V2 k. Psu kör f. KonCernlkontord Koncernstab rrir LoksAt!kollHekevavM om samvorkan. Mats Runsten Janet Parmvi. för Vårdförbundet. i.
|
|
- David Joakim Ek
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KonCernlkontord Koncernstab rrir Lv 3 Gösta Rehnstam gostarehnstamskane.se PROTOKOLL Datum Dnr 1 (2) LoksAt!kollHekevavM om samvorkan Panler: för Region Skåne Gösta Rehnstam för Vårdförbundet Mats Runsten Janet Parmvi Tid: i. Ärende Överläggningar återupptogs om lokalt avtal om samverkan. 2. Bakgrund Det antecknas till protokollet att parterna tecknade avtal om samverkan. Vårdförbundet inkom med uppsägning av gällande samverkansavtal. Avtalet upphörde därmed att gälla Parterna har i protokoll förklarat sina respektive hållningar och ståndpunkter. 3. överenskommelse Parterna enas nu om att bilagda avtal om "Förnyelse, arbetsmiljö och samverkan i Region Skåne" åter skall gälla från och med inom samtliga förvaltningar avseende beslut som internt berör förvaltningen och dess verksamhet på samtliga organisatoriska nivåer, inkluderat Koncernkontorets interna verksamhet. Psu kör f Postadress: Kristianstad Besöksadress: Region Skåne, Dockplatsen 26, Malmö Telefon (växel): Internet: www,skane.se Organisationsnummer: V2 k
2 Datum (2) 4. Förtydligande "Regi nala nivån" För klarhetens skull noterar parterna att oavsett vad som framgår av bilagan "Förnyelse, arbetsmiljö och samverkan i Region Skåne" så omfattar överenskommelsen enligt 3 ovan ej den regiongemensamma beslutsnivån. På den "Regionala nivån" där regionövergripande frågor och frågor som berör mer än en förvaltning behandlas sker partskontakterna fortsatt enligt reglerna i lagen om Medbestämmande i arbetslivet (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML). Som en följd av ovanstående anger Region Skåne att skyddskommitté för denna organisatoriska nivå är den samverkansgrupp som tillika är skyddskommitté med stöd av samverkansavtal med de fackliga organisationer som tillämpar samverkan på alla organisatoriska nivåer i Region Skåne d.v.s. även den Regionala nivån. 5. Ej verkan av kollektivavtal Har vid samverkansgrupp eller förhandling enligt 11, 12, 14, eller 38 enighet uppnåtts i sakfrågan skall detta ej ha verkan av kollektivavtal i enlighet med KHA Vid oenighet om tillämpning Vid oenighet gällande tillämpning av avtalet ska i första hand parterna försöka lösa frågan inom ramen för samverkan. Vid fortsatt oenighet tillämpas förhandlingsordning enligt MT3L/IGIA. 7. Uppsägning och avsiutning Avtalet gäller från och med och tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid om tre månader. Förhandlingen avslutades Malmö Malmö östa Rehnstam För Region Skåne,o2 bd/ Mats Runsten För Vårdförbundet Region Skåne Koncernkontoret
3 Förrye sar-ve juli 2010 rbeitsrl Regor
4 1. Gemensamt ansvar Parterna, enligt förhandlingsprotokoll dnr , vill genom detta avtal ge sin gemensamma syn på samverkan inom Region Skåne. Det är ett gemensamt ansvar att utveckla samverkan genom integrering av medinflytande, hälsa, arbetsmiljö och likabehandlingsfrågor med övriga verksamhetsfrågor. Avtalet ska spegla intentionerna i FAS Mäll Parternas mål är ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och en god hälsa och arbetsmiljö där inflytande, delaktighet och utveckling är en förutsättning för alla medarbetare Samverkan ska bidra till att så många frågor som möjligt ska behandlas av den som direkt berörs i sitt arbete. Individens inflytande är grunden för samverkanssystemet. Samverkan omfattar medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. Medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar är forum ffir dialog där medarbetarnas och arbetsledningens direkta synpunkter uttrycks, diskuteras och tillvaratas. I samverkansgrupperna sker samverkan mellan arbetsgivare och företrädare för berörda fackliga organisationer. Det är väsentligt att det sker en fortlöpande kommunikation mellan samverkanssystemets olika led. Samverkanssystemet måste ständigt omprövas, förändras och anpassas till den praktiska verkligheten. 