SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013
|
|
- Emilia Arvidsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samverkansavtal
2
3 SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling är rättigheter för alla medarbetare på alla nivåer i hela rganisatinen. Utvärderingen av vårt samverkanssystem sm gjrdes 2006, visade att det fanns behv av att förankra samverkansarbetets betydelse hs medarbetare ch chefer. Den visade ckså att förberedelser, mötesfrmer ch dialg behövde utvecklas. Därför är det viktigt att vi på alla nivåer i samverkanssystemet avsätter tid till att diskutera samverkansavtalets mål, hur vi skapar utrymme för dialg ch hur ch till vad vi använder den gemensamma tiden. Alla bär ansvar att bidra till samverkan. Vårt nya samverkansavtal bygger på FAS 05, kllektivavtalet sm slutits mellan SKL ch de centrala fackliga rganisatinerna inm den kmmunala sektrn. FAS 05 är en uppdatering ch mdernisering av tidigare avtal. Intentinen i avtalet är att skapa större delaktighet ch engagemang ch en möjlighet till ökat inflytande. Att samverka genm dialg (fördjupat samtal) innebär att vi tar vara på den kmpetens ch det engagemang sm finns hs chefer ch medarbetare. Det ingår att göra hälsa ch arbetsmiljö till en naturlig del av det dagliga arbetet ch verksamhetens utveckling. Genm en utvecklad samverkan synliggörs ch förankras målen för verksamheten. Carlina Leijnram Kmmunchef Micael Glennfalk Kmmunalråd
4 AVTAL OM SAMVERKAN, FAS 05, INOM VIMMERBY KOMMUN 2 INLEDNING Avtalet bygger på den centrala överenskmmelsen m samverkan FAS 05. Det innefattar frmerna för samverkan mellan parterna, dvs hur ch i vilka frum den sker ch syftar till att integrera arbetsmiljö- ch medbestämmandefrågrna med samverkansfrågrna. Medbestämmandelagen (MBL) ch Arbetsmiljölagen (AML), Lagen m facklig förtrendemans ställning på arbetsplatsen ch FAS 05 utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet. Avtalet är en central överenskmmelse för Vimmerby kmmun ch utgör riktlinjer för förvaltningarnas egna överenskmmelser. Arbetsgivare ch arbetstagare har ett gemensamt ansvar för att förverkliga innehållet i detta dkument. MÅL Målet är att skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat ch en gd hälsa ch arbetsmiljö där inflytande, delaktighet ch utveckling är rättigheter för alla medarbetare på alla nivåer i hela rganisatinen. SYFTE Syftet är att arbetsgivare, fackliga rganisatiner ch medarbetare tillsammans arbetar aktivt för att stödja en utveckling där en väl fungerande verksamhet går hand i hand med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Syftet är ckså att förenkla ch effektivisera arbetsmiljö-, medbestämmande- ch verksamhetsfrågr samt att ge inspiratin ch idéer till utveckling för kmmunen ch en för kmmuninnevånarna effektiv verksamhet. FÖRUTSÄTTNINGAR För att uppnå en väl fungerande samverkan bör följande förutsättningar vara uppfyllda: tydliga mål klargjrd arbetsfördelning mellan plitiker ch tjänstemän en rganisatin med knsekvent ch tydlig delegering av uppdrag, uppgifter ch befgenheter ledarskap med helhetssyn på verksamhet, medarbetare, rganisatin ch resurser utifrån kmmunens ledningsfilsfi en vilja att fatta beslut i samverkan ett samverkanssystem sm följer ch anpassas löpande till rganisatin ch beslutsnivåer resurser ch kmpetens för en hållbar hälsa
