LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA
|
|
- Henrik Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dnr PA /201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning Avsikten med detta avtal är att åstadkomma ett väl fungerande samarbete mellan arbetsgivare, medarbetare och fackliga organisationer, som uppfyller de krav som ställs på en effektiv och flexibel högskola. 2 Tillämpningsområde Detta avtal sluts med stöd av det centrala avtalet Samverkan för utveckling och avser formerna för samverkan vid Malmö högskola. Avtalet är tecknat mellan Malmö högskola, SACO-S, OFR-S och SEKO-civil. Detta avtal inskränker inte de rättigheter och skyldigheter som i övrigt följer av ovan angivna lagar och avtal. 3 Central samverkansgrupp Den centrala samverkansgruppen består av högskoleledningen och representanter för de fackliga organisationerna, som organiserar medarbetare inom samverkansgruppens ansvarsområde. 4 Lokala samverkansgrupper På varje område skall finnas en samverkansgrupp bestående av områdesledningen och representanter för de fackliga organisationerna, som organiserar medarbetare inom samverkansgruppens ansvarsområde. I de fall områdena/motsv. inte har en skyddskommitté skall arbetsmiljöfrågorna integreras i den lokala samverkansgruppen. 5 Arbetsplatsträffar. Arbetsplatsträffar skall regelbundet äga rum för all personal indelade i olika verksamhetsområden, till exempel ett arbetslag, enhet eller del av enhet. 6 Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal mellan chef och medarbetare skall äga rum regelbundet, dock minst en gång om året. Samtalet skall vara ett strukturerat arbetsrelaterat samtal som skall utmynna i en aktiv kompetensutveckling som kommer verksamheten och de anställda till godo. 7 Förhandling och information enligt MBL Malmö högskola fullgör genom tillämpning av detta avtal sina skyldigheter enligt 11 och 19 MBL i de frågor som anges i detta avtal. 8 Ledighet för facklig information De lokala fackliga organisationerna har rätt att på betald arbetstid samla anställda medlemmar för facklig information. 9 Riktlinjer Bilagt till detta avtal finns riktlinjer för hur samverkansarbetet skall organiseras och tillämpas, bilaga.
2 Riktlinjer för SAMVERKAN vid Malmö högskola Bilaga
3 INLEDNING Utgångspunkter Den snabba utvecklingen i omvärlden ställer krav på en effektiv och flexibel statlig sektor. För att möta dessa krav är det nödvändigt med ett väl fungerande samarbete mellan arbetsgivare, medarbetare och fackliga organisationer. Med samverkan avses i detta avtal relationerna dem emellan och är ett led i kvalitetsarbetet på Malmö högskola. Utgångspunkten för samverkan är att så många frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs av frågeställningarna i sitt arbete. Individens inflytande är grunden för samverkanssystemet. Den enskildes arbete påverkar och påverkas av arbetsgruppen och den närmsta arbetsledningen. Arbetsplatsträffen blir därmed ett forum av avgörande betydelse för systemet. På övriga nivåer i organisationen sker samverkan mellan arbetsgivaren och de anställdas fackliga organisationer i samverkansgrupper. Kommunikation mellan de olika nivåerna i samverkanssystemet är av avgörande betydelse. När enighet råder genom samverkan behöver traditionell förhandling och information enligt MBL inte genomföras. Syfte Syftet med samverkanssystemet är att ge förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet och utveckling är en förutsättning för att bedriva en effektiv verksamhet. För delaktighet och inflytande krävs att verksamhetens mål är tydliga för alla medarbetare samt att det finns en tydlig koppling mellan verksamhetens mål, den egna arbetsinsatsen och resultatet. Syftet med samverkan är bl a att bidra till arbetsgivarens behov av att få ett bra beslutsunderlag och att förankra sina beslut hos medarbetarna. Det ska vara ett naturligt inslag i verksamheten på alla nivåer i organisationen att föra en öppen dialog om verksamheten och personalpolitiken. Ju tidigare man kan diskutera och finna konstruktiva lösningar, desto större är möjligheterna att undvika låsta ståndpunkter. Systemet ska underlätta samverkan mellan parterna och öka medarbetarnas möjligheter till delaktighet. Samverkan skall vara en naturlig del av den löpande verksamheten i frågor som berör medbestämmande, arbetsmiljö, ekonomi, jämställdhet och organisation. På Malmö högskola skall så många frågor som möjligt, utifrån besluts- och delegationsordningen, behandlas på de enskilda arbetsplatserna. Samverkansprocessen skall präglas av ömsesidig tilltro och alla berörda arbetstagare, fackliga organisationer och företrädare för arbetsgivaren har skyldighet att delta och bidra efter bästa förmåga.
