Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun
|
|
- Robert Eklund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun
2 Foto IBL
3 Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens samverkansgrupp 12 APT arbetsplatsträff 14 Utvecklingssamtal dialog mellan chef och medarbetare 16
4 Direkt inflytande Representativt inflytande Utvecklingssamtalet APT SG FSG CSG Bilden visar samverkan på olika nivåer. I samverkansgrupperna på enhets-, förvaltnings- och kommunnivå företräder de fackliga parterna medlemmarnas intressen. I utvecklingssamtalet och på arbetsplatsträffen har medarbetaren ett direkt inflytande i frågor som rör arbetsplatsen. Kommunikationen mellan de olika nivåerna har stor betydelse, där arbetsplatsträffarnas synpunkter och samverkansgruppens diskussioner utgör en del av underlaget inför arbetsgivarens beslut. 4
5 Inledning Samverkan och helhetssyn ger ett långsiktigt hållbart arbetsliv för alla medarbetare och en bra verksamhet för invånarna. Enköpings kommun och de fackliga parterna har ett lokalt avtal om samverkan, FAS 13, utifrån intentionerna i det centrala avtalet FAS 05. FAS står för Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. Detta dokument beskriver formerna och innehållet för det praktiska utförandet av samverkan inom Enköpings kommun. De olika nivåerna av samverkan inom Enköpings kommun är: CSG central samverkansgrupp FSG förvaltningens samverkansgrupp SG enhetens samverkansgrupp APT arbetsplatsträff Utvecklingssamtal På vilka nivåer samverkan sker inom Enköpings kommuns olika förvaltningar beslutas i respektive förvaltnings samverkansgrupp. För att tydliggöra hur de olika nivåerna av samverkan fungerar har denna folder tagits fram. Förhoppningen är att vi tillsammans ska skapa en effektiv verksamhet med god kvalitet för våra kommuninvånare. 5
6 Detta är samverkansavtalet Samverkansavtalet är en samordning av medbestämmandefrågor och arbetsmiljöfrågor. Grundläggande är att innan chefen fattar och verkställer beslut ska ärendet, i den utsträckning det är möjligt, behandlas på den arbetsplatsträff eller samverkansgrupp det berör. Arbetsgivaren är ansvarig för beslut och verkställighet i alla verksamhetsfrågor. Efter avslutad samverkan fattar arbetsgivaren beslut. Beslut i formell mening fattas därmed inte i samverkan, oavsett nivå. Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt paragraf 11, 19 och 38 i Medbestämmandelagen (MBL). Arbetssättet på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper ska präglas av att genom samråd nå enighet före beslut. Vid oenighet kan arbetstagarorganisationen begära förhandling enligt paragraf 14 i MBL. Denna begäran ska skriftligen lämnas till chefen senast sju dagar efter att samverkan avslutats. Om arbetstagarorganisation eller arbetsgivaren finner att en fråga inte lämpar sig för behandling i samverkan tillämpas MBL respektive AML (Arbetsmiljölagen) i sin helhet i den specifika frågan. Samverkan omfattar inte tvister, individärenden eller kollektivavtalsfrågor. I dessa frågor tillämpas MBL respektive AML i sin helhet. Samverkansgrupper bildar skyddskommitté enligt kapitel 6, paragraf 9 i AML och ska vara policyskapande i hälso- och arbetsmiljöfrågor. I arbetet ingår att planera, kontrollera och följa upp hälso- och arbetsmiljöförhållanden, det systematiska arbetsmiljöarbetet, arbetsanpassning och rehabilitering. Kommunikation mellan de olika nivåerna är en förutsättning för att få samverkanssystemet att fungera. 6
7 Samverkansavtalet är en samordning av medbestämmandefrågor och arbetsmiljöfrågor. Foto: Getty Images
8 CSG central samverkansgrupp Kommunledningens centrala samverkansgrupp, CSG, är Enköpings kommuns samverkansorgan i övergripande frågor. Den centrala samverkansgruppen har ansvar för att samverkanssystemet fungerar och ska stödja och uppmuntra samarbetet på förvaltningarna. CSG ska vara mål- och policyskapande kring utveckling och utbildning inom arbetsmiljöområdet och inom frågor som för företagshälsovården. CSG ska verka för att arbetsmiljöarbetet bedrivs förebyggande. Dagordning för CSG: val av justerare kompetensförsörjning föregående protokoll styrdokument ärenden från KSAU ekonomi och budget rapporterade ärenden från förvaltningssamverkan lönebildning arbetsmiljö och hälsa övergripande chefstillsättningar företagshälsovård övriga frågor organisations- och personalförändringar mötet avslutas. Till höger en illustration över CSG:s deltagare, funktion, typ av ärenden och upplägg. 8
