalitén inom läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård som
Läs merSatsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen
Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Vansbromodellen Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merBeslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande:
BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-01-30 Dnr 8.5-37428/2013 E1(8) Avdelning mitt Sylvia Noren sylvia.norengivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 UPPSALA Ärendet Tillsyn avseende dosförpackade
Läs mer1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014
Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS
Läs merUtbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter
Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter Arbetsgrupp: Agneta Blomkvist, MAS Liljeholmens SDF Eeva Eriksson, MAS
Läs merTjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen
Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Utförare av kommunala insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen - Legitimerad personal, fr o m 2010-08-25 endast rehab-personal Fastställt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden
Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den
Läs merOlämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?
Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Eva Oskarsson geriatriker och medicinsk rådgivare Landstinget Västernorrland Västernorrland 242 740 invånare 7 kommuner 3 sjukhus - Sundsvall-Härnösand,
Läs merInformation om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har
Läs merSten Landahl. m r. r e. ta r
Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl ånga m r ö f ta r r e t n e i at Äldre p läkemedel rliga a f r ö f r a t r e t Äldre patien läkemedel Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merHammarö kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 4
Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 4 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden
Läs merRevisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun
Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Läs merPatientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Annika Fjällström MAS Vindelns kommun Antagen av Socialnämnden 2016 03 23 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merRapport med åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter.
1 (5) B0103 1.0 Medverkande Ahmad Rayegani, läkemedelsansv. ssk Ida Lorenzson, MAS Åtgärdsplanen skickad till anne-louise.vintberger@solom.se, verksamhetschef ahmad.rayegani@solom.se ida.lorenzon@sollentuna.se
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...
Läs merRegion Skåne i samverkan med Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Svalöv, Vellinge och Åstorps kommun. Revisionsrapport 6/2009
Revisionsrapport 6/2009 Region Skåne i samverkan med Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Svalöv, Vellinge och Åstorps kommun Uppföljning av granskning av samverkan kring vård och omsorg om äldre Bengt Sebring,
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merGranskning av privata medel/ kontanthantering Kalix kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Granskning av privata medel/ kontanthantering Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2
Läs merPalliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011
Socialförvaltningen Ann-Britt Christensen MAS Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2011. Syftet med lagen är att minska
Läs merLandstinget i Kalmar Län
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Landstinget Kalmar Län Landstinget i Kalmar Län Granskning av bisysslor Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund och syfte...3
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Upprättad av Eva Bladh, medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015-03-01 EVA BLADH MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA 1 Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merSocialstyrelsens tillsyn av öppenvårdsapotek
Socialstyrelsens tillsyn av öppenvårdsapotek Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska.
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014 Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. BAKGRUND 3 1.1 Patientsäkerhetslagen 3 1.2 Kvalitetsledningssystem 3 1.3 Patient lag 4 1.4
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings
Läs merLäkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008
Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Bjurholms kommun 09-01-03 1 09-01-03 2 09-01-03 3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte 4 Inledning 4 Uppdrag 4 Metod och genomförande 4 Medverkande 4 Sammanfattning. 5
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merErfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team
Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling
Läs merAnmälan av verksamhetsuppföljning av dagverksamhet för äldre med demenssjukdom 2011
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDRE, FUNKTIONSNEDS ATTA OCH KULTUR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR.1.2.1.-651/11 SID 1 (7) 2011-12-09 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08-508 15 047 Kerstin Medin
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merAnalys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre
RAPPORT februari 2015 Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre Sammanfattning 2014 är åttonde gången som öppna jämförelser skett inom äldreområdet och det femte året som SKL och socialstyrelsen
Läs merUtbildning i Läkemedelshantering lokal del
Utbildning i Läkemedelshantering lokal del Ansvar Ansvar: MAS medicinskt ansvarig sjuksköterska är ansvarig för att det finns säkra rutiner för läkemedelshantering och delegering och att de är kända Sjuksköterska
Läs merBollnäs kommun. Uppföljning av läkemedelsanvändningen. kommunens särskilda boenden. Revisionsrapport
Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda boenden Bollnäs kommun Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Uppföljning av läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda
Läs merRiktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen
Riktlinje 1/Läkemedelshantering Rev. 2014-12-18 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen
Läs merRevisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt?
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Tomas Samuelsson 2014-03-06 LiÖ 2014-297 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande
Läs merLäkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset ApoDos 180 000 användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering
Läs merRiktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering
Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 3 Grundutbildning läkemedelshantering och diabetes 4 Delegering
Läs merGranskning av intern kontroll
Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Finspångs kommun 2010-01-25 Karin Jäderbrink, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Bakgrund och revisionsfrågor...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Revisionsfrågor
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun 2013 Datum och ansvarig för innehållet; 20140217 Christina Norlander Verksamhetschef SHV Kramfors Kommun Mallen är framtagen av Sveriges
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012
Patientsäkerhetsberättelse för 2012 Datum:2013-03-01 Sophia Lehnberg, MAS Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur
Läs merLäkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga
Läs merGranskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik
www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och
Läs merDatum: 2009-03-11. 31 Läkemedel i äldrevården - en uppföljning (LS/1269/2007)
'-.. Jämtlands Läns Landsting UTDRAG UR PROTOKOLL Datum: 2009-03-11 Lr\NDSTINGSSTYRELSEN 31 Läkemedel i äldrevården - en uppföljning (LS/1269/2007) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingets revisorer har gjort granskning
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs merÄldres läkemedelsanvändning och avvikelserapportering vid kommunens äldreboenden
Revisionsrapport Äldres läkemedelsanvändning och avvikelserapportering vid kommunens äldreboenden Arvika, Eda, Hammarö, Filipstad, Karlstad, Kristinehamn, Kil, Munkfors och Årjängs kommun Landstinget i
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-25 Carina Persson Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier
Läs merEnkät 7.3. Kvalitetsindikatorer inom särskilda boendeformer
Enkät 7.3. Kvalitetsindikatorer inom särskilda boendeformer Till sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut. Välkommen att besvara års Kvalitetsenkät inom särskilda boenden. Enkäten besvaras av sjuksköterskor
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merHandlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län
Antagen av Vilgotgruppen 2011-02-18 Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund Läkemedelsrelaterade problem ligger bakom 30 procent av inläggningar på sjukhus av patienter
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende
BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande
Läs merSOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Läs mer