4 SAMVERKANSGRUPPER Det direkta inflytandet finns på arbetsplatsen, vid arbetsplatsträffar. Det representativa inflytandet utövas på olika beslutsnivåer i organisationen, i s k samverkansgrupper. Samverkansgrupper skall vara fora för dialoger mellan beslutande chefer och fackliga organisationer. Samverkan gör det möjligt för parterna att gemensamt delta i planerings- och beslutsprocessen, samt att medverka i uppföljningen av verksamhetens mål. Den skall sammanträda regelbundet efter uppgjort schema eller på begäran av endera parten. Samverkansnivåer På Malmö högskola skall det finnas en gemensam samverkansgrupp, s k central samverkansgrupp. Den centrala samverkansgruppen skall i första hand behandla frågor av övergripande karaktär. Det ska dessutom finnas samverkansgrupper på respektive område /motsv. inom högskolan, s k lokala samverkansgrupper. Samverkansgrupperna ska bl.a. behandla frågor om resultat, budget och verksamhet. I de fall samverkansgruppen integrerar arbetsmiljöfrågorna skall samverkansgruppen bemannas såsom en skyddskommitté, dvs med skyddsombud i enlighet med arbetsmiljöförordningen, samt ledamöterna ges den utbildning som krävs för att kunna hantera arbetsmiljöfrågorna. Arbetsformer Förhandlings- och informationsskyldigheten enligt MBL 11, 12 och 19, bortsett från enskilda personalärenden, är fullgjord om en fråga behandlats i samverkansgrupp och om alla parter är överens. Dagordningen skall ha fasta punkter: - uppföljning av tidigare beslut/åtgärdsförslag - verksamhets- och organisationsfrågor - budget- och ekonomifrågor - övergripande personalfrågor inkl. kompetensutveckling - arbetsmiljöfrågor och styrning - jämställdhets- och mångfaldsfrågor - anmälda frågor från arbetsplatsträffar samt information från dessa - övrigt Schema över sammanträden görs upp för t ex varje halvår och tidpunkterna skall finnas tillgängliga. Kallelse och dokumentation Kallelse till samverkansgrupp samt dagordning skall skickas ut till berörda i god tid. På dagordningen bör anges om ärendet är av informations- eller förhandlingskaraktär. I möjligaste mån skall ärendeunderlag bifogas kallelsen. Om part så begär kan en fråga behandlas som förhandling enligt MBL 11 och 12, innan den tas upp i samverkansgrupp. Eftersom samverkansgrupp ersätter förhandling och information skall protokoll föras.
