Avtal om Samverkan inom
|
|
- Roger Sandberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7
2 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april SAF-LO- PTK. 2 Gemensamma värderingar I TraffiCares verksamhet är de anställdas insatser både enskilt och i grupp av största betydelse för hur målen för säkerhet, omtanke och helhetssyn skall kunna uppnås. Det är viktigt att ha former för ledning och samverkan där de anställda blir engagerade och aktivt bidrar med sin kunskap och erfarenhet. Det förutsätter att de anställda känner till verksamhetens mål och förutsättningar och att de har möjlighet att påverka och ha inflytande på det egna arbetet. Parterna är överens om att organisationen för samverkan skall kännetecknas av effektivitet och flexibilitet. Det betyder att organisationen skall vara nära anpassad till de lokala förutsättningarna och behoven. Det betyder också att möten, beredning av ärenden, förankring och effektuerande av beslut skall hanteras professionellt. 3 Arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffen - APT - är grunden i samverkan där man uppnår ett direktinflytande för alla anställda. APT skall äga rum regelbundet och är en del av det ordinarie arbetet. Med tanke på de skilda förutsättningarna att ordna arbetsplatsträffar inom TraffiCare finns det ingen given form för APT. Målet skall vara att APT utgörs av högst medarbetare. I övrigt skall formerna anpassas till verksamhetens art och struktur. Anteckningar skall föras och kan med fördel spridas med modern informationsteknik - IT - så att inom arbetsstället överenskomna åtgärder snabbt vidtas, följas upp och utvärderas. Det är viktigt att arbetet med affärs- och verksamhetsplanering bedrivs så att det skapas förutsättningar för en reell samverkan. Genom att parallellt med andra utredningar hantera frågorna i APT kan processen breddas och påskyndas. Sidan 2 av 7
3 Att ta till vara och utveckla de anställdas kompetens för kontinuerlig förbättring och utveckling av verksamheten är det främsta syftet med APT. Detta är avgörande för att de anställda skall kunna delta i och bidra med sina perspektiv i en fruktbar dialog om den egna verksamhetens utvecklingsmöjligheter. Det är naturligt att APT används för att föra ut och inhämta information som är av vikt för de anställda och verksamheten samt att sprida information om verksamhetens mål och förutsättningar. Tvärfunktionella inslag har på en del arbetsplatsträffar visat sig vara en fruktbar arbetsmetod. 4 Samverkansgrupper Med skapandet av samverkansgruppen - SVG - har arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna kommit överens om att föra en öppen dialog och samverka i de processer, som leder fram till beslut i frågor som är av betydelse för verksamheten. Samverkansgruppens verksamhetsområde utgör normalt ett arbetsställe i arbetsmiljölagens (AML) mening och därmed är samverkansgruppen också skyddskommitté enligt AML. Vid slutande av företagslokalt avtal inom TraffiCare skall det dokumenteras om SVGs verksamhetsområde utgör arbetsställe och om sakskäl föreligger kan överenskommelse göras om att indela enhetens verksamhetsområde i flera arbetsställen. Samverkansgrupp skall finnas inom de enheter i organisationen där man har någon form av kostnads/resultatansvar och/eller formulerar affärsplaner. För samordning av arbetsmiljöfrågor mellan olika enheter som verkar på en viss ort eller i gemensamma lokaler skall arbetsmiljölagens regelverk om samordningsansvar tillämpas. SVG skall ha en skriven instruktion för sin verksamhet som utgår från instruktionen Basuppgifter för samverkansgrupp inom TraffiCare. Man bör i SVG behandla alla frågor där avtal eller praxis ger arbetstagarorganisationerna rätt till information och medbestämmande.. Den enda generella begränsningen är att löne- och avtalsfrågor skall skötas i förhandlingar vid sidan av organisationen för samverkan. Normalt bör samverkansgruppen sammanträffa en gång per månad. De närmare formerna för varje SVGs arbete regleras i företagslokala avtal utifrån den enskilda verksamhetens förhållanden. Sidan 3 av 7