3. Syfte Samverkanssystemet ska underlätta och stödja samverkan mellan parterna och öka medarbetarnas möjlighet till delaktighet. Samverkanssystemet ska också understödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller 'beslutfattares krav på effektivitet, service och kvalitet. Avtalet syftar vidare till att utveckla inflytandet för medarbetarna, ge dem fortlöpande information om och delaktighet i planering, utveckling och ledning av verksamheten för att ta tillvara den kunskap, kompetens och erfarenhet som finns hos de anställda och deras fackliga företrädare. Systemet syftar även till att integrera hälsa, arbetsmiljö, likabehandling, medbestämmande och verksamhetsfrågor. Arbetsgivare, fackliga organisationer och medarbetare ska tillsammans arbeta aktivt för att stödja en utveckling där en väl fungerande verksamhet går hand i hand med ett långsiktigt hållbart arbetsliv och en möjlighet för medarbetaren att få såväl arbete som privatliv att gå ihop. 4. Arbetssätt Inom Region Skåne ska arbetssättet vara sådant att arbetsgivaren, medarbetaren och de fackliga organisationerna samverkar kring verksamhet, hälsa, arbetsmiljö, och likabehandlingsfrågor. Detta ska ske utifrån en helhetssyn och ett integrerat arbetssätt vid såväl ledning, planering som uppföljning och analys av verksamheten. Genom en väl fungerande samverkan på olika nivåer i organisationen stärks effektiviteten i organisationen. Arbetssättet ska utgå ifrån att medinflytande bygger på ömsesidighet, delaktighet och dialog.
5 Detta avser att leda till högre effektivitet och kvalitet i verksamheten samt till engagemang, kompetensutveckling och en god arbetsmiljö för medarbetarna. Samverkan mellan arbetsgivare, fackliga organisationer ska ske på den nivå linjeorganisationen där beslut fattas. Regionens verksamhet är decentraliserad där ansvar och beslut för verksamheterna ligger på förvaltningsnivå. Regionövergripande frågor och frågor som berör mer än en förvaltning ska behandlas i den regionala samverkansgruppen. Den regionala samverkansgruppen leds av regiondirektören eller den av regiondirektören utsedd person i hans eller hennes frånvaro. Övriga funktionsdirektörer ska i största möjliga mån närvara när ärendet som behandlas är kopplat till deras funktion. På förvaltningarna ska samverkan ske på de nivåer där beslut fattas. Samverkansgrupp ska finnas på förvaltningsnivå och i övrigt på de nivåerna i verksamheten utifrån förvaltningens organisation. Vid respektive arbetsplats/enhet ska arbetsplatsträffar hållas. Ansvar och befogenheter framgår av beslutsordning för regionens förvaltningar. Ansvar och befogenheter omfattar bl.a. o verksamhet medarbetare och organisation ekonomi o arbetsmiljö o likabehandlingsarbete Rättslliga grauffider örmvewllytrm t Arbetsmiljölagen, (AML), Medbestämmandelagen (MBL), lagen om facklig förtroendemans ställning, (FML) och Diskrimineringslagen (Diskit) utgör de rättsliga grunderna. 6. Arbetsmiljölagens tillämpning Arbetsgivare och medarbetare har ett gemensamt ansvar för att bidra till en god psykisk och social arbetsmiljö. 6.1 Arbetsgivaren ska: o ansvara för arbetsmiljön och bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete inklusive uppföljning, samtidigt som medarbetaren ska ges möjlighet till delaktighet, utbildning och inflytande. o utifrån sin inre organisation och förvaltningens delegationsordning av arbetsmiljöarbetsuppgifter klargöra vem/vilken chef som har vilka arbetsmiljöarbetsuppgifter, o vid varje tillfålle ge besked om hur en arbetsmiljöarbetsuppgift ska eller kommer att handläggas. o ansvara för att avtalet följs i förhållande till medarbetare och fackliga organisationer. 3