5 3 SAMVERKANSSYSTEMET Så många frågr sm möjligt behandlas av dem sm direkt berörs i sitt arbete. Medarbetarens inflytande är basen för samverkanssystemet. Innan någn förändringsverksamhet påbörjas ska arbetsgivaren infrmera samverkansgruppen ch berörda medarbetare m syfte ch mål. Samverkansgruppen ska medverka i förändringsarbetet från dess början. Frågr sm ska behandlas: frågr inm arbetsmiljölagen (AML) ch medbestämmandelagen (MBL) eknmifrågr samt planering ch utvärdering av verksamheten förändringar ch utveckling av verksamheten persnalplitiska riktlinjer ch persnalplanering SAMVERKANSNIVÅER Samverkansnivåerna inm kmmunen utgörs av: 1) individen i samverkan 2) arbetsplatsträffar 3) samverkansgrupper - partsgemensamma grupper Individen i samverkan Varje medarbetare ska ha möjligheter ch förutsättningar att påverka utfrmningen av sitt eget arbete. I medarbetarens rättigheter ingår påverkan av den egna arbetssituatinen. Kmpetensutveckling för medarbetare ch grupper har avgörande betydelse för verksamheten. Medarbetare ska medverka i förändringsarbete ch verka för en gd hälsa ch arbetsmiljö. På varje arbetsplats är det betydelsefullt att dialgen mellan medarbetare ch chef sker så att var ch en har möjlighet att framföra sina åsikter. Det sker dels i det dagliga arbetet dels genm regelbundet rganiserade samtal mellan medarbetare ch chef. Arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffarna ska vara ett frum för dialg mellan medarbetare ch arbetsledare för att de gemensamt ska arbeta med utveckling, planering ch uppföljning av arbetet inm det egna mrådet. Häls- ch arbetsmiljöaspekterna ska integreras i verksamheten. I arbetsplatsträffen deltar de sm arbetar på samma arbetsplats. Det är viktigt att definiera vilka sm ingår i arbetsplatsen. Arbetsledaren är ansvarig för att träffen genmförs. Den ska ledas av den arbetsledare sm nrmalt förestår verksamheten. Träffen ska vara schemalagd ch hållas så fta sm verksamheten kräver, dck minst 9 gånger per år. Träffen dkumenteras. Vid arbetsplatsträffen ges ckså facklig infrmatin.
6 4 Bilaga: Dagrdning vid arbetsplatsträff! Samverkansgrupper Samverkansgrupper ska finnas på kmmunledningsnivå ch på förvaltningsnivå. Samverkansgrupper kan ckså finnas på mrådesnivå, (OMSAM). På små förvaltningar (gäller enbart Miljö- ch byggförvaltningen)kan arbetsplatsträffarna utgöra samverkansgrupp (FÖSAM). Medarbetarna ska kunna påkalla arbetsplatsträffar. Samverkansgruppen på kmmunledningsnivå (CESAM) är tillika skyddskmmitté ch utgör samverkansrgan i övergripande frågr. Den centrala samverkansgruppen har ansvar för att samverkanssystemet fungerar ch ska stödja ch uppmuntra samarbetet på förvaltningarna. Bilaga: CESAM:s arbete Samverkansgruppen på förvaltningsnivå (FÖSAM) utgör tillika skyddskmmitté. I samverkansgruppen representeras medarbetaren av sina fackliga företrädare. Strleken på gruppen ska begränsas. Ordförande utses av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ansvarar för rutinerna kring mötet, t ex att prtkll förs. Behandling av fråga i samverkansgrupp ersätter behandling i skyddskmmitté eller i MBL- förhandling m inte den fackliga rganisatinen begär förhandling enligt MBL 12 ch 14. Bilaga: FÖSAM:s arbete BESLUT I SAMVERKAN Några kllektiva beslut i frmell mening fattas ej av arbetsplatsträffarna ch samverkansgrupperna. Beslutanderätten ligger kvar hs arbetsgivaren. Man bör sträva efter att genm samråd nå enighet före beslut. Enstaka frågr kan av arbetsgivaren eller de anställda undantas behandling i samverkanssystemet såsm tjänstefördelning, schema, rehabilitering etc. Medarbetaren kan via sin fackliga rganisatin begära detta med åberpande av MBL 12. Arbetsgivaren fullgör då sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. DE FACKLIGA ORGANISATIONERNA De fackliga rganisatinerna ska tillsammans med arbetsgivaren stödja ch stimulera de anställda att aktivt delta i samverkansarbetet. De fackliga rganisatinerna ansvarar för valen av persnalföreträdare i samverkansgruppen. FACKLIG INFORMATION Facklig infrmatin enligt bestämmelserna i detta avtal ska nrmalt ges till medarbetarna under deras rdinarie arbetstid ch förläggas så att arbetet inte nödigtvis störs eller hindras. Tidpunkt för facklig infrmatin överenskmmes med ansvarig chef. Om överenskmmelse m tidpunkt inte uppnås avgörs frågan efter förhandling enligt MBL 14, 2:a stycket Bilagr: 1. CESAM:s arbete 2. FÖSAM:s arbete 3. Arbetsplatsträffens arbete 4. Dagrdning för arbetsplatsträff
