Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?"

Transkript

1 Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785 April

2 Förord Under senare år har sjukfrånvaron ökat kraftigt i Sverige. Det förs idag en intensiv debatt om bakomliggande orsaker och vilka åtgärder som bör vidtas för att komma tillrätta med problemen. Ofta diskuteras förändrade förhållanden i arbetslivet som en viktig förklaringsfaktor. I syfte att ge ett bredare underlag för debatten om den ökade sjukfrånvaron och vilka åtgärder som bör vidtas har Svenskt Näringsliv gett Temo i uppdrag att genomföra en brett upplagd studie av attityder till sjukskrivning. Studien ger en bild hur anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor ser på sjukskrivning. En särskild delundersökning handlar om handlar om arbetsgivares syn på stress och stressens betydelse för sjukfrånvaron. Studien baseras på tre separata intervjuundersökningar: Två undersökningar om anställdas respektive arbetsgivares attityder till sjukskrivning genomfördes i december Undersökningen om arbetsgivare om stress genomfördes i januari Resultaten från studien presenteras och sammanfattas i denna rapport. Det område som behandlas i denna rapport är svårt att kartlägga på ett rättvisande sätt. De problemställningar som behandlas i undersökningarna är i flera avseenden sammansatta och frågorna kan ibland vara både svåra och känsliga att svara på. Vi har ansträngt oss att i de olika undersökningarna ställa så raka och tydliga frågor som möjligt. Vi är t ex medvetna om att vissa frågor kan ha uppfattats som oklara i sin innebörd och vi vill mot denna bakgrund betona att den bild vi ger i rapporten inte i alla delar kan betraktas som definitiv och slutgiltig. För att komplettera bilden finns t ex några öppna frågor där de intervjuade fått svara med egna ord. Korttidsfrånvaro är betydligt vanligare än långtidsfrånvaro. Det innebär att svaren och slutsatserna i denna rapport i högre grad avspeglar just korttidsfrånvaro än långtidsfrånvaro. Trots dessa reservationer anser vi att rapporten ger en tydlig bild. Förhoppningsvis kan resultaten bidra till att den framtida debatten i dessa frågor kan föras utifrån ett bättre faktaunderlag. Rapporten består av tre delar: 1. Anställdas attityder till sjukskrivning 2. Arbetsgivares attityder till sjukskrivning 3. Arbetsgivare om stress Temo svarar ensamt för den analys och de slutsatser som presenteras i rapporten. Bromma i april 2002 Arne Modig Kristina Boberg 2

3 Attityder till sjukskrivning övergripande slutsatser... 4 Del 1: Anställdas attityder till sjukskrivning... 7 Anställdas attityder till sjukskrivning: Sammanfattning... 8 Arbete och sjukskrivningar Inställning till sjukskrivning Sjukskrivning utan att vara sjuk Hur uppfattas lagen? Varför ökar sjukfrånvaron? Vilken betydelse tror man olika åtgärder har? Del 2: Arbetsgivares attityder till sjukskrivning...26 Arbetsgivares attityder till sjukskrivning: Sammanfattning Hur väl känner man till sjukförsäkringen? Inställning till sjukskrivning Sjukskrivning utan att vara sjuk Hur uppfattas lagen? Varför ökar sjukfrånvaron? Vilken betydelse tror man olika åtgärder har? Del 3: Arbetsgivare om stress...35 Arbetsgivare om stress: Sammanfattning Finns det stress bland de anställda? Orsaker till stress bland de anställda Åtgärder och hinder Förslag till längre sjuklöneperiod Kostnader för sjukskrivning Vad betyder stressen för sjukfrånvaron?

4 Attityder till sjukskrivning övergripande slutsatser Anställdas attityder till sjukskrivning övergripande slutsatser En viktig slutsats från undersökningen är att många förvärvsarbetande har relativt bristfälliga kunskaper om syftet med sjukförsäkringen. Kanske kan detta ses som anmärkningsvärt mot bakgrund att en stor del av befolkningen har aktuella erfarenheter av sjukskrivning och därmed får del av sjukförsäkringens förmåner. På ett allmänt plan har de anställda stor förståelse för syftet med sjukförsäkringen. Det tycks t ex vara självklart att man inte ska vara sjukskriven längre än nödvändigt. Samtidigt inser många att det finns problem med det nuvarande systemet. Det är vanligt att man anser att sjukförsäkringens utformning kräver övervakning och kontroll. Ett flertal stöder ju t ex tanken på karensdag och hårdare kontroll av de sjukskrivna. Många sjukdomstillstånd tycks lämna stort tolkningsutrymme till den enskilde när han eller hon ska avgöra om man sjukskriva sig eller inte. Sjukförsäkringen ska ge rätt till sjukskrivning för den som på grund av sjukdom inte kan arbeta. Uppenbarligen gör många anställda en vidare tolkning av sjukförsäkringen. Undersökningen visar tydligt att många anser att det finns situationer där det är rätt att sjukskriva sig trots att man egentligen inte är så sjuk att man inte kan arbeta. Yngre människor, de som inte trivs på jobbet och den grupp som under senaste året varit sjukskrivna högst en vecka anser oftare än andra att det finns sådana situationer. En stor majoritet av de anställda tycker att det är rätt att sjukskriva sig om man är gravid och mår dåligt utan att vara sjuk. Hälften tycker också att det är rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt för att man har problem i familjen. Det är också ganska vanligt att man anser att det är rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt för att arbetsmiljön är dålig eller för att det är stressigt på jobbet. Än mer anmärkningsvärt är kanske att nästan sju av tio anställda anser att det är rätt att sjukskriva om man behöver ta hand om någon i familjen. Dessa åsikter återspeglar åtminstone delvis en verklighet. Det är nämligen inte helt ovanligt att man som anställd har erfarenhet av att människor sjukskriver sig utan att vara sjuka. Tre av tio har under det senaste året varit med om att en arbetskamrat eller bekant sjukskrivit sig utan att egentligen vara så sjuk att han eller hon inte kunde arbeta. 5 % svarar också att själva någon gång under det senaste året varit sjukskrivna utan att egentligen vara så sjuk att man inte kunnat arbeta. Att syftet med försäkringen samtidigt är oklart visar sig också i att de flesta av de som anser det rätt att sjukskriva sig trots att man inte är sjuk också tror att man enligt lagen har rätt att sjukskriva sig i dessa situationer. Många människor anser att förändrade förhållanden i arbetslivet har stor betydelse för att sjukfrånvaron ökar. Det är också relativt vanligt att man anser att människors tillvaro blivit mer stressig och att sjukvården inte längre är lika bra på att hjälpa den som blir sjuk och att det också påverkar sjukskrivningarna. Relativt få tror att ökningen beror på att människor är sjukare nu än förr. 4

