Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun
|
|
- Mikael Isaksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Information Samverkan, hälsa och arbetsmiljö Enköpings kommun
2 Foto IBL
3 Innehåll Inledning 5 Förutsättningar för samverkan 6 Utvecklingssamtalet individen i samverkan 9 Arbetsplatsträffen grunden för samverkan 11 Samverkansgruppen det representativa inflytandet 15 Hälsa och arbetsmiljö att samverka för ett hållbart arbetsliv 17
4 4 Foto Getty Images
5 Inledning Samverkan och helhetssyn ger ett långsiktigt hållbart arbetsliv för alla medarbetare och en bra verksamhet för invånarna. Enköpings kommun och de fackliga parterna har ett lokalt avtal om samverkan, FAS 13, utifrån intentionerna i det centrala avtalet FAS 05. FAS står för Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. Samverkansavtalet ska ge dig som medarbetare delaktighet, inflytande och ansvar. Det innebär att du får information och möjlighet att påverka i frågor som rör din arbetsplats. Verksamhetsmålen ska vara tydliga, väl kända och diskuterade i organisationen och bland medarbetarna. Utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar och samverkansgrupper utgör de olika delarna i avtalet där arbetsmiljö och hälsa har en tydlig och stark roll. Målet är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv för medarbetarna. För att göra samverkansavtalet mer tillgängligt har den här foldern tagits fram. Den ska finnas på alla arbetsplatser och delas ut till nyanställda i samband med introduktionen. Min förhoppning är att vi tillsammans ska skapa en effektiv verksamhet med god kvalitet för våra kommuninvånare. 5
6 Förutsättningar för samverkan Samverkansavtalet är en samordning av medbestämmandefrågor och arbetsmiljöfrågor 1. Grundläggande är att innan chefen fattar och verkställer beslut ska ärendet, i den utsträckning det är möjligt, behandlas på den arbetsplatsträff eller samverkansgrupp det berör. För att samverkan ska fungera och verksamheten utvecklas förutsätts en dialog mellan arbetsgivaren, medarbetare och arbetstagarorganisationer om verksamhet, måluppfyllelse och resurser. Följande förutsättningar bör vara uppfyllda: tydliga mål för verksamheten klargjord arbetsfördelning mellan fackliga företrädare och tjänstemän en organisation med tydlig delegering av uppdrag/uppgifter och befogenheter ledarskap med en helhetssyn på verksamhet, medarbetare, organisation och resurser en vilja att fatta beslut i samverkan samverkanssystem som följer och löpande anpassas till organisation och beslutsnivåer chefer och medarbetare har kunskap om målet med samverkan och hur samverkan bedrivs. Samverkansavtalet ger alla medarbetare direktinflytande på arbetsplatsen. För att samverkan ska fungera krävs att både chef och medarbetare är väl insatta i avtalets innehåll. Båda parter har ett gemensamt ansvar för att aktualisera frågor om hälsa, arbetsmiljö och verksamhetens utveckling. 1 Den rättsliga grunden för samverkan utgörs av medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML). Övriga arbetsrättsliga lagar, allmänna bestämmelser (AB) och lokala kollektivavtal ska också beaktas. 6
