RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Transkript

1 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken till att äldre personer skadar sig och konsekvenserna blir ofta allvarliga som t ex frakturer, smärta, nedsatta funktioner, rädsla och försämrad livskvalitet. Fallskador bland äldre har länge uppmärksammats som ett stort folkhälsoproblem och utgör en del i patientsäkerhetsarbetet. Vissa fallförebyggande åtgärder är individuellt riktade och syftar till att snabbt identifiera personer med hög fallrisk och aktuella riskfaktorer samt att sätta in adekvata åtgärder. Andra åtgärder är mer generella och ingår som en del i systematiskt förbättringsarbete i all vård som berör äldre personer och andra vuxna med neurologiska eller kognitiva sjukdomstillstånd. Det är relationen mellan utförandet av aktiviteter, omgivningens utformning och individens förutsättningar som avgör om ett fall inträffar eller inte. Var för sig eller i kombination med varandra kan riskfaktorer orsaka fall. Riskfaktorer kan vara påverkbara eller icke påverkbara. Fallriskutredningen baseras på det samlade teamets undersökning, observation och analys. Uppgifter från patient och närstående inkluderas som viktiga komponenter. Teamet består av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och i förekommande fall kontaktperson, biståndshandläggare och enhetschef. Kontaktpersonens roll i teamet har visat sig vara mycket viktig när det gäller uppföljning och stöd till den äldre att genomföra ordinerad träning. Definition av fall Med fall menas en händelse där en person oavsiktligt hamnat på golvet eller marken, oavsett om skada inträffat eller ej. Detta innebär att det inte bara är när någon snubblat eller halkat som räknas som fall utan även då någon rullat ur en säng eller glidit ner på golvet. INDIVIDUELLA ÅTGÄRDER Screening inför fallriskbedömning Det finns två grupper som kommer att få besvara frågor. Det gäller personer som är 65 år eller äldre och vuxna med andra sjukdomstillstånd som kan ge ökad fallrisk. För båda grupperna gäller att de ska ha haft kontakt med arbetsterapeut, sjuksköterska, biståndshandläggare från kommunen eller sjukgymnast från primärvården. Följande frågor ska besvaras: - Har du fallit under det senaste året? - Är du rädd för att falla? 1

2 Som personal ska man också ställa sig frågan: - Tror jag som personal att personen har ökad risk för att falla? Jakande svar på någon av frågorna indikerar förhöjd fallrisk. Broschyren Enkla tips hur du undviker att falla delas ut. Personen tillfrågas om han/hon samtycker till vidare utredning. Om biståndshandläggaren har första kontakten lämnas meddelande till arbetsterapeut som tar kontakt med övriga medlemmar i teamet inklusive sjukgymnast från primärvården. En första kontakt kan också vara vid vårdplanering på sjukhus där riskbedömning gällande fall kan vara utförd på avdelningen. Riskbedömning bör i första hand vara dokumenterad i Meddix men ska annars efterfrågas vid vårdplaneringen. Vid inflyttning till särskilt boende ska en screening alltid göras och eventuella fallförebyggande åtgärder genomföras. Personer som redan är kända men på grund av ändrad status har fått ökad fallrisk screenas alltid och eventuella fallförebyggande åtgärder genomförs. Fallriskbedömning, planering och genomförande av fallförebyggande åtgärder Vid jakande svar på någon av frågorna gör teamet utredning med Downton Fall Risk Index (bilaga 1) i syfte att identifiera personer med hög fallrisk. En i teamet utses som ansvarig för att följa upp resultatet av åtgärderna. Personer med hög fallrisk som ej har hemsjukvård är Primärvårdens ansvar och kontakt tas med primärvården. Vid låg fallrisk, mindre än 3 poäng på Downton Fall Risk Index. Fallriskbroschyren Enkla tips hur du undviker att falla delas ut och gås igenom. Resultatet dokumenteras i journalen och teamet informeras. Vid hög fallrisk, 3 poäng eller mer på Downton Fall Risk Index, tas personen upp i teamet och en sammanfattande bedömning görs med utgångspunkt i respektive yrkesgrupps checklistor för fallriskbedömning. I de fall personen inte har kontaktperson ansvarar övriga i teamet för punkterna i den checklistan. Personer som får mindre än 3 poäng, men vid observation bedöms ha hög fallrisk pga någon enskild faktor omfattas av denna rutin. Checklistorna används som arbetsmaterial och resultatet dokumenteras i journalen. Bilagor 2, 3,, 5 och 6. Teamet ansvarar för att: Planera och genomföra de aktuella fall- och skadepreventiva åtgärderna för att förebygga, eliminera eller reducera risk för fall Utvärdera om åtgärderna har effekt Upprepa bedömning så snart status eller faktorer i omgivningen ändras En förutsättning för framgångsrikt fallpreventionsarbete är personens delaktighet. Personen ska samtycka till att fallriskutredning görs. Det är av stor vikt att fallrisk, fallriskfaktorer och insatta åtgärder diskuteras i dialog med brukaren och/eller närstående. De identifierade fallriskfaktorerna och åtgärder som vidtagits ska också vara kända och tillämpas av all personal. Resultatet av riskbedömningen samt åtgärder ska dokumenteras i journalen. 2

