LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05
|
|
- Mona Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS Bakgrund tecknades ett centralt samverkansavtal FAS-05 (Förnyelse-Arbetsmiljö- Samverkan). Avtalet är en utveckling av och ersätter de tidigare centrala avtalen U-92 och Kompetens-93 samt Överenskommelse om kompetens inom arbetsmiljö och rehabiliteringsområdet. Med stöd av det centrala avtalet FAS tecknades Lokalt samverkansavtal FAS-05 för Ronneby kommun. Avtalet gäller från och ersätter lokalt kollektivavtal om samverkan för utveckling. Denna reviderade version av Lokalt samverkansavtal FAS-05 för Ronneby kommun gäller tillsvidare från och med Gemensamma utgångspunkter för samverkan De lokala parterna har ett gemensamt synsätt på hur samverkan ska fungera i Ronneby kommun. Den erfarenhet som parterna har av arbetet med samverkanssystemet, visar att utveckling och ett långsiktigt hållbart arbetsliv kräver en målinriktad process där alla är delaktiga. En fungerande samverkan förutsätter en god kommunikation mellan såväl chefer på olika nivåer och i olika delar av organisationen som mellan chefer och medarbetare på arbetsplatserna. Samverkanssystemet ska utgöra en naturlig del av verksamheten och möjliggöra medarbetarnas kontinuerliga medverkan i planering, genomförande och utvärdering. Medbestämmandelagen (MBL), Arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet. Det fackliga arbetet på arbetsplatserna ska underlättas av arbetsgivaren. Fackliga företrädares kompetens ska användas. Arbetsmiljö, hälsa, måluppfyllelse och verksamhetsutveckling är i fokus gällande samverkan. Det är viktigt att planeringen för samverkansmöten, med datum, bestäms i god tid för att undvika verksamhetsstörningar på arbetsplatserna. Tid för arbete med samt deltagande i samverkansgrupp ska beredas samverkansombuden. Målsättningen är att samverkanssystemet ska nå alla på ett så optimalt sätt som möjligt. 1
2 2.1 Syfte och mål Samverkanssystemet syftar till att samordna frågor kring hälsa, arbetsmiljö, medbestämmande och verksamhet. Syftet är också att Ronneby kommun genom en väl fungerande samverkan ska vara en attraktiv arbetsgivare. De lokala parternas mål är att samverkanssystemet ska underlätta samverkan mellan parterna och öka medarbetarnas möjlighet till delaktighet. Samverkanssystemet ska också stödja en fortlöpande verksamhetsutveckling för att möta uppställda krav på effektivitet, service och kvalitet. 2.2 Viktiga förutsättningar Samverkan förutsätter en god dialog mellan arbetsgivaren, medarbetare och deras fackliga företrädare om verksamhet, måluppfyllelse och resurser. För att uppnå en väl fungerande samverkan bör följande förutsättningar vara uppfyllda: tydliga mål för verksamheten rutiner för uppföljning/utvärdering ledarskap med en helhetssyn på verksamhet, medarbetare, organisation och resurser en organisation med tydlig delegering av uppdrag/uppgifter och befogenheter en tydlig arbets- och ansvarsfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän samverkanssystem som följer och löpande anpassas till organisationen och dess beslutsnivåer en uttalad gemensam vilja att samverka frågor/ärenden inför beslut Det är viktigt att inför varje beslut om förändring väga samman konsekvenser avseende arbetsbelastning, effektivitet, kvalitet osv. med risker för ohälsa och otrivsel. Detta måste göras på varje beslutsnivå från chef/arbetsledare och uppåt i organisationen. Inte någon aspekt av arbetet miljön, kvalitet, effektivitet ska behandlas separat vid sidan av den normala beslutsprocessen. 3. Samverkanssystemet Samverkanssystemet utgörs av medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. Samverkanssystemet är både den praktiska och den formella basen för medarbetarnas inflytande, delaktighet och möjlighet till utveckling. Samverkanssystemet bygger på att alla är delaktiga i utvecklingen av verksamheten och att så många frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs i sitt arbete. Det är därför av största vikt att medarbetarna tar tillvara möjligheten som samverkanssystemet erbjuder och engagerar sig och sina arbetsplatser. Man har ett medarbetaransvar Medarbetarsamtal Medarbetarsamtalet är ett hjälpmedel för att åstadkomma delaktighet i de näraliggande frågorna på arbetsplatsen, genom en fortlöpande och strukturerad dialog mellan chef och 2
