PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum
|
|
- Per Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AGERSTA KOMMUN (5) LOKALT SAMVERKANSAVTAL I AGERSTA KOMMUN GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Syftet med samverkansavtalet är att stärka och förbättra förvaltningarnas verksamhet, effektivitet och samarbete genom att arbetstagarna ges bättre möjlighet till information, inflytande och delaktighet på den egna arbetsplatsen. Det är bland annat viktigt för arbetstagarna att kunna påverka de nära frågorna i arbetet och på rätt nivå i organisationen. Samverkansavtalet skall ge förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö där inflytande, delaktighet och utveckling är rättigheter för alla arbetstagare. Arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal är viktiga medel för att utveckla information och dialog mellan arbetstagare och arbetsledning. Samverkansavtalet skall också bidra till en fortlöpande utveckling av verksamheten för att uppfylla brukarnas krav på effektivitet och service. Samverkan förutsätter en dialog mellan arbetsgivaren, de anställda och de fackliga företrädarna om verksamhet, måluppfyllelse och resurser. Samverkan bygger på en integration mellan arbetsmiljö, medbestämmande och verksamhetsfrågor och skall underlätta samverkan mellan parterna samt öka de anställdas möjlighet till inflytande och delaktighet. Medbestämmandelagen och Arbetsmiljölagen utgör den rättsliga grunden till ett samverkansavtal.
2 AGERSTA KOMMUN (5) SAMVERKANSNIVÅER Samverkansnivåerna utgörs av arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. Samverkansgrupper kan inrättas på nivåerna: Kommunövergripande örvaltning Avdelning Arbetsplats Hur många nivåer som erfordras bestäms utifrån de ansvars- och beslutsnivåer som finns vid respektive förvaltning. ARBETSPLATSTRÄAR Arbetsplatsen och arbetsplatsträffarna är grunden för samverkansavtalet. Syftet med arbetsplatsträffar är att skapa ett forum för dialog mellan anställda och arbetsledning samt att tidigt komma in och ge möjlighet att gemensamt arbeta med planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Med arbetsplatser avses den naturliga arbetsenheten, som den anställde tillhör. Alla inom arbetsplatsen skall delta i träffarna, även om de organisatoriskt ej tillhör enheten men har sitt huvudsakliga arbete förlagt där. Arbetsledaren skall svara för att arbetsplatsträffar genomförs enligt en fastställd plan, i regel gång per månad. Alla anställda skall ha rätt att ta upp frågor. Det kan gälla t ex planering och uppföljning av verksamheten, nyrekrytering, introduktion, arbetsmiljö- och jämställdhet, behov av utbildning och utveckling samt fackliga frågor.
3 AGERSTA KOMMUN (5) Vid arbetsplatsträffarna skall minnesanteckningar föras. Anteckningarna skall följas upp vid nästkommande träff. Arbetsplatsträffar kan både ta emot och föra vidare ärenden till samverkansgrupp. SAMVERKANSGRUPPER Uppgifter Samverkansgrupperna skall främst vara ett forum för information, diskussion och samverkan före beslut i aktuella personal- och verksamhetsfrågor inom arbetsplatsernas, avdelningarnas och förvaltningarnas verksamhetsområde. Grundläggande för samverkansgruppernas arbete är att utveckla medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor. Samverkansgrupperna, oavsett samverkansnivå, övertar samtliga funktioner som andra partssammansatta organ har. Samverkansgruppen skall vara skyddskommitté enligt Arbetsmiljölagens regler. BEHANDLING AV ARBETSMILJÖRÅGOR Den tidigare lokala skyddsorganisationens erfarenheter och sakkunskap beträffande arbetsmiljö skall tas till vara. Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Denna samverkan skall bedrivas på ett sådant sätt som båda parter har ett gemensamt intresse och ansvar för. Vid samverkansgruppens behandling av verksamhetsfrågor skall planeringen ses utifrån en helhetssyn där arbetsmiljö och medbestämmande ingår som en naturlig del i arbetsplatsernas, avdelningarnas och förvaltningarnas verksamhet. öreträdare för arbetsgivaren skall systematiskt utreda arbetsskador, planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som säkerställer att arbetsmiljön uppfyller kraven enligt Arbetsmiljölagen samt övriga förordningar och föreskrifter.