9 CSG kommunövergripande Deltagare Kommundirektör Personalchef Fackliga representanter Huvudskyddsombud Sakkunniga eller särskilt berörda kan bjudas in Funktion Regelbundna träffar mellan arbetsgivare och fackliga företrädare i övergripande medbestämmande och i arbetsmiljöfrågor. Ersätter förhandling och information enligt MBL paragraf 11,19 och 38. Om enighet inte kan nås kan förhandling begäras enligt MBL paragraf 14. CSG bildar skyddskommitté på övergripande nivå. Ärenden Kommungemensamma frågor kring: - Arbetsmiljö och hälsa - Budget och ekonomi - Mätningar och revisioner (till exempel medarbetarenkäter och lönekartläggning) - Arbetsskador och tillbud - Policier och riktlinjer - Delegationer - Projekt - Risker, tillbud och skador - Riskanalyser och handlingsplaner - Diskriminerings- och mångfaldsfrågor - Uppföljning av nyckeltal - Övriga aktuella frågor Upplägg - Minst nio gånger per år - Kallelse skickas minst sju kalenderdagar före aktuellt datum - Aktuella ärenden ska framgå av kallelsen - Förslag till beslut ska framgå av kallelsen eller bifogade dokument - Sammanträdena protokollförs av arbetsgivaren 9
10 FSG förvaltningens samverkansgrupp Förvaltningens samverkansgrupp, FSG, behandlar frågor som är förvaltningsövergripande eller som påverkar fler än ett verksamhetsområde inom förvaltningen. Frågor som är av kommunövergripande karaktär lyfts till den centrala samverkansgruppen, CSG. Dagordning för FSG: val av justerare föregående protokoll ärenden från nämnd rapporterade ärenden från APT eller SG organisations- eller personalförändringar styrdokument (policier, riktlinjer, rutiner) ekonomi och budget arbetsmiljö och hälsa verksamhetsfrågor övriga frågor mötet avslutas. Till höger en illustration över FSG:s deltagare, funktion, typ av ärenden och upplägg. 10
11 FSG förvaltningsövergripande Deltagare Förvaltningschef Fackliga representanter Skyddsombud Sakkunniga eller särskilt berörda kan bjudas in Funktion Förvaltningsnivån i samverkan hanterar frågor av förvaltningsövergripande karaktär som till exempel budget, riktlinjer och ställningstagande liksom organisationsfrågor, utveckling och förändringar av verksamheten. Ärenden Förvaltningsgemensamma frågor kring: - Arbetsmiljö och hälsa - Budget - Prioriteringar - Mätningar och revisioner (till exempel medarbetarenkäter och lönekartläggning) - Policier och riktlinjer - Arbetsskador och tillbud - Delegationer - Bemanningsfrågor - Projekt - Risker, tillbud och skador - Skyddskommittéfrågor - Uppföljning av nyckeltal - Diskriminerings- och mångfaldsfrågor - Riskanalyser och handlingsplaner - Organisation - Övriga aktuella frågor inom verksamheten Upplägg - Minst åtta gånger per år - Mötena ska hållas inför nämndsammanträden - Kallelse skickas minst sju kalenderdagar före aktuellt datum - Aktuella ärenden ska framgå av kallelsen - Förslag till beslut ska framgå av kallelsen eller bifogade dokument - Sammanträdena protokollförs av arbetsgivaren 11
12 SG enhetens samverkansgrupp Enhetens samverkansgrupp, SG, behandlar alla övergripande frågor inom ansvarsområdet eller frågor som påverkar medarbetare vid flera arbetsplatser. Frågor som är av förvaltningsövergripande karaktär lyfts till FSG, förvaltningens samverkansgrupp. Dagordning för FSG: val av justerare föregående protokoll ärenden från nämnd rapporterade ärenden från APT arbetsmiljö och hälsa organisations- och personalförändringar styrdokument (policies, riktlinjer, rutiner) ekonomi och budget verksamhetsfrågor övriga frågor mötet avslutas. Till höger en illustration över SG:s deltagare, funktion, typ av ärenden och upplägg. 12