3 medarbetare. Samtalet kring arbetsresultat och utvecklingsmöjligheter ska genomföras regelbundet årligen eller när någon part begär det. Det är viktigt att varje medarbetare har möjlighet att utvärdera sin egen insats. Den anställde ska medverka i förändringsarbetet och har en skyldighet enligt arbetsmiljölagen att verka för god arbetsmiljö. Varje medarbetares insats är viktig och utgår från det personliga engagemanget och viljan att hitta den bästa lösningen på varje uppgift. Medarbetarsamtalet ska dokumenteras och visa vad som i huvudsak har diskuterats och vad man kommit fram till. Dokumentationen utgör underlag för uppföljning vid nästkommande års medarbetarsamtal Arbetsplatsträff (APT) Arbetsplatsträffen ska vara ett forum för dialog mellan medarbetare och chef för gemensamt arbete med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området samt för att tillsammans identifiera och förebygga risker och föra en dialog om utvecklingsbehov. Hälso- och arbetsmiljöaspekterna ska integreras i verksamheten. För att arbetsplatsträffarna ska fungera måste de vara regelbundna och planerade, cirka en gång per månad, och utgöra en naturlig del av verksamheten. Dagordning ska delges deltagarna innan mötet. Alla som har sitt huvudsakliga arbete förlagt till arbetsplatsen ska delta vid arbetsplatsträffarna, om inte ledighet eller liknande vid enstaka tillfälle lägger hinder i vägen för deltagande. Arbetsplatsträffarna leds av den chef som ansvarar för enheten/arbetsplatsen och ska dokumenteras i form av minnesanteckningar. Dokumentationen ska vara tillgänglig för alla medarbetare på arbetsplatsen. Utifrån vad bland annat arbetsplatsträffen kommer fram till, upprättas åtgärds-/handlingsplaner för den egna arbetsplatsen, som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Frågor som efter överenskommelse vid arbetsplatsträffen ska föras vidare till samverkansgrupp ska skriftligen anmälas dit av chefen. Skyddsombuden kan, genom sin roll och kompetens, bidra till att hälso- och arbetsmiljöaspekterna beaktas i de frågor som behandlas. Vid behov ska arbetsplatsträffen kunna kombineras med facklig information. MBL och 38 tillämpas inte på arbetsplatsträffen. 3.3 Samverkansgruppen Samverkansgruppens syfte är att vara ett forum för dialog mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationernas företrädare, där parterna har gemensamt ansvar för att aktualisera frågor om verksamhetens utveckling, hälsa och arbetsmiljö. Samverkansgruppen ska göra det möjligt för parterna att gemensamt delta i planerings- och beslutsprocessen och att överblicka och följa upp verksamheten. 3
4 Arbetsgivarens representanter ansvarar för att frågor behandlas i samverkansgrupp innan beslut fattas, samt är ansvariga för beslut och verkställighet i alla verksamhetsfrågor. Arbetssättet i samverkansgrupper ska präglas av en strävan av att genom samråd nå enighet före beslut. Samverkansgrupp kan endast samverka före arbetsgivarens beslut i frågor som rör eget verksamhets-, ansvars- och beslutsområde. Frågor som hanteras enligt delegation på viss samverkansnivå ska också slutgiltigt avgöras på denna nivå. Ledamot i samverkansgrupp har rätt att begära medverkan av intern såväl som extern sakkunnig företrädare för arbetsgivaren eller för arbetstagarorganisation. Följande ärenden ska inte hanteras inom samverkanssystemet: Individärenden Tvister Tecknande av kollektivavtal Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38. Vid oenighet i samverkansgrupp kan arbetstagarorganisationen begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. Om lokal part finner att ett ärende inte lämpar sig för behandling i samverkanssystemet tillämpas MBL respektive AML i sin helhet i det ärendet. Samverkansgruppen är på central nivå (CSG) och förvaltningsnivå (FSG) även skyddskommitté enligt de regler som finns i AML. Samråd i samverkansgrupp utgör därmed tillika behandling i skyddskommitté enligt AML 6 kap 9. Samverkansgruppen ska vara policyskapande i hälso- och arbetsmiljöfrågor. Vidare ska samverkansgruppen planera, kontrollera och följa upp hälso- och arbetsmiljöförhållanden, inklusive det systematiska arbetsmiljöarbetet. Samverkansgruppen ska även hantera information och utbildning om hälsa och arbetsmiljö. Dessa uppgifter ska integreras med övriga verksamhetsfrågor Samverkan på kommunledningsnivå, central samverkansgrupp (CSG) Den centrala samverkansgruppen (CSG) behandlar kommunövergripande och för kommunen principiella frågor. Den centrala samverkansgruppen leds av kommundirektör med biträde av personalchef som arbetsgivarens företrädare. Till CSG-ledamöter utses två förvaltningschefer för arbetsgivarsidan och en ledamot för vartdera fackliga HÖK-område. Om ett HÖK-område tillsammans har fler än 200 medlemmar får två ledamöter utses för det HÖK-området. Möjlighet finns att vid behov adjungera in fler förvaltningschefer och/eller fackliga företrädare. Personliga suppleanter ska utses för såväl arbetsgivarföreträdare som för samverkansombuden. Centrala samverkansgruppen är central skyddskommitté. 4