7 5 Bilaga 1 CESAM:s arbete Innehåll Kmmunledningens samverkansgrupp, centrala samverkansgruppen, CESAM, är tillika skyddskmmitté ch utgör samverkansrgan i övergripande frågr Den centrala samverkansgruppen har ansvar för att samverkanssystemet fungerar ch ska stödja ch uppmuntra samarbetet på förvaltningarna. Deltagande CESAM består av representanter från kmmunledning ch de fackliga rganisatinerna. Gruppen kan bjuda in sakkunniga eller särskilt berörda. Mötesfrekvens Mötena ska vara schemalagda ch hållas så fta sm verksamheten kräver, dck minst 9 gånger per år. Extramöten kan begäras då man har frågr sm ej kan vänta. Kallelse Kallelse skickas ut till ledamöterna minst 10 kalenderdagar före mötet. I kallelsen anges vilka ärenden sm ska behandlas. Ledamöterna ska ges möjlighet att sätta sig in i de aktuella ärendena. Dkumentatin Prtkll förs vid mötet ch justeras av de persner sm mötet beslutar. Parternas ståndpunkter ska framgå av prtkllet samt m de är eniga eller eniga. Justeringen bekräftar att arbetsgivarens skyldigheter enligt MBL 11 ch 19 fullgjrts. Prtkllet delges ledamöterna direkt efter justering, anslås på kmmunens anslagstavla samt läggs ut på intranätet. Prtkllsutkast skickas till ledamöterna för eventuell justering. Parterna eniga Är parterna eniga ska CESAM i första hand försöka utveckla frågan vidare föra att nå samstämmighet. De fackliga ledamöterna kan kräva att frågan förs vidare till förhandling enligt MBL eller behandlas vidare på annat sätt enligt regler, lagar ch avtal. Befgenhet Några kllektiva beslut i frmell mening fattas ej av CESAM. Beslutanderätten ligger kvar hs arbetsgivaren
8 6 Bilaga 2 FÖSAM:s arbete Innehåll Förvaltningens samverkansgrupp, FÖSAM, behandlar förvaltningsövergripande frågr samt följer upp att samverkanssystemet fungerar inm hela förvaltningen. Ändringar i rganisatinen eller i delegatinsrdningen redvisas, före beslut, i FÖSAM. Behandling av fråga i samverkansgrupp ersätter behandling i skyddskmmitté, då samverkansgruppen tillika utgör skyddskmmitté, eller i MBL-förhandling m inte den fackliga rganisatinen begär förhandling enligt MBL 12 ch 14. Deltagande Arbetsgivaren representeras av förvaltningschefen ch de anställda representeras av fackliga företrädare från verksamheten. Gruppen kan bjuda in sakkunniga. Mötesfrekvens Träffarna ska vara schemalagda ch hållas så fta sm verksamheten kräver, dck minst 9 gånger per år. Extramöten kan begäras då man har frågr sm ej kan vänta. Kallelse Kallelse skickas ut till ledamöterna minst 10 kalenderdagar före mötet. I kallelsen anges vilka ärenden sm ska behandlas. Ledamöterna ska ges möjlighet att sätta sig in i de aktuella ärendena samt att stämma av med arbetskamrater ch andra de vill rådfråga. Dkumentatin Prtkll förs vid mötet ch justeras av de persner sm mötet beslutar. Parternas ståndpunkter ska framgå av prtkllet samt m de är eniga eller eniga. Justeringen bekräftar att arbetsgivarens skyldigheter enligt MBL 11 ch 19 fullgjrts. Prtkllet delges ledamöterna direkt efter justering samt läggs ut på intranätet. Parterna eniga Är parterna eniga ska FÖSAM i första hand försöka utveckla frågan vidare för att nå samstämmighet. De fackliga ledamöterna kan kräva att frågan förs vidare till förhandling enligt MBL eller behandlas vidare på annat sätt enligt regler, lagar ch avtal. Befgenhet Om FÖSAM inte har befgenheter att avgöra en fråga ska den hänskjutas till CESAM. OMSAM:s arbete Inm de förvaltningar där man även tillämpar samverkansgrupp på mrådesnivå (OMSAM) ska FÖSAM:s regelsystem följas.