5 ARBETSPLATSTRÄFFAR Arbetsgivare och arbetstagare skall ha regelbundna träffar för att diskutera förhållandena på arbetsplatsen. En arbetsplats kan vara ett arbetslag, en enhet eller en del av en enhet. Det skall vara ett forum för dialog mellan arbetsledningen och de anställda för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området där hänsyn ska tas till jämställdhets- och arbetsmiljöfrågor. Grundtanken är att de anställda skall ha ett så stort direkt inflytande som möjligt i det dagliga arbetet, i den löpande verksamheten, i planering och i utveckling. Det direkta inflytandet innebär också ökat ansvar för det egna arbetet och hur verksamheten fungerar i förhållande till uppsatta mål. Alla skall få uttrycka sin åsikt och genom påverkan av den egna arbetssituationen bidra till att utveckla verksamheten. Regelbundenheten i träffarna skall medverka till att forma ett system för samverkan, som blir en självklarhet efter en tid. Träffarna skall ge förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling, liksom till ökat självförtroende och ansvarstagande för alla anställda. Arbetsplatsträffarna syftar till ett gott samarbete mellan arbetsledare och medarbetare. Arbetsformer Antalet träffar skall vara så många att det ger arbetsgivaren tillräckligt med tillfällen att regelbundet diskutera och informera om viktiga frågor, såsom arbetsmiljö, budget, medbestämmande, jämställdhet och organisation. Arbetsformen för träffarna bör så långt möjligt ske genom dialogform. På arbetsplatsträffarna skall arbetsgivaren samverka med arbetstagarna i löpande verksamhetsfrågor enligt ovan. Ärenden som innebär en viktigare förändring enligt MBL, skall även hänskjutas till samverkansgruppen på respektive område. Alla som är i tjänst har rättighet och skyldighet att delta i arbetsplatsträffarna. Medverkan i samverkansarbetet är en del i de anställdas ordinarie arbetsuppgifter. Även arbetstagare som inte befinner sig på arbetsplatsen, t ex tjänstlediga, bör få tillfälle att deltaga. Det är ett bra sätt att påverka och delta aktivt i beslut som berör arbetsplatsen. Arbetsplatsträffarna schemaläggs, t ex för varje halvår. Information om tid och plats förmedlas på ett lämpligt sätt. Kallelse samt dagordning skickas ut en vecka i förväg eller i överenskommelse med vad som beslutas på respektive arbetsplatsträff. Motsvarande dagordning för samverkansgruppen skall också gälla för arbetsplatsträffarna, men med vissa tillägg: - verksamhetsnära frågor som t ex arbetsgruppens/enhetens mål, status för olika aktiviteter, - kvalitetsfrågor, planering av och problemlösning i löpande verksamhet - information från ledningen - information från samverkansgrupp och frågor som behövs tas upp i denna grupp för diskussion.
6 Det är mycket viktigt att det finns utrymme för alla anställda att ta upp angelägna frågor från sin arbetsplats. Enskilda personfrågor skall inte tas upp på arbetsplatsträffar. Information från de fackliga organisationerna kan ges i anslutning till arbetsplatsträffarna. UTVECKLINGSSAMTAL Grunden för samverkan är att det förs en fördjupad framåtsyftande dialog mellan chef och medarbetare om verksamheten, dess förutsättningar, mål och utveckling. Dessa samtal är ett viktigt komplement till arbetsplatsträffarna och bör vara fristående från lönesamtalet. Det är respektive chef som skall ta initiativ till utvecklingssamtalet men varje medarbetare har också möjlighet att själv begära ett utvecklingssamtal. Se Malmö högskolas policy kring utvecklingssamtal och lönesamtal samt Handledningsguide, dnr PA /544. När det gäller lönesamtal finns detta beskrivet i Malmö högskolas lönepolicy. Lönesamtal skall äga rum i anslutning till lönerevisionen. FACKLIG INFORMATION En lokal facklig organisation har rätt att på betald arbetstid samla anställda för facklig information. Informationen får inte förläggas så att den medför hinder för arbetets behöriga gång. Den fackliga organisationen skall i god tid rådgöra med arbetsgivaren när man önskar ianspråkta informationstid i enlighet med punkten ovan. Informationen får omfatta högst 5 timmar för varje anställd per år (kalenderår).
Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)
Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna
SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD
Sidan 1 av 4 2012-03-21 Dnr: 2012-114-127 SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD Lokalt kollektivavtal om medbestämmande (MBA) Högskolans personalpolitik framgår av detta avtal samt de personalpolitiska
Samverkansavtal Utgångspunkter
Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning
Samverkansavtal för Malmö högskola
Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland
1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02 Parter: Polismyndigheten i Stockholms län OFR/P OFR/S Jusek SEKO Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen
Samverkansavtal Lunds kommun
1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga
KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN
ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala
Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.
Samverkan i Sotenäs Kommun Gemensamma utgångspunkter Parterna i samverkansavtalet för är överens om att gemensamt sträva efter att: skapa ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö där inflytande,
Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun
Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)
AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun
AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna
Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal
1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.
Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun
Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens
FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5
FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08
1 Lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Parterna sluter lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun enligt bilaga. 2 Avtalet gäller fr o m 060701 tills vidare med en
KS 2008/10 Hidnr
KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2008-02-01 KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2 Samverkansavtal i Håbo kommun Övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,
Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)
Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.
FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser
FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats
SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad
SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR
Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet
Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: 2007-10-11 Cesam Ansvarig: Personalchef Revideras: Följas upp: SAMVERKANSAVTAL Vårt lokala avtal bygger på synsättet från
ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff
ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER med exempel på dagordning för arbetsplatsträff RIKTLINJER 1 Arbetsplatsträffar i enlighet med samverkansavtalet i Håbo kommun Samverkan i Håbo kommun Samverkanssystemet ska
Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).
1(5) Anne-Chatrine Älgevik 2006-014810 Samverkansavtal 1. Avsikt Alla chefer, medarbetare och personalorganisationer har ansvar för Kriminalvårdens verksamhet, dess utveckling, värdegrund och vision Bättre
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92). Inledning Samverkan avser främst Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML). Medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor
1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna
Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna SAMVERKAN mellan landstinget och de fackliga organisationerna (Detta avtal ersätter samverkansavtalen 1992-02-28 och 1995-12-07) Inledning
LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068
LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Kommunstyrelsens FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068 Lokalt avtal om samverkan i Lunds Kommun 1 Mellan Lunds kommun genom kommunstyrelsens
Lokalt samverkansavtal på akademi- och avdelningsnivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
2012-09-27 med ändringar 2019-02-06 Dnr. 12/468 med ändringar Dnr 19/48 Lokalt samverkansavtal på akademi- och avdelningsnivå vid i Stockholm Tecknat 27 september 2012 mellan arbetsgivaren (KMH) och arbetstagarorganisationerna
Samverkansavtal 2005-05-09
2005-05-09 Samverkansavtal Inom kommuner och landsting har parterna på arbetsmarknaden träffat en överenskommelse om Förnyelse, Arbetsmiljö Samverkan (FAS 05), som är en utveckling av tidigare centrala
Avtal om Samverkan inom
Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2
SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN
SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN Samverkansavtal i Orsa kommun LEIF JOHANSSON/BILDARKIVET.SE FAS står för Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. Det är ett centralt avtal som slutits mellan Sveriges Kommuner
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan
Lokalt samverkansavtal
Lokalt samverkansavtal på institutions- och avdelningsnivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Tecknat 27 september 2012 mellan arbetsgivaren (KMH) och arbetstagarorganisationerna (SACO-S, OFR/S och
Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.
Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB
VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE
Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna 1 Innehåll Parterna träffar lokalt samverkansavtal. 2 Bilagor I avtalet ingår
ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE
Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet
Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 2.4.1 RGK Samverka och förhandla Område: Arbetsgivarfrågor Giltig fr.o.m: 2018-06-18 Faktaägare: Monica Ranstad, förhandlingschef HR Fastställd av: Caroline
Samverkansavtal i Kungsörs kommun
Samverkan ska utmärka alla verksamheter Samverkan syftar till lösningar i samförstånd Samverkan är allas ansvar Samverkansavtal i Kungsörs kommun Samverkan ska utmärka alla verksamheter För att uppnå kommunens
SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)
SAMVERKANSAVTAL Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) Innehåll 1. Gemensamma utgångspunkter... 3 2. Samverkan... 3 3. Arbetsplatsträff... 4 4. Samverkansgrupp...