6 6.2 Medarbetaren ska: o medverka i arbetsmiljöarbetet o delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö o följa givna säkerhetsföreskrifter och arbetsinstruktioner o använda skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning samt iakttaga den försiktighet som krävs för att förebygga ohälsa och olycksfall. o snarast underrätta arbetsgivaren och i förekommande fall skyddsombud om tillbud, brister eller fara i arbetsmiljön 6.3 Företagshälsovård Företagshälsovården är en viktig resurs i det hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbetet och i rehabiliteringsarbetet. Företagshälsovården ska bl.a. fungera som rådgivande och oberoende expertfunktion. Alla medarbetare ska informeras om möjligheten att vända sig till företagshälsovården. Företagshälsovårdens kvalitet, dimensionering och inriktning är viktiga frågor i den lokala partsdialogen. Det är väsentligt att frågor som berör företagshälsovården behandlas i samverkanssystemet. 7. Medbestämmandelagens tillämpning Behandling i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt Il, 12, 19 och 38 MBL. Vid oenighet ska det klart framgå av protokollet vilken/vilka organisationer som förklarat sig oeniga med arbetsgivaren. Dessa kan begära förhandlingar enligt MBL 14, Begäran ska skriftligen begäras inom 7 dagar från det att frågan slutbehandlats i samverkansgrupp. Om någon av parterna finner att en fråga ej lämpar sig för behandling i samverkanssystemet tillämpas MBL i sin helhet i den frågan. Frågor som rör enskild behandlas ej i samverkansgrupp, undantaget chefstillsättningar. Förhandlingar och överläggningar som har sin grund i annan lagstiftning, andra avtal ( t ex LAS, Allmänna Bestämmelser) eller andra i MBL än här nämnda behandlas inte i samverkansgrupp. Efter behandling i samverkansgrupp kan sakkunnig och/eller arbetstagarkonsult anlitas. Om så överenskommes står arbetsgivaren för kostnaderna för arbetstagarkonsult.
7 8. Samverkai ssystef ie 8.1 Medarbetarsamtal Det är viktigt att dialogen mellan medarbetare och chef sker kontinuerligt. Denna dialog ska ske dels i det dagliga arbetet och dels genom strukturerade medarbetarsamtal mellan medarbetaren och närmsta chef minst en gång om året. Medarbetarsamtal ska möjliggöra en fördjupad dialog mellan chef och medarbetare i frågor som är väsentliga för verksamheten, chefen och medarbetaren. Medarbetarsamtalen ska genomic3ras på ett planerat och systematiskt sätt. Samtalen är ett viktigt hjälpmedel för en god verksamhetsledning och kompetensutveckling. Kompetensutveckling är ett led i verksamhetsutvecklingen. För att medarbetarna ska utveckla sitt arbete i takt med omvärldens förväntningar och krav på verksamheten, fordras en medvetet och systematiskt planerad kompetensutveckling. Kompetensutveckling innebär lärande i arbetslivet, utbildningsinsatser, utbyte av erfarenheter på arbetsplatsen och ökat inflytande i arbetet. För att medarbetaren ska kunna utvecklas i arbetet måste hänsyn tas till såväl dennes behov som till verksamhetens krav. Medarbetarsamtalen utgör en bra grund för utbildnings- och utvecklingsplanering. Minnesanteckningar med individuella handlingsplaner ska dokumenteras i samband med medarbetarsamtalet. 8.2 Arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffar är ett forum för medinflytande genom information och dialog mellan medarbetarna och chef kring utveckling, planering och uppföljning av verksamheten samt åtgärder och händelser som är av vikt för verksamheten och medarbetarna. På arbetsplatsträffar ska i första hand hållas dialog 0111: o verksamhetens mål, utveckling och ekonomiska förutsättningar, uppföljning av resultat. o gemensamma arbetsmiljöfrågor avseende såväl fysisk som psykisk och social miljö (t ex hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, lokaler, ergonomi, sjukfrånvaro, arbetsklimat, skyddsronder, arbetsskador) o arbetsorganisationen och arbetsplanering (t ex arbetsuppläggning, arbetstidsförläggning) o kompetensutvecklingsinsatser och likabehandlingsfrågor o övergripande information av intresse för arbetsplatsens verksamhet och utveckling Träffarna ska ge förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling liksom till ökat engagemang och delaktighet i utvecklingen av verksamheten samt medverkan till förbättringar av arbetsmiljön. Träffarna ska ses som en integrerad del i ordinarie arbetstid och ska organiseras och förläggas så att medarbetarna ges möjlighet att medverka. Vid eventuellt frivilligt deltagande under fritid utgår ersättning med timme för timme.