9 7 Bilaga 3 Arbetsplatsträffens arbete Innehåll Arbetsplatsträffen behandlar utveckling, avstämning ch uppföljning av verksamheten, eknmin, persnalsituatinen ch arbetsmiljön. Den behandlar ckså planering av utvecklingsarbete ch kmpetensutveckling. Häls- ch miljöaspekterna ska integreras i verksamheten. Deltagarna ska ges möjlighet att ta upp alla frågr de vill. Vid träffen ges ckså facklig infrmatin. För att arbetsplatsträffarna ska vara likartade på samtliga arbetsplatser kan bilagda förslag på dagrdning användas. Punkternas inbördes rdning kan variera, likaså kan ytterligare punkter läggas till. Deltagande Alla anställda inm respektive arbetsplatsträffsmråde kallas. Varje persn representerar sig själv. Den arbetsledare sm nrmalt förestår verksamheten leder ch ansvarar för att träffen genmförs. Gruppen kan bjuda in sakkunniga. Mötesfrekvens Träffarna ska vara schemalagda ch hållas så fta sm verksamheten kräver, dck minst 9 gånger per år. Extramöten kan begäras då man har frågr sm ej kan vänta. Kallelse Dagrdning anslås i skärlig tid utifrån arbetsplatsens förutsättningar. Dkumentatin Det räcker med minnesanteckningar över vad sm har behandlats ch vilka sm var närvarande. Alla berörda ska ha tillgång till anteckningarna snarast efter träffen. Om parterna är eniga eller m en fråga av annat skäl ska lyftas i FÖSAM ska det framgå av minnesanteckningarna. Du sm medarbetar kan alltid ta kntakt med din fackliga företrädare m du är säker på någt. Parterna eniga Om arbetsledaren tagit beslut i ärende ska detta dkumenteras med prtkll där arbetsledarens ch persnalens ståndpunkter framgår.
10 8 Bilaga 4 Dagrdning för arbetsplatsträff Det här är den stående dagrdningen. Ytterligare punkter kan läggas till vid behv. Datum: Plats: 1. Föregående minnesanteckningar 2. Eventuell inf/rapprt från CESAM/ FÖSAM Cirkulär/Fösam-/Cesamprtkll, etc 3. Verksamhet Avstämning, förbättringar, förändringar Infrmatin m övriga rganisatinen, etc 4. Persnal Persnalsituatin, ledigheter, arbetssätt, kmpetensutveckling, etc 5. Arbetsmiljö Fysisk ch psykscial Skyddsrndsprtkll, arbetsskadr, tillbud 6. Eknmi 7. Jämställdhetsfrågr 8. Övriga frågr 9. Arbetsplatsmbudets infrmatin Chefens/Arbetsledarens underskrift
11 VIMMERBY KOMMUN Kmmunstyrelseförvaltningen VIMMERBY
Samverkansavtal Lunds kommun
1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga
Samverkansavtal. Kunskapskolan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund. Giltighet from 2010-08-01 tills vidare med 3 månaders uppsägningstid.
Samverkansavtal Kunskapsklan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund Giltighet frm 2010-08-01 tills vidare med 3 månaders uppsägningstid. Kunskapssklan i Sverige AB 1 (9) Innehåll SAMVERKANSAVTAL
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08
1 Lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Parterna sluter lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun enligt bilaga. 2 Avtalet gäller fr o m 060701 tills vidare med en
AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun
AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,
Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)
Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)
Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)
Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna
VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE
Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.
FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5
FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden
Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.
Samverkan i Sotenäs Kommun Gemensamma utgångspunkter Parterna i samverkansavtalet för är överens om att gemensamt sträva efter att: skapa ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö där inflytande,
FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser
FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats
Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal
1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.
Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet
Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: 2007-10-11 Cesam Ansvarig: Personalchef Revideras: Följas upp: SAMVERKANSAVTAL Vårt lokala avtal bygger på synsättet från
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö
Samverkansavtal Utgångspunkter
Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning
1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna
Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna SAMVERKAN mellan landstinget och de fackliga organisationerna (Detta avtal ersätter samverkansavtalen 1992-02-28 och 1995-12-07) Inledning
Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland
1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen
Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01
Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3
Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun
Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens
KS 2008/10 Hidnr
KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2008-02-01 KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2 Samverkansavtal i Håbo kommun Övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning
Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun
1 2013-08-26 Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har
ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE
Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet
SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad
SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR
Förhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB
Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse
FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter
1(5) 2011-06-15 FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter Dessa tillämpningsföreskrifter har tillkommit för att förtydliga vad som framgår av FAS-avtalet. Till tillämpningsföreskrifterna
SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN
SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN Samverkansavtal i Orsa kommun LEIF JOHANSSON/BILDARKIVET.SE FAS står för Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. Det är ett centralt avtal som slutits mellan Sveriges Kommuner
Samverkansavtal för Malmö högskola
Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02 Parter: Polismyndigheten i Stockholms län OFR/P OFR/S Jusek SEKO Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun
Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte
FU 2000 Generella arbetsmiljökrav
Systemmdell FU 2000 Handling 7.4 Giltig från Versinsnummer Antal sidr 2010-03-31 Utgåva J 7 Diarienummer Utgivningsdatum Antal bilagr F10-2409/PE50 2010-03-31 0 Beslutsfattare CGD Stab Persnal Handläggande
LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068
LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Kommunstyrelsens FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068 Lokalt avtal om samverkan i Lunds Kommun 1 Mellan Lunds kommun genom kommunstyrelsens
LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet
VERKSAMHETSUTVECKLING 2013 LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun för att öka inflytande och delaktighet Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet...
Samverkansavtal 2005-05-09
2005-05-09 Samverkansavtal Inom kommuner och landsting har parterna på arbetsmarknaden träffat en överenskommelse om Förnyelse, Arbetsmiljö Samverkan (FAS 05), som är en utveckling av tidigare centrala
LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA
2007-06-12 Dnr PA 10-2007/201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad 20060215. Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning
Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2010:2-026 Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-08 16 1 LOKALT SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Avtalet bygger på en samsyn om samverkan
PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009
KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch
Skellefteå kommuns Samverkansavtal
2017 Skellefteå kommuns Samverkansavtal för att öka inflytande och delaktighet www.skelleftea.se Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet... 5 Medarbetarsamtalet...
Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.
Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare
PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror
Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2
VALDEMARSVIKS - 1 - PROTOKOLL Parter: och fackliga organisationer enligt bilaga Närvarande: Enligt bilaga 1 Justerare: för kommunen Bertil Lindström Tid: 2001-08-21 för de fackliga organisationerna enligt
Samverkansavtal. Kalmar kommun
Samverkansavtal Kalmar kommun 2007 Samverkan är grunden för att Kalmar kommun ska vara en attraktiv, utvecklande och effektiv kommunal arbetsplats. Det handlar om delaktighet och inflytande för alla anställda
Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar
www.sigtuna.se 1. INLEDNING Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som kännetecknas
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter Samverkan är ett medel för att uppnå en bra verksamhet och ett långsiktigt hållbart arbetsliv. En fungerande samverkan förutsätter kommunikation mellan såväl
Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.
Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92). Inledning Samverkan avser främst Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML). Medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor
Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun
Information Samverkan, hälsa och arbetsmiljö Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Förutsättningar för samverkan 6 Utvecklingssamtalet individen i samverkan 9 Arbetsplatsträffen grunden för samverkan
Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23
150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller
Förhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen
Internkontroll 2015 - KS Kontrollområde: Facklig samverkan Beslutad av kommunstyrelsen Metadata om dokumentet Dokumentnamn Internkontroll 2015 - KS facknämnd Dokumenttyp Del av Kommunstyrelsens Internkontroll
KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN
ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala
Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).
1(5) Anne-Chatrine Älgevik 2006-014810 Samverkansavtal 1. Avsikt Alla chefer, medarbetare och personalorganisationer har ansvar för Kriminalvårdens verksamhet, dess utveckling, värdegrund och vision Bättre
Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 2.4.1 RGK Samverka och förhandla Område: Arbetsgivarfrågor Giltig fr.o.m: 2018-06-18 Faktaägare: Monica Ranstad, förhandlingschef HR Fastställd av: Caroline
Samverkansavtal i Kungsörs kommun
Samverkan ska utmärka alla verksamheter Samverkan syftar till lösningar i samförstånd Samverkan är allas ansvar Samverkansavtal i Kungsörs kommun Samverkan ska utmärka alla verksamheter För att uppnå kommunens
SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun
SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun 1. VÅRA GEMENSAMMA VÄRDERINGAR OCH MÅL Med detta avtal skapas ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett gott arbetsklimat, en god arbetsmiljö och likabehandling
SAMVERKANSAVTAL 2010
SAMVERKANSAVTAL 2010 Samverkan och delaktighet Varje medarbetares arbetsinsats har betydelse för hur vi lyckas med vårt uppdrag. Därför vill landstinget ha engagerade medarbetare som tar ansvar och bidrar
SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen
SAMVERKANSAVTAL för Norbergs kommun Gäller från 2001-11-28 med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen 2011-09-30 43 Samverkansavtal 1(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning/Bakgrund...1 1.1
Styrdokument. Innehållsförteckning. 1. Inledning 1.1 Mål och riktlinjer för verksamheten 1.2 FN:s barnkonvention 1.3 En nationell handlingsplan
Styrdkument Dkumenttyp: Regler Beslutat av: Kmmunfullmäktige Fastställelsedatum: 2013-05-06 76 Ansvarig: Rådet för funktinshinderfrågr Revideras: Valår Följas upp: Vid behv REGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUNS
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN
1 2012-02-24 LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna 1 Innehåll Parterna träffar lokalt samverkansavtal. 2 Bilagor I avtalet ingår
SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)
SAMVERKANSAVTAL Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) Innehåll 1. Gemensamma utgångspunkter... 3 2. Samverkan... 3 3. Arbetsplatsträff... 4 4. Samverkansgrupp...
Utmaningar som kräver annat tankesätt
Utmaningar som kräver annat tankesätt Rekryteringsutmaningen Kräver utveckling av verksamhet, organisation, arbetssätt och ökad digitalisering Sjukfrånvaron Kräver förebyggande samt hälsofrämjande arbetsmiljöarbete
Lekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Göransson Arena AB
www.pwc.se Revisinsrapprt Systematiskt arbetsmiljöarbete Lina Olssn, Cert. kmmunal revisr Erika Brlin Januari 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 1.1. Inledning... 2 1.2. Bedömning... 2 1.3. Rekmmendatiner...
Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun
KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Personaldelegationen Personalchef Anne Elgmark 2014-12-09 1 (5) Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun
FU 2000 Generella arbetsmiljökrav
Systemmdell FU 2000 Handling 7.4 Giltig från Versinsnummer Antal sidr 2010-03-31 Utgåva J 6 Diarienummer Utgivningsdatum Antal bilagr F10-2409/PE50 2010-03-31 0 Beslutsfattare CGD Stab Persnal Handläggande
Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun
Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen
Avtal om Samverkan inom
Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2
KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A
KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll
Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.
Mars 2019 Samverkan och arbetsmiljö Det centrala avtalet för samverkan och arbetsmiljö är utgångspunkten för de lokala avtal som tecknas. Som centrala parter uppmanar vi lokala parter att teckna samverkansavtal,
Beskrivning av chef vid Karolinska Institutet
Beskrivning av chef vid Karlinska Institutet Fastställd av universitetsdirektören Dnr Gäller från ch med 2017-03-01 Bilagr Detta dkument har följande bilagr kpplade till sig: Nr Beskrivning Karlinska Institutet
PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum
AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 (5) LOKALT SAMVERKANSAVTAL I AGERSTA KOMMUN GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Syftet med samverkansavtalet är att stärka och förbättra förvaltningarnas verksamhet, effektivitet och samarbete
Lokal samverkansöverenskommelse. för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010
Lokal samverkansöverenskommelse för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010 SAMVERKAN GÖTEBORG 1 Samverkan Göteborg är ett lokalt kollektivavtal igenom vilket formella rättigheter och skyldigheter enligt medbestämmandelagen
Arbetsordning/Uppdragshandling för
Arbetsrdning/Uppdragshandling för Plitiskt samråd för vårdsamverkan mellan kmmun ch sjukvård i Götebrgsmrådet - ett rgan för samverkan mellan Västra Götalandsreginen ch Götebrgs Stad, Mölndals stad, Härryda
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. i Växjö kommun
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Växjö kommun INNEHÅLL 04 06 10 12 20 24 28 Inledning Förutsättningar för samverkan Medarbetarsamtalet individen i samverkan Arbetsplatsträffen grunden för samverkan Samverkansgruppen
Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx
A Samverkansavtal Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning De centrala parterna har gemensamt arbetat fram ett förslag på hur samverkan kan bedrivas i en kommun (FAS
Samverkan i Norrköpings kommun
Samverkan i Norrköpings kommun AVTAL 2010 Innehåll Samverkansavtal i Norrköpings kommun 3 Medarbetarsamtal 3 Arbetsplatsträff 3 Samverkansråd 4 Förhandling enligt Medbestämmandelagen 4 Dokumentation 5
Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun
Riktlinje delegering, Falkenbergs kmmun HSL-pärm, avsnitt Delegering av Häls- ch sjukvård FALKENBERGS KOMMUN Författare: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Medicinskt ansvarig för rehabilitering Scialförvaltningen
Förhandling vs samverkan
Bild 1 Bild 2 Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat
Checklista förändringsledning best practice Mongara AB
Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen
Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen
Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen Parterna träffar nedanstående överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen. för Utbildningsförvaltningen för Lärarnas Riksförbund
Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad
SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden
Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?
Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det
Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner
Förhandlingsprotokoll 2005-04-01 Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner Parter Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt
4.5. Sammanställning Psykiatriråd nummer 4
4.5. Sammanställning Psykiatriråd nummer 4 Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna a - e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,
SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD
Sidan 1 av 4 2012-03-21 Dnr: 2012-114-127 SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD Lokalt kollektivavtal om medbestämmande (MBA) Högskolans personalpolitik framgår av detta avtal samt de personalpolitiska
Stadgar för Sorundanet
SORUNDANET Stadgar för partiet Srundanet Sidan 1 av 5 Stadgar för Srundanet 1 Allmänt Srundanet är ett lkalt, självständigt plitiskt parti i Nynäshamns kmmun, Stckhlms län. Srundanets syfte är: Att vara
Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö
Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö Parter i Avtal om samverkan och arbetsmiljö är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet Pacta, Svenska Kommunalarbetareförbundet,
Personalavdelningens PA-handbok
Personalavdelningens PA-handbok Datum ARBETSMILJÖPROGRAM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antaget i Kommunstyrelsen 1994-06-28 Beslut om revidering i Kommunstyrelsen 1999-06-22 1 Bakgrund...1 2 Kommunövergripande
för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun
Kvalitetsdeklaratiner ch kvalitetskrav för rdinärt bende inklusive servicelägenheter i Varbergs kmmun KVALITETSDEKLARATIONER Varbergs kmmun har, sm en av sina målsättningar, att vara en bra kmmun att
Arbetsmiljöpolicy. Inledning
2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande
AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN
1 Inledning AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN Orsa kommun arbetar aktivt för att utveckla samverkan i organisationen. Samverkan, uppbyggnaden av arbetsorganisationen, främjandet av hälsa, arbetet
Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Trygghetsplan för Hardem försklan Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: Hardem förskla är en plats där alla respekterar varandra. Där barn ch vuxna kan öppet framföra
Stadgar för Datasektionen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning
Stadgar för Datasektinen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning Förrd 2 1. Föreningen 3 2. Syfte 3 3. Obundenhet 3 4. Verksamhetsåret 3 5. Medlemskap 3 6. Sektinsmöte 3 7. Årsmöte 4 8. Extra
Lokalt samverkansavtal. för. Ersta Sköndal högskola
1 (18) Lokalt samverkansavtal för Ersta Sköndal högskola 2 (18) INLEDANDE BESTÄMMELSER... 3 SEKRETESS OCH ETIK VID SAMVERKAN... 3 FORMER FÖR SAMVERKAN... 4 Medarbetarsamtal/utvecklingssamtal... 4 Arbetsplatsträff...
SAMVERKANSAVTAL. Pajala kommun
SAMVERKANSAVTAL Pajala kommun Pajala den 27 februari 2007 Samverkansavtal är tecknat mellan arbetsgivaren Pajala kommun och arbetstagarorganisationerna: För Pajala ommun Eva Alld', personalsamordnare För
Antaget av CSK 2009-03-25 Uppdaterad 2015-10-15. Samverkansavtal
Antaget av CSK 2009-03-25 Uppdaterad 2015-10-15 Samverkansavtal Inledning I Hultsfreds kommun ska samverkan vara grunden för allt arbete. Syftet med samverkansavtalet är att öka delaktigheten och inflytandet