7 Om arbetstagarorganisation eller arbetsgivaren finner att en fråga inte lämpar sig för behandling i samverkan tillämpas MBL respektive AML i sin helhet i den specifika frågan. Samverkan omfattar inte tvister, individärenden eller kollektivavtalsfrågor. I dessa frågor tillämpas MBL respektive AML i sin helhet. Samverkan på olika nivåer En god samverkan kännetecknas av att alla gemensamt strävar mot verksamhetens mål, ser sin roll i helheten och kan växla mellan helhets- och detaljperspektiv. När samverkan sker på en arbetsplats tas medarbetarnas samlade kunskap, förmåga och olika perspektiv tillvara. Förutsättningen är en god dialog som bygger på respekt och viljan att lyssna på varandra en vilja att försöka förstå hur andra tänker. Arbetsgivarens ansvars- och beslutsnivåer avgör var samverkansfrågorna tas upp. Frågorna ska i första hand behandlas av dem som direkt berörs i sitt arbete. För att uppfylla målet med samverkan behövs mötesplatser i organisationen. Dessa är: utvecklingssamtalet mellan medarbetaren och chefen för avstämning av målsättningar, arbetssituation och utveckling (minst 1 gång/år). arbetsplatsträffen (APT) mellan chef och medarbetare på arbetsplatsen (cirka 1 gång/månad). samverkansgrupp (SG) mellan arbetsgivare och fackliga företrädare på enhetsnivå (cirka 1 gång/månad). förvaltningsövergripande samverkansgrupp (FSG) mellan arbetsgivare och fackliga företrädare på förvaltningsnivå (cirka 1 gång/månad). central samverkansgrupp (CSG) mellan arbetsgivare och fackliga företrädare på kommunnivå (cirka 1 gång/månad). 7
8 Direkt inflytande Representativt inflytande Utvecklingssamtalet APT SG FSG CSG Bilden visar samverkan på olika nivåer. I utvecklingssamtalet och på arbetsplatsträffen har medarbetaren ett direkt inflytande i frågor som rör arbetsplatsen. I samverkansgrupperna på enhets-, förvaltnings- och kommunnivå företräder de fackliga parterna medlemmarnas intressen. Kommunikationen mellan de olika nivåerna har stor betydelse, där arbetsplatsträffarnas synpunkter och samverkansgruppens diskussioner utgör en del av underlaget inför arbetsgivarens beslut. 8
9 Utvecklingssamtalet individen i samverkan Dialog mellan chef och medarbetare ska ske kontinuerligt i arbetet och genom regelbundet återkommande utvecklingssamtal. Utvecklingssamtalet ska vara väl förberett, strukturerat, tillbakablickande och framåtsyftande. Varje medarbetare i Enköpings kommun har rätt till minst ett utvecklingssamtal per år. Syftet med samtalet är att ge feedback och att utveckla både individen och verksamheten. Tillsammans diskuteras arbetsuppgifterna, arbetssituationen och hur ni tänker er att det ska se ut i framtiden. Ett underlag för samtalet är kommunens lönekriterierier. Utvecklingssamtalet handlar också om samarbetsklimat, relationen till arbetskamrater/ chef och andra hälso- och arbetsmiljöfrågor. Samtalet ska dokumenteras och en utvecklingsplan tas fram. I den framgår vad som har bestämts, vem som ska utföra vad och när det beräknas vara klart. Medarbetarens roll För att du ska kunna göra ett bra jobb och trivas med dina arbetsuppgifter behöver du och din chef stämma av ditt arbete och din arbetssituation. Du förmedlar dina tankar om verksamheten och bidrar med idéer och förslag till förbättringar både på ett personligt plan och för verksamheten i stort. Din chef kan då stötta dig och skapa förutsättningar för att du ska kunna utvecklas. Under ditt utvecklingssamtal kommer du och din chef överens om hur detta ska gå till. Chefens roll Utvecklingssamtalet är ett verktyg för dig som är chef. Du får en möjlighet att stämma av målen för verksamheten med varje medarbetare. Du får ett beslutsunderlag inför framtiden och en återkoppling på ledarskapet. Samtalet skapar förutsättningar för förbättringar av verksamheten och utveckling för medarbetaren. Under samtalet tar ni upp medarbetarens arbetssituation, samarbetsklimat, arbetsmiljö och kompetensutvecklingsbehov. 9
10 10 Enköpings kommuns rutin och mall för utvecklingssamtal finns på intranätet. Materialet har tagits fram i samverkan mellan parterna.