8 Arbetsplatsträffarna ska äga rum regelbundet efter fastställd plan och frekvensen bör bestämmas utifrån respektive verksamhets förutsättningar och behov. (dock minst 10 gånger per år). Chef som leder verksamheten på arbetsplatsen ska ansvara för planering och innehåll på arbetsplatsträffarna. Medarbetarna ska också ges möjlighet att påverka planeringen av innehållet på arbetsplatsträffarna. Skyddsombudet bidrar, genom sin roll och kompetens, till att arbetsmiljöaspekterna beaktas i de frågor som behandlas. Minnesanteckningar ska föras så att de som ej kunnat delta i träffen har möjlighet att få del av vad som diskuterats. Anteckningarna ska även tillställas berörd samverkansgrupp. Arbetsplatsträffen kan även kombineras med facklig information i direkt anslutning till mötet Samverkansgrupp o Samverkansgrupp är forum för samverkan genom information och dialog mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. Samverkansgruppen ska i ett tidigt skede göra det möjligt för parterna att medverka i planerings- och beslutsprocessen för att understödja utvecklingen av verksamheten. o Parterna svarar för att frågor behandlas objektivt och allsidigt och ska präglas av att genom samverkan nå enighet innan arbetsgivaren fattar beslut. o Arbetet med handlingsplaner för likabehandling utifrån grunderna i diskrimineringslagen och regionens likabehandlingsplan ska tas upp samverkansgrupp Respektive chef svarar för att frågor som ska samverkas behandlas i samverkansgrupp före beslut. Arbetsgivaren ska särskilt uppmärksamma, förhandlings- och informationsskyldigheten i medbestämmandelagen, (MBL), diskrimineringslagen (DiskrL), lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, (FML) samt arbetsmiljölagen, (AML) och dess åtföljande regler och avtal. Sarnverkansgrupp är tillika skyddskommitté på alla nivåer i organisationen Den ska vara policyskapande i hälso- och arbetsmiljöfrågor samt planera, kontrollera och följa upp i enlighet med arbetsmiljölagen 6 kap. 9 : o Företagshälsovård o Handlingsplaner enligt AML 3 kap.2a o Planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation o Planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall o Upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön o Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället 6
9 Samverkansgruppen ska även hantera information och utbildning om hälsa och arbetsmiljö. Samverkansgruppens uppgifter ska integreras med övriga verksamhetsfrågor. 1 de fall oenighet uppstår gällande en arbetsmiljöfråga i samverkansgrupp eller beredningsgrupp som tillika är skyddskommitto ska frågan på begäran av ledamot hänskjutas till Arbetsmiljöverket i enlighet med 9 arbetsmiljöförordningen Organisatio Huvudprincipen är att samverkansgrupp ska finnas på olika nivåer i organisationen, dvs.: - regionövergipande - förvaltning - verksamhet/motsvarande Samverkan i samverkansgrupp mellan arbetsgivare och fackliga organisationer ska ske på den nivå i organisationen där beslut fattas i linjeorganisationen Regelbundna sammanträden Sammanträden för samverkansgrupp ska ske med regelbundenhet efter fastställd plan. För att uppnå syftet med en framgångsrik samverkan och viljan att nå enighet ska frekvensen av samverkansgruppens sammanträden bestämmas utifrån respektive verksamhets förutsättningar och behov. Det ska dock vara minst 10 sammanträden per år. Samverkansgrupp ska sammankallas när part begär det för att behandla frågor som inte kan anstå till nästkommande ordinarie sammanträde epresentation i samverkansgrupp Samverkansgrupp ska vara så sammansatt att den ger möjlighet till information, dialog och delaktighet. De fackliga organisationerna utser sina representanter till samverkansgrupp. Arbetsgivaren utser arbetsgivarrepresentanter till samverkansgruppen Dessutom utser arbetsgivaren ordförande och sekreterare. Det är viktigt att ordföranden i samverkansgrupp har mandat och beslutsbefogenheter. För att nå en förtroendefull samverkan och smidiga arbetsformer ska antalet ledamöter inte vara fler än som krävs för att möjliggöra att sakkunskap i olika frågor tillfredsställs. En viktig del är att skapa kontinuitet. Parterna kan i enskild fråga var för sig adjungera personer till samverkansgrupp. Ständig adjungering ska inte förekomma Arbetsgrupper/beredningsgrupper Samverkansgruppen kan hänskjuta frågor till arbetsgrupper/beredningsgrupper (motsvarande). Dessa kan om berörda parter är överens ges befogenhet att i olika frågor ha samverkans-