3 FLÖDESSCHEMA FALL )./!! 0 1/ *! 0 / "''#' ' 0 %*+, -!) '##! AVVIKELSERAPPORT "# $ %## &' $&# ( När fall inträffat skrivs alltid en avvikelserapport se lokal rutin. Alla avvikelser ska analyseras. Alla yrkeskategorier som deltar i arbetet med fall och fallskador har ett eget ansvar för analys av händelse och orsak samt åtgärder utifrån sitt yrkesansvar. Erfarenhet och kunskap ska spridas i verksamheten. LEX MARIA Om en vårdtagare i samband med vård, undersökning och behandling inom hälso- och sjukvården skadats vid förflyttning ska bedömning göras om det inträffade också ska anmälas till socialstyrelsen enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28). I de fall händelsen/avvikelsen föranletts av brister i säkerhetsanordningar eller tillsyn eller om annars omständigheterna kring händelsen/avvikelsen är av särskilt intresse utifrån förebyggande synpunkt. GENERELLA ÅTGÄRDER De generella åtgärderna ingår som en del i systematiskt förbättringsarbete i all vård som berör äldre personer och andra vuxna med neurologiska eller kognitiva sjukdomstillstånd. Exempel på generella åtgärder kan vara: Regelbunden utbildning av all personal om fallrisk- och fallskadeprevention Information/undervisning till vårdtagare och närstående angående att förebygga fall Undervisning och uppsökande verksamhet till äldre i kommunen Eliminering av risker i omgivningen och allmänna utrymmen som t ex dålig belysning, lösa sladdar och hala golv 3

4 Bilagor: 1. Downton fallriskindex 2. Checklista/åtgärd vid hög fallrisk Arbetsterapeut 3. Checklista/åtgärd vid hög fallrisk Sjuksköterska. Checklista/åtgärd vid hög fallrisk Kontaktperson 5. Checklista/åtgärd vid hög fallrisk Sjukgymnast 6. Sammanfattande fallriskbedömning Informationsbroschyr: Enkla tips hur du undviker att falla aspx Refenser: Gyllensvärd, H. Fallolyckor bland äldre En samhällsekonomisk analys och effektiva preventionsåtgärder. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; Malmö stad, Fou-enheten. Rapport 2007:1. Gör vi vad vi vet? Vet vi vad vi gör? en litteraturstudie om fallskador bland äldre i eget boende html Räddningsverket. Systematiskt arbete för äldres säkerhet om fall, trafikolyckor och bränder aspx Sveriges Kommuner och Landsting. Förebygg fall och fallskador i samband med vård Sveriges Kommuner och Landsting. Fallskador bland äldre, en sammanfattning av en kunskapsöversikt om fallskador

5 # $!## %.!5##5!'. 6!. - )!. - '#. - )#. -# %.. #' '., 7' ' )! '.!"#! %#! #,. % %!## ' 9':../ 7!##'# / +#') !# $ " "' '.';< ' # '## ' )')#'# / $)/# #!' '/!' ;#'#)) ' 6! ;) )# - );&' # % 2# &/ &'))';.'/ 2 # )/&')) ;.'/ #' '2 :! ' '9 # ;. '/.';* ' #= ' />&')! '! /!"#! ';' #! #''## ) # /.';'' #! #'5## ) # &/ >'#=)# &# # # ' ) # / 5