5 Den lilla grupp som vantrivs på jobbet anser också oftare än andra att det finns situationer där det är rätt att sjukskriva sig utan att egentligen vara sjuk. Bland dem som vantrivs har mer än var tionde någon gång under det senaste året varit sjukskriven utan att egentligen vara så sjuk att man inte kunde arbeta. Arbetsgivares attityder till sjukskrivning övergripande slutsatser Arbetsgivarna har bättre kännedom om sjukförsäkringen än de anställda. Kännedomen är högre inom offentlig verksamhet respektive inom större företag. Arbetsgivarna instämmer, på samma sätt som de anställda, ofta i att ju längre tid man är sjukskriven desto svårare blir det att komma tillbaka till arbetslivet. De anser betydligt oftare än de anställda att det är viktigt att det finns en karensdag i sjukförsäkringen respektive att det borde vara två karensdagar. Arbetsgivarna anser inte alls lika ofta som de anställda att sjukpenningen borde höjas. Privata arbetsgivare anser oftare att det borde vara hårdare kontroll, att det är viktigt med karensdag medan de offentliga arbetsgivarna oftare anser att sjukpenningen borde höjas respektive att karensdagen bord avskaffas. Arbetsgivare inom mindre företag inom privat sektor anser särskilt ofta att det är viktigt med kontroll och karensdag. Nästan sex av tio arbetsgivare anser att det finns situationer där det är rätt att människor får sjukskriva sig utan att de egentligen är så sjuka att de inte kan arbeta. Arbetsgivarna är därmed nästan lika positiva i sin allmänna inställning till sjukskrivning utan sjukdom som de anställda. Det finns dock situationer där arbetsgivarna är inte lika övertygade som de anställda om att det är rätt att sjukskriva. Arbetsgivare är inte riktigt lika positiva som anställda till tanken att det är rätt att sjukskriva sig om man behöver ta hand om någon i familjen. De är inte heller riktigt lika positiva som de anställda till att man ska kunna sjukskriva sig när man är föräldraledig respektive när man är arbetslös och har A-kassa. I dessa frågor är arbetsgivare inom offentlig verksamhet betydligt mer positiva än arbetsgivare inom privata företag. Arbetsgivarna tror oftare än de anställda att man enligt lagen får sjukskriva sig om man, utan att vara sjuk, mår dåligt av olika skäl. Skillnaden är särskilt tydlig när det gäller att det är stressigt på jobbet respektive om man har en dålig chef. Men skillnaden är också märkbara när det gäller om arbetsmiljön är dålig, om man är gravid eller om man är trött för att man haft för mycket att göra på fritiden. Resultaten antyder att man inom privata företag något lite oftare tror att man enligt lagen har rätt att sjukskriva sig t ex om arbetsmiljön är dålig. Det finns stor likheter mellan de anställdas och arbetsgivarnas uppfattning om varför sjukfrånvaron ökar. Samtidigt finns vissa skillnader. Dessa skillnader visar sig främst i att arbetsgivarna inte lägger samma vikt som de anställda vid förhållandena i arbetslivet. Det finns många likheter mellan anställda och arbetsgivare i synen på olika åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Arbetsgivare tror dock inte alls lika ofta som de anställda tror att högre löner skulle minska sjukfrånvaron. De lägger inte heller samma vikt vid bättre arbetsmiljö, bättre företagshälsovård eller mer friskvård för de anställda. Många arbetsgivare anser att en bättre anpassning av arbetet vid tillfälligt nedsatt arbetsförmåga skulle kunna ha stor betydelse för att minska sjukfrånvaron. Detta är en åtgärd 5

6 som man mer tror på inom offentlig verksamhet och inom större företag. Tre av tio arbetsgivare tror också på ökade möjligheter till deltid. Längre sjuklöneperiod respektive högre arbetsgivaravgift för företag med hög sjukfrånvaro är det betydligt färre som tror på. Om man skulle få ekonomiskt stöd kan många arbetsgivare tänka sig att vidta fler åtgärder. Arbetsgivare om stress övergripande slutsatser Stressen är uppenbarligen idag en relativt stor fråga både inom privata företag och offentliga verksamheter. En majoritet av arbetsgivarna anser att det finns en stress bland de anställda. Här finns en tydlig skillnad mellan privata företag och offentlig verksamhet. Stress är vanligare inom offentlig verksamhet än inom privata företag. Arbetsgivarna har en sammansatt bild av orsakerna till att det finns en stress bland de anställda. Nästan alla anser att såväl personliga egenskaper som arbetet, familjesituation och det omgivande samhället är viktiga omständighet kring stressen. När arbetsgivarna ska sammanfatta sin uppfattning visar det sig att fyra av tio anser att stressen i första hand beror på arbetet och två av tio att stressen i första hand beror på andra faktorer. Nästan alla arbetsgivare inom såväl privat som offentlig verksamhet anser att de själva som arbetsgivare har ett stort ansvar för stressen bland de anställda. Fyra av tio arbetsgivare anser att stressen under senare år fått ökad betydelse för sjukfrånvaron. Nästan ingen anser att stressens betydelse för sjukfrånvaron minskat. Bland de privata arbetsgivarna anser många att stressen har i stort sett samma betydelse som tidigare. Bland offentliga arbetsgivare anser betydligt fler att stressen fått ökad betydelse för sjukfrånvaron. Arbetsgivare inom offentlig verksamhet tror relativt ofta att det finns åtgärder de kan vidta för att minska sjukfrånvaron. Bland de privata företagen är optimismen betydligt mindre. Här har bara två av tio en dokumenterad policy för hur man ska hantera stressen. Inom den offentliga verksamheten är denna andel klart högre. Inom många företag har man också satsat på olika typer av åtgärder för att minska stressen. Genomgående är detta betydligt vanligare inom offentlig verksamhet än inom privata företag. Ett hinder för åtgärder är sannolikt att det bland arbetsgivarna både inom privata företag och inom offentliga verksamheter finns stor osäkerhet om vilka åtgärder som bör vidtas och vilka resultat olika åtgärder och insatser kan få. Till detta kommer att man, särskilt inom offentliga verksamheter, anser att det är ett hinder att åtgärderna ofta drar stora kostnader. Kanske kan man också på grundval av dessa resultat fråga sig om de åtgärder som idag vidtas mot stressen är effektiva. Trots att man inom offentlig verksamhet oftare vidtagit olika typer av åtgärder anser arbetsgivarna där att de oftare än inom privata företag har problem med stress bland de anställda. Sju av tio av de privata arbetsgivarna anser att ett förslag om förlängd arbetsgivarperiod skulle medföra att man skulle försöka sortera bort personer med hög sjukfrånvaro bland de arbetssökande. Även om andelen är längre inom offentliga verksamheter anser många att förslaget även skulle kunna få sådana konsekvenser. 6

7 Del 1: Anställdas attityder till sjukskrivning Undersökningen handlar om vilka attityder anställda inom privat och offentlig sektor har till sjukfrånvaron. I undersökningen berörs följande frågeställningar: Hur många har varit sjukskrivna det senaste året? Hur bra trivs de anställda på jobbet? Hur väl känner man till hur sjukförsäkringen fungerar? Hur många har varit sjukskrivna utan att egentligen vara så sjuk att man inte kan arbeta? Hur många har arbetat trots att man egentligen borde varit hemma? Finns det situationer där det är rätt att man får sjukskriva sig utan att man egentligen är så sjuk att man inte kan arbeta? När får man enligt lagen sjukskriva sig? Vilka faktorer har haft betydelse för den ökande sjukfrånvaron? Vilken betydelse skulle olika åtgärder skulle ha för att minska sjukfrånvaron? Vi inleder del 1 av rapporten med ett relativt utförligt kapitel om anställdas attityder till sjukfrånvaron. Arbetsgivarnas attityder beskrivs på ett mer sammanfattande sätt i ett följande, separat kapitel. I den intervjuundersökning som ligger till grund för denna redovisning intervjuades ett riksrepresentativt urval av den vuxna befolkningen 18 år och äldre. Sammanlagt genomfördes intervjuer under perioden 10 till 18 december Bland dessa är 817 anställda inom privat eller offentlig sektor. Den följande redovisningen rör handlar i huvudsak om dessa anställda. I vissa fall görs jämförelser med andra grupper t ex studerande och pensionärer. 7