Styrdokument. Central samverkansgrupp, CSG Lokal samverkansgrupp, LSG Arbetsplatsträffar, APT. Riktlinjer för tillämpning av samverkansavtalet:
Styrdokument Riktlinjer för tillämpning av samverkansavtalet: Central samverkansgrupp, CSG Lokal samverkansgrupp, LSG Arbetsplatsträffar, APT Partsgemensamt fastställd 2012-04-02 Dnr 20-1023/10 2012-04-02
Samverkansavtal. Kalmar kommun
Samverkansavtal Kalmar kommun 2007 Samverkan är grunden för att Kalmar kommun ska vara en attraktiv, utvecklande och effektiv kommunal arbetsplats. Det handlar om delaktighet och inflytande för alla anställda
PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare
PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror
Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB
Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse
LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet
VERKSAMHETSUTVECKLING 2013 LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun för att öka inflytande och delaktighet Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet...
Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun
KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Personaldelegationen Personalchef Anne Elgmark 2014-12-09 1 (5) Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun
FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter
1(5) 2011-06-15 FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter Dessa tillämpningsföreskrifter har tillkommit för att förtydliga vad som framgår av FAS-avtalet. Till tillämpningsföreskrifterna
Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun
1 2013-08-26 Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har
Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01
Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Lokalt samverkansavtal för KI
Lokalt samverkansavtal för KI 1 Samverkan för utveckling Det centrala avtalet, Samverkan för utveckling, beskriver de utgångspunkter, syfte och inriktning som utgör grunden för KIs lokala samverkansavtal.
Utmaningar som kräver annat tankesätt
Utmaningar som kräver annat tankesätt Rekryteringsutmaningen Kräver utveckling av verksamhet, organisation, arbetssätt och ökad digitalisering Sjukfrånvaron Kräver förebyggande samt hälsofrämjande arbetsmiljöarbete
Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2010:2-026 Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-08 16 1 LOKALT SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Avtalet bygger på en samsyn om samverkan
Samverkansavtal Uppsala Kommun
Samverkansavtal Uppsala Kommun SYFTE/GRUND o Medbestämmandelagen (MBL) Arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet.
Förhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen
SAMVERKANSAVTAL för Norbergs kommun Gäller från 2001-11-28 med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen 2011-09-30 43 Samverkansavtal 1(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning/Bakgrund...1 1.1
Förhoppningen är att era svar på dessa frågeställningar kan hjälpa er att nå de mål och syften som är viktiga i den lokala processen.
Mars 2019 Samverkan och arbetsmiljö Det centrala avtalet för samverkan och arbetsmiljö är utgångspunkten för de lokala avtal som tecknas. Som centrala parter uppmanar vi lokala parter att teckna samverkansavtal,
Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.
Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller
LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN
1 LOKALT I För att vidareutveckla verksamheten ska delaktighet och inflytande öka för medarbetare i Vilhelmina kommun. Beslut ska så långt det är möjligt fattas av dem som berörs i sin dagliga verksamhet,
LINKÖPINGS UNIVERSITET Regelverket - Lokala regelsamlingen. Lokalt avtal om samverkan för utveckling HISTORISKT
LINKÖPINGS UNIVERSITET Regelverket - Lokala regelsamlingen DNR: ANSVARIG: Randi Hellgren LÖPNR: RS U18:06 BESLUTSDATUM: 2005-12-19 Lokalt avtal om samverkan för utveckling Syftet med avtal om samverkan
Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2
VALDEMARSVIKS - 1 - PROTOKOLL Parter: och fackliga organisationer enligt bilaga Närvarande: Enligt bilaga 1 Justerare: för kommunen Bertil Lindström Tid: 2001-08-21 för de fackliga organisationerna enligt
Linköpings universitet Avtal LF/MBL/P 7/ Dnr 1014/06-10
Linköpings universitet Avtal LF/MBL/P 7/06 2006-09-25 Dnr 1014/06-10 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING Syftet med avtal om samverkan för utvecklmg är; att anpassa inflytandesystemet till beslutsnivåer
Bilagor till lokalt kollektivavtal för samverkan
1 (6) Bilagor till lokalt kollektivavtal för samverkan Inledning Försvarshögskolan och de lokala arbetstagarorganisationerna (SACO, OFR/O och OFR/S) har tecknat ett lokalt kollektivavtal för samverkan.