4 AGERSTA KOMMUN (5) Arbetsmiljöfrågor, som inte kräver omedelbara åtgärder, skall tidsplaneras. Det skall vara en gemensam strävan att samverkansgruppen dokumenterar och upprättar handlingsplan avseende arbetsmiljön inom verksamhetsområdet. Chef/arbetsledares delegation avseende arbetsuppgifter/ansvar och befogenheter i arbetsmiljöarbetet skall preciseras. Uppkommer frågor i samverkansgrupp som inte omfattas av chef/arbetsledares ansvar, befogenhet eller kompetens skall ärende omedelbart överlämnas till närmast högre beslutsnivå för behandling. Vid behandling av verksamhetsfrågor kan ledamot/ersättare i samverkansgrupp begära medverkan av sakkunnig företrädare för arbetsgivaren alternativt arbetstagarorganisationen. ARBETSORMER ÖR SAMVERKANSGRUPP Samverkansgruppen överenskommer om de arbetsformer som skall gälla för respektive samverkansnivå. Antal ledamöter och ersättare i samverkansgruppen bestäms av respektive förvaltning och lokala arbetstagarorganisationer vid förvaltningarna. Antalet ledamöter och ersättare bör dock begränsas. Arbetsgivaren ledamöter och ersättare i samverkansgruppen utses utifrån deras funktion i organisationen. Arbetstagarrepresentanterna i samverkansgrupper på arbetsplatsnivå skall utses bland de anställda på respektive arbetsplats. Arbetstagarnas ledamöter utses för mandatperiod som respektive arbetstagarorganisation bestämmer. Ordföranden utses av arbetsgivaren. Samverkansgruppen utser sekreterare inom eller utom gruppen.
5 AGERSTA KOMMUN (5) SAMVERKAN ör att beslutsprocessen inte skall fördröjas, krävs att företrädare för arbetsgivaren ger arbetstagarorganisationerna tillräcklig information och faktaunderlag i skälig tid. öreträdare för arbetstagarorganisationerna har ansvar för att ta del av arbetsgivarens faktaunderlag för att ej fördröja beslutsprocessen. Samverkan kan endast ske före arbetsgivarens beslut i de frågor som rör eget verksamhets-, ansvars- och beslutsområde (delegation). rågor, som har delegerats till viss verksamhetsnivå, skall också slutgiltigt avgöras på denna nivå. Ledamot/ersättare i samverkansgrupp kan dock begära medverkan av sakkunnig företrädare från arbetsgivaren alternativt arbetstagarorganisationen. Uppkommer oenighet i samverkansgruppen på arbetsplatsnivå, har parterna skyldighet att begära medverkan inför den fortsatta samverkan i gruppen. Medför inte medverkan från sakkunnig företrädare från arbetsgivaren alternativt arbetstagarorganisationen att enighet kan uppstå i samverkansgruppen, kan arbetstagarparten begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet i enlighet med MBL. När enighet i sakfrågan har uppnåtts, skall överenskommelse ej ha verkan av lokalt kollektivavtal. MBL OCH 9 I SAMVERKAN Då ärende behandlats i samverkansgruppen, har arbetsgivarens skyldighet enligt och 9 fullgjorts. Vid oenighet i samverkansgrupp kan arbetstagarorganisationen begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. ÖRHANDLINGAR Arbetstagarorganisation (oavsett beslutsnivå) kan begära förhandling enligt MBL 2. I frågor, där samverkan kan ske på fler olika nivåer och MBL-förhandling enligt 4 begärts, skall förhandling ske på beslutsnivå.
