SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun
|
|
- Ann-Sofie Åkesson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun 1. VÅRA GEMENSAMMA VÄRDERINGAR OCH MÅL Med detta avtal skapas ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett gott arbetsklimat, en god arbetsmiljö och likabehandling och där inflytande, delaktighet och utveckling är rättigheter för alla som arbetar i våra verksamheter och där ingen ställs utanför. Samverkansavtalet blir därmed en beståndsdel i strävan att skapa ett långsiktigt och hållbart arbetsliv. Samverkanssystemet bidrar därmed till att vi uppfyller de mål som kommunen varje år sätter upp i Mål och Budget och övriga styrdokument. 2. SAMVERKANSSYSTEMETS GRUNDER Medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen utgör tillsammans med annan arbetsrättslig lagstiftning, kollektivavtal och FAS den rättsliga grunden för samverkanssystemet. Systemet ska ge goda förutsättningar för samverkan mellan parterna och öka våra medarbetares möjligheter till inflytande, delaktighet och utveckling. Samverkan ska ske så långt ute i organisationen som möjligt, i första hand på de enskilda arbetsplatserna. Så många frågor som möjligt behandlas och avgörs av dem som direkt berörs i sitt arbete. Arbetsplatsträffen blir därmed ett mycket viktigt forum för dialog och information. Varje medarbetare ska ges möjligheter och förutsättningar att påverka utformningen av det egna arbetet. Det är viktigt att de medarbetarnas kunskaper och kreativitet tas till vara i beslutsprocessen. För detta krävs att medarbetarna är väl informerade om de frågor som påverkar verksamheten. Samverkan ska bidra till att medarbetarnas hälsa och välbefinnande påverkas positivt. Kommunikation och samverkan som leder till delaktighet är alla chefers och medarbetares ansvar. En väl genomförd kommunikation är grundläggande för våra medarbetares möjlighet till utveckling, delaktighet, motivation och acceptans. Den är också grunden för vårt ledarskap och den inre effektiviteten och produktiviteten i vår organisation.
2 2 Samverkan ska ske tidigt i beslutsprocessen för att möjligheten till påverkan ska vara reell. Det är därför av största vikt att personalorganisationernas företrädare i samverkansgrupperna så tidigt som möjligt får del av tillgänglig information, för att de ska kunna ta tillvara sina medlemmars intressen och rättigheter. Vid varje förvaltning ska det finnas en F-samverkansgrupp för samverkan på förvaltningsnivå. I gruppen ska varje fråga belysas också med hänsyn till arbetsmiljö, hälsa och likabehandling. Samverkansgrupper med liknande integrerade uppgifter (A-samverkansgrupper) kan också inrättas vid enskilda arbetsplatser (t.ex. enheter och avdelningar), om berörda personalorganisationer och förvaltningschefen kommer överens om det i F-samverkan. I annat fall gäller MBL:s förhandlings- och informationsregler. Arbetsgivaren är alltid ansvarig för beslut och verkställighet. Det gäller alltså alla frågor som är föremål för samverkan i någon form. Alla deltagare i samverkansgrupper ska sträva efter att nå enighet före beslut. Vid arbetsplatsträffar ska klimatet vara sådant att arbetsledning och medarbetare säger sin mening och lyssnar på varandras synpunkter. 3. ARBETSPLATSTRÄFFAR Arbetsplatsträffen ska vara ett forum för dialog och information mellan medarbetare och arbetsledning (i regel verksamhetsansvarig chef) för att gemensamt arbeta med planering, samordning, uppföljning och utveckling av arbetet på den egna arbetsplatsen. Träffen ska också ge förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling, liksom för ökat självbestämmande och ansvarstagande för alla medarbetare. Arbetsplatsträffen är inte ett beslutande organ. Arbetsplatsträffar ska hållas regelbundet, gärna 7-10 gånger per år, och utgöra en naturlig del av verksamheten. Arbetsledningen svarar för att detta sker. Målet är alla som har sitt huvudsakliga arbete förlagt till arbetsplatsen ska delta. På en del arbetsplatser är medarbetarna så många att syftet med arbetsplatsträffarna bäst uppfylls genom en uppdelning i flera träffar. Samverkansgrupperna ska följa denna utveckling och verka för att medarbetare som har flera arbetsplatser eller är ensamma på sin arbetsplats inte ställs utanför arbetsplatsträffarna. Till varje arbetsplatsträff bör det finnas en dagordning. Vid träffarna ska föras minnesanteckningar som visar resultatet av diskussionerna och vilken information som getts. Anteckningarna justeras av arbetsledningen och en av medarbetarna.