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter Samverkan är ett medel för att uppnå en bra verksamhet och ett långsiktigt hållbart arbetsliv. En fungerande samverkan förutsätter kommunikation mellan såväl
Lokal samverkansöverenskommelse. för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010
Lokal samverkansöverenskommelse för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010 SAMVERKAN GÖTEBORG 1 Samverkan Göteborg är ett lokalt kollektivavtal igenom vilket formella rättigheter och skyldigheter enligt medbestämmandelagen
Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.
Mars 2019 Samverkan och arbetsmiljö Det centrala avtalet för samverkan och arbetsmiljö är utgångspunkten för de lokala avtal som tecknas. Som centrala parter uppmanar vi lokala parter att teckna samverkansavtal,
Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar
Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog
AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN
1 Inledning AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN Orsa kommun arbetar aktivt för att utveckla samverkan i organisationen. Samverkan, uppbyggnaden av arbetsorganisationen, främjandet av hälsa, arbetet
Samverkan i Norrköpings kommun
Samverkan i Norrköpings kommun AVTAL 2010 Innehåll Samverkansavtal i Norrköpings kommun 3 Medarbetarsamtal 3 Arbetsplatsträff 3 Samverkansråd 4 Förhandling enligt Medbestämmandelagen 4 Dokumentation 5
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN
1 2012-02-24 LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande
Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera
Utvecklingssamtal vid Umeå universitet En beskrivning av dess steg (Manual) Organisera Förbereda Genomföra och dokumentera Uppföljning av utvecklingsplan Personalenheten februari 2017 Utvecklingssamtal
SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013
Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling
Skellefteå kommuns Samverkansavtal
2017 Skellefteå kommuns Samverkansavtal för att öka inflytande och delaktighet www.skelleftea.se Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet... 5 Medarbetarsamtalet...
Förhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun
Information Samverkan, hälsa och arbetsmiljö Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Förutsättningar för samverkan 6 Utvecklingssamtalet individen i samverkan 9 Arbetsplatsträffen grunden för samverkan
Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö
Ändrades:2017-06-15 16:15 Avtal om samverkan och arbetsmiljö Innehåll Avtal om samverkan och arbetsmiljö... 3 Samverkansavtal, bilaga 1... 7 1 Mål och syfte... 7 2 Rättslig grund... 7 3 Lokalt samverkansavtal...
Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal
Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal 1 Syfte Dialog- och samrådsavtalet är ett kollektivavtal som ska medverka till att ge inspiration och idéer som möjliggör goda resultat och arbetsglädje. Var
4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete
Oktober 2017 Förhandlingsprotokoll 2017-10-24 Innehåll Avtal om samverkan och arbetsmiljö Samverkansavtal, bilaga 1 1 Mål och syfte 2 Rättslig grund 3 Lokalt samverkansavtal 4 Förutsättningar för väl fungerande
SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun
SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun 1. VÅRA GEMENSAMMA VÄRDERINGAR OCH MÅL Med detta avtal skapas ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett gott arbetsklimat, en god arbetsmiljö och likabehandling
Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen
Internkontroll 2015 - KS Kontrollområde: Facklig samverkan Beslutad av kommunstyrelsen Metadata om dokumentet Dokumentnamn Internkontroll 2015 - KS facknämnd Dokumenttyp Del av Kommunstyrelsens Internkontroll
REKOMMENDATIONER FÖR TILLÄMPNING AV LOKALT SAMVERKANSAVTAL PÅ MITTUNIVERSITETET. Reviderat 2013-04-01
REKOMMENDATIONER FÖR TILLÄMPNING AV LOKALT SAMVERKANSAVTAL PÅ MITTUNIVERSITETET Reviderat 2013-04-01 Innehåll 1. Allmänt 2 2. Arbetsgivarens roll 2 3. De fackliga företrädarnas roll 3 4. Inriktning av
Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret
1 (9) REV 2009-02-26 Godkänd av kommunstyrelsekontorets samverkansgrupp Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ SAMVERKAN I ENKÖPING INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation,
Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx
A Samverkansavtal Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning De centrala parterna har gemensamt arbetat fram ett förslag på hur samverkan kan bedrivas i en kommun (FAS
Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap
2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna
PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum
AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 (5) LOKALT SAMVERKANSAVTAL I AGERSTA KOMMUN GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Syftet med samverkansavtalet är att stärka och förbättra förvaltningarnas verksamhet, effektivitet och samarbete
SAMVERKANSAVTAL 2010
SAMVERKANSAVTAL 2010 Samverkan och delaktighet Varje medarbetares arbetsinsats har betydelse för hur vi lyckas med vårt uppdrag. Därför vill landstinget ha engagerade medarbetare som tar ansvar och bidrar
medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten
Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
Samverkan. Västra Götalandsregionen
Samverkan Västra Götalandsregionen Detta samverkansavtal reglerar de grundläggande förutsättningarna för samverkan i Västra Götalandsregionen, maj 2010 2010-05-03 Samverkan Västra Götalandsregionen Inledning
Handbok för arbetsplatsombud
Välkommen som arbetsplatsombud för Arbetsplatsombudets kännedom om institutionens/enhetens verksamhet och medlemmarnas villkor är en tillgång för att bättre ta tillvara medlemmarnas intressen. Ombudets
Råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal
Råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal 3 Innan ni börjar Har tidigare samverkan utvärderats så att erfarenheter kan tas tillvara? Vad vill ni uppnå med ert FAS-avtal? Hur kan ni skapa
Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal
Verksamhet och arbetsliv i utveckling Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal Februari 2009 Förnyelse, arbetsmiljö
ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff
Riktlinjer för arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffen ska möjliggöra för samtliga medarbetare att aktivt delta i och ta ansvar för utveckling, planering och uppföljning samt ständig förbättring av den egna
V2 k. Psu kör f. KonCernlkontord Koncernstab rrir 2 0 - LoksAt!kollHekevavM om samvorkan. Mats Runsten Janet Parmvi. för Vårdförbundet. i.
KonCernlkontord Koncernstab rrir 2 0 - Lv 3 Gösta Rehnstam 044-309 33 64 gostarehnstamskane.se PROTOKOLL Datum 2014-07-23 Dnr 1 (2) LoksAt!kollHekevavM om samvorkan Panler: för Region Skåne Gösta Rehnstam
Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.
1 AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN 1. Inledning De lokala parterna är ense om att insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet
Handbok för LSG-ombud
Handbok för LSG-ombud Välkommen som LSG-ombud för! Att vara Saco-representant i en lokal samverkansgrupp (LSG) är ett betydelsefullt förtroendeuppdrag. LSG-ombudets kännedom om institutionens/enhetens
Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad
Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala
Projekt privata 2012-06-15
VÅRDFÖRBUNDET Samverkansavtal Ett stöd vid framtagande Projekt privata 2012-06-15 Medbestämmande för de anställda i företagen är en självklarhet i dagens samhälle. De anställda ska har rätt och möjlighet
Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar
www.sigtuna.se 1. INLEDNING Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som kännetecknas