5 3.3.2 Samverkan på förvaltningsnivå, förvaltningssamverkansgrupp (FSG) Inom varje förvaltning ska finnas en förvaltningssamverkansgrupp (FSG). Till varje sådan samverkansgrupp knyts förvaltningens underlydande organisatoriska enheter. Förvaltningschefen leder samverkansgruppens sammanträden. FSG behandlar frågor av större eller för förvaltningen övergripande karaktär. Till samverkansgruppen får utses en ledamot för vardera fackligt HÖK-område. Om ett HÖK-område tillsammans har fler än 200 medlemmar får två ledamöter utses för det HÖK-området. Vid behov får förvaltningschef i samråd med fackliga organisationer göra avsteg från ovanstående. Detta för att tillgodose samverkansmöjligheterna inom t.ex. ett stort ansvarsområde med många och geografiskt utspridda arbetsplatser, eller om antalet fackliga organisationer är många och deras suveränitet måste garanteras. Förvaltningssamverkansgrupp är också förvaltningens skyddskommitté Samverkan på områdesnivå, områdessamverkansgrupp (OSG) Större förvaltningar kan ha samverkansgrupper under förvaltningsnivå. Dessa samverkansgrupper benämns områdessamverkansgrupper (OSG) och underordnas förvaltningens FSG. OSG leds av områdets chef. Uppgifter och sammansättning för OSG följer principerna för FSG Samverkansgruppens sammanträde och protokoll Samverkansgruppens sammanträden ska vara regelbundna och hållas minst fyra gånger per år. Kallelse till samverkansgrupp med dagordning jämte nödvändiga handlingar ska vara samtliga berörda tillhanda senast fem kalenderdagar före sammanträdet. Av dagordning och sammanträdesprotokoll ska tydligt framgå om ett ärende är av informationskaraktär eller beslutskaraktär. Sammanträdena ska protokollföras av arbetsgivaren och justeras av såväl arbetsgivare som en företrädare för varje HÖK-område. Facklig organisation kan välja att överlåta justeringen till företrädare för annan facklig organisation. Om så sker ska detta framgå av protokollet. Protokollen ska vara tillgängliga för alla berörda medarbetare. 3.4 Den facklige företrädarens roll (samverkansombudet) I samverkansgrupperna sker formell samverkan mellan arbetsgivarföreträdare och medarbetarnas fackliga organisationer. Utsedd och till arbetsgivaren anmäld facklig företrädare representerar sina medlemmar och sin organisation vid medverkan i förekommande samverkansfrågor. Den facklige företrädaren svarar för eventuell vidareinformation till sina medlemmar. 5
6 3.5 Ledningens roll i samverkan För att samverkanssystemet ska fungera som forum för medinflytande och utveckling är det viktigt att arbetsledningen visar lyhördhet och vilja samt förmåga att skapa viktiga och fungerande möten. Ansvaret för att samverkanssystemet, de personalpolitiska frågorna och angivna verksamhetsmål följs vilar på cheferna. En av de viktigaste uppgifterna för chefen är att leda, engagera och motivera medarbetarna så att en god måluppfyllelse nås. Det här innebär bl. a att: tolka och förmedla kommunens vision, mål och riktlinjer så att alla förstår och kan följa dem sätta upp mätbara mål och följa upp samt utvärdera dem stimulera och motivera samt kompetensutveckla medarbetarna utvärdera insatserna och visa uppskattning för bra prestationer, men också ge saklig återkoppling för det som behöver utvecklas delegera arbetsuppgifter så att var och en får möjlighet till ansvar och utveckling stödja initiativ och nytänkande till gagn för verksamhetens förnyelse, förändring och utveckling 4. Utveckling - kompetensutveckling Medarbetarnas engagemang, kunskaper och kreativitet är viktiga förutsättningar för verksamhetens utveckling. Det är därför viktigt att allas kompetens tas tillvara i beslutsprocessen. För att möjliggöra detta krävs att medarbetarna är väl informerade om de frågor som påverkar den egna arbetsplatsen. Alla medarbetare ska ha möjlighet till erforderlig yrkesmässig och personlig utveckling. Kompetensutveckling ställer krav på en grundlig analys av den nuvarande och förväntade framtida verksamheten och ska ingå som en del i den totala verksamhetsplaneringen på arbetsplatsen. Individuella utvecklingsplaner är här ett viktigt hjälpmedel. Den enskilde medarbetarens kompetensutveckling ska dokumenteras. 