11 Arbetsplatsträffen grunden för samverkan Det är genom arbetsplatsträffen (APT) som arbetsgruppen och verksamheten ska utvecklas. Alla medarbetare ska känna delaktighet och ges möjlighet att påverka och ta ansvar. Syftet med arbetsplatsträffen är att skapa ett forum för information och dialog mellan medarbetare och chef för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Målet med arbetsplatsträffen är att öka medarbetarnas inflytande och ansvarstagande på den egna arbetsplatsen 2. Arbetsplatsträffen ska tillvarata tankar och idéer hos alla medarbetare så att en väl fungerande verksamhet och en god arbetsmiljö uppnås. Arbetsplatsträffens uppgifter Arbetsplatsträffen ska genomföras med samma självklarhet som arbetsplatsens övriga arbetsuppgifter. På arbetsplatsträffen bör följande frågor behandlas: arbetsmiljö (fysisk, psykosocial, brand, säkerhet med mera) hälsa och friskvård jämställdhets- och diskrimineringsfrågor verksamhets- och organisationsfrågor ekonomiska förutsättningar, budget och bokslut personal; nyanställningar, introduktion och arbetsplanering information från samverkan, förvaltningsledning, kommunledning övriga frågor som aktualiserats av medarbetare eller chef Frågor som berör och påverkar den egna arbetsplatsen behandlas på arbetsplatsträffen 2 Arbetsplats avser den naturliga arbetsenhet som medarbetaren tillhör och som utgör chefens ansvarsområde. 11
12 innan chefen fattar beslut. Är det en fråga där arbetsgivaren har förhandlingsskyldighet 3 enligt MBL ska frågan behandlas i samverkansgrupp. Innan samverkansgruppen färdigbehandlar frågan ska medarbetare vid berörda arbetsplatser får möjlighet att lämna sina synpunkter till samverkansgruppen. När arbetsgivaren därefter fattar beslut ska synpunkterna och samverkansgruppens dialog utgöra en del av underlaget. Vid behov initierar arbetsplatsträffen frågor till samverkansgrupp, exempelvis frågor som får påverkan vid flera arbetsplatser eller hela förvaltningen. Vägen från information till beslut på arbetsplatsträffen För att alla i gruppen ska kunna vara delaktiga behövs en gemensam grund. Det är därför viktigt att alla får information i ärenden som ska tas upp på arbetsplatsträffen. Information, dialog och beslut i ett ärende behöver inte behandlas vid samma arbetsplatsträff. Det är också viktigt att tydligt skilja på vad som är information och vad som är dialog. Information är viktigt dels för att skapa en gemensam referensram och möjliggöra delaktighet, dels för att skapa förståelse för beslut som ska tas på olika nivåer i verksamheten. Dialog ger medarbetarna möjlighet att bidra med idéer och synpunkter vilket skapar ett bättre beslutsunderlag. Det är viktigt att alla utnyttjar rätten att framföra sina åsikter. Dialogen ger även möjlighet att skapa förståelse för beslut som gruppen inte står bakom men som är nödvändiga till exempel utifrån verksamheten, lagstiftning eller politiska beslut. Beslut fattas alltid av chefen, som är den formella beslutsfattaren. När dialogen är avslutad redovisar chefen sitt förslag till beslut. Detta är särskilt viktigt eftersom gruppen i beslutsläget ska ta ställning till chefens förslag och inte till varandras förslag. Beslut fattas av chefen oavsett om enighet råder eller inte men målsättningen är att genom samråd nå enighet före beslut. Enighet innebär att gruppen är överens 3 Arbetsgivaren har förhandlingsskyldighet i beslut som rör viktigare förändringar av arbetsgivarens verksamhet. Exempel på sådana frågor är omorganisering, nedläggning, större investeringsbeslut eller arbetstidens förläggning. 12
13 om hur något ska hanteras, inte att alla tycker likadant. Sammanfattning görs av ärendet innan det avslutas. Chefen tydliggör vilket beslut som fattats, vem som gör vad och när det ska vara klart. Dokumentation görs i form av anteckningar som justeras av chef och en medarbetare. Din roll som medarbetare Din delaktighet och ditt engagemang är avgörande för en fungerande samverkan. Som medarbetare medverkar du i förändringsarbete och verkar för en god hälsa och arbetsmiljö. För att kunna påverka är det därför viktigt att du är aktiv på arbetsplatsträffarna. Din roll som chef Du som chef har ansvar för att arbetsplatsträffar genomförs. Det är även ditt ansvar att se till att du och dina medarbetare har kunskap om hur samverkan fungerar så att arbetsplatsträffarna bidrar till utveckling av verksamhet, hälsa och arbetsmiljö. Motivera och utveckla gruppen och dig själv genom dialog och samarbete. Gör medarbetarna delaktiga innan beslut ska fattas eller resurser disponeras. Vid förändring av tagna beslut och omdisponering av resurser är delaktighet särskilt viktigt. Motivera dina beslut för medarbetarna utifrån ett sakligt grundat underlag. Genom dialog och diskussion med gruppen om de omständigheter och överväganden som ligger till grund får medarbetarna en större förståelse för de beslut som ska fattas. Det ger även förutsättningar för en gemensam framtidssyn. Kom ihåg för chefen Genomför arbetsplatsträffarna regelbundet. Extra arbetsplatsträff kan hållas vid behov. Genomför arbetsplatsträffarna inom ordinarie arbetstid. Schemalägg arbetsplatsträffarna utifrån övriga beslutsprocesser inom verksamhetsområdet, till exempel nämndsammanträden, och boka in träffarna halvårsvis eller årsvis. 13