13 SG enhetens samverkansgrupp Deltagare Ansvarig chef Fackliga representanter Sakkunniga eller särskilt berörda kan bjudas in Funktion Alla frågor som påverkar styrning och utveckling av verksamheten ska hanteras i samverkan mellan arbetsgivare och fackliga representanter. Ersätter förhandling och information enligt MBL paragraf 11, 19 och 38. Om enighet inte nås kan förhandling begäras enligt MBL paragraf 14. SG bildar skyddskommitté för berört verksamhetsområde. Ärenden Upplägg Verksamhetsspecifika frågor kring: - Arbetsmiljö och hälsa - Budget - Prioriteringar - Delegationer - Bemanningsfrågor - Projekt - Risker, tillbud och skador - Uppföljning av nyckeltal - Arbetsskador och tillbud - Diskriminerings- och mångfaldsfrågor - Riskanalyser och handlingsplaner - Organisation - Övriga aktuella frågor inom verksamheten - Minst sex gånger per år - Kallelse skickas minst sju kalenderdagar före aktuellt datum - Aktuella ärenden ska framgå av kallelsen - Förslag till beslut ska framgå av kallelsen eller bifogade dokument - Sammanträdena protokollförs av arbetsgivaren 13
14 APT arbetsplatsträff Syftet med arbetsplatsträffen är att skapa ett forum för dialog och information mellan medarbetare och chef för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Målet med arbetsplatsträffen är att öka medarbetarnas inflytande och ansvarstagande på den egna arbetsplatsen. Arbetsplatsträffen ska ta tillvara tankar och idéer hos alla medarbetare för en väl fungerande verksamhet och en god arbetsmiljö. Alla som har sitt huvudsakliga arbete förlagd till arbetsplatsen ska delta. Fackliga företrädare har möjlighet att lämna information i samband med arbetsplatsträffen. Dagordning för APT: föregående minnesanteckningar arbetsmiljö och hälsa organisations- och personalfrågor styrdokument (policier, riktlinjer, rutiner) ekonomi och budget verksamhetsfrågor övriga frågor mötet avslutas. Till höger en illustration över APT:s deltagare, funktion, typ av ärenden och upplägg. 14
15 APT arbetsplatsträff Deltagare Ansvarig chef Alla medarbetare Funktion Arbetsplatsen bildar en viktig grund för samverkanssystemet. Så många frågor som möjligt ska behandlas av dem som berörs i sitt arbete. Ärenden Arbetsplatsgemensamma frågor kring: - Arbetsmiljö och hälsa - Budget och ekonomi - Prioriteringar - Arbetsskador och tillbud - Policier och riktlinjer - Projekt - Organisation - Bemanningsfrågor - Övriga aktuella frågor Upplägg - Minst sex gånger per år, om inte annat bestäms på arbetsplatsen - Kallelse skickas minst sju kalenderdagar före aktuellt datum - APT dokumenteras genom minnesanteckningar som SG eller FSG får del av 15
16 Utvecklingssamtalet APT Utvecklingssamtal dialog mellan chef och medarbetare Dialog mellan chef och medarbetare ska ske kontinuerligt i arbetet och genom regelbundet återkommande utvecklingssamtal. Utvecklingssamtalet ska vara väl förberett, strukturerat och blicka både tillbaka och framåt. Varje medarbetare i Enköpings kommun har rätt till minst ett utvecklingssamtal per år. Syftet med samtalet är att ge återkoppling och att utveckla både individen och verksamheten. Till höger en illustration över utvecklingssamtalets deltagare, funktion och upplägg. 16
17 Utvecklingssamtal Deltagare Ansvarig chef Medarbetaren Funktion Frågor som för verksamhetens mål, den enskilde medarbetarens prestation, utveckling, medverkan och delaktighet i verksamhetens utveckling. Även hälso- och arbetsmiljöarbete samt medarbetarens möjligheter att påverka sin arbetssituation. Upplägg - Minst en gång per år - Utgår från Enköpings kommuns modell för utvecklingssamtal 17
18 HR-avdelningen
Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun
Information Samverkan, hälsa och arbetsmiljö Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Förutsättningar för samverkan 6 Utvecklingssamtalet individen i samverkan 9 Arbetsplatsträffen grunden för samverkan
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen
AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun
AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna
Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.