8 Anställdas attityder till sjukskrivning: Sammanfattning Omfattande erfarenhet, men låg kännedom om hur försäkringen fungerar En mycket stor andel av de förvärvsarbetande har mer eller mindre aktuella erfarenheter av att vara sjukskriven. Hälften av alla förvärvsarbetande har varit sjukskrivna under det senaste året. Samtidigt är kännedomen om hur sjukförsäkringen fungerar relativt låg. Sju av tio svarar att de inte särskilt väl eller inte alls känner till hur sjukförsäkringen fungerar. Viktigt att inte vara sjukskriven längre än nödvändigt Självklart är det viktigt att inte behöva gå tillbaka till arbetet innan man är helt frisk. Bland de förvärvarbetande finns samtidigt en stark insikt i betydelsen av att inte vara sjukskriven längre tid än nödvändigt. En stor majoritet inser att ju längre tid man är sjukskriven desto svårare är det att komma tillbaka. Stort tolkningsutrymme Nästan alla anser att man vill vara sjukskriven tills man är helt frisk. Samtidigt instämmer nästan alla i att man kan tänka sig att gå till jobbet även om man inte är helt frisk. En rimlig slutsats är att många sjukdomstillstånd lämnar stort tolkningsutrymme till den enskilde när han eller hon ska avgöra om man sjukskriva sig eller inte. Stöd för kontroll Sex av tio instämmer i att det är viktigt att det finns en karensdag i sjukförsäkringen. Många anser också att det borde vara hårdare kontroll av de som är sjukskrivna Många anser att sjukpenningen ska höjas Det finns stora olikheter i hur man ser på sjukpenningen. Fyra av tio anser att det är liten skillnad mellan den egna lönen och sjukpenningen medan fem av tio tycker skillnaden är stor. Det är rimligtvis en viktig förklaring till att ganska många anser att sjukpenningen borde höjas. Sex av tio anser att det kan vara rätt att sjukskriva sig utan att vara sjuk Sjukförsäkringen ger rätt till sjukskrivning om man pga av sjukdom inte kan arbeta. En viktigt fråga för undersökningen är i vilken utsträckning människor tycker det är rätt att sjukskriva sig trots att man egentligen inte är så sjuk att man inte kan arbeta. Sex av tio anser att det finns sådana situationer där det är rätt att sjukskriva sig trots att sjukdom inte föreligger. Yngre människor, de som inte trivs på arbetet och den grupp som under senaste året varit sjukskriven högst en vecka anser oftare än andra att det finns sådana situationer. Många tycker att det är rätt att sjukskriva sig även om man inte är sjuk men mår dåligt i olika situationer. En stor majoritet tycker t ex att det är rätt att sjukskriva sig om man är gravid och mår dåligt utan att vara sjuk. Hälften tycker också att det är rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt för att man har problem i familjen. Det är också ganska vanligt att man anser att det är rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt för att arbetsmiljön är dålig eller för att det är stressigt på jobbet. Än mer anmärkningsvärt är kanske att nästan sju av tio anser att det är rätt att sjukskriva om man behöver ta hand om någon i familjen. 8

9 Inte ovanligt att med sjukskrivningar utan att vara sjuk Det är inte helt ovanligt att man har erfarenhet av att människor sjukskriver sig utan att vara sjuka. Tre av tio har under det senaste året varit med om att en arbetskamrat eller bekant sjukskrivit sig utan att egentligen vara så sjuk att han eller hon inte kunde arbeta. 5 % svarar också att själva någon gång under det senaste året varit sjukskriven utan att egentligen vara så sjuk att man inte kunnat arbeta. Detta är vanligast bland de yngsta (under 30 år) där 9 % varit sjukskrivna utan att vara sjuka. Det är mycket ovanligt i gruppen över 45 år. Färre tror lagen medger sjukskrivning I undersökningen ingick också frågor om när man enligt lagen har rätt att sjukskriva. Frågorna ställdes för samma situationer som presenterades ovan. En jämförelse visar att det för nästan alla dessa situationer är färre som tror att man enligt lagen har rätt att sjukskriva sig. Resultaten visar att en viss andel av befolkningen anser det rätt att sjukskriva i flera olika situationer trots att man vet (eller åtminstone tror) att man enligt lagen inte här rätt att sjukskriva sig i dessa situationer. Skillnaden är tydligast när det gäller graviditet, problem i familjen, dålig arbetsmiljö respektive stress på jobbet. En rimlig slutsats är att det finns en grupp på kanske 10 till 20 % som mer eller mindre medvetet anser det rätt att utnyttja sjukförsäkringen på ett sätt som man vet inte är korrekt. Varför ökar sjukfrånvaron? Många människor anser uppenbarligen att förändrade förhållanden i arbetslivet har stor betydelse för att sjukfrånvaron ökar. Det är också relativt vanligt att man anser att många människors tillvaro blivit mer stressig för att man ska hinna med så mycket på fritiden. Vissa anser att sjukvården inte längre är lika bra på att hjälpa den som blir sjuk och att det också påverkar sjukskrivningarna. Relativt få instämmer i påståendet om att människor är sjukare nu än förr. Vilken betydelse har olika åtgärder för att minska sjukfrånvaron? Nästan alla tror att bättre arbetsmiljö skulle ha stor betydelse för att minska sjukfrånvaron. Många tror också att olika former av mer tillgänglig vård skulle ha betydelse. Sju av tio tror mer eller mindre bestämt på att fler karensdagar skulle kunna får betydelse för att minska sjukfrånvaron. I stort sett lika många tror på hårdare kontroll av de sjukskrivna. Sju av tio tror samtidigt att högre löner skulle kunna bidra till att minska sjukfrånvaron. Något färre tror på lägre sjukpenning respektive snabbare handläggning hos försäkringskassan. Trivsel på jobbet Mer än nio av tio anställda trivs bra på jobbet. Bland dessa är det i stort sett lika vanligt att man trivs mycket bra som att man helt enkelt trivs bra. I detta avseende finns ingen skillnad mellan privat och offentlig sektor. LO:s medlemmar trivs lika ofta som TCO:s medlemmar. Knappt en av tio vantrivs, dvs trivs inte särskilt bra på jobbet. Detta är vanligare bland arbetare än bland tjänstemän. Personer som varit sjukskrivna det senaste året vantrivs på jobbet betydligt oftare än andra. 9

10 Vantrivsel och sjukskrivning I de flesta fall finns inga stora olikheter mellan anställda som trivs mycket bra och sådana som bara trivs bra. Däremot skiljer sig den lilla grupp som vantrivs, dvs inte trivs särkilt bra, från övriga. De som vantrivs på jobbet anser också oftare än andra att det finns situationer där det är rätt att sjukskriva sig utan att egentligen vara sjuk. De tycker t ex speciellt ofta att det är rätt att sjukskriva sig om man, utan att vara sjuk, mår dåligt pga att man vantrivs med jobbet. De som vantrivs tycks dock ha i stort sett samma bild som andra av vad lagen säger om sjukskrivning. Det är visar sig i att det inte är fler i denna grupp än bland andra som tror att man enligt lagen har rätt att sjukskriva sig om man inte trivs på jobbet. Bland dem som vantrivs har mer än var tionde någon gång under det senaste året varit sjukskriven utan att egentligen vara så sjuk att man inte kunde arbeta. Mönstret är i stort sett detsamma i privat och i offentlig sektor. Arbetsgivarna är inte lika övertygade som de anställda om att det är rätt att sjukskriva sig om man vantrivs på jobbet. De tror dock något lite oftare än de anställda att man har rätt att sjukskriva sig om man vantrivs med jobbet. Både anställda och arbetsgivare tror att det en ökad trivsel bland de anställda kan bidra till att minska sjukfrånvaron. 10