14 Alla som har sitt huvudsakliga arbete förlagt till arbetsplatsen ska delta. Dagordning ska finnas tillgänglig så att alla gemensamt bygger arbetsplatsträffens innehåll. Skicka ut dagordning och aktuella handlingar som ska behandlas senast sju kalenderdagar före arbetsplatsträffen. Längre framförhållning kan behövas vid beslut i större frågor. Dokumentera arbetsplatsträffarna genom anteckningar som justeras av chef och medarbetare. Gå igenom anteckningarna från föregående arbetsplatsträff och samverkansprotokoll. Roterande ordförande- och sekreterarskap ökar delaktigheten i arbetsgruppen. Ge facklig företrädare möjlighet att lämna information i samband med arbetsplatsträffen. Andra mötesformer Det finns även andra viktiga mötesformer på arbetsplatsen, till exempel planeringsmöten, arbetslagsmöten eller morgonmöten som behövs i vardagen för att driva verksamheten framåt. Dessa mötesformer är inte en formell del av samverkan och ska inte förväxlas med arbetsplatsträffen. 14
15 Samverkansgruppen det representativa inflytandet Samverkansgruppen är mötet mellan arbetsgivarens och arbetstagarorganisationernas representanter. Samverkansgrupper inrättas på kommun-, förvaltnings- och enhetsnivå och avgörs utifrån de ansvars- och beslutsnivåer som finns på respektive förvaltning. Samverkansgruppernas uppgifter Grundläggande är att samverkan ska ske innan arbetsgivaren fattar och verkställer beslut. Arbetssättet i samverkansgrupperna ska sträva efter att genom samråd nå enighet före arbetsgivarens beslut. Syftet med samverkan på denna nivå är att skapa mötesplatser för dialog mellan arbetsgivaren och fackliga företrädare i frågor som rör verksamhet, utveckling och framtid. Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt medbestämmandelagen (MBL) 11, 19 och 38. Vid oenighet i sådan samverkansgrupp kan arbetstagarorganisation begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet genom att tillämpa MBL. Begäran om att arbetsgivaren ska fullgöra sin förhandlingsskyldighet ska skriftligen inkomma till chefen senast sju kalenderdagar efter att samverkan avslutats. Samverkansgrupper utgör skyddskommitté enligt arbetsmiljölagen (AML) 9, kapitel 6 och ska vara policyskapande i hälso- och arbetsmiljöfrågor. I arbetet ingår att planera, kontrollera och följa upp hälso- och arbetsmiljöförhållanden, det systematiska arbetsmiljöarbetet samt arbetsanpassning och rehabilitering. Parterna har gemensamt ansvar för att aktualisera frågor om verksamhetens utveckling, hälsa och arbetsmiljö. Berörd part i samverkansgruppen bedömer när det 15
16 är aktuellt att hämta in synpunkter från de arbetsplatsträffar som kan påverkas av beslutet. Arbetsplatsträffen kan även vid behov initiera frågor till samverkansgrupp. Kommunikationen mellan de olika nivåerna i samverkan har stor betydelse, där arbetsplatsträffarnas synpunkter och samverkansgruppens dialog utgör en del av underlaget inför arbetsgivarens beslut. Samverkansgrupperna behandlar frågor kring utveckling, personal, ekonomi, organisation, arbetsmiljö, jämställdhet, mångfald, kompetensutveckling, hälsa och rehabilitering. Samråd i samverkansgrupp omfattar inte tvister, individärenden eller kollektivavtalsfrågor. I dessa frågor tillämpas MBL respektive AML i sin helhet. Samverkansgrupp (SG) behandlar alla övergripande frågor inom ansvarsområdet eller som påverkar medarbetare vid flera arbetsplatsträffar. Frågor av förvaltningsövergripande karaktär lyfts till förvaltningsövergripande samverkansgrupp. Förvaltningsövergripande samverkansgrupp (FSG) behandlar frågor som är övergripande eller påverkar fler än en samverkansgrupp inom förvaltningen. Frågor av kommunövergripande karaktär lyfts till central samverkansgrupp. Central samverkansgrupp (CSG) behandlar frågor som är kommunövergripande eller som påverkar flera förvaltningar och ärenden som rör policyfrågor, riktlinjer och företagshälsovård. Representation Representation från arbetsgivarens sida sker utifrån de ansvars- och beslutsnivåer som finns kommunövergripande och vid respektive förvaltning. I övrigt utses arbetsgivarens representanter utifrån funktion i organisationen. I samverkansgruppen är arbetsgivaren alltid ordförande. Representation från arbetstagarorganisationer på kommunnivå sker utifrån mandat från respektive arbetstagarorganisation. Minst en facklig företrädare ska vara huvudskyddsombud. Antalet representanter i samverkansgrupperna på förvaltningsnivå 16