Samverkan i Sotenäs Kommun Gemensamma utgångspunkter Parterna i samverkansavtalet för är överens om att gemensamt sträva efter att: skapa ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö där inflytande,
Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB
Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)
Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun
1 2013-08-26 Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har
KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN
ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala
Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun
Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö
FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5
FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden
Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal
1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.
Samverkansavtal Lunds kommun
1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga
VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE
Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.
FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser
FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92). Inledning Samverkan avser främst Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML). Medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor
KS 2008/10 Hidnr
KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2008-02-01 KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2 Samverkansavtal i Håbo kommun Övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning
Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01
Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3
Samverkansavtal Utgångspunkter
Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning
FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter
1(5) 2011-06-15 FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter Dessa tillämpningsföreskrifter har tillkommit för att förtydliga vad som framgår av FAS-avtalet. Till tillämpningsföreskrifterna
SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN
SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN Samverkansavtal i Orsa kommun LEIF JOHANSSON/BILDARKIVET.SE FAS står för Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. Det är ett centralt avtal som slutits mellan Sveriges Kommuner
Samverkansavtal för Malmö högskola
Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
Samverkansavtal i Kungsörs kommun
Samverkan ska utmärka alla verksamheter Samverkan syftar till lösningar i samförstånd Samverkan är allas ansvar Samverkansavtal i Kungsörs kommun Samverkan ska utmärka alla verksamheter För att uppnå kommunens
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08
1 Lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Parterna sluter lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun enligt bilaga. 2 Avtalet gäller fr o m 060701 tills vidare med en
Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)
Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,
Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar
www.sigtuna.se 1. INLEDNING Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som kännetecknas
Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 2.4.1 RGK Samverka och förhandla Område: Arbetsgivarfrågor Giltig fr.o.m: 2018-06-18 Faktaägare: Monica Ranstad, förhandlingschef HR Fastställd av: Caroline
LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet
VERKSAMHETSUTVECKLING 2013 LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun för att öka inflytande och delaktighet Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet...
SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad
SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna 1 Innehåll Parterna träffar lokalt samverkansavtal. 2 Bilagor I avtalet ingår
Skellefteå kommuns Samverkansavtal
2017 Skellefteå kommuns Samverkansavtal för att öka inflytande och delaktighet www.skelleftea.se Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet... 5 Medarbetarsamtalet...
Förhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter Samverkan är ett medel för att uppnå en bra verksamhet och ett långsiktigt hållbart arbetsliv. En fungerande samverkan förutsätter kommunikation mellan såväl
Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)
Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna
Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland
1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. i Växjö kommun
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Växjö kommun INNEHÅLL 04 06 10 12 20 24 28 Inledning Förutsättningar för samverkan Medarbetarsamtalet individen i samverkan Arbetsplatsträffen grunden för samverkan Samverkansgruppen
Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2010:2-026 Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-08 16 1 LOKALT SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Avtalet bygger på en samsyn om samverkan
LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA
2007-06-12 Dnr PA 10-2007/201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad 20060215. Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning
Lokal samverkansöverenskommelse. för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010
Lokal samverkansöverenskommelse för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010 SAMVERKAN GÖTEBORG 1 Samverkan Göteborg är ett lokalt kollektivavtal igenom vilket formella rättigheter och skyldigheter enligt medbestämmandelagen
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02 Parter: Polismyndigheten i Stockholms län OFR/P OFR/S Jusek SEKO Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
Förhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Utmaningar som kräver annat tankesätt
Utmaningar som kräver annat tankesätt Rekryteringsutmaningen Kräver utveckling av verksamhet, organisation, arbetssätt och ökad digitalisering Sjukfrånvaron Kräver förebyggande samt hälsofrämjande arbetsmiljöarbete
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05 1. Bakgrund 2005-04-01 tecknades ett centralt samverkansavtal FAS-05 (Förnyelse-Arbetsmiljö- Samverkan). Avtalet är en utveckling av och ersätter de tidigare centrala avtalen
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN
1 2012-02-24 LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande
ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE
Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet
Samverkansavtal 2005-05-09
2005-05-09 Samverkansavtal Inom kommuner och landsting har parterna på arbetsmarknaden träffat en överenskommelse om Förnyelse, Arbetsmiljö Samverkan (FAS 05), som är en utveckling av tidigare centrala
PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare
PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror
LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN
1 LOKALT I För att vidareutveckla verksamheten ska delaktighet och inflytande öka för medarbetare i Vilhelmina kommun. Beslut ska så långt det är möjligt fattas av dem som berörs i sin dagliga verksamhet,
Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy
Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan
LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068
LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Kommunstyrelsens FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068 Lokalt avtal om samverkan i Lunds Kommun 1 Mellan Lunds kommun genom kommunstyrelsens
Arbetsmiljöpolicy. Inledning
2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande
AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN
1 Inledning AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN Orsa kommun arbetar aktivt för att utveckla samverkan i organisationen. Samverkan, uppbyggnaden av arbetsorganisationen, främjandet av hälsa, arbetet
Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret
1 (9) REV 2009-02-26 Godkänd av kommunstyrelsekontorets samverkansgrupp Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ SAMVERKAN I ENKÖPING INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation,
Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.
1 AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN 1. Inledning De lokala parterna är ense om att insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet
Beslutsinstans Kommundirektör
a v Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Partsforum Fastställd 2017-01-31 Giltighetstid Tillsvidare Dokumentansvarig Personalchef Senast reviderad Beslutsinstans Kommundirektör Dokument gäller för Alla
Arbetsmiljöarbete.