11 Arbete och sjukskrivningar Sjukfrånvaron diskuteras ofta mot bakgrund av förhållandena på arbetsplatserna. För att ge viss bakgrundsinformation i detta avseende ställdes en fråga om hur bra man trivs på jobbet. Undersökningen visar att 93 % trivs bra på jobbet. Bland dessa är det i stort sett lika vanligt att man säger att man trivs mycket bra (49 %) som att man helt enkelt trivs bra (44 %). En liten grupp (7 %) säger att de inte alls trivs eller att de inte trivs särskilt bra. Undersökningen visar t ex att det är vanligare bland arbetare (9 %) än bland tjänstemän (4 %) att man inte trivs på jobbet. Hur många har varit sjukskrivna senaste året? Som en bakgrundsuppgift ställdes i undersökningen också en fråga om hur många dagar man sammanlagt varit sjukskriven under det senaste året. Nästan fem av tio förvärvsarbetande (47 %) har inte alls varit sjukskrivna under det senaste året. Tre av tio har varit sjukskrivna högst en vecka. Drygt en av tio (14 %) har varit sjukskrivna mer än en vecka men mindre än en månad och knappt en av tio (9 %) har varit sjukskrivna mer än en månad. Här finns också ett samband med hur mycket man varit sjukskriven under det senaste året. Bland de som varit sjukskrivna mer än en vecka säger 13 % att de inte trivs på jobbet mot 4 % bland de som inte alls varit sjukskrivna. Hur väl känner man till sjukförsäkringen? I undersökningen ställdes en fråga om hur väl man känner till hur sjukförsäkringen fungerar. Resultatet visar tydligt att många förvärvsarbetande känner sig osäkra eller inte alls vet hur sjukförsäkringen fungerar. Sju av tio svarar att de inte alls eller inte särskilt väl känner till hur sjukförsäkringen fungerar. Tre av tio svarar att de känner till försäkringen väl eller mycket väl. Bland de förvärvsarbetande ökar kännedomen med stigande ålder. Bland de yngsta är det bara en av tio som känner till försäkringen väl, mot fyra av tio bland de äldsta. Anställda med hög utbildning respektive hög inkomst anser också oftare än andra att de väl känner till hur sjukförsäkringen fungerar. Arbeta trots att man borde vara sjukskriven I undersökningen frågas även: Har du någon gång under det senaste året arbetat trots att du varit så sjuk att du egentligen borde varit hemma? Sex av tio anställda har någon gång det senaste året arbetat trots att man varit så sjuk så att man egentligen borde vara hemma 11

12 Inställning till sjukskrivning I detta avsnitt av rapporten redovisas några resultat som rör de intervjuades allmänna inställning till sjukskrivning. Redovisningen inleds med en beskrivning av några generella attityder när det gäller sjukskrivning. I undersökningen ställdes följande fråga: Nu kommer några påståenden om sjukskrivning. Instämmer du helt, till stor del, något eller inte alls i följande påståenden? Ju längre tid desto svårare komma tillbaka Sjukskriven så kort tid som möjligt Sjukpenningen borde höjas Borde vara hårdare kontroll Karensdagen borde avskaffas Viktigt med karensdag Lättare att sjukskriva sig Borde vara två karensdagar Sjukpenningen borde sänkas % 20% 40% 60% 80% 100% Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer något Vet ej/ej svar Inte alls Resultaten visar klart att många instämmer i att ju längre tid man är sjukskriven desto svårare blir det att komma tillbaka till arbetslivet och att det är viktigt att människor är sjukskrivna så kort tid som möjligt. När det gäller sjukpenningen finns betydligt större stöd för att den bör höjas än för att den bör sänkas. Vidare framgår att mycket få tycker det borde vara lättare att sjukskriva sig samtidigt som relativt många instämmer i att det borde vara hårdare kontroll av de som är sjukskrivna. Mycket få tycker att det borde vara två karensdagar. Undersökningen visar också att samtidigt som det finns ett tydligt stöd för att det finns en karensdag i sjukförsäkringen är det något fler som anser att karensdagen borde avskaffas. I dessa frågor finns vissa olikheter mellan olika grupper: Män tycker betydligt oftare än kvinnor att det är viktigt med en karensdag, att det borde vara två karensdagar respektive att sjukpenningen borde sänkas Kvinnor tycker oftare att karensdagen borde avskaffas De yngre anser oftare än äldre att det borde vara lättare att sjukskriva sig Med stigande ålder ökar andelen som anser att det är viktigt att människor är sjukskrivna så kort tid som möjligt Arbetare och LO-medlemmar anser oftare än andra att sjukpenningen borde höjas 12

13 Arbetare, LO-medlemmar och TCO-medlemmar anser oftare än andra att karendagen borde avskaffas Offentligt anställda anser oftare att karensdagen borde avskaffas Personer med låg inkomst anser oftare än andra både att sjukpenningen borde höjas och att karensdagen borde avskaffas Personer som under det senaste året varit sjukskrivna mer än en vecka anser oftare än andra att karensdagen borde avskaffas. De anser inte lika ofta som andra att det borde vara hårdare kontroll av de som är sjukskrivna. Sjukpenning och sjukskrivning I undersökningen ställdes vidare några frågor om hur man själv förhåller sig till sina egna sjukskrivningar. Det handlar dels om vilken skillnaden är mellan sjukpenningen och lönen och dels om hur viktigt det är att vara frisk när man går tillbaka till jobbet. Fyra av tio förvärvsarbetande instämmer mer eller mindre starkt i att skillnaden mellan den egna lönen och sjukpenningen är liten. Något fler, knappt fem av tio, tycker inte alls att skillnaden mellan lön och sjukpenning är liten. LO:s medlemmar tycker betydligt oftare än TCO:s medlemmar att det inte stämmer att skillnaden är liten. Med ökande inkomst ökar andelen som inte anser att skillnaden mellan lön och sjukpenning är liten. De som under det senaste året varit sjukskrivna längre tider anser oftare än andra att det inte stämmer att skillnaden mellan lön och sjukpenning är liten Nio av tio svenskar instämmer i att man vill vara sjukskriven tills man är helt frisk. Attityden är starkast bland arbetare, låginkomsttagare och lågutbildade. De som varit sjukskrivna mer än en vecka instämmer oftare än andra helt i detta önskemål. Som en paradox visar undersökningen samtidigt att nio av tio också instämmer i att man kan tänka sig att gå till jobbet även om man inte är helt frisk. Tjänstemän har oftare än arbetare denna inställning. Lågavlönade kan mer sällan tänka sig det. De som inte varit sjukskrivna senaste året kan oftare än andra tänka sig att gå till jobbet även om man inte är helt frisk. Resultaten visar att det finns en tydlig generell vilja att kunna fortsätta vara sjukskriven så länge man är sjuk. Samtidigt finns hos många både en stark känsla för jobbet och vilja att anstränga sig för att kunna bidra till att arbetet blir utfört. En möjlig slutsats är att det för många finns ett stort tolkningsutrymme när man ska avgöra om man är sjuk eller frisk och att detta utrymme bestäms både av sådant som sjukdomens karaktär och andra yttre omständigheter som t ex konsekvenser av sjukskrivning. 13