17 och lokal nivå bestäms av respektive förvaltning och fackliga företrädare. Minst en facklig företrädare ska vara skyddsombud. Parterna ska gemensamt sträva efter att antalet deltagare i samverkansgruppen inte är fler än som motiveras utifrån effektivitets- och kvalitetsaspekter. Planering och dokumentation Samverkansgruppernas möten ska tids- och innehållsmässigt anpassas till de beslutsprocesser som styr verksamhetens område och planeras årsvis. Samverkansgruppens möten genomförs dagtid. Arbetsgivaren ansvarar för att dagordning och handlingar skickas ut i god tid före mötet till deltagarna i samverkansgruppen för att beslutsprocessen inte ska fördröjas. Det ska framgå vilka frågor och ärenden som arbetsgivaren informerar om respektive ska fatta beslut om. Protokoll ska föras och justeras av den representant som mötet utser. Dagordning, anteckningar och protokoll ska innehålla aktuella informations- och beslutsärenden. Av anteckningarna och protokollet ska det även framgå om ärendet avslutats i enighet eller oenighet. Hälsa och arbetsmiljö att samverka för ett hållbart arbetsliv Hälso- och arbetsmiljöarbetet ska främja trivsel och samarbete samt öka medarbetarnas delaktighet, utveckling och inflytande i arbetet. Samverkansavtalet FAS 13 betonar hälso- och arbetsmiljöarbetet. Vi påverkas fysiskt, psykiskt och socialt i arbetet och därför behöver hälso- och arbetsmiljöarbetet vara en integrerad del av verksamhetens vardag och utveckling. Hälso- och arbetsmiljöarbetet ska bedrivas systematiskt i samverkan med medarbetare, skyddsombud och fackliga företrädare. Resurser ska avsättas så att god hälsa och arbetsmiljö samt eventuellt 17
18 behov av arbetsinriktad rehabilitering tillgodoses. Arbetsorganisation, arbetsinnehåll och arbetstid ska utformas så att medarbetaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Hälsoarbete och arbetsmiljöarbete är två grundläggande delar som kompletterar varandra. Det hälsofrämjande arbetet utgår från det som är friskt och bra på arbetsplatsen medan arbetsmiljöarbetet står för kartläggning och riskanalys av det som inte fungerar bra. Att både främja det friska och att kartlägga och åtgärda risker skapar förutsättningar för en hälsosam arbetsplats med bra arbetsmiljö. Arbetsgivarens modell för arbetsinriktad rehabilitering strukturerar och kvalitetssäkrar arbetet med rehabilitering och arbetsanpassning. Berörda deltagare (medarbetare, chef, HR-konsulter, fackliga representanter, företagshälsovården och Försäkringskassan) ska vara förtrogna med dessa rutiner. Företagshälsovården är en oberoende expertresurs och ett komplement till den kunskap inom hälso- och arbetsmiljöområdet som finns i organisationen. Den arbetar för att främja och utveckla hälsa, förebygga risker och föreslå åtgärder både på verksamhets- och individnivå. Företagshälsovårdens arbete ska ske i nära samarbete med förvaltningarna och vid behov av stöd och råd i arbetsrelaterade frågor kan de anlitas av både chef och HR-avdelning. 18
19 HR-avdelningen
Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun
Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. i Växjö kommun
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Växjö kommun INNEHÅLL 04 06 10 12 20 24 28 Inledning Förutsättningar för samverkan Medarbetarsamtalet individen i samverkan Arbetsplatsträffen grunden för samverkan Samverkansgruppen
Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB
Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen
AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun
AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)
Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal
1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,
FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5
FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden
Samverkansavtal Lunds kommun
1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga
Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun
1 2013-08-26 Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har
VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE
Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.