6 AGERSTA KOMMUN (5) I de frågor som beslutas av nämnd/styrelse och kommunfullmäktige och när förhandling enligt MBL 4 begärts, skall slutlig förhandling genomföras på förvaltningsnivå. Anmärkning Beslutar arbetsgivaren (oavsett beslutnivå) att anlita entreprenör, skall reglerna enligt MBL 38 tillämpas. Anmärkning 2 örhandlingar i rätts- och intressetvister samt övriga kollektivavtalsfrågor förs alltid av kommunens centrala förhandlingsdelegation. Anmärkning 3 ör en enskild fråga som inte lämpar sig för behandling i samverksansgrupp gäller MBL. Anmärkning 4 Individärenden, t ex rehabiliteringsärenden, ska med hänsyn till personlig integritet inte behandlas i samverkansgrupp. PROTOKOLL/MINNESANTECKNINGAR Protokoll skall alltid föras, om parterna inte är överens om annat. örhandling enligt, 2 och 4 skall alltid protokollföras. CENTRAL SAMVERKANSGRUPP ör kommunens övergripande verksamhet utses en central samverkans grupp.
7 AGERSTA KOMMUN (5) Ledamöterna i den centrala samverkansgruppen utses av följande parter: SKA SKT SHST Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund SACO Arbetsgivaren 2 ledamöter ledamot ledamot ledamot ledamot ledamot 2 ledamöter Arbetsgivaren skall i den centrala samverkansgruppen representeras av: Kommunchefen samt personalchefen Ersättare utses för samtliga ledamöter.
8 AGERSTA KOMMUN (5) BILAGOR: I SAMVERKAN - PERSONALUTVECKLING II SAMVERKAN - INTRODUKTION III SAMVERKAN - ARBETSLEDNING OCH ORGANISATION IV SAMVERKAN - MEDARBETARSAMTAL V SAMVERKAN - ARBETSPLATSTRÄAR VI SAMVERKAN -ARBETSMILJÖ
9 AGERSTA KOMMUN (5) BILAGA I SAMVERKAN - PERSONALUTVECKLING Med personalutveckling avses de åtgärder som genomförs för att fördjupa, bredda och utveckla de anställdas kompetens och motivation i arbetet. Utveckling kan vara utbildning, kurser, konferenser, studiebesök, arbetsrotation, projektuppdrag mm. Planering Utbildningsplanering skall grunda sig på kartläggning och bedömning av personalens behov. Kartläggning för olika yrkesgrupper kan ske med hjälp av enkäter och/eller intervjuer. ör den enskilde arbetstagaren skall en kartläggning och planering ske genom regelbundna medarbetarsamtal. Med stöd av det kartlagda personalutvecklingsbehovet skall varje förvaltning budgetera medel för planerade åtgärder. Kartläggningen skall samordnas förvaltningsvis och behandlas i samverkansgrupp. Kartläggningen skall delges personal- och löneavdelningen för eventuell samordning. Inriktning Med utgångspunkt från resultatet av kartläggningen skall en prioritering göras med hänsyn till tillgängliga resurser. Detta skall göras i samverkansgrupperna på respektive nivå. Vid prioritering skall även jämställdhetsaspekter beaktas. Uppföljning och utvärdering skall ske av genomförda utbildningsinsatser.
10 AGERSTA KOMMUN (5) BILAGA II SAMVERKAN - INTRODUKTION Med introduktion avses de åtgärder som genomförs för att underlätta övergången till nya arbetsförhållanden, nya arbetsuppgifter, nya arbetskamrater eller ny arbetsmiljö. Syfte och genomförande Introduktionen syftar till: att den nyanställde så snabbt som möjligt skall bli insatt i sina nya arbetsuppgifter. att underlätta den ömsesidiga anpassningen och att ge den nyanställde möjlighet att bygga upp goda relationer till arbetskamraterna. att ge den nyanställde kunskaper om anställningsförhållanden, arbetsplatsen och verksamheten i övrigt, så att anpassning till den nya arbetsmiljön underlättas. Arbetsgivaren och de anställda har ett gemensamt ansvar för att den nyanställde kommer in i arbetet så fort som möjligt. I introduktionen skall information om de lokala arbetstagarorganisationerna och deras verksamhet ingå. Organisationerna skall själva svara för innehållet och genomförandet av sådan information. örutom nyanställda skall introduktionen i tillämpliga delar också ges till anställda, som har omplacerats eller som återgår till arbetet efter längre tids frånvaro.