14 Sjukskrivning utan att vara sjuk Detta avsnitt handlar om den förvärvsarbetande allmänhetens inställning när det gäller rätt och fel vid sjukskrivning. Huvudfrågan gäller i vilken utsträckning tycker man det är rätt att man ska kunna sjukskriva sig i några olika typer av situationer. Sjukförsäkringen ger rätt till sjukskrivning om man pga av sjukdom inte kan arbete. En viktigt fråga för undersökningen är i vilken utsträckning man tycker det är rätt att sjukskriva sig trots att man inte uppfyller sjukförsäkringslagens villkor. Självklart framstår det som socialt önskvärt att man som förvärvsarbetande lever upp till lagens bestämmelser. För att om möjligt komma runt detta problem valde vi att, istället för att fråga om sjukförsäkringens principer, ställa frågor om några olika konkreta situationer och om man anser det rätt eller fel att sjukskriva sig i dessa situationer. Efter dessa frågor ställdes en allmänt formulerade fråga. I rapporten väljer vi att inleda redovisningen med resultat från den frågan: Tycker du att det finns situationer där det är rätt att människor får sjukskiva sig utan att de egentligen är så sjuka att de inte kan arbeta? På denna fråga svarar sex av tio förvärvsarbetande (62 %) ja. Två av tio är helt säkra och svarar ja, absolut och fyra av tio lutar åt att det är så och svarar ja, kanske. Knappt fyra av tio svarar nej. Bland dem finns ungefär lika många som svarar absolut inte som nej, knappast. Yngre personer svarar oftare än andra ja. Personer som under senaste året varit sjukskrivna högst en vecka har oftare än andra inställningen att det finns situationer där det är rätt att sjukskriva sig utan att man egentligen är så att man inte kan arbeta. Den lilla grupp som inte trivs med sitt arbete har också oftare än andra samma inställning till sjukskrivning. I övrigt finns det bara mindre skillnader mellan olika befolkningsgrupper. 14

15 Om man inte är sjuk men mår dåligt Innan vi ställde den generella frågan ovan ställde vi några frågor som hade lagts upp så att vi presenterade en viss situation och sedan frågan om man ansåg att det var rätt att sjukskriva sig i den situationen. För att inte få störande effekter av andra frågor inleddes intervjun med dessa frågor. Detta avsnitt av undersökningen inleddes med följande fråga: Om man inte är sjuk, men mår dåligt på grund av att (se situationer nedan), tycker du då att det är rätt eller fel att sjukskriva sig? Är det helt rätt, i stort sett rätt, tveksamt eller fel? Situation rätt att sjukskriva sig man är gravid 77 % man har problem i familjen 48 % arbetsmiljön är dålig 44 % det är stressigt på jobbet 41 % man vantrivs med jobbet 22 % man har en dålig chef 21 % man är trött för att man haft för mycket att göra på fritiden 4 % Gravid Problem i familjen Arbetsmiljön är dålig Stressigt på jobbet Vantrivs med jobbet En dålig chef Trött pga fritiden % 20% 40% 60% 80% 100% Helt rätt I stort sett rätt Tveksamt Ej svar Fel Många tycker också att det är rätt att sjukskriva sig även om man inte är sjuk men mår dåligt i olika situationer. En stor majoritet tycker t ex att det är rätt att sjukskriva sig om man är gravid och mår dåligt utan att vara sjuk. Hälften tycker också att det är rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt för att man har problem i familjen. Det är också ganska vanligt att man anser att det är rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt för att arbetsmiljön är dålig eller för att det är stressigt på jobbet. 15

16 I dessa frågor finns bara vissa olikheter mellan olika grupper. I resultaten kan man dock se följande skillnader mellan olika grupper: Kvinnor tycker oftare än män att det är fel att sjukskriva sig när man är gravid De yngsta (under 30 år) anser oftare än andra att det är rätt att sjukskriva sig om man är gravid respektive om man har problem i familjen De äldsta (45 år +) tycker oftare än andra att det är fel att sjukskriva sig när arbetsmiljön är dålig LO-medlemmar tycker oftare än andra att det är fel att sjukskriva sig om man har problem i familjen Privatanställda anser oftare än offentligt anställda att det är fel att sjukskriva sig om det är stressigt på jobbet respektive om arbetsmiljö är dålig. I övrigt är det bara mindre skillnader mellan privat och offentlig sektor Företagsstorlek tycks bara ha mindre betydelse Personer med låg inkomst anser i några fall oftare än andra att det är rätt att sjukskriva sig, t ex om det är stressigt på jobbet eller om man vantrivs på jobbet Den lilla grupp som inte trivs på jobbet tycker oftare än andra att det är helt rätt att sjukskriva sig i så gott som samtliga dessa situationer Den grupp som varit sjukskriven mer än en vecka under senaste året anser oftare än andra att det är rätt att sjukskriva sig i olika arbetsrelaterade situationer Studerande anser betydligt oftare än de förvärvsarbetande att det är rätt att sjukskriva sig om man har problem i familjen eller man är trött för man haft mycket att göra på fritiden Pensionärer har genomgående mycket mer restriktiv hållning än de yngre i dessa frågor 16

17 Om man behöver hand om familjen Nästa fråga i detta avsnitt var: Tycker du då att det är rätt eller fel att sjukskriva sig om man (se nedan)? Är det helt rätt, i stort sett rätt, tveksamt eller fel? Situation rätt att sjukskriva sig behöver ta hand om någon i familjen? 68 % vill ha ledigt några dagar? 2 % Ta hand om någon i familjen Vill ha ledigt från arbetet % 20% 40% 60% 80% 100% Helt rätt I stort sett rätt Tveksamt Ej svar Fel Sju av tio anställda anser det helt rätt eller i stort sett rätt att sjukskriva sig om man måste vara hemma för att ta hand om någon i familjen. Få skillnader mellan de olika grupperna går att utläsa i resultaten: Stödet för denna tanke är starkast i åldrarna 30 till 44 år, bland lågavlönade, bland dem med barn respektive bland LO:s medlemmar Stödet är också större bland dem som varit sjukskrivna senaste året De lilla grupp inom offentlig sektor som inte trivs på jobbet tycker oftare det är helt rätt Studerande anser ofta det är helt rätt, pensionärer är mer restriktiva Mycket få anser det rätt att sjukskriva sig om man vill ha ledigt från jobbet några dagar och attityden är i stort sett lika avvisande i alla grupper av anställda 17

18 Om man har A-kassa eller är föräldraledig Sista frågan i detta avsnitt var: Tycker du att det är rätt eller fel att man ska kunna sjukskriva sig i följande situationer? Situation rätt att sjukskriva sig när man är föräldraledig 48 % när man är arbetslös och har A-kassa 46 % Föräldraledig Arbetslös och har A- kassa % 20% 40% 60% 80% 100% Helt rätt I stort sett rätt Tveksamt Ej svar Fel Fem av tio anser det helt rätt eller i stort sett rätt att man ska kunna sjukskriva sig när man är föräldraledig. De få skillnader mellan de olika grupperna som går att utläsa i resultaten visar att: Personer 45 år och äldre anser oftare än andra att det är fel De som själva har förskolbarn anser ofta att det är rätt Offentligt anställda tjänstemän anser betydligt oftare än andra anställda att det är rätt att man ska kunna sjukskriva sig när man är föräldraledig Nästan fem av tio anser det helt rätt eller i stort sett rätt att man ska kunna sjukskriva sig när man är arbetslös och har A-kassa. Undersökningen visar att offentligt anställda, glesbygdsbor och personer som själv varit sjukskrivna mer än en vecka senaste året anser betydligt oftare än andra att det är rätt att sjukskriva sig om man är arbetslös och har A-kassa 18

19 Själv sjukskriven utan att vara sjuk I undersökningen fick de förvärvsarbetande även frågan om de under det senaste året varit med om att de själva, någon kollega eller bekant sjukskrivit sig utan att egentligen vara så sjuk att de inte kunnat arbeta. Fråga: Har du någon gång under det senaste året varit sjukskriven utan att egentligen vara så sjuk att du inte kunde arbeta? En av tjugo (5 %) har någon gång under det senaste året varit sjukskriven utan att egentligen vara så sjuk att man inte kunde arbeta. Resultaten visar att bland de yngsta (under 30 år) uppger nästan en av tio (9 %) att de varit sjukskrivna utan att vara sjuka. Det är mycket ovanligt i gruppen över 45 år (2 %). Bland dem som under det senaste året varit sjukskrivna mer än en vecka respektive i den lilla grupp som inte trivs på jobbet har mer än var tionde sjukskrivit sig utan att vara sjuk. Mönster är i stort sett detsamma i privat och i offentlig sektor Liknande frågeställning gällande kollegor och bekanta visade resultatet att tre av tio har under det senaste året varit med om att en arbetskamrat eller bekant sjukskrivit sig utan att egentligen vara så sjuk att han eller hon inte kunde arbeta 19