5. Arbetsmiljö och hälsa Utformning av hälso- och arbetsmiljöarbetet är en uppgift inom samverkanssystemets ram. Beslut om mål, medel, fördelning, befogenheter och resurser fattas av arbetsgivaren. Att säkerställa en god hälsa och arbetsmiljö ställer krav på en kontinuerlig kompetensutveckling för såväl chefer, medarbetare som arbetsplatsombud, skyddsombud. Förtroendevalda har i sin egenskap av arbetsgivare ansvar för att nödvändig kompetens och erforderliga resurser finns i organisationen inom hälso- och arbetsmiljöområdet. Arbetsgivaren ska i samverkan och utifrån ett verksamhetsperspektiv bedriva en kontinuerlig planering, styrning, kontroll och uppföljning av hälsa och arbetsmiljö ett systematiskt 6
7 arbetsmiljöarbete. Detta innefattar hela processen; att främja en sund livsstil och hälsosamma arbetsförhållanden, att identifiera, förebygga och åtgärda risker konsekvensbeskrivning samt att tillhandahålla lämpligt organiserad anpassning och arbetslivsinriktad rehabiliteringsverksamhet. Hälso- och arbetsmiljöarbetet är en integrerad del av verksamhetens vardag och utveckling. Målet är att förena väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Arbetsorganisation, arbetsinnehåll och arbetstid ska utformas så att medarbetaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Hälso- och arbetsmiljöarbetet ska främja trivsel och samarbete, samt öka medarbetarnas delaktighet, utveckling och inflytande i arbetet. Därmed kan ohälsan minskas och skador och sjukdom på grund av arbetet förhindras. Såväl chefer, arbetsplatsombud, skyddsombud som medarbetare måste ha tillräcklig kompetens inom området. Utbildning kan ske i olika former och omfattning. Utformning av innehåll, omfattning och kontinuitet i utbildningen kan fastställas i samverkan mellan lokala parter. 5.1 Individ medarbetare Medarbetaren har ett tydligt egenansvar för att vara delaktig i hälso- och arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Arbetsgivaren har dock ansvar för att medarbetaren får den information, utbildning m.m. som behövs för att i anslutning till sina arbetsuppgifter kunna medverka i hälso- och arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Alla medarbetare ska ha tillgång till individuellt stöd dit hon/han kan vända sig med förtroende. Detta stöd kan tillgodoses genom företagshälsovårdsleverantör. 5.2 Grupp arbetsplats Hälso- och arbetsmiljöarbetet ska i huvudsak bedrivas på arbetsplatsnivå där arbetsplatsombudens, skyddsombudens särskilda kompetens är värdefull och kan användas. Arbetsplatsträffen är lämpligt forum för chefer och medarbetare att tillsammans identifiera och förebygga risker samt föra en dialog om utvecklingsbehov. Kompetens i hälso- och arbetsmiljöfrågor byggs upp och utvecklas på arbetsplatsnivå och kan vid behov kompletteras med expertkompetens. 6 Företagshälsovård (FHV) Företagshälsovård är en potential i arbetet för ett långsiktigt hållbart arbetsliv och ska vara ett stöd samt ett komplement till den sakkunskap på hälso- och arbetsmiljöområdet som finns i organisationen. FHV ska vara en multidisciplinär och professionellt oberoende expertverksamhet inom områdena främjande och förebyggande hälso- och arbetsmiljöarbete samt arbetslivsinriktad rehabilitering. Den ska ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, verksamhetens resultat och hälsa. FHV ska främst arbeta för att främja och utveckla hälsa och förebygga risker samt kunna föreslå åtgärder till stöd för både hela verksamheter och på individnivå. 7
8 7. Hantering av arbetsmiljöfrågor i samverkanssystemet 7.1 Delegering Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren huvudansvarig för arbetsmiljön och arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Det innebär att kommunfullmäktige innehar arbetsmiljöansvaret för kommunens arbetsmiljöförhållanden. Kommunfullmäktige i Ronneby beslöt , 94 att arbetsgivaransvaret primärt vilar på kommunstyrelsen. Av detta följer att ansvaret för arbetsmiljöuppgifterna delegerats till kommunstyrelsen som i sin tur vidaredelegerat ansvaret till respektive nämnd. Respektive nämnd kan därefter vidaredelegera arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljöuppgifterna till förvaltningschef