11 AGERSTA KOMMUN (5) BILAGA III SAMVERKAN - ARBETSLEDNING OCH ORGANISATION Arbetsorganisationen bör kännetecknas av decentralisering och delegering av ansvar och befogenheter. Arbetsledningens funktion är att svara för planering, samordning, uppföljning och rådgivning. De anställdas kunskaper och erfarenheter skall tas tillvara, samordnas och utvecklas. De anställda skall ha möjlighet att påverka sitt dagliga arbete och ges tillfälle till utveckling. De anställda och arbetsledningen skall ha ett gemensamt ansvar för att miljön på arbetsplatsen präglas av ansvar, samarbete och öppenhet.
12 AGERSTA KOMMUN (5) BILAGA IV SAMVERKAN -MEDARBETARSAMTAL Att engagera, motivera och bry sig om sina medarbetare skall gå som en röd tråd genom all organisationsutveckling. Ett hjälpmedel för att åstadkomma detta är planerade samtal mellan arbetsledning och medarbetare. Medarbetarsamtal skall genomföras minst en gång per år. Syftet är att - främja medarbetarnas utveckling - förbättra relationerna på arbetsplatsen - få en effektiv personalplanering - förbättra verksamheten/servicen Det är viktigt att understryka att dessa samtal aldrig kan ersätta de löpande, naturliga och spontana kontakterna mellan arbetsledning och medarbetare. Medarbetarsamtal få heller inte utformas till att bli en årlig prövning eller förpliktelse. Medarbetarsamtalen bör leda till ett åtgärdsprogram eller en individuell utvecklingsplan. En uppföljning är viktig för att stämma av att åtgärder vidtagits utifrån det man kommit överens om.
13 AGERSTA KOMMUN (5) BILAGA V SAMVERKAN - ARBETSPLATSTRÄAR Utgångspunkten för samverkan är att så många frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs i sitt arbete. Arbetsplatsträffar skall vara ett forum för dialog mellan arbetstagare och arbetsledning på alla arbetsplatser. Arbetsplatsträffar skall ge arbetstagare och arbetsledning möjlighet att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbete inom det egna området. Träffarna skall också skapa förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling och ökat medbestämmande och ansvarstagande för alla anställda. ör att arbetsplatsträffarna skall fungera, måste de inplaneras med kontinuitet, i regel en gång per månad, och vara en naturlig del av verksamheten. Målet är att alla, som har sitt arbete förlagt till arbetsplatsen, skall delta. Arbetsplatsträffarna skall dokumenteras, och anteckningarna skall följas upp vid nästkommande träff. Arbetsmiljöfrågorna skall behandlas. Skyddsombuden kan genom sin roll och kompetens bidra till att arbetsmiljöfrågorna beaktas i de frågor som behandlas. Arbetsplatsträffarna kan också kombineras med facklig information. De ställningstaganden och eventuella beslut som fattas vid enskilda arbetsplatsträffar kan endast omfatta verksamheten och personalen inom denna enhet. rågor som skall behandlas på arbetsplatsnivå kan t ex vara: - bemanning - introduktion - arbetsmetoder - arbetstidsförläggning - jämställdhet - ekonomi/budget - ledigheter - semesterförläggning - arbetsmiljö - information
14 AGERSTA KOMMUN (5) BILAGA VI SAMVERKAN - ARBETSMILJÖ Samverkansgrupperna ersätter skyddskommittéer och skall enligt Arbetsmiljölagen (AML) delta i planering av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället samt följa arbetets genomförande. De skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall, samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. I samverkansgruppen skall bl a behandlas frågor om - öretagshälsovård - Handlingsplaner enligt AML, kapitel 3, 2 a - Planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation. - Planering av användning av farliga ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall - Upplysningar och utbildning rörande arbetsmiljön - Arbetsanpassning. och rehabiliteringsverksamhet, gäller dock ej enskilda ärenden Samverkansgruppen har som skyddskommitté dessutom uppgifterna att vaka över att föreskrifter och allmänna råd i arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor finns på arbetsplatsen, att medverka till att lokala arbetsmiljö- och säkerhetsregler utarbetas, och att skyddsutrustning håller betryggande standard, att beakta och föreslå åtgärder vad gäller bl a - arbetstidsförläggning - frånvaro - övertid - personalomsättning - arbetsskador
15 AGERSTA KOMMUN (5) Samverkansgruppen skall göra det möjligt för de fackliga organisationernas företrädare och arbetsgivaren att gemensamt delta i planerings- och beslutsprocessen, och att överblicka och följa upp verksamheten. Samverkansgruppen skall ansluta till linjeorganisationen och bestämmas utifrån de ansvars- och befogenhetsnivåer (delegationer) som finns. Kommunövergripande nivå örvaltningsnivå Avdelningsnivå Arbetsplatsnivå Samverkansgrupperna skall träffas regelbundet enligt en årlig planering. Parterna kommer överens gemensamt om hur ofta. Arbetsgivaren är ansvarig för rutinerna kring mötena, och att dessa blir protokollförda.
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö
Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.