20 Hur uppfattas lagen? I detta avsnitt handlar frågorna om den förvärvsarbetande allmänhetens uppfattning om när man enligt lagen har rätt att sjukskriva sig. För att få en uppfattning om detta frågade vi här om samma situationer som i föregående avsnitt. Om man inte är sjuk men mår dåligt? Första frågan i detta avsnitt var: Tror du att man enligt lagen får sjukskriva sig om man inte är sjuk, men mår dåligt på grund av följande eller tror du inte det? Andel respondenter som svarat Ja Gravid 57 Problem i familjen 32 Arbetsmiljön är dålig 36 Stressigt på jobbet 30 Vantrivs med jobbet 17 En dålig chef 12 Trött pga fritiden Sex av tio tro att man enligt lagen får sjukskriva sig enligt lagen om man inte är sjuk men mår dåligt på grund av att man är gravid. Tre av tio tror man har rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt för att man har problem i familjen. Mellan tre och fyra av tio tror att man har rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt för att arbetsmiljön är dålig respektive om det är stressigt på jobbet. Färre tror att man det är rätt att sjukskriva sig om man vantrivs med jobbet eller för att man har en dålig chef. Nästan ingen tror att man enligt lagen får sjukskriva sig om man är trött för att man haft för mycket att göra på fritiden. I förra avsnittet av rapporten ställdes frågan om när man anser det är rätt att sjukskriva i dessa situationer. En jämförelse med dessa resultat visar att det för nästan alla dessa situationer är klart fler som anser det rätt att sjukskriva sig. Det visar att mellan 10 och 20 % av befolkningen anser det rätt att sjukskriva i olika situationer trots att man vet (eller åtminstone tror) att man enligt lagen inte här rätt att sjukskriva sig i dessa situationer. Skillnaden är mindre när det gäller allmän vantrivsel på jobbet. 20

21 En rimlig slutsats av detta resultat är att det finns en grupp som mer eller mindre medvetet anser det rätt att utnyttja sjukförsäkringen på ett sätt som man vet inte är korrekt. Om man jämför olika befolkningsgrupper med varandra visar det sig att det bara finns några få skillnader när det gäller föreställningar om i vilken utsträckning man enligt lagen får sjukskriva sig om man inte är sjuk men mår dåligt: Män tror oftare än kvinnor att man får sjukskriva sig när man är gravid Kvinnor tror oftare att man får sjukskriva sig om man vantrivs med jobbet Det finns inga tydliga skillnader mellan yngre och äldre i denna fråga Offentligt anställda tror oftare än privatanställda att man får sjukskriva sig om det är stressigt på jobbet De som har höga inkomster är genomgående mer skeptiska till om man får sjukskriva sig i olika situationer För att hand om någon i familjen? Nästa fråga handlar om att ta hand om någon i familjen respektive att vara ledig från jobbet: Tror du att man enligt lagen får sjukskriva sig om man måste vara hemma för att ta hand om någon i familjen respektive om man vill ha ledigt några dagar, eller tror du inte det? Sex av tio förvärvsarbetande tror att man enligt lagen får sjukskriva sig om man måste vara hemma för att ta hand om någon i familjen. I förra avsnittet framgick att knappt sju av tio anser att det är rätt att sjukskriva sig i en sådan situation. Också här finns således skillnad på ca 10 % som består av människor som anser det rätt trots att man vet att det inte är rätt enligt lagen. Förvärvsarbetande i åldrarna 30 till 44 år, lågavlönade, LO-medlemmar respektive personer med barn tror oftare än andra att man enligt lagen får sjukskriva om måste vara hemma för att ta hand om en familjemedlem. Nästan ingen tror att man enligt lagen får sjukskriva sig om man vill ha ledigt från jobbet några dagar Om man har A-kassa eller är föräldraledig Här ställdes följande fråga: Tror du att man enligt lagen får sjukskriva sig om man är arbetslös och har A-kassa respektive om man är föräldraledig, eller tror du inte det? Nästan fem av tio tror att får sjukskriva sig när man är arbetslös och har A-kassa. Resultatet visar att personer som är 30 till 44 år tror oftare än andra att man får sjukskriva sig om man är arbetslös och har A-kassa och lågutbildade tror mindre ofta än andra att man får sjukskriva sig när man har A-kassa. Drygt fem av tio tror att man får sjukskriva sig när man är föräldraledig. Personer i åldern och TCO medlemmar, de som själva har förskolbarn och högutbildade tror oftare än andra att man enligt lagen får sjukskriva sig när man är föräldraledig. I dessa frågor är det i stort sett lika många som anser det rätt att sjukskriva sig. När det gäller situationen att vara arbetslös och ha A-kassa finns ingen skillnad mellan attityd och uppfattning om vad lagen säger. När det gäller föräldraledighet finns bara en mindre skillnad (+ 6 %) så att något fler tycker det är rätt trots att man vet att de inte är i enlighet med lagen. 21

22 Varför ökar sjukfrånvaron? För att få en bild av hur människor i allmänhet ser på orsakerna bakom den ökande sjukskrivningen ställdes följande fråga: Under senare år har sjukfrånvaron i Sverige ökat kraftigt. Vad tror Du att följande har haft för betydelse för den ökade sjukfrånvaron? Att tempot i arbetslivet har ökat Att människor idag mår sämre på jobbet Att många människors tillvaro blivit mer stressig för att man ska hinna med så mycket på fritiden Att allt fler människor har sociala problem eller familjeproblem Att sjukvården inte längre är lika bra på att hjälpa den som blir sjuk Att människor är sjukare nu än förr Att sjukpenningen blivit högre Att allt fler tror det är farligt att gå till jobbet när man är sjuk Att arbetsgivarna inte vill att man går tillbaka till jobbet förrän man är helt frisk Tempot i arbetslivet har ökat Människor mår idag sämre på jobbet Stressig tillvaro för att hinna med fritiden Fler har sociala problem Sjukvården inte längre lika bra Blir stressade av det stora informationsutbudet Människor är sjukare nu än förr Sjukpenningen blivit högre Farligt att gå till jobbet när man är sjuk Arbetsgivarna - inte tillbaka till jobbet förrän frisk % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stor betydelse Stor betydelse Viss betydelse Vet ej/ej svar Ingen betydelse Många människor anser uppenbarligen att förändrade förhållanden i arbetslivet har stor betydelse för att sjukfrånvaron ökar. Nästan alla anser att ett ökat tempo i arbetslivet har mer eller mindre stor betydelse. I stort sett lika många tror att människor idag mår sämre på jobbet och att det spelar in. Det är också relativt vanligt att man anser att många människors tillvaro blivit mer stressig för att man ska hinna med så mycket på fritiden. Det är vidare inte alls ovanligt att man anser att människor blir stressade av det stora informationsutbudet genom allt mer radio, TV, tidningar, Internet. Det finns också relativt många som anser att människor har fler sociala problem eller familjeproblem. 22