4 När SVGs sammansättning fastställs bör den utgå ifrån verksamhetens organisation. Det skall eftersträvas att representanterna kan ta till vara olika intressen och tillsammans bilda en effektiv grupp. För att arbetet i SVG skall bli effektivt är det viktigt att antalet ledamöter begränsas till vad som är absolut nödvändigt med hänsyn till verksamhetens art och struktur samt att deltagarnas olika kunskaper och erfarenheter får komma till uttryck. Normalt innebär det att arbetsgivaren företräds av chef - ordförande i SVG - plus en handläggare/administratör och arbetstagarna av en representant per facklig organisation med medlemmar inom enheten kompletterat med ett skyddsombud. Om skyddsombud inte deltar utgör SVG inte skyddskommitté i AMLs mening. Facklig representant som även är skyddsombud kan upprätthålla bägge dessa funktioner i samverkansgruppen. Arbetsmiljöfrågor bör hanteras vid varje möte i SVG. Likaså bör aspekter på arbetsmiljön övervägas vid varje frågas hantering i SVG. Därmed kan arbetsmiljön i enlighet med AML bevakas på ett tidigt stadium vid förändringsprocesser. Mer tidsödande frågor som arbetsmiljöplaner och liknande bör beredas av särskilda arbetsgrupper. Chef bör själv vara ordförande. Om annan arbetsgivarföreträdare utses skall skriftlig delegering med befogenheter och resurser finnas. Ordförande utser sekreterare utom SVG om så erfordras. Det är viktigt att kallelser med informativ dagordning utsändes i rimlig tid (minst 10 dagar) till ledamöter så att dessa kan förbereda och förankra sig inför mötena. Facklig organisation utan medlem inom enheten kan dock anmäla representant då en fråga av betydelse för denna organisation behandlas. Facklig representant bör ha utsedd ersättare. Möjlighet finns att adjungera sakkunnig då specifika frågor hanteras. Medverkan i SVG förutsätter ingående kunskap om verksamheten varför alla representanter bör arbeta inom enheten. Det är parternas uttalade mening att representationen i SVG skall vara nära knuten till verksamheten med hänsyn till arbetsuppgifter och erfarenheter. SVGs sammanträden skall protokollföras inklusive eventuella avvikande meningar mot föreslagna beslut. 5 Förhållandet till MBL Om det genom företagslokalt avtal inrättas en SVG, så har TraffiCare beträffande fråga som tagits upp i gruppen inte några ytterligare skyldigheter enligt 11, 19 eller 38 MBL i förhållande till arbetstagarorganisation som är representerad i gruppen. Arbetet i samverkansgrupp tillgodoser även arbetstagarorganisationernas möjlighet att fritt initiera behandling av alla frågor, som berör verksamhet och personal. Av detta följer, att förhandling enligt 12 MBL inte kan begäras, om en fråga är slutbehandlad i SVG. Detta förutsätter dock att arbetstagarorganisationerna dels har fått behövlig information och rimlig tid att sätta sig in i frågan dels har fått möjlighet att framföra alla sina synpunkter på frågan. Sidan 4 av 7
5 Arbetstagarorganisation, som motsätter sig ett visst beslut som TraffiCare avser att fatta, har rätt att begära central förhandling enligt 14 MBL. För fråga som regleras av AML gäller att den på begäran av ledamot kan hänskjutas till yrkesinspektionen om den faller inom området för inspektionens befogenheter. 6 Arbetsgrupper Arbetsgrupper är ett utmärkt komplement till arbetsplatsträffar och samverkansgrupper och inrättas när det finns ett behov att ytterligare utreda utveckling och förändring av verksamheten. Till exempel kan en gemensam fråga för en yrkesgrupp behandlas i en särskild arbetsgrupp. Tillsättande av arbetsgrupper är ett led i samverkansarbetet i arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. Det är också där, som man formulerar målen för arbetsgruppens arbete och värderar de förslag som gruppen lägger fram. 7 Centrala Samverkansgruppen Under den Centrala Samverkansgruppen kan arbetsgrupper inrättas till exempel inom det personalpolitiska området liksom för att behandla ekonomi, budget och så vidare. Den centrala samverkansgruppen har som en uppgift att utveckla samverkanssystemet. Den skall också fungera som konfliktlösare mellan lokala parter vad gäller skiljaktigheter i samverkanssystemet. Vid TraffiCare integreras arbetsmiljöfrågor och övriga frågor i den centrala samverkansgruppen vars sammansättning anpassas till de frågor som man har att behandla. När skyddsombud deltar har Centrala Samverkansgruppen status som skyddskommitté i arbetsmiljölagens mening. Vid behov har part rätt att adjungera sakkunnig. Den centrala samverkansgruppen har att hantera övergripande och principiella personalpolitiska frågor som till exempel regelverk och policys särskilt vid större tvärfunktionella projekt - och fastställer själv sina arbetsuppgifter i detalj. 8 Utbildning För effektivt samråd krävs att representanterna har tillräcklig och rätt kompetens utifrån de lokala behoven. SVG skall ha sådan sammansättning och utbildning att det i gruppen finns kompetens för alla frågor som man har att behandla. Det är lämpligt att utreda det aktuella behovet av utbildning i organisationen. Sidan 5 av 7
6 9 Ersättningsregler Deltagande i arbetsplatsträff eller i sammanträde med arbetsgrupp räknas som arbete med bibehållande av eljest utgående lönetillägg. Gällande avtalsregler om tidsförskjutning och övertid tillämpas om träff eller sammanträde förläggs med ändring av ordinarie arbetstid. Sådan övertidstjänstgöring räknas inte som allmän övertid enligt; TraffiCares avtal om allmänna arbetsvillkor. Om träff med obligatorisk närvaro eller sammanträde förläggs utanför ordinarie arbetstid skall gällande avtalsregler om övertid tillämpas. Sådan övertidstjänstgöring räknas inte som allmän övertid enligt TraffiCares avtal om allmänna arbetsvillkor. Om träff med frivillig närvaro förläggs utanför ordinarie arbetstid kompenseras deltagare med att tid mot tid förs till den personliga arbetstidsbanken. 10 Facklig information på betald tid. En lokal arbetstagarorganisation tillhörande part i detta avtal har rätt att på betald arbetstid samla medlemmar för facklig information. Arbetsgivaren får om det finns särskilda skäl besluta att informationen får ges på annan tid och plats så snart som möjligt. Med särskilda skäl avses arbetets behöriga gång. En medlem har rätt att närvara vid varje sammankomst som på betald arbetstid anordnas för facklig information av lokal arbetstagarorganisation. En medlem kan dock endast erhålla arbetsbefrielse eller ersättning för högst åtta timmar per kalenderår. Sker facklig information på ordinarie arbetstid, har medlemmen rätt till arbetsbefrielse för att bevista informationen plus den tid som behövs för förflyttning mellan arbetsplats och platsen för informationen. Tiden ingår i fullgjord arbetstid för vikariepersonal. Förläggs den fackliga informationen utanför ordinarie arbetstid kompenseras deltagare med att tid mot tid förs till den personliga arbetstidsbanken. Parterna är överens om att tid för facklig information utanför ordinarie arbetstid inte utgör övertid eller mertid. Den lokala arbetstagarorganisationen skall skriftligen underrätta arbetsgivaren om vilka som varit närvarande vid den fackliga informationen och vilken tid som den omfattat. Sidan 6 av 7
7 11 Slutande av företagslokala avtal Befogenhet att sluta företagslokalt avtal överlämnas till: - Chef för enhet där samverkansgrupp bildas enligt 4 får träffa avtal beträffande samverkansgruppens storlek, sammansättning och indelning i skyddsområden. Verksamheten inom ett skyddsområde skall kunna följas av ett skyddsombud. 12 Giltighetstid Avtalet gäller från och med och tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid om tre månader. För företagslokala avtal gäller en månads ömsesidig uppsägningstid. Om företagslokalt avtal sägs upp, skall uppsägningstiden inte börja gälla, förrän frågan har behandlats av centrala samverkansgruppen och därefter en förnyad företagslokal förhandling har ägt rum med beaktande av den centrala samverkansgruppens riktlinjer. Om någon av de fackliga organisationerna säger upp det centrala ramavtalet upphör alla TraffiCare-lokala samverkansavtal med den organisationen att gälla samtidigt som ramavtalet. MBL:s 11, 19 och 38 skall då hanteras i traditionella MBL-förhandlingar med den fackliga organisationen. Övriga fackliga organisationer fortsätter att samverka enligt samverkansavtalet. Avtalet kan dock skrivas om utan uppsägningstid om bägge parter är ense om detta. Frågor som regleras av AML hanteras i ovanstående fall med uppsagt avtal gentemot en organisation genom att SVGs möten redovisas i separata protokoll för arbetsmiljöfrågor och övriga verksamhetsfrågor. Sidan 7 av 7
Samverkansavtal inom Green Cargo AB
Samverkansavtal inom Green Cargo AB Innehåll Samverkansavtal inom Green Cargo AB...1 1 Omfattning...1 2 Syfte och principer...1 3 Gemensamma beteenden och värderingar...2 4 Organisation och arbetssätt...2
Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)
Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna
Samverkansavtal Lunds kommun
1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga
Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal
1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.
LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA
2007-06-12 Dnr PA 10-2007/201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad 20060215. Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning
Samverkansavtal Utgångspunkter
Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning
Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.
Samverkan i Sotenäs Kommun Gemensamma utgångspunkter Parterna i samverkansavtalet för är överens om att gemensamt sträva efter att: skapa ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö där inflytande,
Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland
1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen
FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser
FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats
FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter
1(5) 2011-06-15 FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter Dessa tillämpningsföreskrifter har tillkommit för att förtydliga vad som framgår av FAS-avtalet. Till tillämpningsföreskrifterna
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02 Parter: Polismyndigheten i Stockholms län OFR/P OFR/S Jusek SEKO Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,
1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna
Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna SAMVERKAN mellan landstinget och de fackliga organisationerna (Detta avtal ersätter samverkansavtalen 1992-02-28 och 1995-12-07) Inledning
ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE
Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet
AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun
AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna
SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD
Sidan 1 av 4 2012-03-21 Dnr: 2012-114-127 SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD Lokalt kollektivavtal om medbestämmande (MBA) Högskolans personalpolitik framgår av detta avtal samt de personalpolitiska
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan
KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN
ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala
Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB
Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen
FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5
FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden
Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun
Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte
Lokalt samverkansavtal för KI
Lokalt samverkansavtal för KI 1 Samverkan för utveckling Det centrala avtalet, Samverkan för utveckling, beskriver de utgångspunkter, syfte och inriktning som utgör grunden för KIs lokala samverkansavtal.
Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet
Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: 2007-10-11 Cesam Ansvarig: Personalchef Revideras: Följas upp: SAMVERKANSAVTAL Vårt lokala avtal bygger på synsättet från
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö
LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN
1 LOKALT I För att vidareutveckla verksamheten ska delaktighet och inflytande öka för medarbetare i Vilhelmina kommun. Beslut ska så långt det är möjligt fattas av dem som berörs i sin dagliga verksamhet,
Samverkansavtal. Kalmar kommun
Samverkansavtal Kalmar kommun 2007 Samverkan är grunden för att Kalmar kommun ska vara en attraktiv, utvecklande och effektiv kommunal arbetsplats. Det handlar om delaktighet och inflytande för alla anställda
Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).
1(5) Anne-Chatrine Älgevik 2006-014810 Samverkansavtal 1. Avsikt Alla chefer, medarbetare och personalorganisationer har ansvar för Kriminalvårdens verksamhet, dess utveckling, värdegrund och vision Bättre
Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun
KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Personaldelegationen Personalchef Anne Elgmark 2014-12-09 1 (5) Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun
Bilagor till lokalt kollektivavtal för samverkan
1 (6) Bilagor till lokalt kollektivavtal för samverkan Inledning Försvarshögskolan och de lokala arbetstagarorganisationerna (SACO, OFR/O och OFR/S) har tecknat ett lokalt kollektivavtal för samverkan.