KS 2008/10 Hidnr
KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2008-02-01 KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2 Samverkansavtal i Håbo kommun Övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning
ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE
Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet
Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.
Samverkan i Sotenäs Kommun Gemensamma utgångspunkter Parterna i samverkansavtalet för är överens om att gemensamt sträva efter att: skapa ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö där inflytande,
SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad
SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR
FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser
FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö
Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01
Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3
Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)
Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.
Samverkansavtal Utgångspunkter
Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning
Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun
Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte
Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar
www.sigtuna.se 1. INLEDNING Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som kännetecknas
KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN
ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala
Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland
1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08
1 Lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Parterna sluter lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun enligt bilaga. 2 Avtalet gäller fr o m 060701 tills vidare med en
Samverkansavtal för Malmö högskola
Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2010:2-026 Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-08 16 1 LOKALT SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Avtalet bygger på en samsyn om samverkan
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN
1 2012-02-24 LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande
Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 2.4.1 RGK Samverka och förhandla Område: Arbetsgivarfrågor Giltig fr.o.m: 2018-06-18 Faktaägare: Monica Ranstad, förhandlingschef HR Fastställd av: Caroline
PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare
PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter Samverkan är ett medel för att uppnå en bra verksamhet och ett långsiktigt hållbart arbetsliv. En fungerande samverkan förutsätter kommunikation mellan såväl
Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner
Förhandlingsprotokoll 2005-04-01 Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner Parter Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt
Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret
1 (9) REV 2009-02-26 Godkänd av kommunstyrelsekontorets samverkansgrupp Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ SAMVERKAN I ENKÖPING INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation,
Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)
Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02 Parter: Polismyndigheten i Stockholms län OFR/P OFR/S Jusek SEKO Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92). Inledning Samverkan avser främst Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML). Medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor
Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö
Ändrades:2017-06-15 16:15 Avtal om samverkan och arbetsmiljö Innehåll Avtal om samverkan och arbetsmiljö... 3 Samverkansavtal, bilaga 1... 7 1 Mål och syfte... 7 2 Rättslig grund... 7 3 Lokalt samverkansavtal...
Förhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Beslutsinstans Kommundirektör
a v Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Partsforum Fastställd 2017-01-31 Giltighetstid Tillsvidare Dokumentansvarig Personalchef Senast reviderad Beslutsinstans Kommundirektör Dokument gäller för Alla
4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete
Oktober 2017 Förhandlingsprotokoll 2017-10-24 Innehåll Avtal om samverkan och arbetsmiljö Samverkansavtal, bilaga 1 1 Mål och syfte 2 Rättslig grund 3 Lokalt samverkansavtal 4 Förutsättningar för väl fungerande
Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad
Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan inom Borås Stad 2007-01-18 2 Lokalt samverkansavtal Förnyelse arbetsmiljö samverkan för Borås Stad 1 Inledning Parterna konstaterar att vi har ett gemensamt synsätt
medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten
Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna 1 Innehåll Parterna träffar lokalt samverkansavtal. 2 Bilagor I avtalet ingår
Samverkansavtal i Kungsörs kommun
Samverkan ska utmärka alla verksamheter Samverkan syftar till lösningar i samförstånd Samverkan är allas ansvar Samverkansavtal i Kungsörs kommun Samverkan ska utmärka alla verksamheter För att uppnå kommunens
LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet
VERKSAMHETSUTVECKLING 2013 LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun för att öka inflytande och delaktighet Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet...
1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna
Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna SAMVERKAN mellan landstinget och de fackliga organisationerna (Detta avtal ersätter samverkansavtalen 1992-02-28 och 1995-12-07) Inledning
LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA
2007-06-12 Dnr PA 10-2007/201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad 20060215. Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning
Samverkansavtal 2005-05-09
2005-05-09 Samverkansavtal Inom kommuner och landsting har parterna på arbetsmarknaden träffat en överenskommelse om Förnyelse, Arbetsmiljö Samverkan (FAS 05), som är en utveckling av tidigare centrala
LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN
1 LOKALT I För att vidareutveckla verksamheten ska delaktighet och inflytande öka för medarbetare i Vilhelmina kommun. Beslut ska så långt det är möjligt fattas av dem som berörs i sin dagliga verksamhet,
Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.
Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller
AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN
1 Inledning AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN Orsa kommun arbetar aktivt för att utveckla samverkan i organisationen. Samverkan, uppbyggnaden av arbetsorganisationen, främjandet av hälsa, arbetet
Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).
1(5) Anne-Chatrine Älgevik 2006-014810 Samverkansavtal 1. Avsikt Alla chefer, medarbetare och personalorganisationer har ansvar för Kriminalvårdens verksamhet, dess utveckling, värdegrund och vision Bättre
Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.
Mars 2019 Samverkan och arbetsmiljö Det centrala avtalet för samverkan och arbetsmiljö är utgångspunkten för de lokala avtal som tecknas. Som centrala parter uppmanar vi lokala parter att teckna samverkansavtal,
Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar
Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog
Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy
Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan
Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen
Internkontroll 2015 - KS Kontrollområde: Facklig samverkan Beslutad av kommunstyrelsen Metadata om dokumentet Dokumentnamn Internkontroll 2015 - KS facknämnd Dokumenttyp Del av Kommunstyrelsens Internkontroll
SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen
SAMVERKANSAVTAL för Norbergs kommun Gäller från 2001-11-28 med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen 2011-09-30 43 Samverkansavtal 1(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning/Bakgrund...1 1.1
Förhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet
Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: 2007-10-11 Cesam Ansvarig: Personalchef Revideras: Följas upp: SAMVERKANSAVTAL Vårt lokala avtal bygger på synsättet från
SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)
SAMVERKANSAVTAL Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) Innehåll 1. Gemensamma utgångspunkter... 3 2. Samverkan... 3 3. Arbetsplatsträff... 4 4. Samverkansgrupp...
Skellefteå kommuns Samverkansavtal
2017 Skellefteå kommuns Samverkansavtal för att öka inflytande och delaktighet www.skelleftea.se Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet... 5 Medarbetarsamtalet...
SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN
SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN Samverkansavtal i Orsa kommun LEIF JOHANSSON/BILDARKIVET.SE FAS står för Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. Det är ett centralt avtal som slutits mellan Sveriges Kommuner
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05 1. Bakgrund 2005-04-01 tecknades ett centralt samverkansavtal FAS-05 (Förnyelse-Arbetsmiljö- Samverkan). Avtalet är en utveckling av och ersätter de tidigare centrala avtalen
FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter
1(5) 2011-06-15 FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter Dessa tillämpningsföreskrifter har tillkommit för att förtydliga vad som framgår av FAS-avtalet. Till tillämpningsföreskrifterna
SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013
Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling
LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068
LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Kommunstyrelsens FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068 Lokalt avtal om samverkan i Lunds Kommun 1 Mellan Lunds kommun genom kommunstyrelsens
Samverkan i Norrköpings kommun
Samverkan i Norrköpings kommun AVTAL 2010 Innehåll Samverkansavtal i Norrköpings kommun 3 Medarbetarsamtal 3 Arbetsplatsträff 3 Samverkansråd 4 Förhandling enligt Medbestämmandelagen 4 Dokumentation 5
PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum
AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 (5) LOKALT SAMVERKANSAVTAL I AGERSTA KOMMUN GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Syftet med samverkansavtalet är att stärka och förbättra förvaltningarnas verksamhet, effektivitet och samarbete
Förhandling vs samverkan
Bild 1 Bild 2 Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat
Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.