23 Vissa anser att sjukvården inte längre är lika bra på att hjälpa den som blir sjuk och att det också påverkar sjukskrivningarna. Relativt få är övertygade om att människor är sjukare nu än förr eller att ökningarna beror på att sjukpenningen blivit högre. I dessa frågor finns bara ett fåtal olikheter mellan olika grupper. Kvinnor tror oftare än män att människor idag mår sämre på jobbet och att människors tillvaro blivit mer stressig för att de ska hinna med så mycket på fritiden. Män å andra sidan tror oftare än kvinnor att den ökade sjukfrånvaron beror på att sjukpenningen blivit högre. Tjänstemän tror oftare att den ökade sjukfrånvaron beror på att tempot i arbetslivet har ökat. Arbetare emellertid tror oftare att det beror på att sjukvården inte är lika bra respektive att fler människor har sociala problem. Personer med låg utbildning och låg inkomst tror oftare än andra att människor är sjukare nu än förr. Med ökande inkomst och ökande utbildning minskar denna andel. Den grupp som varit sjukskriven mer än en vecka under senaste året tror oftare än andra att den ökade sjukfrånvaron beror på att människor är sjukare idag respektive att sjukvården inte är lika bra. I övrigt är skillnaderna mellan olika grupper små exempelvis finns det bara ganska ringa skillnader mellan olika åldersgrupper och mellan privat och offentlig sektor. Utvecklingen i Sverige I undersökningen ställdes frågan: Tror Du att vi i Sverige under de senaste åren blivit mycket sjukare, något sjukare, något friskare, mycket friskare eller har det inte skett någon förändring? Bas Alla anställda Privat Offentlig % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket sjukare Något sjukare Vet ej/ej svar Ingen förändring Något friskare Mycket friskare Knappt sju av tio av de förvärvsarbetande tror att vi i Sverige har blivit mycket eller något sjukare de senaste åren. Anställda inom offentlig sektor tror i något större utsträckning än de privatanställda att vi i Sverige har blivit sjukare de senaste åren (70% respektive 62%). 23

24 Vilken betydelse tror man olika åtgärder har? I undersökningen ingick en fråga om vilken betydelse man tror att olika åtgärder skulle ha för betydelse for att minska sjukfrånvaron: Vilken betydelse tror du att följande åtgärder skulle ha för att minska sjukfrånvaron? Bättre arbetsmiljö Mer friskvård Bättre företagshälsovård Bättre tillgänglig sjukvård Fler karensdagar Högre löner Hårdare kontroll Lägre sjukpenning Snabbare hos försäkringskassan Avskaffa karensdagen Högre sjukpenning Lättare att sjukskriva sig % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stor betydelse Stor betydelse Viss betydelse Vet ej/ej svar Ingen betydelse Nästan alla tror att bättre arbetsmiljö skulle ha stor betydelse för att minska sjukfrånvaron. Många tror också att olika former av mer tillgänglig vård skulle ha betydelse. Det handlar om bättre företagshälsovård, mer friskvård och bättre och mer tillgänglig sjukvård. Sju av tio tror mer eller mindre bestämt på att fler karensdagar skulle kunna får betydelse för att minska sjukfrånvaron. I stort sett lika många tror på hårdare kontroll av de sjukskrivna. Sju av tio tror samtidigt att högre löner skulle kunna bidra till att minska sjukfrånvaron. Något färre tror på lägre sjukpenning respektive snabbare handläggning hos försäkringskassan. Det är bara en mindre grupp som tror på att man avskaffar karensdagen, höjer sjukpenningen respektive gör det lättare att sjukskriva sig. I dessa frågor finns vissa olikheter mellan olika grupper: Män tror oftare än kvinnor att åtgärder så som lägre sjukpenning och fler karensdagar skulle minska sjukfrånvaron medan kvinnor tror mer på bättre arbetsmiljö och högre lön. De yngre tror oftare än de äldre på fler karensdagar. Arbetare och LO-medlemmar tror oftare på högre sjukpenning och högre löner är åtgärders som skulle minska sjukfrånvaron. Offentligt anställda tror oftare på bättre arbetsmiljö, högre löner och snabbare handläggning hos försäkringskassan. Privatanställda tror oftare än offentligt anställda på hårdare kontroll av de sjukskrivna respektive fler karensdagar. 24

25 Med ökande inkomst minskar andelen som tror att högre lön skulle kunna minska sjukfrånvaron. De som inte varit sjukskrivna under det senaste året tror oftare än andra lägre sjukpenning och fler karensdagar I undersökningen finns även en fråga där de tillfrågade fick svara med egna ord om de ansåg att det finns någon annan åtgärd som de trodde skulle minska sjukfrånvaron i Sverige. Drygt fem av tio har förslag på andra åtgärder för att minska sjukfrånvaron De allra flesta förslagen handlar om arbete och arbetsliv och få kommentarer om fritiden. Man ger förslag till kortare arbetstid, t ex 6 tim/dag eller 4 dagar/vecka. Andra pratar om en mer flexibel förläggning av arbetstiden. Kopplat till det höga arbetstempot finns förslag på en mindre stressig arbetssituation, mer socialt liv på jobbet, mer tid etc. Det uttrycks även önskemål på en bättre arbetsmiljö, vikten av att se till att personalen trivs, mer glädje på jobbet etc. Flera tar även upp det behövs mer friskvård, bättre företagshälsovård. Andra förslag handlar om att minska stressen i tillvaron, även livet vid sidan av arbetet. 25

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 0 2 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden TEMO har, på uppdrag av Svenskt

Läs mer

Hur ofta kramas svenskarna på jobbet?

Hur ofta kramas svenskarna på jobbet? Novus Opinion Hur ofta kramas svenskarna på jobbet? November 2008 Arne Modig 2008-11-12 Kramar i arbetslivet Syftet med undersökningen är att ge en bild av kramarnas roll i det svenska arbetslivet. Undersökningen

Läs mer

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras En Sifoundersökning om attityder kring att åldras Innehållsförteckning Metod Introduktion Svenskarna om att åldras ATT ÅLDRAS Positiv syn på åldrandet LIVSGLÄDJE Äldre nöjdast med livet Familj och hälsa

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Vabb och Vobb

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Vabb och Vobb Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Vabb och Vobb Manpower Work Life Rapport 2014 VABB OCH VOBB Att vabba eller inte, det är frågan. Och om frågan varit snårig tidigare så är den

Läs mer

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen Sveriges kommuner granskade genom Agenda PR:s kommunspegel november 2012 Sida 1 av 16 Inledning Endast hälften av Sveriges kommuner bedriver ett systematiskt

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 RESULTAT 5 Hur stort sparande har du? 6 Varför sparar du? 7

Läs mer

Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31

Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31 Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31 Om undersökningen Undersökningen genomfördes i Novus riksrepresentativa webbpanel 17-22 mars 2011. Tre kompletterande frågor om försäkringskassans

Läs mer

Enkät bemanning. juni 2014

Enkät bemanning. juni 2014 Enkät bemanning juni 2014 Enkät bemanning juni 2014 Syfte Generell kartläggning av de bemanningsanställdas situation Jämförelse med tidigare resultat 2011 Sjunkande svarsfrekvens Enkäten skickades till

Läs mer

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 Skillnader i sjukfrånvaro och trygghet bland egenföretagare, tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda resultat

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn 1 Förord och sammanfattning Resultaten från Jobbhälsobarometern går

Läs mer

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 T- 110451 Svenskt Näringsliv: Temo: Allan Åberg Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Sida 2 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 Temo har på

Läs mer

Läkare och Förälder. observera att regelverk och siffror gäller 2016. Avtal gäller landstingskommunal sektor och pacta

Läkare och Förälder. observera att regelverk och siffror gäller 2016. Avtal gäller landstingskommunal sektor och pacta Läkare och Förälder observera att regelverk och siffror gäller 2016. Avtal gäller landstingskommunal sektor och pacta Upplägg Vad gäller? Hur gör man? Vad ska man tänka på? DU som gravid MVC-besök, föräldrautbildning