3 Det är viktigt att arbetsklimatet vid arbetsplatsträffarna är sådan att man får en dialog och ett erfarenhetsutbyte där var och en ges möjlighet att framföra sina åsikter. Det är inte bara arbetsledningen som ansvarar för detta. Medarbetarna måste också engagera sig för att arbetsplatsträffarna ska ge ett bra resultat. Vid arbetsplatsträffarna ska man också belysa uppkomna frågor med hänsyn till arbetsmiljö, hälsa och likabehandling. Arbetsplatsens fackliga företrädare ska ges utrymme att lämna facklig information och att föra kortare fackliga verksamhetsdiskussioner i viktiga frågor som berör arbetsplatsen. Arbetsledningen förutsätts regelbundet ta upp frågor om personalutbildning och annan kompetensutveckling till diskussion vid arbetsplatsträffarna ARBETSLEDNINGENS SAMVERKAN MED PERSONALORGA- NISATIONERNA 4.1 Allmänt En öppen och förtroendefull samverkan mellan arbetsledning och fackliga företrädare är mycket betydelsefull för verksamhetens resultat. Om berörda parter i F-samverkansgrupp kommer överens om det, kan det vid en arbetsplats inrättas en A-samverkansgrupp. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig (t.ex. protokollförd) och träffas mellan förvaltningschef, eller av denne utsedd företrädare d.v.s. F-samverkansgruppens ordförande och facklig representant för de organisationer som har medlemmar på den berörda arbetsplatsen. Det är önskvärt att A-samverkansgrupper inrättas, särskilt vid större arbetsplatser. Vid arbetsplatser som inte har A-samverkansgrupp gäller medbestämmandelagens regler om förhandlingsskyldighet före viktigare beslut (11, 12 och 14 MBL) och om informationsskyldighet (19 MBL). Vidare gäller reglerna i kollektivavtal att arbetsgivaren, i stället för förhandling, ska hålla överläggning med berörda personalorganisationer i vissa situationer, t.ex. inför beslut om avstängning (AB 10), inför meddelande om disciplinpåföljd (AB 11) och vid omreglering av anställning på grund av sjukersättning (AB 12). I fråga som gäller en arbetsplats men avgörs av förvaltningschef, annan förvaltningscentralt placerad beslutsfattare eller av politiskt förtroendevalda ska samverkan före beslut ske i förvaltningens samverkansgrupp (F-samverkansgrupp). Behandlingen i A-samverkansgrupp, om sådan finns, blir då av informationskaraktär.
4 4 4.2 A-samverkansgruppens uppgifter Där A-samverkansgrupp finns inrättad är den ett forum för regelbunden dialog och information mellan arbetsledningen och personalorganisationerna. Denna dialog kompletterar den samverkan som sker vid arbetsplatsträffar. Gruppen ska också följa upp hur arbetsplatsträffarna fungerar. A-samverkansgruppen ska också belysa arbetsplatsens frågor med hänsyn till arbetsmiljö, hälsa och likabehandling. Samverkansgruppen ska vidare följa behovet av personalutbildning och annan kompetensutveckling vid arbetsplatsen. När det i olika kollektivavtal föreskrivs att arbetsgivaren ska hålla överläggning med berörda personalorganisationer i vissa situationer, uppfylls detta om frågan i stället behandlas i A-samverkansgruppen, (jämför avsnitt 4.4 femte stycket). Se även avsnitt 7 om A-samverkansgruppens arbetsmiljökommittéuppgifter i vissa fall. 4.3 A-samverkansgruppens sammansättning och arbetsformer Samverkansgruppen består dels av arbetsledningen, dels av företrädare för de personalorganisationer som har undertecknat detta avtal och har medlemmar vid arbetsplatsen. Varje organisation har rätt att utse högst en representant i samverkansgruppen, om man i A-samverkansgruppen inte kommer överens om annat mellan berörd organisation och arbetsledningen. De fackliga representanterna ska i möjligaste mån utses bland arbetsplatsens medarbetare. Vid förfall för ordinarie representant har organisationen rätt att sända annan person. Part har rätt att biträdas av person med särskild sakkunskap. Anmärkning Facklig företrädare i samverkansgrupp ska av arbetsledningen ges nödvändig tid, av den ordinarie arbetstiden, för att på ett godtagbart sätt kunna fullgöra sitt uppdrag. I det fall A-samverkansgrupp inbegriper flera, kanske geografiskt spridda arbetsplatser, kan gruppen, tillfälligt eller permanent, behöva utökas med fler fackliga företrädare. Arbetsmiljöombud ska alltid kallas när A-samverkansgrupp behandlar arbetsmiljöfrågor. I frågor av särskilt stor betydelse för en organisation kan dennas representant biträdas av facklig förtroendeman som inte tillhör arbetsplatsen. I sådana frågor kan också arbetsledningen biträdas av medarbetare från den kommunala förvaltningen. Se även avsnitt 7 om närvarorätt för elev- och studerandearbetsmiljöombud i vissa fall. Arbetsledningens företrädare är ordförande i gruppen. Arbetsledningen ska kalla de fackliga representanterna i så god tid att kallelse är ledamöterna tillhanda helst sju men senast fem arbetsdagar före sammanträdet. Till kallelsen ska fogas en dagordning samt till ärendena hörande handlingar.