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92). Inledning Samverkan avser främst Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML). Medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor
Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01
Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3
VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE
Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN
1 2012-02-24 LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande
Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun
1 2013-08-26 Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har
Lokal samverkansöverenskommelse. för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010
Lokal samverkansöverenskommelse för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010 SAMVERKAN GÖTEBORG 1 Samverkan Göteborg är ett lokalt kollektivavtal igenom vilket formella rättigheter och skyldigheter enligt medbestämmandelagen
Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun
Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens
SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)
SAMVERKANSAVTAL Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) Innehåll 1. Gemensamma utgångspunkter... 3 2. Samverkan... 3 3. Arbetsplatsträff... 4 4. Samverkansgrupp...
Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)
Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08
1 Lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Parterna sluter lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun enligt bilaga. 2 Avtalet gäller fr o m 060701 tills vidare med en
SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen
SAMVERKANSAVTAL för Norbergs kommun Gäller från 2001-11-28 med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen 2011-09-30 43 Samverkansavtal 1(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning/Bakgrund...1 1.1
Samverkansavtal för Malmö högskola
Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
KS 2008/10 Hidnr
KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2008-02-01 KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2 Samverkansavtal i Håbo kommun Övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning
PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare
PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror
SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad
SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR
ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff
ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER med exempel på dagordning för arbetsplatsträff RIKTLINJER 1 Arbetsplatsträffar i enlighet med samverkansavtalet i Håbo kommun Samverkan i Håbo kommun Samverkanssystemet ska
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.
Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB
LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068
LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Kommunstyrelsens FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068 Lokalt avtal om samverkan i Lunds Kommun 1 Mellan Lunds kommun genom kommunstyrelsens
Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.
Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller
Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.
ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans
Arbetsmiljöavtal Infranord 2012
AVTAL Arbetsmiljöavtal Infranord 2012 1 Avtalets omfattning Avtalet omfattar de enheter inom Infranord som utgör Infranord Sverige. 2 Inledning Arbetsmiljöarbetet ska utgå från en helhetssyn där fysiska,
Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo
Green Cargo Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo 2 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 2 VISSA DEFINITIONER... 3 3 ANMÄLAN AV FACKLIG FÖRTROENDEMAN... 3 4 BEGREPPEN FACKLIG
ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET
ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)
Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2
VALDEMARSVIKS - 1 - PROTOKOLL Parter: och fackliga organisationer enligt bilaga Närvarande: Enligt bilaga 1 Justerare: för kommunen Bertil Lindström Tid: 2001-08-21 för de fackliga organisationerna enligt
SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013
Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling
Samverkansavtal 2005-05-09
2005-05-09 Samverkansavtal Inom kommuner och landsting har parterna på arbetsmarknaden träffat en överenskommelse om Förnyelse, Arbetsmiljö Samverkan (FAS 05), som är en utveckling av tidigare centrala
1(1) Datum 2013-10-21 Handläggare Personalstrateg Johan Lexfors Kommunledningskontoret Personalavdelningen 0451-26 80 99 johan.lexfors@hassleholm.se Riktlinjer för praktikplatser gällande praktikanter
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna 1 Innehåll Parterna träffar lokalt samverkansavtal. 2 Bilagor I avtalet ingår
AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN
1 Inledning AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN Orsa kommun arbetar aktivt för att utveckla samverkan i organisationen. Samverkan, uppbyggnaden av arbetsorganisationen, främjandet av hälsa, arbetet
Lokalt samverkansavtal
Lokalt samverkansavtal på institutions- och avdelningsnivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Tecknat 27 september 2012 mellan arbetsgivaren (KMH) och arbetstagarorganisationerna (SACO-S, OFR/S och
Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar
www.sigtuna.se 1. INLEDNING Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som kännetecknas
Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen
Internkontroll 2015 - KS Kontrollområde: Facklig samverkan Beslutad av kommunstyrelsen Metadata om dokumentet Dokumentnamn Internkontroll 2015 - KS facknämnd Dokumenttyp Del av Kommunstyrelsens Internkontroll
Lokalt samverkansavtal på akademi- och avdelningsnivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
2012-09-27 med ändringar 2019-02-06 Dnr. 12/468 med ändringar Dnr 19/48 Lokalt samverkansavtal på akademi- och avdelningsnivå vid i Stockholm Tecknat 27 september 2012 mellan arbetsgivaren (KMH) och arbetstagarorganisationerna
Styrdokument. Central samverkansgrupp, CSG Lokal samverkansgrupp, LSG Arbetsplatsträffar, APT. Riktlinjer för tillämpning av samverkansavtalet:
Styrdokument Riktlinjer för tillämpning av samverkansavtalet: Central samverkansgrupp, CSG Lokal samverkansgrupp, LSG Arbetsplatsträffar, APT Partsgemensamt fastställd 2012-04-02 Dnr 20-1023/10 2012-04-02
Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 2.4.1 RGK Samverka och förhandla Område: Arbetsgivarfrågor Giltig fr.o.m: 2018-06-18 Faktaägare: Monica Ranstad, förhandlingschef HR Fastställd av: Caroline
Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap
2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna
PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum
AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 (5) LOKALT SAMVERKANSAVTAL I AGERSTA KOMMUN GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Syftet med samverkansavtalet är att stärka och förbättra förvaltningarnas verksamhet, effektivitet och samarbete
Utmaningar som kräver annat tankesätt
Utmaningar som kräver annat tankesätt Rekryteringsutmaningen Kräver utveckling av verksamhet, organisation, arbetssätt och ökad digitalisering Sjukfrånvaron Kräver förebyggande samt hälsofrämjande arbetsmiljöarbete
SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun
SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun 1. VÅRA GEMENSAMMA VÄRDERINGAR OCH MÅL Med detta avtal skapas ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett gott arbetsklimat, en god arbetsmiljö och likabehandling
Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden
Tjänsteskrivelse 2013-02-27 SN 2013.0059 Handläggare: Annika Ljungberg, Personalavdelningen Socialnämnden Arbetsmiljöplan 2013 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta
Handbok för arbetsplatsombud
Välkommen som arbetsplatsombud för Arbetsplatsombudets kännedom om institutionens/enhetens verksamhet och medlemmarnas villkor är en tillgång för att bättre ta tillvara medlemmarnas intressen. Ombudets
SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN
SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN Samverkansavtal i Orsa kommun LEIF JOHANSSON/BILDARKIVET.SE FAS står för Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. Det är ett centralt avtal som slutits mellan Sveriges Kommuner
Lokalt samverkansavtal. för. Ersta Sköndal högskola
1 (18) Lokalt samverkansavtal för Ersta Sköndal högskola 2 (18) INLEDANDE BESTÄMMELSER... 3 SEKRETESS OCH ETIK VID SAMVERKAN... 3 FORMER FÖR SAMVERKAN... 4 Medarbetarsamtal/utvecklingssamtal... 4 Arbetsplatsträff...
Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.
1 AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN 1. Inledning De lokala parterna är ense om att insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet
Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande arbetstidsförläggning
2018-01-11 Bilaga 5 a till HÖK 16 Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande arbetstidsförläggning Syfte Syftet med denna bilaga är att stödja arbetet med en väl fungerande arbetstidsförläggning.
Förhoppningen är att era svar på dessa frågeställningar kan hjälpa er att nå de mål och syften som är viktiga i den lokala processen.
Mars 2019 Samverkan och arbetsmiljö Det centrala avtalet för samverkan och arbetsmiljö är utgångspunkten för de lokala avtal som tecknas. Som centrala parter uppmanar vi lokala parter att teckna samverkansavtal,
Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal
Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal RIKTLINJER Ersätter alla tidigare kommentarer och riktlinjer Samverkansavtalets övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL),
Förhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet
VERKSAMHETSUTVECKLING 2013 LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun för att öka inflytande och delaktighet Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet...
Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun
PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings
Linköpings universitet Avtal LF/MBL/P 7/ Dnr 1014/06-10
Linköpings universitet Avtal LF/MBL/P 7/06 2006-09-25 Dnr 1014/06-10 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING Syftet med avtal om samverkan för utvecklmg är; att anpassa inflytandesystemet till beslutsnivåer
Samverkan i Norrköpings kommun
Samverkan i Norrköpings kommun AVTAL 2010 Innehåll Samverkansavtal i Norrköpings kommun 3 Medarbetarsamtal 3 Arbetsplatsträff 3 Samverkansråd 4 Förhandling enligt Medbestämmandelagen 4 Dokumentation 5
Lokalt kollektivavtal om arbetsmiljösamverkan vid Lunds universitet
AVTAL 2017-11-23 1 STYR 2017/1659 Lokalt kollektivavtal om arbetsmiljösamverkan vid Lunds universitet Syfte Detta avtal tydliggör hur arbetet med den fysiska och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön
Samverkansavtal i Kungsörs kommun
Samverkan ska utmärka alla verksamheter Samverkan syftar till lösningar i samförstånd Samverkan är allas ansvar Samverkansavtal i Kungsörs kommun Samverkan ska utmärka alla verksamheter För att uppnå kommunens
Lokalt kollektivavtal om ledighet för fackliga förtroendemän
AVTAL 1 (8) Arbetsgivarsidan Arbetstagarsidan Kriminalvården SEKO-vård OFR-S Saco-S Lokalt kollektivavtal om ledighet för fackliga förtroendemän 1 I enlighet med 2 avtal om fackliga förtroendemän (1975-03-20),
INLEDNING PERSONALIDÉ
INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med
Personalavdelningens PA-handbok
Personalavdelningens PA-handbok Datum ARBETSMILJÖPROGRAM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antaget i Kommunstyrelsen 1994-06-28 Beslut om revidering i Kommunstyrelsen 1999-06-22 1 Bakgrund...1 2 Kommunövergripande
Förhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2010:2-026 Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-08 16 1 LOKALT SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Avtalet bygger på en samsyn om samverkan
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter Samverkan är ett medel för att uppnå en bra verksamhet och ett långsiktigt hållbart arbetsliv. En fungerande samverkan förutsätter kommunikation mellan såväl
LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN SID 1 (9) 2012-05-09 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN INLEDNING Kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan
LINKÖPINGS UNIVERSITET Regelverket - Lokala regelsamlingen. Lokalt avtal om samverkan för utveckling HISTORISKT
LINKÖPINGS UNIVERSITET Regelverket - Lokala regelsamlingen DNR: ANSVARIG: Randi Hellgren LÖPNR: RS U18:06 BESLUTSDATUM: 2005-12-19 Lokalt avtal om samverkan för utveckling Syftet med avtal om samverkan
Instruktioner för förtroendevalda inom Saco-S föreningen vid Högskolan Dalarna 1
Högskolan Dalarna Instruktioner för förtroendevalda inom Saco-S föreningen vid Högskolan Dalarna 1 Saco-S föreningen vid Högskolan Dalarna ska i sin verksamhet driva Saco-S fackliga politik och fullgöra
Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx
A Samverkansavtal Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning De centrala parterna har gemensamt arbetat fram ett förslag på hur samverkan kan bedrivas i en kommun (FAS
Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)
Bilaga 5 1(8) Innehållsförteckning Avtal om Samverkan och utveckling 5 1. Allmänt. 5 2. Medbestämmande och samverkan 6 3. Koncerner och företag med flera driftsenheter. 8 4. Facklig information på betald
Om inte huvudreglerna i e-f-avtalet kan tillämpas kan anställning för ambulerandeanställning användas.
Avtal med Läkarförbundet Detta kollektivavtal tillämpas på medlemmar i Sveriges läkarförbund anställda i företag som är medlemmar i Bemanningsföretagen. Avtalet reglerar anställningsvillkor för läkare
Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB
Klass Dokumenttitel A Avtal om facklig verksamhet inom Green Dokumentnummer Dokumentkategori Giltig från Utgåva Sida A 78-14 Policydokument 2004-04-22 1 1 (5) Utgivande funktion Sakredaktör Ansvarig utgivare
RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN
RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN Norrtälje kommun vill med denna riktlinje säkerställa att det systematiska arbetsmiljöarbetet är ändamålsenligt utifrån vad lagstiftning