och i en del fall till lägre nivå i organisationen. Förutsättningar för vidaredelegering av arbetsmiljöuppgifter är att mottagande chef har: verksamhets-, personal- och ekonomiansvar. löpande och daglig tillsyn av verksamheten. befogenheter att åtgärda brister i arbetsmiljön. erforderliga kunskaper i arbetsmiljöfrågor Alla chefer som tar emot en delegering av arbetsmiljöuppgifter ska göra det skriftligt där innehållet och omfattningen i delegeringen beskrivs. Allmänt gäller målsättningen att ansvaret för arbetsmiljöuppgifterna ska föras ned så långt som möjligt i organisationen. Om ovanstående förutsättningar är uppfyllda har chefen ett personligt ansvar. Om chefen i någon situation inte anser sig kunna uppfylla detta ansvar ska frågan skriftligt returneras till närmaste högre chef. 7.2 Arbetstagarens ansvar Medarbetarna har ett egenansvar och skyddsansvar. De ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i de åtgärder som behövs för en god arbetsmiljö. De ska följa givna föreskrifter och använda skyddsanordningar. De ska också iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Vid regelbundet genomförda arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och liknande är det viktigt att medarbetares erfarenheter och kunskaper om arbetsmiljön tas tillvara. 7.3 Skyddsombuds medverkan Arbetsgivaren har stor nytta av skyddsombudens medverkan i arbetsmiljöarbetet. Genom sin roll och kompetens bidrar skyddsombuden till att hälso- och arbetsmiljöaspekterna beaktas i de frågor som behandlas. Skyddsombud är fackliga förtroendemän i arbetsmiljöfrågor med rättigheter enligt AML. Skyddsombudet ska ges skälig tid och den utbildning som behövs för att fullgöra uppdraget. Skyddsombud utses i enlighet med vad som anges i arbetsmiljölagen. Elever på grundskolans/grundsärskolans högstadium och gymnasieskola/gymnasiesärskola har rätt att utse särskilda elevskyddsombud. Dessa ska ges möjlighet till utbildning. 8
9 Skyddsombudet ska aktivt delta vid planering av ny eller ändrad organisation, nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Skyddsombud ska vidare delta vid upprättande av handlingsplaner samt ges möjlighet att delta vid konsekvensanalyser/riskbedömningar. Skyddsombuden ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö och inom sitt skyddsområde vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall. 7.4 Förvaltningssamverkansgrupps (FSG) arbetsmiljöuppgifter Samverkansgruppen är ett samverkansorgan mellan arbetsgivare och fackliga representanter på förvaltningsnivå för att hantera förvaltningsspecifika arbetsmiljöfrågor. Samverkansgruppen ska i huvudsak: Fungera som förvaltningens skyddskommitté Tillämpa kommunens policy för arbetsmiljöarbetet samt utarbeta och tillämpa förvaltningsspecifika riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Följa upp förvaltningens arbetsmiljöarbete Upprätta mål och handlingsplaner enligt bestämmelser om systematiskt arbetsmiljöarbete Se till att behovet av information och utbildning inom arbetsmiljöområdet tillgodoses 7.5 Centrala samverkansgruppens (CSG) arbetsmiljöuppgifter Samverkansgruppen är ett samverkansorgan mellan arbetsgivaren och fackliga organisationer när det gäller kommunövergripande arbetsmiljöfrågor. Centrala samverkansgruppen ska i huvudsak: Fungera som central skyddskommitté. Utarbeta kommunens policy och andra riktlinjer för arbetsmiljöarbetet. Planera, leda och följa upp arbetsmiljöarbete. Upprätta mål och handlingsplaner enligt bestämmelser om systematiskt arbetsmiljöarbete. Följa upp att behovet av information och utbildning inom arbetsmiljöområdet tillgodoses. 9
AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun
AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)
FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5
FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden
Samverkansavtal Lunds kommun
1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga
KS 2008/10 Hidnr
KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2008-02-01 KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2 Samverkansavtal i Håbo kommun Övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning
Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun
1 2013-08-26 Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har
Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal
1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen
Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.