10 ansvar. Arbetsgrupp/beredningsgrupp (motsvarande) har en rapporteringsskyldighet till berörd samverkansgrupp Information om representanter i samverkansgrupp Arbetsgivaren ska på varje arbetsställe sätta upp anslag eller på annat lämpligt sätt informera om namn på skyddsombud och ledamöter i samverkansgrupp Kallelse och dagordning o Arbetsgivaren ska tillse att kallelse med dagordning i villcen ska specificeras vilka ärenden som ska behandlas, handlingar och övriga underlag utsänds till ledamöter och fackliga organisationer i god tid före utsatt sammanträde. I dagordningen ska framgå vilka ärenden som är föremål för information, dialog eller slutsamverkan. o I normalfallet ska det tillställas ledamöter och fackliga organisationer senast 5 arbetsdagar före utsatt sammanträdesdag. o Avseende ärende som ska slutsamverkas ska handlingar tillställas ledamöter och fackliga organisationer senast 5 arbetsdagar före utsatt sammanträde Protokoll Protokoll upprättas, justeras av arbetsgivaren och samtliga närvarande representanter för personalorganisationerna och distribueras till ledamöterna. Protokoll ska också göras tillgängligt för berörda medarbetare genom information och skickas till de lokala fackliga organisationerna. Eventuella bilagor till protokollet ska bifogas och göras tillgängliga för medarbetarna. Av protokollet ska framgå vem som deltagit, tid och plats för sammanträdet, vilka ärenden/frågor som har behandlats, parts mening i ärendet. Det ska vidare framgå om ärende har slutbehandlats eller om det rör sig om en pågående dialog och information. Vid oenighet ska det framgå av protokollet vilken eller vilka arbetstagarorganisationer som förklarar sig oeniga med arbetsgivaren. 9. Utbildning Partsgemensam utbildning fastställs av samverkansgrupp. Utbildning i samverkansfrågor ska vara en del av programinnehållet i förvaltningens chefs och arbetsmiljöutbildningar. Utbildning avseende såväl samverkansformer som arbetsmiljöarbete ska erbjudas nya ledamöter i samverkansgrupp. Utbildningen skall belysa gemensamma värdegrunder för samverkan samt mål, syfte, arbetssätt och system för samverkan. Hälso- och arbetsmiljöarbetet kräver en bred kompetens. Med detta menas teoretiska och praktiska kunskaper inom hälsa, arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering som kan omsättas i verksamheten. Såväl chefer, skyddsombud som medarbetare måste ha kompetens inom området. Kompetensbehovet avgörs av den egna rollen eller funktionen i arbetet. k
11 Utbildning kan ske i olika former och omfattning. Utformning av innehåll, omfattning och kontinuitet i utbildningen fastställs i samverkan. 10. Löpande utveckling och förbättring av sairiverkansarbetet Parterna ska löpande vara observanta på arbetssätt och arbetsformer för att successivt utveckla och anpassa dessa så att samverkansarbetet blir effektivt, enkelt och skapar goda förutsättningar för en tidig partsgemensam dialog. För att uppnå detta åtar sig parterna att låta sig representeras på ett sådant sätt att kontinuitet i samverkansarbetet kan uppnås Samverkansgrupp ska på eget initiativ följa upp och utvärdera arbetet i samverkansgruppen en gång per år. Utvärderingen/uppföljningen bör belysa arbetsformer och arbetssätt för samverkan samt vilka områden/uppgifter som varit föremål för samverkan under året. Utvärderingen/ uppföljningen ska partsgemensamt dokumenteras. Att arbetet med detta fullgjorts ska årligen redovisas i respektive verksamhetsberättelse vrigt Parterna är överens om att arbetsplatsträffar och sammanträden med samverkansgrupp sker på betald arbetstid. Likaså gäller att skälig tid bereds för förberedelser och avslutande för samverkansgrupps ledamöter. 9
Samverkansavtal Lunds kommun
1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga
Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland
1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen
Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal
1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,
AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun
AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna
Samverkansavtal Utgångspunkter
Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning
KS 2008/10 Hidnr
KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2008-02-01 KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2 Samverkansavtal i Håbo kommun Övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning
FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5
FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden
KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN
ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen
Samverkansavtal för Malmö högskola
Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.