Arbetsmiljöarbete peter.caspersson@managementsupport.se 1 Människan är en Bio psyko social varelse 2 Diskutera Hur påverkar påståendet Arbetsmiljöarbete? 3 Juridiska Pyramiden Skall AML AMF AFS Riksdag
LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN SID 1 (9) 2012-05-09 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN INLEDNING Kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan
ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff
ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER med exempel på dagordning för arbetsplatsträff RIKTLINJER 1 Arbetsplatsträffar i enlighet med samverkansavtalet i Håbo kommun Samverkan i Håbo kommun Samverkanssystemet ska
Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet
Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: 2007-10-11 Cesam Ansvarig: Personalchef Revideras: Följas upp: SAMVERKANSAVTAL Vårt lokala avtal bygger på synsättet från
Linköpings universitet Avtal LF/MBL/P 7/ Dnr 1014/06-10
Linköpings universitet Avtal LF/MBL/P 7/06 2006-09-25 Dnr 1014/06-10 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING Syftet med avtal om samverkan för utvecklmg är; att anpassa inflytandesystemet till beslutsnivåer
Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad
Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan inom Borås Stad 2007-01-18 2 Lokalt samverkansavtal Förnyelse arbetsmiljö samverkan för Borås Stad 1 Inledning Parterna konstaterar att vi har ett gemensamt synsätt
LINKÖPINGS UNIVERSITET Regelverket - Lokala regelsamlingen. Lokalt avtal om samverkan för utveckling HISTORISKT
LINKÖPINGS UNIVERSITET Regelverket - Lokala regelsamlingen DNR: ANSVARIG: Randi Hellgren LÖPNR: RS U18:06 BESLUTSDATUM: 2005-12-19 Lokalt avtal om samverkan för utveckling Syftet med avtal om samverkan
Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun
KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Personaldelegationen Personalchef Anne Elgmark 2014-12-09 1 (5) Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö
Ändrades:2017-06-15 16:15 Avtal om samverkan och arbetsmiljö Innehåll Avtal om samverkan och arbetsmiljö... 3 Samverkansavtal, bilaga 1... 7 1 Mål och syfte... 7 2 Rättslig grund... 7 3 Lokalt samverkansavtal...
BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ
Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt
AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN
[ 9413-6K6'flUUNDEf Avd: VÄSTERBOTTEN illv 2014-02- 0 6 i 2014-01-21 BILAGA AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN 1. Inledning De lokala parterna är ense om att insatserna för samverkan,
4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete
Oktober 2017 Förhandlingsprotokoll 2017-10-24 Innehåll Avtal om samverkan och arbetsmiljö Samverkansavtal, bilaga 1 1 Mål och syfte 2 Rättslig grund 3 Lokalt samverkansavtal 4 Förutsättningar för väl fungerande
Samverkansavtal. Kalmar kommun
Samverkansavtal Kalmar kommun 2007 Samverkan är grunden för att Kalmar kommun ska vara en attraktiv, utvecklande och effektiv kommunal arbetsplats. Det handlar om delaktighet och inflytande för alla anställda
Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2
VALDEMARSVIKS - 1 - PROTOKOLL Parter: och fackliga organisationer enligt bilaga Närvarande: Enligt bilaga 1 Justerare: för kommunen Bertil Lindström Tid: 2001-08-21 för de fackliga organisationerna enligt
Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019
Hälsa & Arbetsmiljö Politikerutbildning våren 2019 Olika perspektiv på hälsa FRISKFAKTORER Främja Hälsoarbetet (friskfaktorer, utgår från det friska, det som fungerar bra/bibehålla/utveckla) RISKFAKTORER
SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen
SAMVERKANSAVTAL för Norbergs kommun Gäller från 2001-11-28 med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen 2011-09-30 43 Samverkansavtal 1(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning/Bakgrund...1 1.1
s s Rutin samverkan socialtjänsten ..,_ KARLSBORGS ~ KOMMUN Bilaga 3, Samverkansmöte socialförvaltningen 3, Dokumenttyp: Rutin
..,_ KARLSBORGS ~ KOMMUN s s Bilaga 3, Samverkansmöte socialförvaltningen 3, 2016-11-08 Rutin samverkan socialtjänsten Dokumenttyp: Rutin Diarienummer: 2016-161 Beslutande: FSG sac Antagen: 2016-11-08
Arbetsmiljö systematiskt arbetsmiljöarbete. göteborgs stad lundby stadsdelsförvaltning
Arbetsmiljö 2010 systematiskt arbetsmiljöarbete göteborgs stad lundby stadsdelsförvaltning Vi jobbar för en god arbetsmiljö I SDF Lundby arbetar vi systematiskt med arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen,
Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.
Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB
Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner
Förhandlingsprotokoll 2005-04-01 Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner Parter Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt
medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten
Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)
SAMVERKANSAVTAL Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) Innehåll 1. Gemensamma utgångspunkter... 3 2. Samverkan... 3 3. Arbetsplatsträff... 4 4. Samverkansgrupp...
Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.
Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller
Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).
1(5) Anne-Chatrine Älgevik 2006-014810 Samverkansavtal 1. Avsikt Alla chefer, medarbetare och personalorganisationer har ansvar för Kriminalvårdens verksamhet, dess utveckling, värdegrund och vision Bättre
PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum
AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 (5) LOKALT SAMVERKANSAVTAL I AGERSTA KOMMUN GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Syftet med samverkansavtalet är att stärka och förbättra förvaltningarnas verksamhet, effektivitet och samarbete
Förhoppningen är att era svar på dessa frågeställningar kan hjälpa er att nå de mål och syften som är viktiga i den lokala processen.
Mars 2019 Samverkan och arbetsmiljö Det centrala avtalet för samverkan och arbetsmiljö är utgångspunkten för de lokala avtal som tecknas. Som centrala parter uppmanar vi lokala parter att teckna samverkansavtal,
1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna
Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna SAMVERKAN mellan landstinget och de fackliga organisationerna (Detta avtal ersätter samverkansavtalen 1992-02-28 och 1995-12-07) Inledning
Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen
Internkontroll 2015 - KS Kontrollområde: Facklig samverkan Beslutad av kommunstyrelsen Metadata om dokumentet Dokumentnamn Internkontroll 2015 - KS facknämnd Dokumenttyp Del av Kommunstyrelsens Internkontroll
Lokalt samverkansavtal för Karlshamns kommun gällande fr.o.m. 2003
Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m: Lagakraftvunnet beslut Beslut: PoU 183, 2002-12-12 Karlshamns kommun gällande fr.o.m. 2003 1. Inledning De lokala parterna har ett gemensamt
Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen
Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen Parterna träffar nedanstående överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen. för Utbildningsförvaltningen för Lärarnas Riksförbund
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR KARLSHAMNS KOMMUN
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR KARLSHAMNS KOMMUN gällande från och med 2003 1. Inledning... 1 2. Mål... 1 3. Syfte... 1 4. Samverkanssystemet... 2 5. Medarbetarsamtalet... 2 6. Arbetsplatsträffen (APT)...
SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD
Sidan 1 av 4 2012-03-21 Dnr: 2012-114-127 SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD Lokalt kollektivavtal om medbestämmande (MBA) Högskolans personalpolitik framgår av detta avtal samt de personalpolitiska
SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013
Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling
Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx
A Samverkansavtal Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning De centrala parterna har gemensamt arbetat fram ett förslag på hur samverkan kan bedrivas i en kommun (FAS
Samverkan i Norrköpings kommun
Samverkan i Norrköpings kommun AVTAL 2010 Innehåll Samverkansavtal i Norrköpings kommun 3 Medarbetarsamtal 3 Arbetsplatsträff 3 Samverkansråd 4 Förhandling enligt Medbestämmandelagen 4 Dokumentation 5
Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal
Verksamhet och arbetsliv i utveckling Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal Februari 2009 Förnyelse, arbetsmiljö
ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid
ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...
SAMVERKANSAVTAL 2010
SAMVERKANSAVTAL 2010 Samverkan och delaktighet Varje medarbetares arbetsinsats har betydelse för hur vi lyckas med vårt uppdrag. Därför vill landstinget ha engagerade medarbetare som tar ansvar och bidrar
Förhandling vs samverkan
Bild 1 Bild 2 Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat
ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff
Riktlinjer för arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffen ska möjliggöra för samtliga medarbetare att aktivt delta i och ta ansvar för utveckling, planering och uppföljning samt ständig förbättring av den egna
SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun
SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun 1. VÅRA GEMENSAMMA VÄRDERINGAR OCH MÅL Med detta avtal skapas ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett gott arbetsklimat, en god arbetsmiljö och likabehandling
Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)
Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...