Samverkan i Sotenäs Kommun Gemensamma utgångspunkter Parterna i samverkansavtalet för är överens om att gemensamt sträva efter att: skapa ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö där inflytande,
Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun
Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte
Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland
1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen
Samverkansavtal Utgångspunkter
Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan
Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun
Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö
Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01
Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3
SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad
SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR
KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN
ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala
Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret
1 (9) REV 2009-02-26 Godkänd av kommunstyrelsekontorets samverkansgrupp Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ SAMVERKAN I ENKÖPING INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation,
Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB
Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse
Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)
Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.
VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE
Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN
1 2012-02-24 LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande
Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2010:2-026 Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-08 16 1 LOKALT SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Avtalet bygger på en samsyn om samverkan
Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 2.4.1 RGK Samverka och förhandla Område: Arbetsgivarfrågor Giltig fr.o.m: 2018-06-18 Faktaägare: Monica Ranstad, förhandlingschef HR Fastställd av: Caroline
FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser
FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92). Inledning Samverkan avser främst Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML). Medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor
Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner
Förhandlingsprotokoll 2005-04-01 Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner Parter Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt
Samverkansavtal för Malmö högskola
Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.
Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter Samverkan är ett medel för att uppnå en bra verksamhet och ett långsiktigt hållbart arbetsliv. En fungerande samverkan förutsätter kommunikation mellan såväl
ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE
Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet
Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar
www.sigtuna.se 1. INLEDNING Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som kännetecknas
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08
1 Lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Parterna sluter lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun enligt bilaga. 2 Avtalet gäller fr o m 060701 tills vidare med en
1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna
Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna SAMVERKAN mellan landstinget och de fackliga organisationerna (Detta avtal ersätter samverkansavtalen 1992-02-28 och 1995-12-07) Inledning
Personalavdelningens PA-handbok
Personalavdelningens PA-handbok Datum ARBETSMILJÖPROGRAM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antaget i Kommunstyrelsen 1994-06-28 Beslut om revidering i Kommunstyrelsen 1999-06-22 1 Bakgrund...1 2 Kommunövergripande
Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.
Mars 2019 Samverkan och arbetsmiljö Det centrala avtalet för samverkan och arbetsmiljö är utgångspunkten för de lokala avtal som tecknas. Som centrala parter uppmanar vi lokala parter att teckna samverkansavtal,
Förhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna 1 Innehåll Parterna träffar lokalt samverkansavtal. 2 Bilagor I avtalet ingår
LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet
VERKSAMHETSUTVECKLING 2013 LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun för att öka inflytande och delaktighet Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet...
Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)
Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna
Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy
Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan
Samverkansavtal i Kungsörs kommun
Samverkan ska utmärka alla verksamheter Samverkan syftar till lösningar i samförstånd Samverkan är allas ansvar Samverkansavtal i Kungsörs kommun Samverkan ska utmärka alla verksamheter För att uppnå kommunens
Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet
Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: 2007-10-11 Cesam Ansvarig: Personalchef Revideras: Följas upp: SAMVERKANSAVTAL Vårt lokala avtal bygger på synsättet från
FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter
1(5) 2011-06-15 FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter Dessa tillämpningsföreskrifter har tillkommit för att förtydliga vad som framgår av FAS-avtalet. Till tillämpningsföreskrifterna
ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid
ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...
Arbetsmiljöarbete.