Samverkan i Sotenäs Kommun Gemensamma utgångspunkter Parterna i samverkansavtalet för är överens om att gemensamt sträva efter att: skapa ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö där inflytande,
Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 2.4.1 RGK Samverka och förhandla Område: Arbetsgivarfrågor Giltig fr.o.m: 2018-06-18 Faktaägare: Monica Ranstad, förhandlingschef HR Fastställd av: Caroline
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö
Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)
Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan
Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01
Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3
Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB
Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse
SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad
SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR
Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun
Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte
Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)
Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna
LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068
LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Kommunstyrelsens FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068 Lokalt avtal om samverkan i Lunds Kommun 1 Mellan Lunds kommun genom kommunstyrelsens
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).
LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92). Inledning Samverkan avser främst Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML). Medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor
Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret
1 (9) REV 2009-02-26 Godkänd av kommunstyrelsekontorets samverkansgrupp Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ SAMVERKAN I ENKÖPING INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation,
Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun
1 2013-08-26 Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har
FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser
FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE
Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet
FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter
1(5) 2011-06-15 FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter Dessa tillämpningsföreskrifter har tillkommit för att förtydliga vad som framgår av FAS-avtalet. Till tillämpningsföreskrifterna
Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar
www.sigtuna.se 1. INLEDNING Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som kännetecknas
Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2010:2-026 Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-08 16 1 LOKALT SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Avtalet bygger på en samsyn om samverkan
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna
Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna 1 Innehåll Parterna träffar lokalt samverkansavtal. 2 Bilagor I avtalet ingår
Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner
Förhandlingsprotokoll 2005-04-01 Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner Parter Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt
VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE
Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.
Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.
Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller
LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA
2007-06-12 Dnr PA 10-2007/201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad 20060215. Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning
Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun
Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08
1 Lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Parterna sluter lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun enligt bilaga. 2 Avtalet gäller fr o m 060701 tills vidare med en
LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet
VERKSAMHETSUTVECKLING 2013 LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun för att öka inflytande och delaktighet Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet...
PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare
PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN
1 2012-02-24 LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande
Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.
Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö
Ändrades:2017-06-15 16:15 Avtal om samverkan och arbetsmiljö Innehåll Avtal om samverkan och arbetsmiljö... 3 Samverkansavtal, bilaga 1... 7 1 Mål och syfte... 7 2 Rättslig grund... 7 3 Lokalt samverkansavtal...
1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna
Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna SAMVERKAN mellan landstinget och de fackliga organisationerna (Detta avtal ersätter samverkansavtalen 1992-02-28 och 1995-12-07) Inledning
SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)
SAMVERKANSAVTAL Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) Innehåll 1. Gemensamma utgångspunkter... 3 2. Samverkan... 3 3. Arbetsplatsträff... 4 4. Samverkansgrupp...
Samverkansavtal Uppsala Kommun
Samverkansavtal Uppsala Kommun SYFTE/GRUND o Medbestämmandelagen (MBL) Arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet.
Samverkan. Västra Götalandsregionen
Samverkan Västra Götalandsregionen Detta samverkansavtal reglerar de grundläggande förutsättningarna för samverkan i Västra Götalandsregionen, maj 2010 2010-05-03 Samverkan Västra Götalandsregionen Inledning
4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete
Oktober 2017 Förhandlingsprotokoll 2017-10-24 Innehåll Avtal om samverkan och arbetsmiljö Samverkansavtal, bilaga 1 1 Mål och syfte 2 Rättslig grund 3 Lokalt samverkansavtal 4 Förutsättningar för väl fungerande
LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN SID 1 (9) 2012-05-09 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN INLEDNING Kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan
SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun
SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun 1. VÅRA GEMENSAMMA VÄRDERINGAR OCH MÅL Med detta avtal skapas ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett gott arbetsklimat, en god arbetsmiljö och likabehandling
Samverkansavtal 2005-05-09
2005-05-09 Samverkansavtal Inom kommuner och landsting har parterna på arbetsmarknaden träffat en överenskommelse om Förnyelse, Arbetsmiljö Samverkan (FAS 05), som är en utveckling av tidigare centrala
Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet
Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: 2007-10-11 Cesam Ansvarig: Personalchef Revideras: Följas upp: SAMVERKANSAVTAL Vårt lokala avtal bygger på synsättet från
Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.
Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB
SAMVERKANSAVTAL 2010
SAMVERKANSAVTAL 2010 Samverkan och delaktighet Varje medarbetares arbetsinsats har betydelse för hur vi lyckas med vårt uppdrag. Därför vill landstinget ha engagerade medarbetare som tar ansvar och bidrar
Beslutsinstans Kommundirektör
a v Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Partsforum Fastställd 2017-01-31 Giltighetstid Tillsvidare Dokumentansvarig Personalchef Senast reviderad Beslutsinstans Kommundirektör Dokument gäller för Alla
ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET
ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)
Samverkan i Norrköpings kommun
Samverkan i Norrköpings kommun AVTAL 2010 Innehåll Samverkansavtal i Norrköpings kommun 3 Medarbetarsamtal 3 Arbetsplatsträff 3 Samverkansråd 4 Förhandling enligt Medbestämmandelagen 4 Dokumentation 5
Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun
KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Personaldelegationen Personalchef Anne Elgmark 2014-12-09 1 (5) Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte
Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter Samverkan är ett medel för att uppnå en bra verksamhet och ett långsiktigt hållbart arbetsliv. En fungerande samverkan förutsätter kommunikation mellan såväl
LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN
1 LOKALT I För att vidareutveckla verksamheten ska delaktighet och inflytande öka för medarbetare i Vilhelmina kommun. Beslut ska så långt det är möjligt fattas av dem som berörs i sin dagliga verksamhet,
Samverkansavtal. Kalmar kommun
Samverkansavtal Kalmar kommun 2007 Samverkan är grunden för att Kalmar kommun ska vara en attraktiv, utvecklande och effektiv kommunal arbetsplats. Det handlar om delaktighet och inflytande för alla anställda
Samverkansavtal i Kungsörs kommun
Samverkan ska utmärka alla verksamheter Samverkan syftar till lösningar i samförstånd Samverkan är allas ansvar Samverkansavtal i Kungsörs kommun Samverkan ska utmärka alla verksamheter För att uppnå kommunens
SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN
SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN Samverkansavtal i Orsa kommun LEIF JOHANSSON/BILDARKIVET.SE FAS står för Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. Det är ett centralt avtal som slutits mellan Sveriges Kommuner
Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx
A Samverkansavtal Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning De centrala parterna har gemensamt arbetat fram ett förslag på hur samverkan kan bedrivas i en kommun (FAS
EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY
EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...
Förhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.
1 AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN 1. Inledning De lokala parterna är ense om att insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet
Skellefteå kommuns Samverkansavtal
2017 Skellefteå kommuns Samverkansavtal för att öka inflytande och delaktighet www.skelleftea.se Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet... 5 Medarbetarsamtalet...
SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen
SAMVERKANSAVTAL för Norbergs kommun Gäller från 2001-11-28 med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen 2011-09-30 43 Samverkansavtal 1(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning/Bakgrund...1 1.1
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02 Parter: Polismyndigheten i Stockholms län OFR/P OFR/S Jusek SEKO Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad
Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan inom Borås Stad 2007-01-18 2 Lokalt samverkansavtal Förnyelse arbetsmiljö samverkan för Borås Stad 1 Inledning Parterna konstaterar att vi har ett gemensamt synsätt
Linköpings universitet Avtal LF/MBL/P 7/ Dnr 1014/06-10
Linköpings universitet Avtal LF/MBL/P 7/06 2006-09-25 Dnr 1014/06-10 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING Syftet med avtal om samverkan för utvecklmg är; att anpassa inflytandesystemet till beslutsnivåer
Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal
Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal RIKTLINJER Ersätter alla tidigare kommentarer och riktlinjer Samverkansavtalets övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL),
Förhoppningen är att era svar på dessa frågeställningar kan hjälpa er att nå de mål och syften som är viktiga i den lokala processen.