Samverkan i Sotenäs Kommun Gemensamma utgångspunkter Parterna i samverkansavtalet för är överens om att gemensamt sträva efter att: skapa ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö där inflytande,
Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland
1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen
KS 2008/10 Hidnr
KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2008-02-01 KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2 Samverkansavtal i Håbo kommun Övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning
AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun
AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna
Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.
Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller
FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5
FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden
Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal
1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)
Samverkansavtal Lunds kommun
1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,
Samverkansavtal Utgångspunkter
Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92). Inledning Samverkan avser främst Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML). Medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor
LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet
VERKSAMHETSUTVECKLING 2013 LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun för att öka inflytande och delaktighet Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet...
Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun
Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens
Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)
Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.
Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun
Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen
Samverkansavtal för Malmö högskola
Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN
1 LOKALT I För att vidareutveckla verksamheten ska delaktighet och inflytande öka för medarbetare i Vilhelmina kommun. Beslut ska så långt det är möjligt fattas av dem som berörs i sin dagliga verksamhet,
ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE
Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet
Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01
Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3
Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2010:2-026 Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-08 16 1 LOKALT SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Avtalet bygger på en samsyn om samverkan
Skellefteå kommuns Samverkansavtal
2017 Skellefteå kommuns Samverkansavtal för att öka inflytande och delaktighet www.skelleftea.se Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet... 5 Medarbetarsamtalet...
SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad
SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR
LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068
LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Kommunstyrelsens FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068 Lokalt avtal om samverkan i Lunds Kommun 1 Mellan Lunds kommun genom kommunstyrelsens
KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN
ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala
Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 2.4.1 RGK Samverka och förhandla Område: Arbetsgivarfrågor Giltig fr.o.m: 2018-06-18 Faktaägare: Monica Ranstad, förhandlingschef HR Fastställd av: Caroline
SAMVERKANSAVTAL. Pajala kommun
SAMVERKANSAVTAL Pajala kommun Pajala den 27 februari 2007 Samverkansavtal är tecknat mellan arbetsgivaren Pajala kommun och arbetstagarorganisationerna: För Pajala ommun Eva Alld', personalsamordnare För
Förhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser
FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats
1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna
Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna SAMVERKAN mellan landstinget och de fackliga organisationerna (Detta avtal ersätter samverkansavtalen 1992-02-28 och 1995-12-07) Inledning
Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB
Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse
Samverkansavtal i Kungsörs kommun
Samverkan ska utmärka alla verksamheter Samverkan syftar till lösningar i samförstånd Samverkan är allas ansvar Samverkansavtal i Kungsörs kommun Samverkan ska utmärka alla verksamheter För att uppnå kommunens
Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet
Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: 2007-10-11 Cesam Ansvarig: Personalchef Revideras: Följas upp: SAMVERKANSAVTAL Vårt lokala avtal bygger på synsättet från
Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)
Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna
VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE
Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.
Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.
1 AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN 1. Inledning De lokala parterna är ense om att insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet
Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun
1 2013-08-26 Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08
1 Lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Parterna sluter lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun enligt bilaga. 2 Avtalet gäller fr o m 060701 tills vidare med en
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna 1 Innehåll Parterna träffar lokalt samverkansavtal. 2 Bilagor I avtalet ingår
SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen
SAMVERKANSAVTAL för Norbergs kommun Gäller från 2001-11-28 med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen 2011-09-30 43 Samverkansavtal 1(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning/Bakgrund...1 1.1
Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar
www.sigtuna.se 1. INLEDNING Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som kännetecknas
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter Samverkan är ett medel för att uppnå en bra verksamhet och ett långsiktigt hållbart arbetsliv. En fungerande samverkan förutsätter kommunikation mellan såväl
Samverkansavtal 2005-05-09
2005-05-09 Samverkansavtal Inom kommuner och landsting har parterna på arbetsmarknaden träffat en överenskommelse om Förnyelse, Arbetsmiljö Samverkan (FAS 05), som är en utveckling av tidigare centrala
Samverkansavtal. Kalmar kommun
Samverkansavtal Kalmar kommun 2007 Samverkan är grunden för att Kalmar kommun ska vara en attraktiv, utvecklande och effektiv kommunal arbetsplats. Det handlar om delaktighet och inflytande för alla anställda
FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter
1(5) 2011-06-15 FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter Dessa tillämpningsföreskrifter har tillkommit för att förtydliga vad som framgår av FAS-avtalet. Till tillämpningsföreskrifterna
Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun
KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Personaldelegationen Personalchef Anne Elgmark 2014-12-09 1 (5) Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun
Förhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY
EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...
Linköpings universitet Avtal LF/MBL/P 7/ Dnr 1014/06-10
Linköpings universitet Avtal LF/MBL/P 7/06 2006-09-25 Dnr 1014/06-10 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING Syftet med avtal om samverkan för utvecklmg är; att anpassa inflytandesystemet till beslutsnivåer
Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx
A Samverkansavtal Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning De centrala parterna har gemensamt arbetat fram ett förslag på hur samverkan kan bedrivas i en kommun (FAS
Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.
Personalavdelningens PA-handbok
Personalavdelningens PA-handbok Datum ARBETSMILJÖPROGRAM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antaget i Kommunstyrelsen 1994-06-28 Beslut om revidering i Kommunstyrelsen 1999-06-22 1 Bakgrund...1 2 Kommunövergripande
LINKÖPINGS UNIVERSITET Regelverket - Lokala regelsamlingen. Lokalt avtal om samverkan för utveckling HISTORISKT
LINKÖPINGS UNIVERSITET Regelverket - Lokala regelsamlingen DNR: ANSVARIG: Randi Hellgren LÖPNR: RS U18:06 BESLUTSDATUM: 2005-12-19 Lokalt avtal om samverkan för utveckling Syftet med avtal om samverkan
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Riktlinjer. Samverkan
Riktlinjer Samverkan 1 Innehåll Samverkansriktlinjer 1 Ordlista 2 Inledning 2 Syfte med ernas arbete 2 Luleå Kommuns samverkansorganisation 3 Samverkangruppens uppdrag enligt MBL 3 När och vad ska man
LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA
2007-06-12 Dnr PA 10-2007/201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad 20060215. Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning
Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö
Ändrades:2017-06-15 16:15 Avtal om samverkan och arbetsmiljö Innehåll Avtal om samverkan och arbetsmiljö... 3 Samverkansavtal, bilaga 1... 7 1 Mål och syfte... 7 2 Rättslig grund... 7 3 Lokalt samverkansavtal...
ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid
ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05 1. Bakgrund 2005-04-01 tecknades ett centralt samverkansavtal FAS-05 (Förnyelse-Arbetsmiljö- Samverkan). Avtalet är en utveckling av och ersätter de tidigare centrala avtalen
4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete
Oktober 2017 Förhandlingsprotokoll 2017-10-24 Innehåll Avtal om samverkan och arbetsmiljö Samverkansavtal, bilaga 1 1 Mål och syfte 2 Rättslig grund 3 Lokalt samverkansavtal 4 Förutsättningar för väl fungerande
SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)
SAMVERKANSAVTAL Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) Innehåll 1. Gemensamma utgångspunkter... 3 2. Samverkan... 3 3. Arbetsplatsträff... 4 4. Samverkansgrupp...
Samverkansavtal Uppsala Kommun
Samverkansavtal Uppsala Kommun SYFTE/GRUND o Medbestämmandelagen (MBL) Arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet.
Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.
Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB
LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN SID 1 (9) 2012-05-09 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN INLEDNING Kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan
Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret
1 (9) REV 2009-02-26 Godkänd av kommunstyrelsekontorets samverkansgrupp Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ SAMVERKAN I ENKÖPING INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation,
Samverkan i Norrköpings kommun
Samverkan i Norrköpings kommun AVTAL 2010 Innehåll Samverkansavtal i Norrköpings kommun 3 Medarbetarsamtal 3 Arbetsplatsträff 3 Samverkansråd 4 Förhandling enligt Medbestämmandelagen 4 Dokumentation 5
Samverkan i Orust kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.11) Samverkan i Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Beslutad av Kristian Larsson genom delegation 2012-05-24
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02 Parter: Polismyndigheten i Stockholms län OFR/P OFR/S Jusek SEKO Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
Antaget av CSK 2009-03-25 Uppdaterad 2015-10-15. Samverkansavtal
Antaget av CSK 2009-03-25 Uppdaterad 2015-10-15 Samverkansavtal Inledning I Hultsfreds kommun ska samverkan vara grunden för allt arbete. Syftet med samverkansavtalet är att öka delaktigheten och inflytandet
SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN
SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN Samverkansavtal i Orsa kommun LEIF JOHANSSON/BILDARKIVET.SE FAS står för Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. Det är ett centralt avtal som slutits mellan Sveriges Kommuner
Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen
Internkontroll 2015 - KS Kontrollområde: Facklig samverkan Beslutad av kommunstyrelsen Metadata om dokumentet Dokumentnamn Internkontroll 2015 - KS facknämnd Dokumenttyp Del av Kommunstyrelsens Internkontroll
Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy
Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan
SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD
Sidan 1 av 4 2012-03-21 Dnr: 2012-114-127 SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD Lokalt kollektivavtal om medbestämmande (MBA) Högskolans personalpolitik framgår av detta avtal samt de personalpolitiska
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN
1 2012-02-24 LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande
Lokalt samverkansavtal för KI
Lokalt samverkansavtal för KI 1 Samverkan för utveckling Det centrala avtalet, Samverkan för utveckling, beskriver de utgångspunkter, syfte och inriktning som utgör grunden för KIs lokala samverkansavtal.
Beslutsinstans Kommundirektör
a v Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Partsforum Fastställd 2017-01-31 Giltighetstid Tillsvidare Dokumentansvarig Personalchef Senast reviderad Beslutsinstans Kommundirektör Dokument gäller för Alla
AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN
1 Inledning AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN Orsa kommun arbetar aktivt för att utveckla samverkan i organisationen. Samverkan, uppbyggnaden av arbetsorganisationen, främjandet av hälsa, arbetet
Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2
VALDEMARSVIKS - 1 - PROTOKOLL Parter: och fackliga organisationer enligt bilaga Närvarande: Enligt bilaga 1 Justerare: för kommunen Bertil Lindström Tid: 2001-08-21 för de fackliga organisationerna enligt
Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad
Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan inom Borås Stad 2007-01-18 2 Lokalt samverkansavtal Förnyelse arbetsmiljö samverkan för Borås Stad 1 Inledning Parterna konstaterar att vi har ett gemensamt synsätt
Utmaningar som kräver annat tankesätt
Utmaningar som kräver annat tankesätt Rekryteringsutmaningen Kräver utveckling av verksamhet, organisation, arbetssätt och ökad digitalisering Sjukfrånvaron Kräver förebyggande samt hälsofrämjande arbetsmiljöarbete
Avtal om Samverkan inom
Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2
Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun
Information Samverkan, hälsa och arbetsmiljö Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Förutsättningar för samverkan 6 Utvecklingssamtalet individen i samverkan 9 Arbetsplatsträffen grunden för samverkan
Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen
Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen Parterna träffar nedanstående överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen. för Utbildningsförvaltningen för Lärarnas Riksförbund
PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare
PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror
Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Eskilstuna kommuns arbetsplatser ska kännetecknas av en hållbar arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet syftar till att verka för hälsa och välbefinnande i fysiskt,
Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete
Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Reviderat av kommunstyrelsen 2008-06-11, 177 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187 Reviderat av kommunfullmäktige 2011-04-26, 33 1(6) Innehåll Systematiskt
V2 k. Psu kör f. KonCernlkontord Koncernstab rrir 2 0 - LoksAt!kollHekevavM om samvorkan. Mats Runsten Janet Parmvi. för Vårdförbundet. i.
KonCernlkontord Koncernstab rrir 2 0 - Lv 3 Gösta Rehnstam 044-309 33 64 gostarehnstamskane.se PROTOKOLL Datum 2014-07-23 Dnr 1 (2) LoksAt!kollHekevavM om samvorkan Panler: för Region Skåne Gösta Rehnstam
SAMVERKANSAVTAL 2010
SAMVERKANSAVTAL 2010 Samverkan och delaktighet Varje medarbetares arbetsinsats har betydelse för hur vi lyckas med vårt uppdrag. Därför vill landstinget ha engagerade medarbetare som tar ansvar och bidrar
Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner
Förhandlingsprotokoll 2005-04-01 Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner Parter Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt
Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10
Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10 AU 7:13 Dnr. KS 2014/223-750 Revidering av Arbetsmiljöpolicy Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta
AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN
[ 9413-6K6'flUUNDEf Avd: VÄSTERBOTTEN illv 2014-02- 0 6 i 2014-01-21 BILAGA AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN 1. Inledning De lokala parterna är ense om att insatserna för samverkan,
Arbetsmiljöarbete.
Arbetsmiljöarbete peter.caspersson@managementsupport.se 1 Människan är en Bio psyko social varelse 2 Diskutera Hur påverkar påståendet Arbetsmiljöarbete? 3 Juridiska Pyramiden Skall AML AMF AFS Riksdag
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
För Örebro läns landsting: Maria Åkesson och Monika Lindkvist
PROTOKOLL 2014-05-08 Plats Förhandlingsparter Örebro För Örebro läns landsting: Maria Åkesson och Monika Lindkvist För XXX: Ärende Lokalt samverkansavtal 1 Parterna träffar överenskommelse i kollektivavtal
Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun
PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings
REKOMMENDATIONER FÖR TILLÄMPNING AV LOKALT SAMVERKANSAVTAL PÅ MITTUNIVERSITETET. Reviderat 2013-04-01
REKOMMENDATIONER FÖR TILLÄMPNING AV LOKALT SAMVERKANSAVTAL PÅ MITTUNIVERSITETET Reviderat 2013-04-01 Innehåll 1. Allmänt 2 2. Arbetsgivarens roll 2 3. De fackliga företrädarnas roll 3 4. Inriktning av
RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN
RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN Norrtälje kommun vill med denna riktlinje säkerställa att det systematiska arbetsmiljöarbetet är ändamålsenligt utifrån vad lagstiftning