Läs mer

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna

Läs mer

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter En undersökning om effekterna av regeringens skatteförslag för småföretagarna Öhrlings PricewaterhouseCoopers Stockholm, november 2006 www.pwc.com/se 2

Läs mer

ekonomichef i kommunen

ekonomichef i kommunen Med viktigt uppdrag ekonomichef i kommunen T-111958 SSR: Stina Andersson Temo AB: David Ahlin, Arne Modig Datum: 2005-10 - 14 Sida 2 Undersökningen Temo har på uppdrag av Akademikerförbundet SSR genomfört

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

RAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström

RAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström RAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström Datum: 8 mars, 2012 Kicki Molin Tel: 0709-957015 Kicki.molin@novusgroup.se

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Statens Folkhälsoinstitut

Statens Folkhälsoinstitut Statens Folkhälsoinstitut December 2005 T-112113 Folkhälsoinstitutet: Paul Nordgren TEMO AB: Gun Pettersson Datum: 2005-12-21 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning med bakgrund och syfte 3 Genomförande

Läs mer

Så tycker småföretagarna om Sjuklöneansvaret - ett sjukt ansvar. Undersökning FöretagarFörbundets webbpanel januari 2010

Så tycker småföretagarna om Sjuklöneansvaret - ett sjukt ansvar. Undersökning FöretagarFörbundets webbpanel januari 2010 Så tycker småföretagarna om Sjuklöneansvaret - ett sjukt ansvar Undersökning FöretagarFörbundets webbpanel januari 2010 Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes via webbenkäter under 72 timmar

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

Den äldre, digitala resenären

Den äldre, digitala resenären Den äldre, digitala resenären Resebranschen är en av de mest växande branscherna i världen. Digitaliseringen har dock gjort att branschen förändrats mycket under de senaste åren. Många resenärer agerar

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALKOHOL OCH DROGPOLICY 1 POLICY 1 2 MÅLSÄTTNINGAR OCH REGLER 2 2.1 Mål och medel 2 2.2 Regler 2 3 CHEFENS/ARBETSLEDARENS ROLL OCH ANSVAR 3 4 TIDIGA TECKEN PÅ MISSBRUK

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för

Läs mer

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. 1 Innehåll 04 Bakgrund 06 Sammanfattning Resultat; 10 Generella attityder 14 Vardagsutmaningar 22 Idealbilder 28 Hur breda är utmaningarna? 41 Framtid

Läs mer

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Våra tre partier har nu enats om hur vi vill

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

ARBETSFÖRHÅLLANDEN INOM BRANDFÖRSVARET. jämställdhetsombudsmannen. Granskning av 4-6 jämställdhetslagen inom kommunal räddningstjänst 2003

ARBETSFÖRHÅLLANDEN INOM BRANDFÖRSVARET. jämställdhetsombudsmannen. Granskning av 4-6 jämställdhetslagen inom kommunal räddningstjänst 2003 ARBETSFÖRHÅLLANDEN INOM BRANDFÖRSVARET Granskning av 4-6 jämställdhetslagen inom kommunal räddningstjänst 2003 jämställdhetsombudsmannen Innehållsförteckning Bakgrund 2 Sammanfattning 2 Resultat av granskningen

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden Novus Opinion Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden Rapport från opinionsundersökning oktober 2009 Arne Modig 2009-11-04 1 Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden I

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%

Läs mer

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar Karriär och förälder För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar Vilka möjligheter har du som förälder att få en bra balans mellan arbetsliv och familj? Lathund för dig som väntar

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,

Läs mer

NKI - Särskilt boende 2012

NKI - Särskilt boende 2012 NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönesamtalet 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönen förr och nu Från lön för det man är (befattning) till lön efter det man gör (bidrag till verksamheten) Vad bestämmer löneutvecklingen? 1. Marknadskrafterna

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn November 2013 Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Om jobbhälsobarometern...

Läs mer

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin

Läs mer

Taxiundersökning. 2001 Rapport 3. Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor. Helena Hartzell

Taxiundersökning. 2001 Rapport 3. Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor. Helena Hartzell Taxiundersökning Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor Helena Hartzell 2001 Rapport 3 Förord Taxitrafiken i Stockholm utgör en betydande del av det totala trafikarbetet

Läs mer

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige

Läs mer

Riktlinjer för likabehandling

Riktlinjer för likabehandling Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk

Läs mer

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Bilaga 1 Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Stadens mål för arbetsmiljön är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att staden ska förebygga

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Påverkanstorg i Lidköping 9 november

Påverkanstorg i Lidköping 9 november Påverkanstorg i Lidköping 9 november Den 9 november besökte politiker från Västra Götalandsregionen Lidköping och deltog tillsammans med kommunpolitiker i de påverkanstorg som regionen och De la Gardiegymnasiet

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

Personal Strategerna. Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck

Personal Strategerna. Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck Kapitel 10. Sid 1 Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck Kom ihåg följande vid intervjun: Du har bara trettio sekunder på dig att göra ett bestående intryck. Forskning har visat att

Läs mer

Dina pengar. med och utan kollektivavtal

Dina pengar. med och utan kollektivavtal Dina pengar med och utan kollektivavtal Kollektivavtal din försäkring genom hela karriären Den här skriften är för dig som är akademiker och som vill veta mer om vad ett kollektivavtal är och vad det kan

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.

Läs mer

Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN

Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN Vad är arbetslöshetsförsäkringen? 3 Vem gör vad? 3 När har du rätt till arbetslöshetsersättning? 4 Vad

Läs mer

Naturvårdsverket Batterier och elavfall

Naturvårdsverket Batterier och elavfall Naturvårdsverket Batterier och elavfall Maj 2013 Utförd av CMA Research AB Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-11-05 1 Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Som tillsynsmyndighet

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund

Läs mer

Hög tid för kompetenssparande

Hög tid för kompetenssparande Hög tid för kompetenssparande SACO presenterar nya undersökningar om behovet av kompetenskonton - egna lösningar eller andras. Gunnar Wetterberg 2002 Förslaget Sedan lång tid har SACO drivit förslaget

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget.

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget. Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 13 juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete En reformerad sjukskrivningsprocess för att främja ökad återgång i arbete träder i

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Hållbart arbete hållbar individ

Hållbart arbete hållbar individ Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010

Läs mer

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3 KK-Stiftelsen 2001 på olika programs användning och attityd till datorer och IT Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till datorer och IT...5 4. Publiceringsregler...18

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

vårt arbete med brukarna

vårt arbete med brukarna vårt arbete med brukarna A1 Ditt sätt att bemöta brukarna Du arbetar hos pensionären Maria som ska flyttas från sängen till rullstolen med hjälp av en taklyft. Men Maria vill absolut inte bli flyttad så,

Läs mer

Struktur och Ledning i små organisationer

Struktur och Ledning i små organisationer Kungl. Tekniska Högskolan ME1010, Organisation och kundskapsintensivt arbete Fredrik Bergenlid, 870510-0157 Christian Rane, 810105-0279 Struktur och Ledning i små organisationer Innehåll 1 Inledning 1

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2007

Hushållsbarometern våren 2007 Hushållsbarometern våren 2007 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi maj 2007 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något från 50,8 hösten 2006 till 50,5. Trots en försumbar tillbakagång ligger index

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Goda skäl. att vara medlem i

Goda skäl. att vara medlem i Goda skäl att vara medlem i Det finns olika sätt att se på saker, ett är att säga skyll dig själv... Om du skadar dig på jobbet, inte får ut din semesterlön, din arbetsplats saknar omklädningsrum, eller

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

R E H A B I L I T E R I N G

R E H A B I L I T E R I N G GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN 2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer