Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården År 2015

2 Luis Quiroga Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen

3 3/17

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Övergripande mål och strategier... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 7 Struktur för uppföljning/utvärdering... 7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 8 Uppföljning genom egenkontroll... 9 Samverkan för att förebygga vårdskador... 9 Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Resultat Fel! Bokmärket är inte definierat. Sammanfattning Övrigt Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. 4/17

5 Sammanfattning Vardaga bedriver vård och omsorg i särskilt boende samt daglig verksamhet. De personer som bor och vistas på verksamheterna har biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och den övervägande delen av insatser är enligt SoL Där Vardaga har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas. Lillsjögården har sedan 2013 arbetat med att ytterligare säkra inflyttningsprocessen där kontaktman och sjuksköterska har inflyttningssamtal med den boende för att säkerställa den individuella vården och omsorgen. Teammöten har hållits varje vecka där kontaktman, sjuksköterska, gruppchef, arbetsterapeut och sjukgymnast planerat och utvärderat den boendes situation, eventuella risker och olika behov. Sjuksköterskorna registrerar i Kvalitetsregister så som Senior Alert och Palliativa Registret samt arbetar på ett strukturerat sätt med uppföljning av riskpatienter. Kvalitetsrådet har kontinuerligt arbetat med avvikelser, synpunkter och olika förbättringsområden. I olika rådsfunktioner samt vid närståendeträffar har de boendes och närståendes synpunkter på vårt arbete fångats upp samt genom regelbundna möten med volontärer och pensionärsorganisationer SÄV. På Arbetsplatsträffar och avdelningsmöten har olika förbättringsområden diskuterats, vi har arbetat med resultat från undersökningar, tillsynen samt med uppgifter inför egenkontroll. Sjuksköterskorna har handlett och utbildat övriga medarbetare inom olika hälso- och sjukvårdsområden. Sedan hösten 2013 har sjuksköterskorna aktivt arbetat ute i och varit delaktiga i omvårdnadsarbetet och på så sätt handlett medarbetarna direkt i omvårdnaden. Detta har gett en ökad säkerhet för våra boende, ökad trygghet samt ökad tillgänglighet. Nutrition och riskbedömning har varit prioriterade områden men även trycksår och basala hygien rutiner. Sjuksköterskorna genomfört punktprevalensmätning vår och höst. Förutom de ordinarie kontrollerna av hygien har vi även gjort egna mätningar. Sjuksköterskor och alla omvårdnadsmedarbetare har fått utbildning av dietist om nutrition, mat och måltider. Logopeden har utbildat om tal, ät och sväljsvårigheter. Vi har i samarbete med Uppsala universitet haft dietiststudenter som gjort måltidsobservationer och sen utarbetades olika förbättringsförslag. Sjuksköterskor samt mat- och måltidsombuden har fått utbildning i särskilda kunskaper om nutrition för äldre. Medicinska vårdplaneringar erbjuds minst en gång per år till alla boende och där deltar även närstående om den boende som så önskar. 5/17

6 . Verksamheten beaktar resultaten av kvalitetsundersökningar i upprättandet av handlingsplaner för patientsäkerheten på Lillsjögården. Vardagas egen och Socialstyrelsens undersökningsresultat ligger till grund för handlingsplaner. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Q-maxit är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen. Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten. En trygg och säker hälso- och sjukvård erhålls genom ett systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Vardaga har satt upp mål och strategier som ett led i arbetet: Arbeta med att alla har kunskap om rapporteringsskyldigheten kring händelser, vårdsskada Arbeta för att alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation Säkerställa att alla boende har en risk- och preventionsbedömning när de flyttar in och att den revideras över tid och minst var 6e månad. Alla boende där man finner en risk ska ha en omvårdnadsplan upprättad och den ska följas och kontinuerligt följas upp och revideras Alla boende som samtycker, ska registreras i kvalitetsregister som Senior Alert och BPSD (vid demens) Säkerställ att alla boende får en bra sista tid i livet och att alla registreras i Palliativa registret som avlider på boendet. Säkerställa och effektivisera samverkan i vårdprocessen för den boende genom tydlig mötesstruktur och bra teamarbete mellan alla yrkeskategorier genom Vardagas Teammöten Säkerställ att de boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av en sjuksköterska med förskrivning Arbeta aktivt och konsekvent med personlig kompetensutveckling av alla medarbetare och frigöra den samlade kompetensen hos befintlig person Arbeta för en säker läkemedels- och delegeringsprocess Följa basal hygien i vård och omsorg Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten. Årligen görs också kompetensinventering och individuella kompetensutvecklingsplaner upprättas för att säkerställa att medarbetarna har relevant kompetens för att kunna utföra hälso-och sjukvårdsinsatser på ett säkert sätt. 6/17

7 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål. Affärsområdeschefen ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis. Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens. Verksamhetschefen ( 29) ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller ställda krav utifrån god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas. Vårdgivare (juridiskt bolag) är ansvarig för rapportering och utredning av vårdsskada. På kvalitetsavdelningen har vårdgivaren utsedda personer som har uppdraget att upprätta och utvärdera riktlinjer för hälso- och sjukvården samt inneha anmälningsansvar för allvarlig vårdsskada. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Alla medarbetare har kunskap om hur Vardagas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Vid risk för vårdsskada utreder vårdgivare och lämnar vidare till anmälningsansvarig. Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder. För att undvika vårdskador, arbetar verksamheten aktivt med riskanalyser och handlingsplaner. Varje månad följs kvalitet och patientsäkerhet i varje led i företaget och underlag för detta är tillgängliga kvalitetsdata. 7/17

8 Kvalitetsrådet träffas 10 gånger per år. I samband med dessa möten går vi genom statistik gällande avvikelser samt att pågående förbättringsmål följs upp. På alla avdelningar har vi under 2015 haft en rutin med att första gruppmötet varje månad har temat värderingar. På detta sätt förbättras delaktigheten för medarbetarna i kvalitetsarbetet. Inflyttningsprocessen: Ankomstsamtal genomförs när boende flyttar in. Vid samtalet medverkar ansvarig sjuksköterska sjukgymnast, arbetsterapeut och omsorgspersonal. Om den boende gett sitt samtycke välkomnas också närstående att delta. Riskbedömningar görs därefter enligt gällande rutin och genomförandeplan upprättas och uppdateras minst var 6e månad eller oftare om så behövs. Teammöten: Genomförs varje vecka på alla avdelningar. Sjuksköterskan leder dessa möten och alla yrkeskategorier är representerade vid mötena. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 På Lillsjögården har vi under 2015 arbetat med att förtydliga roller och ansvarsområden för samtlig omvårdnadspersonal. Vi har arbetet med förbättringar inom nutrition, mat och måltider bland annat genom att tidigt identifiera boende med risk för undernäring, utarbeta nya mellanmålsmenyer för hela verksamheten samt ge utbildning och information om nutrition för kostansvariga. Vi har genomfört mat och måltidsobservationer samt gjort en översyn av vilka förbättringsområden som ska prioriteras. Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet. Samtliga verksamheter deltar i PPM-studier gällande vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner och trycksår. Samtliga verksamheter ska registrera i Senior Alert där samtycke finns och i Palliativa registret. Lillsjögårdens sjuksköterskor har deltagit i informationsmöten om kvalitetsregistren samt fått handledning av huvudmannens kontaktperson för arbete i kvalitetsregistren. Två undersköterskor har gått introduktionsutbildning i BPSD. Samtliga medarbetare har fått utbildning i munhälsa och nutrition. Vi har genomfört egna hygienkontroller samt deltagit i PPM-studier i form av trycksårsmätning och basala hygienrutiner har rutinen för att säkerställa genomförda läkemedelsgenomgångar följts upp i samverkan med läkarorganisationen. Samtidigt följs våra mål och måluppfyllelse upp gällande avvikelser och förbättringsförslag. Även nya rutiner processas på kvalitetsrådet som fungerar som en remissinstans i framtagandet av lokala rutiner. Kvalitetsrådets minnesanteckningar finns sedan tillgängliga för all personal. Inträffade händelser/avvikelser följs upp på teammöten på respektive enhet, fallavvikelser handläggs av sjukgymnast/arbetsterapeut som utifrån analysen vidtar relevanta åtgärder. 8/17

9 Alla avvikelser stängs av Verksamhetschef (VC) vilket gör att VC har god kännedom om vidtagna åtgärder fortlöpande. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkerställa verksamhetens kvalitet. Egenkontroll har genomförts två gånger under det gångna året, maj och november. Egenkontrollen består av ett stort antal frågor som besvaras av verksamhetschefen tillsammans med legitimerade medarbetare. Frågorna besvaras i Q-maxit, IT-stödet för ledningssystemet Q-max. Syftet med egenkontrollen är att identifiera områden för förbättringsarbete i verksamheten. Utifrån egenkontrollen dokumenteras allt förbättringsarbete löpande i Förbättringsloggen i Q-maxit. Egenkontrollen utgör ett underlag för MAS/kvalitetsutvecklaren inför tillsyn. Tillsyn genomförs årligen av MAS utifrån hälso- och sjukvården. Tillsynen är en kontroll av efterlevnaden av riktlinjer, rutiner och en uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån identifierade risker och händelser. Lillsjögården har utifrån resultat från egenkontroll och kvalitetstillsyn tillsammans med MAS identifierat vilka åtgärder som ska prioriteras. Utifrån detta har fokus lagts på förbättringsarbete med sjuksköterskorna ansvarsområdesarbetet utifrån styrdokument, struktur i omvårdnadsarbetet samt fokus på områdena, dokumentation, nutrition och munhälsa Gruppcheferna kontrollerar sina avdelningar gällande dokumentation, signeringslistor som veckovis rapporteras till verksamhetschef. Vid förekomst av brister upprättas en handlingsplan för att komma till rätta med dessa. Egenkontrollfrågorna besvaras i samverkan med medarbetarna för att uppnå en större delaktighet. Resultaten från enkäter och kvalitetsregister kommuniceras till alla medarbetare på arbetsplatsträffar och i kvalitetsrådet. På samma sätt kommuniceras resultaten av tillsynen och granskningar. Utifrån resultaten diskuteras förbättringsområden som sedan läggs in och dokumenteras i Q-maxit. Uppföljning av dessa mål sker på kvalitetsrådets möten. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse Enligt gällande regelverk finns samverkansöverenskommelse upprättad med berörd läkarorganisation. Överenskommelsen reglerar insatsernas omfattning och innehåll bland annat avseende tillgänglighet, uppföljning av behandlingsinsatser, läkemedelsanvändning, medicinsk vårdplanering samt utbildningsinsatser till medarbetarna. Överenskommelse om läkarsamverkan ger förutsättning för tydlighet och ömsesidig förståelse. 9/17

10 Samverkansöverenskommelser finns mellan uppdragsgivaren och landsting, primärvård, slutenvård och andra enheter. Vilka överenskommelser och på vilket sätt dessa berör vår verksamhet regleras i avtalet med uppdragsgivaren. På Lillsjögården finns även en lokal överenskommelse om läkarsamverkan som uppdaterades och förnyades när ansvaret för läkarorganisationen övergick till Ekeby Hälsocenter. Avtal Vårdhygien Verksamheten har avtal med Vårdhygien som under 2015 genomfört utbildning för medarbetare i basal handhygien. Samverkan med uppdragsgivare Verksamhetschefen (och MAS i vissa fall) har under året haft regelbunden samverkan med uppdragsgivaren då man vid behov har följt upp hälso- och sjukvården när det gäller avvikelser, händelser och risker samt genomförda kvalitetsuppföljningar. Det har skett en omedelbar återkoppling då händelser inträffat eller synpunkter/klagomål från patient eller närstående har inkommit. Uppsala kommun kallar till utförarmöte tre gånger per år där information delges alla utförare. Äldreombudsmannen har besökt Lillsjögården vid behov eller minst en gång per år. Uppdragsgivaren gör regelbundna uppföljningar av Lillsjögårdens verksamhet bland annat genom inhämtning av uppgifter via tertialrapporter Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten Legitimerade medarbetare har tillsammans med omsorgsmedarbetare kontinuerliga uppföljningar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella instruktioner och ordinationer. Förutom samverkan i det dagliga omvårdnadsarbetet har Lillsjögården teammöten varje vecka där ingår representanter från de olika yrkesgrupperna: undersköterska, sjukgymnaster, arbetsterapeut samt sjuksköterska. Gruppchefen är samtalsledare på teammötet. Vid palliativ vård är sjuksköterskan koordinator. Vid välkomstsamtal när ny boende flyttar in samverkar sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och omsorgspersonal. Legitimerade medarbetare har tillsammans med omsorgsmedarbetare kontinuerliga uppföljningar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella instruktioner och ordinationer. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 För alla boende som flyttar in på Lillsjögården görs riskbedömningar avseende fall och nutrition. Även riskbedömningar för boende och för personalens arbetsmiljö i arbete hos de boende görs i samband med inflyttning och enligt gällande riktlinjer inom 14 dagar samt ADL bedömning inom 3 dagar. Handlingsplaner upprättas om risker har identifierats. 10/17

11 Två gånger per år kontrolleras att riskbedömningarna är genomförda på alla patienter enligt Ambeas rutin. Lokal rutin är upprättad under 2013 för att säkerställa att detta genomförs. Riskbedömningarna genomför i mars respektive september månad varje år. Avvikelser och rapportering av händelser följs också upp regelbundet på kvalitetsrådet. Alla avvikelser stängs av verksamhetschefen efter gjord bedömning att relevanta och tillräckliga åtgärder har vidtagits. För eventuellt framkomna brister upprättas därefter en handlingsplan för åtgärder som läggs in i förbättringsloggan som följs upp i kvalitetsrådet. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9 5 kap. 4 Rapportering av händelser/ Avvikelser Alla medarbetare har kunskap om hur Ambeas rutiner för rapportering av avvikelser fungerar och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När avvikelsen bedöms allvarlig rapporteras detta direkt till verksamhetschefen som i sin tur tar ställning om överordnad chef och uppdragsgivaren ska informeras omedelbart. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse tas direkt kontakt med MAS/kvalitetsutvecklare. All personal har tillgång till rapportering av avvikelser och händelser i Q-maxit. Inrapporterade avvikelser handläggs och följs upp av gruppchef och verksamhetschef. Under 2015 har Q-maxit förbättrats ytterligare och klassificeringen av avvikelser följer Socialstyrelsens klassificering. Alla allvarliga avvikelser går automatiskt direkt till Verksamhets-, region- och affärsområdeschefen via mail för att påskynda handläggningen av inrapporterade händelser/avvikelser. Utredning avseende allvarliga händelser/brister görs av Verksamhetschef som rapporterar till uppdragsgivaren, regionchef och för MAS. Varje månad tas statistik ut över rapporterade avvikelser i systemet och gås igenom på kvalitetsrådet. Om analysen visar behov av handlingsplan upprättas det då ett förbättringsförslag som läggs in i förbättringsloggan och följs upp både på Lillsjögården och på månatliga uppföljningar på Full Koll möten med regionchef. 11/17

12 Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Alla medarbetare har kunskap om Vardagas hantering av synpunkter och klagomål och alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda ett klagomål. Även dessa rapporteras i Q-maxit. Vid inflyttning informeras de boende och deras närstående om synpunktshanteringen och Vardagas kundombudsman. Skriftlig information lämnas i välkomstmappen. I månadsbrevet som verksamhetschef skriver varje månad upprepas informationen om synpunktshantering. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet. Återkoppling om åtgärd ska alltid ske snarast, utan fördröjning till berörd part. Verksamhetschefen och legitimerade medarbetare informeras snarast. Om klagomålet bedöms som allvarligt rapporteras detta direkt till överordnad chef, MAS/kvalitetsutvecklaren och uppdragsgivaren informeras omedelbart. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Genom analyser av statistik, resultat i rapporter, tillsyn, uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder, kan vi se mönster och identifiera brister i vår verksamhet på Lillsjögården. Statistiska uppgifter hämtar vi bland annat från kvalitetsregistren, vårt eget kvalitetsledningssystem, rapporter och undersökningar. Analyserna görs tillsammans på ledningsnivå, medarbetarnivå men även tillsammans med boende och närstående. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Samverkan med patient och närstående Vardaga arbetar med boende- och närståenderåd på varje verksamhet. Närståenderådet leds av verksamhetschefen och rådet träffas minst två gånger per år. Dessutom sker kontinuerligt närståendeträffar. För att förebygga och identifiera eventuella risker sker kontinuerligt individuella planeringar och uppföljningar tillsammans med patient och närstående. Vardaga har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende från våra verksamheter. Lillsjögården erbjuder regelbundet boende och närstående att lämna synpunkter och medverka till utvecklingen av vår verksamhet. Detta görs dels via samtal, boende- och närståenderåd samt vid de boende- och närståendeträffar vi har under året eller vid olika 12/17

13 aktiviteter där både boende och deras närstående deltar. Samverkan med boende och närstående görs också med stöd av våra volontärer. Anhöriga välkomnas också att delta i aktiviteter såsom midsommarfirande och pubafton och också de dagliga aktiviteterna som vår aktivitetsansvarig håller i. Vardaga har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 3 Antal avvikelser gällande hälso- och sjukvård tagna från Q-maxit för Frågeställning 2015 Läkemedel Utebliven dos 49 Dubbel dos 2 Felaktigt iordningsställande 12 Förväxling 14 Utebliven signering 26 Fall Fall i verksamheten 89 Frakturer pga fall (räknas manuellt) 0 Synpunkter och klagomål Synpunkter och klagomål 12 Trycksår Trycksår uppkomna inom verksamheten 2 13/17

14 Resultat 2015 Egenkontroll två ggr/år Loggkontroller Vård i livets slut En ökad kompetens gällande vård i livets slut för att säkra den boendes sista tid. Dokumentera i en omvårdnadsplan/n VP/LCP Rutiner och riktlinjer för vård i livets slut Utbildning för leg. Personal och palliativa ombud Använd palliativa registret Brytpunktsamtal skall genomföras och vårdsplan i livets slut upprättas. Registrering i palliativa registret Målet inte uppnått fullt ut. Ett viktigt område att arbeta vidare på under 2016 MNA (kost/ nutrition/vikt) Alla patienter ska ha en dokumenterad MNA bedömning Nyinflyttade patienter skall bedömas inom tre dygn Rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömnin g Kompetens hos hälso- och sjukvårds- och övrig personal. Handledning/utbildni ng i klinisk nutrition Riskbedömning vid inflytt och kostregistrering enligt rutin. Kosten anpassas efter boendes munhälsa och förmåga. Sjuksköterskan handleder omsorgspersonal. Munhälsa Alla boende ska erbjudas en god munvård Följa rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömnining Dokumentera i Senior Alert ROAG Handledning och utbildning i munvård Tandhygienist har mobil mottagning som besöker de boende två gånger per år. Handledning till kontaktpersoner gällande munvård ges av tandhygienisten vid dessa besök. 14/17

15 Inkontinens Alla boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av sjuksköterska med förskrivningsrätt Följa styrdokument och riktlinje Inkontinensråd har återkommande möten med sjuksköterska med förskrivningsrätt. Alla boende får en kartläggning av sina behov av inkontinenshjälpmedel enligt kvalitetssäkrad metod. Inkontinens är ett fokusområde för hela Vardaga % individuellt utprovade hjälpmedel för inkontinens. Målet är uppnått Samtycke till att registreras i kvalitetsregister Alla boende som samtycker, ska registreras i kvalitetsregister Följa styrdokument och riktlinje Alla boende eller deras närstående tillfrågas om registrering vid inflytt. Rehabiliterande synsätt Att förbättra boendes egen livskvalitet och funktionsförmåga fysiskt, psykiskt och socialt. Att hjälpa boende nå egen självständighet och delaktighet. Att skapa förutsättningar för egenvård. Rutiner och riktlinjer Kompetens hos HSL- och övrig personal. Följa den nationella värdegrunden för äldreomsorg. förhållningsätt som tar vara på de boendes förmågor och därmed bidrar till ökad självständighet och delaktighet Målet inte nått, fortsatt arbete under /17

16 Medicinsk En trygg och Rutiner för användning Öka medarbetarnas Antalet avvikelser Även detta omr åde är Teknisk säker av MTP. kompetens inom ökat sedan ständigt aktuell att Produkter användning av området föregående år till kvalitetssäkra MTP Anvisningar/manualer Manualer framtagna följd av att vi och förteckni ng över intensifierat detta Kompetens vilka produkter finns område under var utarbetad av rehab 0 % vård skador personal. Utbildning genomförd gällande handhavande av MTP produkter Sammanfattning. Medarbetarna har deltagit i följande utbildningar under 2015 Förflyttningsutbildning till all personal Brandutbildning Mat för äldre, kostombuden Basala hygienutbildning Utbildning för omsorgspersonal sårprevention Inkontinensutbildning, kvalitetssäkring av inkontinens skydd Handhavande av Medicinteknisk utrustning och funktionskontroll Följande tillsyn/granskningar har genomförts på Lillsjögården under 2015 Hygienrond Apoteksgranskning Kontroll av spoldesinfektorer Kontroll av sängar Kontroll av liftar Egenkontroll Uppföljning av verksamhet och entreprenadavtal Synpunkter/anmärkningar som framförts från granskarna har åtgärdats och förslag på förbättringar har lagts in i förbättringsloggan och genomförts. Övrigt 16/17

17 17/17