5 5 I dagordningen ska tydligt anges vilka ärenden som ordföranden bedömt är förhandlings- respektive informationsärenden. Förhandlingsärenden ska innehålla arbetsgivarens förslag till beslut i ärendet. Protokoll ska föras vid sammanträde i samverkansgrupp. Av protokollet ska framgå vilka frågor som har avhandlats vid sammanträdet och vilka eventuella överenskommelser som har träffats. Precis som i kallelsen ska det också tydligt framgå vilka ärenden som är förhandlings- respektive informationsärenden. Varje personalorganisation har rätt att få avvikande meningar protokollförda. Det ska också framgå vilket beslut arbetsgivaren fattar/föreslår eller avser att fatta eller föreslå. Om facklig representant har anmält att förhandling enligt MBL 14 kan komma att begäras ska anges vilket beslut som arbetsgivaren preliminärt avser att fatta eller föreslå. Anmärkning A-samverkansgruppen berörs av 10 kap offentlighets- och sekretesslagen, som bl. a. innebär att kommunala myndigheter får lämna ut vissa slag av sekretessbelagda uppgifter till fackliga företrädare men att dessa inte får lämna uppgifterna vidare annat än till vissa andra fackligt förtroendevalda 4.4 Sambandet mellan A-samverkansgruppen och MBL Samråd i samverkansgrupp ersätter förhandling och information enligt MBL 11 och 19. Om facklig representant vid samverkansgruppens sammanträde anmäler att organisationen överväger att begära förhandling enligt MBL 14, ska arbetsgivaren dröja med beslutet under så lång tid som anges i KHA 7, detta i väntan på att förhandling begärs hos samverkansgruppens ordförande. Om organisationen bestämmer sig för att inte begära förhandling ska detta snarast och skriftligen meddelas ordföranden. Varje personalorganisation kan begära förhandling enligt MBL 12 i fråga som det inte varit samråd om i samverkansgrupp. Om förhandlingen slutar i oenighet kan organisationen hos samverkansgruppens ordförande begära förhandling enligt MBL 14. Tidsfristen framgår av KHA 7. Överenskommelse i samverkansgrupp har aldrig kollektivavtals ställning. Om en organisation har förhinder att närvara vid sammanträde i samverkansgrupp ska arbetsgivaren på begäran alltid informera om frågornas behandling vid sammanträdet. Kopia på protokoll ska alltid delges berörda personalorganisationer. Frågor med nära anknytning till enskilda medarbetares anställningsförhållanden ska företrädesvis behandlas på det sätt som föreskrivs i MBL eller i kollektivavtal. Med andra ord ska viktigare förändringar av detta slag bli föremål för 11 -förhandling på arbetsgivarens initiativ. I vissa fall är arbetsgivaren i stället skyldig att överlägga med berörd personalorganisation (se avsnitt 4.1 och 4.2). Även andra frågor ska behandlas i MBL-förhandling istället för i samverkansgrupper, om någon av parterna finner att frågan undantagsvis inte lämpar sig för behandling i samverkanssystemet.
6 6 5. SAMVERKAN PÅ FÖRVALTNINGSNIVÅ 5.1 F-samverkansgruppens uppgifter Vid varje förvaltning ska det finnas en samverkansgrupp (F-samverkansgrupp). Denna är ett forum för regelbunden dialog och information mellan förvaltningsledningen och personalorganisationerna. Dessa ska gemensamt delta i planerings- och beslutsprocessen och överblicka och följa upp verksamheten i hela förvaltningen. Arbetsgivarens representanter ansvarar för att frågor behandlas i samverkansgrupp innan man fattar eller lämnar förslag till beslut. F-samverkansgruppen är också arbetsmiljökommitté enligt arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Den ska inom sitt område vara policyskapande i frågor avseende arbetsmiljö och hälsa samt planera, kontrollera och följa upp arbetsmiljö-, rehabiliterings- och hälsoarbetet (det systematiska arbetsmiljöarbetet). Här inbegrips t.ex. frågor om sjukfrånvaro, friskvård, företagshälsovård och kompetensutveckling inom dessa områden. Uppgifterna ska integreras med övriga verksamhetsfrågor. Se vidare avsnitt 7. Samverkansgruppen ska arbeta med, stödja och följa förvaltningens arbete med personalpolitiska- och likabehandlingsfrågor. Gruppen ska regelbundet diskutera hur förvaltningen uppfyller mål och riktlinjer i diskrimineringslagen, i kommunens personalpolitiska program och den kommungemensamma likabehandlingsplanen. Gruppen ska följa behovet av personalutbildning och annan kompetensutveckling vid förvaltningen. Gruppen ska också följa upp hur samverkanssystemet inklusive arbetsplatsträffarna i sin helhet fungerar inom förvaltningen. 5.2 F-samverkansgruppens sammansättning och arbetsformer F-samverkansgruppen består dels av förvaltningschefen och de medarbetare som denna utser, dels av företrädare för de personalorganisationer som har undertecknat detta avtal och har medlemmar vid förvaltningen. Varje organisation har rätt att utse högst en representant i samverkansgruppen om inte annat överenskoms mellan organisationen och förvaltningschefen. Vid förfall för ordinarie representant har organisationen rätt att sända annan person. Fackliga representanter och andra företrädare utses i första hand bland förvaltningens medarbetare. I komplicerade frågor eller frågor av särskilt stor betydelse för någondera parten kan dennas representanter biträdas av facklig förtroendeman eller av arbetsgivarrepresentant med särskild sakkunskap. Anmärkning Förvaltningens likabehandlingsombud ska alltid kallas när F-samverkansgruppen behandlar likabehandlingsfrågor. Huvudarbetsmiljöombud som är verksam inom förvaltningen ska alltid kallas när F-samverkansgruppen behandlar arbetsmiljöfrågor.