Mars 2019 Samverkan och arbetsmiljö Det centrala avtalet för samverkan och arbetsmiljö är utgångspunkten för de lokala avtal som tecknas. Som centrala parter uppmanar vi lokala parter att teckna samverkansavtal,
PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum
AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 (5) LOKALT SAMVERKANSAVTAL I AGERSTA KOMMUN GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Syftet med samverkansavtalet är att stärka och förbättra förvaltningarnas verksamhet, effektivitet och samarbete
Utmaningar som kräver annat tankesätt
Utmaningar som kräver annat tankesätt Rekryteringsutmaningen Kräver utveckling av verksamhet, organisation, arbetssätt och ökad digitalisering Sjukfrånvaron Kräver förebyggande samt hälsofrämjande arbetsmiljöarbete
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05
LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05 1. Bakgrund 2005-04-01 tecknades ett centralt samverkansavtal FAS-05 (Förnyelse-Arbetsmiljö- Samverkan). Avtalet är en utveckling av och ersätter de tidigare centrala avtalen
SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD
Sidan 1 av 4 2012-03-21 Dnr: 2012-114-127 SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD Lokalt kollektivavtal om medbestämmande (MBA) Högskolans personalpolitik framgår av detta avtal samt de personalpolitiska
Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö
Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö Parter i Avtal om samverkan och arbetsmiljö är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet Pacta, Svenska Kommunalarbetareförbundet,
LINKÖPINGS UNIVERSITET Regelverket - Lokala regelsamlingen. Lokalt avtal om samverkan för utveckling HISTORISKT
LINKÖPINGS UNIVERSITET Regelverket - Lokala regelsamlingen DNR: ANSVARIG: Randi Hellgren LÖPNR: RS U18:06 BESLUTSDATUM: 2005-12-19 Lokalt avtal om samverkan för utveckling Syftet med avtal om samverkan
Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen
Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen Parterna träffar nedanstående överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen. för Utbildningsförvaltningen för Lärarnas Riksförbund
AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN
1 Inledning AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN Orsa kommun arbetar aktivt för att utveckla samverkan i organisationen. Samverkan, uppbyggnaden av arbetsorganisationen, främjandet av hälsa, arbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid
ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...
Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).
1(5) Anne-Chatrine Älgevik 2006-014810 Samverkansavtal 1. Avsikt Alla chefer, medarbetare och personalorganisationer har ansvar för Kriminalvårdens verksamhet, dess utveckling, värdegrund och vision Bättre
Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy
Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan
Förhandling vs samverkan
Bild 1 Bild 2 Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat
Avtal om Samverkan inom
Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2
Förhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Riktlinjer. Samverkan
Riktlinjer Samverkan 1 Innehåll Samverkansriktlinjer 1 Ordlista 2 Inledning 2 Syfte med ernas arbete 2 Luleå Kommuns samverkansorganisation 3 Samverkangruppens uppdrag enligt MBL 3 När och vad ska man
Personalavdelningens PA-handbok
Personalavdelningens PA-handbok Datum ARBETSMILJÖPROGRAM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antaget i Kommunstyrelsen 1994-06-28 Beslut om revidering i Kommunstyrelsen 1999-06-22 1 Bakgrund...1 2 Kommunövergripande
ARBETSMILJÖPOLICY FÖR SVEDALA KOMMUN
2017-05-17 ARBETSMILJÖPOLICY FÖR SVEDALA KOMMUN Svedala kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som prioriterar utvecklingen av våra verksamheter och medarbetare. Vårt arbetsklimat ska präglas av hållbarhet,
Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)
Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...
Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2
VALDEMARSVIKS - 1 - PROTOKOLL Parter: och fackliga organisationer enligt bilaga Närvarande: Enligt bilaga 1 Justerare: för kommunen Bertil Lindström Tid: 2001-08-21 för de fackliga organisationerna enligt
SAMVERKANSAVTAL. Pajala kommun
SAMVERKANSAVTAL Pajala kommun Pajala den 27 februari 2007 Samverkansavtal är tecknat mellan arbetsgivaren Pajala kommun och arbetstagarorganisationerna: För Pajala ommun Eva Alld', personalsamordnare För
Lokalt samverkansavtal 2015
LOKALT SAMVERKANSAVTAL Kommunledningsstaben 2014-11-14 Dnr 2014/438 Lokalt samverkansavtal 2015 Bakgrund De centrala parterna har kommit överens om ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom
Lokalt samverkansavtal för KI
Lokalt samverkansavtal för KI 1 Samverkan för utveckling Det centrala avtalet, Samverkan för utveckling, beskriver de utgångspunkter, syfte och inriktning som utgör grunden för KIs lokala samverkansavtal.
Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal
Verksamhet och arbetsliv i utveckling Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal Februari 2009 Förnyelse, arbetsmiljö