Arbetsmiljöarbete peter.caspersson@managementsupport.se 1 Människan är en Bio psyko social varelse 2 Diskutera Hur påverkar påståendet Arbetsmiljöarbete? 3 Juridiska Pyramiden Skall AML AMF AFS Riksdag
Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad
Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan inom Borås Stad 2007-01-18 2 Lokalt samverkansavtal Förnyelse arbetsmiljö samverkan för Borås Stad 1 Inledning Parterna konstaterar att vi har ett gemensamt synsätt
LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN
1 LOKALT I För att vidareutveckla verksamheten ska delaktighet och inflytande öka för medarbetare i Vilhelmina kommun. Beslut ska så långt det är möjligt fattas av dem som berörs i sin dagliga verksamhet,
Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö
Ändrades:2017-06-15 16:15 Avtal om samverkan och arbetsmiljö Innehåll Avtal om samverkan och arbetsmiljö... 3 Samverkansavtal, bilaga 1... 7 1 Mål och syfte... 7 2 Rättslig grund... 7 3 Lokalt samverkansavtal...
Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun
Namn på dokumentet: Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun Version: 1.0 Dokumenttyp: Riktlinje Gäller: Tillsvidare Dokumentansvarig: Personalchef Revideras: Senast vart fjärde
Samverkansavtal 2005-05-09
2005-05-09 Samverkansavtal Inom kommuner och landsting har parterna på arbetsmarknaden träffat en överenskommelse om Förnyelse, Arbetsmiljö Samverkan (FAS 05), som är en utveckling av tidigare centrala
Skellefteå kommuns Samverkansavtal
2017 Skellefteå kommuns Samverkansavtal för att öka inflytande och delaktighet www.skelleftea.se Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet... 5 Medarbetarsamtalet...
PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare
PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror
PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum
AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 (5) LOKALT SAMVERKANSAVTAL I AGERSTA KOMMUN GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Syftet med samverkansavtalet är att stärka och förbättra förvaltningarnas verksamhet, effektivitet och samarbete
4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete
Oktober 2017 Förhandlingsprotokoll 2017-10-24 Innehåll Avtal om samverkan och arbetsmiljö Samverkansavtal, bilaga 1 1 Mål och syfte 2 Rättslig grund 3 Lokalt samverkansavtal 4 Förutsättningar för väl fungerande
Samverkansavtal Uppsala Kommun
Samverkansavtal Uppsala Kommun SYFTE/GRUND o Medbestämmandelagen (MBL) Arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet.
Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun
Information Samverkan, hälsa och arbetsmiljö Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Förutsättningar för samverkan 6 Utvecklingssamtalet individen i samverkan 9 Arbetsplatsträffen grunden för samverkan
AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN
1 Inledning AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN Orsa kommun arbetar aktivt för att utveckla samverkan i organisationen. Samverkan, uppbyggnaden av arbetsorganisationen, främjandet av hälsa, arbetet
Förhandling vs samverkan
Bild 1 Bild 2 Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat
Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Eskilstuna kommuns arbetsplatser ska kännetecknas av en hållbar arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet syftar till att verka för hälsa och välbefinnande i fysiskt,
Förhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN
RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN Norrtälje kommun vill med denna riktlinje säkerställa att det systematiska arbetsmiljöarbetet är ändamålsenligt utifrån vad lagstiftning
LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN SID 1 (9) 2012-05-09 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN INLEDNING Kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan
SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN
SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN Samverkansavtal i Orsa kommun LEIF JOHANSSON/BILDARKIVET.SE FAS står för Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. Det är ett centralt avtal som slutits mellan Sveriges Kommuner
Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö
Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö Parter i Avtal om samverkan och arbetsmiljö är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet Pacta, Svenska Kommunalarbetareförbundet,
För Herrljunga kommun
HERRLJUNGA KOMMUN 2008-10-08 Lokalt kollektivavtal FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Herrljunga kommun 1 Parterna konstaterar att vi har ett gemensamt synsätt beträffande den samverkan och kompetens
Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete
Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Reviderat av kommunstyrelsen 2008-06-11, 177 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187 Reviderat av kommunfullmäktige 2011-04-26, 33 1(6) Innehåll Systematiskt
LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068
LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Kommunstyrelsens FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068 Lokalt avtal om samverkan i Lunds Kommun 1 Mellan Lunds kommun genom kommunstyrelsens
SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun
SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun 1. VÅRA GEMENSAMMA VÄRDERINGAR OCH MÅL Med detta avtal skapas ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett gott arbetsklimat, en god arbetsmiljö och likabehandling
Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.
Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.
Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB
SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen
SAMVERKANSAVTAL för Norbergs kommun Gäller från 2001-11-28 med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen 2011-09-30 43 Samverkansavtal 1(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning/Bakgrund...1 1.1
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)
SAMVERKANSAVTAL Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) Innehåll 1. Gemensamma utgångspunkter... 3 2. Samverkan... 3 3. Arbetsplatsträff... 4 4. Samverkansgrupp...
Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.
1 AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN 1. Inledning De lokala parterna är ense om att insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR KARLSHAMNS KOMMUN
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR KARLSHAMNS KOMMUN gällande från och med 2003 1. Inledning... 1 2. Mål... 1 3. Syfte... 1 4. Samverkanssystemet... 2 5. Medarbetarsamtalet... 2 6. Arbetsplatsträffen (APT)...
Samverkansavtal. Kalmar kommun
Samverkansavtal Kalmar kommun 2007 Samverkan är grunden för att Kalmar kommun ska vara en attraktiv, utvecklande och effektiv kommunal arbetsplats. Det handlar om delaktighet och inflytande för alla anställda
Beslutsinstans Kommundirektör
a v Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Partsforum Fastställd 2017-01-31 Giltighetstid Tillsvidare Dokumentansvarig Personalchef Senast reviderad Beslutsinstans Kommundirektör Dokument gäller för Alla
Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen
Internkontroll 2015 - KS Kontrollområde: Facklig samverkan Beslutad av kommunstyrelsen Metadata om dokumentet Dokumentnamn Internkontroll 2015 - KS facknämnd Dokumenttyp Del av Kommunstyrelsens Internkontroll
Arbetsmiljöpolicy 2012
Arbetsmiljöpolicy 2012 Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 20120613 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelseförvaltningen Ansvarig tjänsteman: Diarienummer: KS 14-172 >Policy Program Plan Riktlinje
BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ
Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt
LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA
2007-06-12 Dnr PA 10-2007/201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad 20060215. Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning
Lokalt samverkansavtal för Karlshamns kommun gällande fr.o.m. 2003
Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m: Lagakraftvunnet beslut Beslut: PoU 183, 2002-12-12 Karlshamns kommun gällande fr.o.m. 2003 1. Inledning De lokala parterna har ett gemensamt
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02 Parter: Polismyndigheten i Stockholms län OFR/P OFR/S Jusek SEKO Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx
A Samverkansavtal Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning De centrala parterna har gemensamt arbetat fram ett förslag på hur samverkan kan bedrivas i en kommun (FAS
Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.
Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads
Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun
KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Personaldelegationen Personalchef Anne Elgmark 2014-12-09 1 (5) Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun
Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019
Hälsa & Arbetsmiljö Politikerutbildning våren 2019 Olika perspektiv på hälsa FRISKFAKTORER Främja Hälsoarbetet (friskfaktorer, utgår från det friska, det som fungerar bra/bibehålla/utveckla) RISKFAKTORER
EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY
EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...
Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2
VALDEMARSVIKS - 1 - PROTOKOLL Parter: och fackliga organisationer enligt bilaga Närvarande: Enligt bilaga 1 Justerare: för kommunen Bertil Lindström Tid: 2001-08-21 för de fackliga organisationerna enligt
ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff
ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER med exempel på dagordning för arbetsplatsträff RIKTLINJER 1 Arbetsplatsträffar i enlighet med samverkansavtalet i Håbo kommun Samverkan i Håbo kommun Samverkanssystemet ska
Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).
1(5) Anne-Chatrine Älgevik 2006-014810 Samverkansavtal 1. Avsikt Alla chefer, medarbetare och personalorganisationer har ansvar för Kriminalvårdens verksamhet, dess utveckling, värdegrund och vision Bättre
SAMVERKANSAVTAL. Pajala kommun
SAMVERKANSAVTAL Pajala kommun Pajala den 27 februari 2007 Samverkansavtal är tecknat mellan arbetsgivaren Pajala kommun och arbetstagarorganisationerna: För Pajala ommun Eva Alld', personalsamordnare För
Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö
STYRDOKUMENT Sida 1(12) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Typ av dokument Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Beslutad KSAU, 2017-02-28, 23 Giltig t o m Tills vidare Dokumentansvarig HR-avdelningen Diarienummer
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. i Växjö kommun
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Växjö kommun INNEHÅLL 04 06 10 12 20 24 28 Inledning Förutsättningar för samverkan Medarbetarsamtalet individen i samverkan Arbetsplatsträffen grunden för samverkan Samverkansgruppen
Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer
ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För