7 Se även avsnitt 7 om närvarorätt för elev- och studerandearbetsmiljöombud i vissa fall. Förvaltningschefen eller den som chefen utser är ordförande i gruppen. Ordföranden ska kalla de fackliga representanterna i så god tid att kallelse är ledamöterna tillhanda helst sju men senast fem arbetsdagar före sammanträdet.till kallelsen ska fogas en dagordning samt till ärendena hörande handlingar. I dagordningen ska tydligt anges vilka ärenden som ordföranden bedömt är förhandlings- respektive informationsärenden. Förhandlingsärenden ska innehålla arbetsgivarens förslag till beslut i ärendet. Protokoll ska föras vid sammanträde i samverkansgrupp. Av protokollet ska framgå vilka frågor som har avhandlats vid sammanträdet och vilka eventuella överenskommelser som har träffats. Precis som i kallelsen ska det också tydligt framgå vilka ärenden som är förhandlings- respektive informationsärenden. Varje personalorganisation har rätt att få avvikande meningar protokollförda. Det ska också framgå vilket beslut arbetsgivarens företrädare avser att fatta, om denna själv är beslutsfattare i frågan. I annat fall ska arbetsgivarföreträdarens förslag till beslutsfattaren (t.ex. nämnden) framgå av protokollet. Protokollet ska då delges beslutsfattaren innan beslutet fattas. Om facklig representant har anmält att förhandling enligt MBL 14 kan komma att begäras, ska istället anges vilket beslut eller förslag som arbetsgivaren preliminärt avser att fatta respektive lägga fram. 7 Anmärkning F-samverkansgruppen berörs av 10 kap offentlighets- och sekretesslagen, som bl. a. innebär att kommunala myndigheter får lämna ut vissa slag av sekretessbelagda uppgifter till fackliga företrädare men att dessa inte får lämna uppgifterna vidare annat än till vissa andra fackligt förtroendevalda. 5.3 Sambandet mellan F-samverkansgruppen och MBL Samråd i F-samverkansgrupp ersätter förhandling och information enligt MBL på samma sätt som anges för A-samverkansgrupper i detta avtals avsnitt SAMVERKAN PÅ KOMMUNNIVÅ På kommunnivå finns "kommunens personal- och arbetsmiljögrupp - KPA". 6.1 KPAs uppgifter Gruppens uppgift är att på kommunnivå skapa dialog och erfarenhetsutbyte, att samordna det i vid mening personalpolitiska arbetet och i förekommande fall till beslutsfattare lägga fram förslag.