1 AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN 1. Inledning De lokala parterna är ense om att insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet
ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff
ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER med exempel på dagordning för arbetsplatsträff RIKTLINJER 1 Arbetsplatsträffar i enlighet med samverkansavtalet i Håbo kommun Samverkan i Håbo kommun Samverkanssystemet ska
Samverkan. Västra Götalandsregionen
Samverkan Västra Götalandsregionen Detta samverkansavtal reglerar de grundläggande förutsättningarna för samverkan i Västra Götalandsregionen, maj 2010 2010-05-03 Samverkan Västra Götalandsregionen Inledning
Utmaningar som kräver annat tankesätt
Utmaningar som kräver annat tankesätt Rekryteringsutmaningen Kräver utveckling av verksamhet, organisation, arbetssätt och ökad digitalisering Sjukfrånvaron Kräver förebyggande samt hälsofrämjande arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljö systematiskt arbetsmiljöarbete. göteborgs stad lundby stadsdelsförvaltning
Arbetsmiljö 2010 systematiskt arbetsmiljöarbete göteborgs stad lundby stadsdelsförvaltning Vi jobbar för en god arbetsmiljö I SDF Lundby arbetar vi systematiskt med arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen,
Lokal samverkansöverenskommelse. för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010
Lokal samverkansöverenskommelse för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010 SAMVERKAN GÖTEBORG 1 Samverkan Göteborg är ett lokalt kollektivavtal igenom vilket formella rättigheter och skyldigheter enligt medbestämmandelagen
Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden
Tjänsteskrivelse 2013-02-27 SN 2013.0059 Handläggare: Annika Ljungberg, Personalavdelningen Socialnämnden Arbetsmiljöplan 2013 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta
Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2
VALDEMARSVIKS - 1 - PROTOKOLL Parter: och fackliga organisationer enligt bilaga Närvarande: Enligt bilaga 1 Justerare: för kommunen Bertil Lindström Tid: 2001-08-21 för de fackliga organisationerna enligt
LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN SID 1 (9) 2012-05-09 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN INLEDNING Kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan
Riktlinjer. Samverkan
Riktlinjer Samverkan 1 Innehåll Samverkansriktlinjer 1 Ordlista 2 Inledning 2 Syfte med ernas arbete 2 Luleå Kommuns samverkansorganisation 3 Samverkangruppens uppdrag enligt MBL 3 När och vad ska man
Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö
Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö Parter i Avtal om samverkan och arbetsmiljö är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet Pacta, Svenska Kommunalarbetareförbundet,
Arbetsmiljöpolicy. Inledning
2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande
Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun
PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings
Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun
l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!
Personalavdelningens PA-handbok
Personalavdelningens PA-handbok Datum ARBETSMILJÖPROGRAM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antaget i Kommunstyrelsen 1994-06-28 Beslut om revidering i Kommunstyrelsen 1999-06-22 1 Bakgrund...1 2 Kommunövergripande
Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.
Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB
ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff
Riktlinjer för arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffen ska möjliggöra för samtliga medarbetare att aktivt delta i och ta ansvar för utveckling, planering och uppföljning samt ständig förbättring av den egna
Samverkansavtal. Kalmar kommun
Samverkansavtal Kalmar kommun 2007 Samverkan är grunden för att Kalmar kommun ska vara en attraktiv, utvecklande och effektiv kommunal arbetsplats. Det handlar om delaktighet och inflytande för alla anställda
Råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal
Råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal 3 Innan ni börjar Har tidigare samverkan utvärderats så att erfarenheter kan tas tillvara? Vad vill ni uppnå med ert FAS-avtal? Hur kan ni skapa
Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete
Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete Teknikförvaltningen, 2008-08-14 Inledning En god och utvecklande arbetsmiljö bidrar till att förebygga arbetsskador och ohälsa,
Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)
Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...
Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun
KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Personaldelegationen Personalchef Anne Elgmark 2014-12-09 1 (5) Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun
SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun
SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun 1. VÅRA GEMENSAMMA VÄRDERINGAR OCH MÅL Med detta avtal skapas ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett gott arbetsklimat, en god arbetsmiljö och likabehandling
Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx
A Samverkansavtal Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning De centrala parterna har gemensamt arbetat fram ett förslag på hur samverkan kan bedrivas i en kommun (FAS
Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer
ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För
Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal
Verksamhet och arbetsliv i utveckling Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal Februari 2009 Förnyelse, arbetsmiljö
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och