8 8 De frågor gruppen ska behandla kan gälla - Mål och Budget - personalpolitiska frågor - likabehandlingsfrågor - kompetensutveckling - personalrörlighet, t ex övertalighet - företagshälsovård - organisationsfrågor - det systematiska arbetsmiljöarbetet - hälso- och friskvårdsfrågor - rehabiliteringsfrågor Det ankommer också på gruppen att följa hur samverkanssystemet fungerar vid kommunens förvaltningar och arbetsplatser. 6.2 KPAs sammansättning och arbetsformer KPA har följande sammansättning Kommunchefen tillika ordförande Personalchefen Förvaltningschefer Medarbetare från KSF, Arbetsgivaravdelningen, tillika sekreterare En representant för varje personalorganisation samt ytterligare en representant för personalorganisation med fler än 100 medlemmar i kommunen. Övriga deltagare vid behov KPA sammanträder 2-4 gånger per år. KPA är ett inte ett beslutande organ. Eventuell överenskommelse som träffas mellan parterna i KPA har aldrig kollektivavtals ställning. 6.3 Kommunstyrelsens ansvar enligt MBL På kommunnivå gäller MBL:s regler om förhandling och information. 7. SAMVERKAN OM ARBETSMILJÖFRÅGOR OCH ARBETS- MILJÖORGANISATION I arbetsmiljölagen betonas arbetsgivarens huvudansvar för arbetsmiljön. Därtill ska arbetsgivare och arbetstagare samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöfrågorna är en integrerad del av verksamheten. I Arbetsmiljöverkets föreskrift 2001:1 "Systematiskt arbetsmiljöarbete" talar man om verksamhetens arbetsmiljöaspekter. Fysiska, organisatoriska och sociala faktorer har arbetsmiljökonsekvenser som påverkar individens
9 fysiska och psykiska hälsa, liksom relationer mellan individer på arbetsplatsen. I arbetsmiljölagen, i arbetsmiljöförordningen och i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete finns bestämmelser om hur arbetsgivaren, arbetstagare och fackliga företrädare ska arbeta med arbetsmiljöfrågor. I lagen talas om arbetsställe. Med detta menas varje förvaltning i Nynäshamns kommun. Som arbetsgivare i lagens mening räknas varje nämnd eller styrelse i kommunen. Denna företräds normalt av förvaltningschef eller de andra chefer till vilka förvaltningen skriftligen fördelat arbetsmiljöuppgifter, befogenheter och resurser som gäller arbetsmiljöarbetet. Varje förvaltning organiseras i ett eller flera geografiska arbetsmiljöområden som kan vara lika med arbetsplats men inte behöver vara det. Indelningen görs av F-samverkansgruppen. Varje arbetsplats ska ingå i ett arbetsmiljöområde. Varje facklig organisation som har medlemmar inom ett arbetsmiljöområde får bland dessa utse ett arbetsmiljöombud. Om berörda organisationer kommer överens om det kan ett arbetsmiljöombud utses gemensamt för flera eller alla fackliga organisationer som har medlemmar inom arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljöombudet kan även inneha andra fackliga uppdrag. Vid varje förvaltning kan personalorganisationerna gemensamt utse ett av arbetsmiljöombuden att vara huvudarbetsmiljöombud med uppgift att samordna arbetsmiljöombudens verksamhet. Om detta inte sker, ska varje organisation som har fler än ett arbetsmiljöombud vid en förvaltning utse ett av dessa till organisationens huvudarbetsmiljöombud. Uppgiften som arbetsmiljökommitté innefattas i varje förvaltnings samverkansgrupp. Om F-samverkansgruppen i enighet så beslutar kan den uppdra åt en eller flera A-samverkansgrupper att fullgöra sådana arbetsmiljökommittéuppgifter som är begränsade till berörd arbetsplats eller berörda arbetsplatser inom arbetsmiljöområdet. Om A-samverkansgruppen blir oenig i en arbetsmiljöfråga ska frågan hänskjutas till F-samverkansgruppen. Om även F-samverkansgruppen blir oenig gäller ytterst bestämmelserna i 9 arbetsmiljöförordningen om möjlighet att hänskjuta frågan till Arbetsmiljöverket. Om ordföranden är enig med de fackliga representanterna, anses samverkansgruppen vara enig. I avsnitten 1, 3, 4.2 och 5.1 har betonats att samverkansgrupperna fortlöpande ska belysa verksamhetsfrågorna även ur arbetsmiljösynpunkt. Det gäller både vid föreslagna verksamhetsförändringar och för den löpande verksamheten. Det är viktigt att de särskilda granskande uppgifter som arbetsmiljökommittéerna har också fullgörs. Därför ska F-samverkansgrupperna minst två gånger per år hålla sammanträden med särskild tonvikt på arbetsmiljöfrågor. Vid dessa tillfällen bör vid behov representant för företagshälsovården kallas. 9
10 När det gäller arbetsmiljöfrågor inom det kommunala skolväsendet har elever och vuxenstuderande enligt arbetsmiljölagen rätt till inflytande. Lagen likställer elever och vuxenstuderande med arbetstagare och gäller i princip allt praktiskt och teoretiskt arbete som genomförs i skolan från och med förskoleklassen såväl som i vuxenutbildningen. I arbetsmiljölagen och i arbetsmiljöförordningens 8a föreskrivs att två elevarbetsmiljöombud har rätt att närvara som adjungerade vid arbetsmiljökommittésammanträden. Närvarorätten gäller inte elever i lägre årskurs än grundskolans årskurs 7. Om F-samverkansgruppen har uppdragit åt berörda skolors samverkansgrupper att fullgöra vissa arbetsmiljökommittéuppgifter, är det i dessa samverkansgrupper som närvarorätten gäller. I annat fall gäller närvarorätten i F-samverkansgruppen. Närvarorätten gäller i första hand vid de sammanträden som särskilt ägnas åt arbetsmiljöfrågor. På motsvarande sätt föreskrivs i arbetsmiljölagens 6 kap. 8 att två studerandearbetsmiljöombud har rätt att ingå i arbetsmiljökommittén d.v.s. i A-samverkansgrupp om sådan finns eller annars i F-samverkansgrupp när arbetsmiljöfrågor behandlas. 10
Samverkansavtal Lunds kommun
1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga
Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal
1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.
AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun
AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna
KS 2008/10 Hidnr
KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2008-02-01 KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2 Samverkansavtal i Håbo kommun Övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning
FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5
FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden
Samverkansavtal Utgångspunkter
Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö
Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland
1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)
Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)
Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna
KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN
ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala
Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun
1 2013-08-26 Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har
FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser
FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats
Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)
Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.
VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE
Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,
1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna
Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna SAMVERKAN mellan landstinget och de fackliga organisationerna (Detta avtal ersätter samverkansavtalen 1992-02-28 och 1995-12-07) Inledning
Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.
Samverkan i Sotenäs Kommun Gemensamma utgångspunkter Parterna i samverkansavtalet för är överens om att gemensamt sträva efter att: skapa ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö där inflytande,
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen
Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB
Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse
Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2010:2-026 Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-08 16 1 LOKALT SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Avtalet bygger på en samsyn om samverkan
Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01
Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3
Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet
Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: 2007-10-11 Cesam Ansvarig: Personalchef Revideras: Följas upp: SAMVERKANSAVTAL Vårt lokala avtal bygger på synsättet från
Samverkansavtal för Malmö högskola
Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068
LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Kommunstyrelsens FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068 Lokalt avtal om samverkan i Lunds Kommun 1 Mellan Lunds kommun genom kommunstyrelsens
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan
FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter
1(5) 2011-06-15 FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter Dessa tillämpningsföreskrifter har tillkommit för att förtydliga vad som framgår av FAS-avtalet. Till tillämpningsföreskrifterna
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08
1 Lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Parterna sluter lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun enligt bilaga. 2 Avtalet gäller fr o m 060701 tills vidare med en
Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 2.4.1 RGK Samverka och förhandla Område: Arbetsgivarfrågor Giltig fr.o.m: 2018-06-18 Faktaägare: Monica Ranstad, förhandlingschef HR Fastställd av: Caroline
Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.
Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller
LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet
VERKSAMHETSUTVECKLING 2013 LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun för att öka inflytande och delaktighet Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet...
Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun
Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte
SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD
Sidan 1 av 4 2012-03-21 Dnr: 2012-114-127 SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD Lokalt kollektivavtal om medbestämmande (MBA) Högskolans personalpolitik framgår av detta avtal samt de personalpolitiska
SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad
SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR
ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE
Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92). Inledning Samverkan avser främst Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML). Medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter Samverkan är ett medel för att uppnå en bra verksamhet och ett långsiktigt hållbart arbetsliv. En fungerande samverkan förutsätter kommunikation mellan såväl
Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun
Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens
Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun
KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Personaldelegationen Personalchef Anne Elgmark 2014-12-09 1 (5) Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun
Skellefteå kommuns Samverkansavtal
2017 Skellefteå kommuns Samverkansavtal för att öka inflytande och delaktighet www.skelleftea.se Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet... 5 Medarbetarsamtalet...
Samverkansavtal. Kalmar kommun
Samverkansavtal Kalmar kommun 2007 Samverkan är grunden för att Kalmar kommun ska vara en attraktiv, utvecklande och effektiv kommunal arbetsplats. Det handlar om delaktighet och inflytande för alla anställda
Samverkansavtal i Kungsörs kommun
Samverkan ska utmärka alla verksamheter Samverkan syftar till lösningar i samförstånd Samverkan är allas ansvar Samverkansavtal i Kungsörs kommun Samverkan ska utmärka alla verksamheter För att uppnå kommunens
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02 Parter: Polismyndigheten i Stockholms län OFR/P OFR/S Jusek SEKO Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET
ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)
SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)
SAMVERKANSAVTAL Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) Innehåll 1. Gemensamma utgångspunkter... 3 2. Samverkan... 3 3. Arbetsplatsträff... 4 4. Samverkansgrupp...
Samverkansavtal 2005-05-09
2005-05-09 Samverkansavtal Inom kommuner och landsting har parterna på arbetsmarknaden träffat en överenskommelse om Förnyelse, Arbetsmiljö Samverkan (FAS 05), som är en utveckling av tidigare centrala
ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff
ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER med exempel på dagordning för arbetsplatsträff RIKTLINJER 1 Arbetsplatsträffar i enlighet med samverkansavtalet i Håbo kommun Samverkan i Håbo kommun Samverkanssystemet ska
V2 k. Psu kör f. KonCernlkontord Koncernstab rrir 2 0 - LoksAt!kollHekevavM om samvorkan. Mats Runsten Janet Parmvi. för Vårdförbundet. i.
KonCernlkontord Koncernstab rrir 2 0 - Lv 3 Gösta Rehnstam 044-309 33 64 gostarehnstamskane.se PROTOKOLL Datum 2014-07-23 Dnr 1 (2) LoksAt!kollHekevavM om samvorkan Panler: för Region Skåne Gösta Rehnstam
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Lokalt samverkansavtal för KI
Lokalt samverkansavtal för KI 1 Samverkan för utveckling Det centrala avtalet, Samverkan för utveckling, beskriver de utgångspunkter, syfte och inriktning som utgör grunden för KIs lokala samverkansavtal.
Förhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.
Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB
LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA
2007-06-12 Dnr PA 10-2007/201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad 20060215. Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning
Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2
VALDEMARSVIKS - 1 - PROTOKOLL Parter: och fackliga organisationer enligt bilaga Närvarande: Enligt bilaga 1 Justerare: för kommunen Bertil Lindström Tid: 2001-08-21 för de fackliga organisationerna enligt
AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN
1 Inledning AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN Orsa kommun arbetar aktivt för att utveckla samverkan i organisationen. Samverkan, uppbyggnaden av arbetsorganisationen, främjandet av hälsa, arbetet
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN
1 2012-02-24 LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande
Bilagor till lokalt kollektivavtal för samverkan
1 (6) Bilagor till lokalt kollektivavtal för samverkan Inledning Försvarshögskolan och de lokala arbetstagarorganisationerna (SACO, OFR/O och OFR/S) har tecknat ett lokalt kollektivavtal för samverkan.
Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar
www.sigtuna.se 1. INLEDNING Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som kännetecknas
Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret
1 (9) REV 2009-02-26 Godkänd av kommunstyrelsekontorets samverkansgrupp Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ SAMVERKAN I ENKÖPING INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation,
SAMVERKANSAVTAL 2010
SAMVERKANSAVTAL 2010 Samverkan och delaktighet Varje medarbetares arbetsinsats har betydelse för hur vi lyckas med vårt uppdrag. Därför vill landstinget ha engagerade medarbetare som tar ansvar och bidrar
Samverkan i Norrköpings kommun
Samverkan i Norrköpings kommun AVTAL 2010 Innehåll Samverkansavtal i Norrköpings kommun 3 Medarbetarsamtal 3 Arbetsplatsträff 3 Samverkansråd 4 Förhandling enligt Medbestämmandelagen 4 Dokumentation 5
SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013
Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling
Förhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Förhandling vs samverkan
Bild 1 Bild 2 Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat
Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner
Förhandlingsprotokoll 2005-04-01 Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner Parter Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt
Beslutsinstans Kommundirektör
a v Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Partsforum Fastställd 2017-01-31 Giltighetstid Tillsvidare Dokumentansvarig Personalchef Senast reviderad Beslutsinstans Kommundirektör Dokument gäller för Alla
SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen
SAMVERKANSAVTAL för Norbergs kommun Gäller från 2001-11-28 med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen 2011-09-30 43 Samverkansavtal 1(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning/Bakgrund...1 1.1
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna 1 Innehåll Parterna träffar lokalt samverkansavtal. 2 Bilagor I avtalet ingår
Lokal samverkansöverenskommelse. för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010
Lokal samverkansöverenskommelse för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010 SAMVERKAN GÖTEBORG 1 Samverkan Göteborg är ett lokalt kollektivavtal igenom vilket formella rättigheter och skyldigheter enligt medbestämmandelagen
Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö
Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö Parter i Avtal om samverkan och arbetsmiljö är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet Pacta, Svenska Kommunalarbetareförbundet,
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05 1. Bakgrund 2005-04-01 tecknades ett centralt samverkansavtal FAS-05 (Förnyelse-Arbetsmiljö- Samverkan). Avtalet är en utveckling av och ersätter de tidigare centrala avtalen
Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy
Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan
Avtal om Samverkan inom
Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2
Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen
Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen Parterna träffar nedanstående överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen. för Utbildningsförvaltningen för Lärarnas Riksförbund
BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ
Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt
Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad
Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan inom Borås Stad 2007-01-18 2 Lokalt samverkansavtal Förnyelse arbetsmiljö samverkan för Borås Stad 1 Inledning Parterna konstaterar att vi har ett gemensamt synsätt
Micke Svedemar Kontaktombudsman
Micke Svedemar Kontaktombudsman E-mail: ms@sulf.se http://www.sulf.se Äntligen måndag. Eller! Hjärnan är ett underbart organ. Det börjar arbeta så fort du vaknar på morgonen och slutar inte fungera förrän
Personalavdelningens PA-handbok
Personalavdelningens PA-handbok Datum ARBETSMILJÖPROGRAM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antaget i Kommunstyrelsen 1994-06-28 Beslut om revidering i Kommunstyrelsen 1999-06-22 1 Bakgrund...1 2 Kommunövergripande
ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid
ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...
Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.
1 AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN 1. Inledning De lokala parterna är ense om att insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet
Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Eskilstuna kommuns arbetsplatser ska kännetecknas av en hållbar arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet syftar till att verka för hälsa och välbefinnande i fysiskt,
Styrdokument. Central samverkansgrupp, CSG Lokal samverkansgrupp, LSG Arbetsplatsträffar, APT. Riktlinjer för tillämpning av samverkansavtalet:
Styrdokument Riktlinjer för tillämpning av samverkansavtalet: Central samverkansgrupp, CSG Lokal samverkansgrupp, LSG Arbetsplatsträffar, APT Partsgemensamt fastställd 2012-04-02 Dnr 20-1023/10 2012-04-02
Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.
Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun
Information Samverkan, hälsa och arbetsmiljö Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Förutsättningar för samverkan 6 Utvecklingssamtalet individen i samverkan 9 Arbetsplatsträffen grunden för samverkan
LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN
1 LOKALT I För att vidareutveckla verksamheten ska delaktighet och inflytande öka för medarbetare i Vilhelmina kommun. Beslut ska så långt det är möjligt fattas av dem som berörs i sin dagliga verksamhet,
PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare
PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror
LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN SID 1 (9) 2012-05-09 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN INLEDNING Kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan
Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö
Ändrades:2017-06-15 16:15 Avtal om samverkan och arbetsmiljö Innehåll Avtal om samverkan och arbetsmiljö... 3 Samverkansavtal, bilaga 1... 7 1 Mål och syfte... 7 2 Rättslig grund... 7 3 Lokalt samverkansavtal...
Samverkan. Västra Götalandsregionen
Samverkan Västra Götalandsregionen Detta samverkansavtal reglerar de grundläggande förutsättningarna för samverkan i Västra Götalandsregionen, maj 2010 2010-05-03 Samverkan Västra Götalandsregionen Inledning
Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx
A Samverkansavtal Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning De centrala parterna har gemensamt arbetat fram ett förslag på hur samverkan kan bedrivas i en kommun (FAS
SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN
SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN Samverkansavtal i Orsa kommun LEIF JOHANSSON/BILDARKIVET.SE FAS står för Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. Det är ett centralt avtal som slutits mellan Sveriges Kommuner
Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal
Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal 1 Syfte Dialog- och samrådsavtalet är ett kollektivavtal som ska medverka till att ge inspiration och idéer som möjliggör goda resultat och arbetsglädje. Var
Samverkansavtal. Kunskapskolan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund. Giltighet from 2010-08-01 tills vidare med 3 månaders uppsägningstid.
Samverkansavtal Kunskapsklan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund Giltighet frm 2010-08-01 tills vidare med 3 månaders uppsägningstid. Kunskapssklan i Sverige AB 1 (9) Innehåll SAMVERKANSAVTAL
PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum
AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 (5) LOKALT SAMVERKANSAVTAL I AGERSTA KOMMUN GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Syftet med samverkansavtalet är att stärka och förbättra förvaltningarnas verksamhet, effektivitet och samarbete
Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.
Mars 2019 Samverkan och arbetsmiljö Det centrala avtalet för samverkan och arbetsmiljö är utgångspunkten för de lokala avtal som tecknas. Som centrala parter uppmanar vi lokala parter att teckna samverkansavtal,
Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019
Hälsa & Arbetsmiljö Politikerutbildning våren 2019 Olika perspektiv på hälsa FRISKFAKTORER Främja Hälsoarbetet (friskfaktorer, utgår från det friska, det som fungerar bra/bibehålla/utveckla) RISKFAKTORER
4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete
Oktober 2017 Förhandlingsprotokoll 2017-10-24 Innehåll Avtal om samverkan och arbetsmiljö Samverkansavtal, bilaga 1 1 Mål och syfte 2 Rättslig grund 3 Lokalt samverkansavtal 4 Förutsättningar för väl fungerande
Linköpings universitet Avtal LF/MBL/P 7/ Dnr 1014/06-10
Linköpings universitet Avtal LF/MBL/P 7/06 2006-09-25 Dnr 1014/06-10 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING Syftet med avtal om samverkan för utvecklmg är; att anpassa inflytandesystemet till beslutsnivåer
Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen
Internkontroll 2015 - KS Kontrollområde: Facklig samverkan Beslutad av kommunstyrelsen Metadata om dokumentet Dokumentnamn Internkontroll 2015 - KS facknämnd Dokumenttyp Del av Kommunstyrelsens Internkontroll