Struktur och Ledning i små organisationer
|
|
- Jan Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kungl. Tekniska Högskolan ME1010, Organisation och kundskapsintensivt arbete Fredrik Bergenlid, Christian Rane, Struktur och Ledning i små organisationer
2 Innehåll 1 Inledning 1 2 Aston studies 1 3 Decentralisation 2 4 Multipla ledare 3 5 Parallella arbeten 3 6 Slutsats 4 Referenser 5 2
3 1 Inledning Rapporten hanldar om ett litet företags struktur och dess metoder för projektledning. Som grund till rapporten ligger en intervju av ett företag som av personliga skäl har valt att vara anonyma. Vi kommer i texten att kalla företaget för XYZ. Efter intervjun med företaget blev vi intresserade av att se skillnader mellan hur stora och små verksamheter arbetar, då detta företag är väldigt litet kommer vi i texten skriva för- och nackdelar utifrån ett litet företagts synpunkt. Hela texten speglar författarnas tankar och reflektioner på materialet från intervjun. XYZ är ett litet företag som arbetar i huvudsak med att effektivisera kundens vardagliga rutiner. Detta görs genom att programmera små specialanpassade lösningar som snabbar upp det vardagliga arbetet som sker. Företaget har egentligen bara en huvudkund men jobbar mot ett antal grupper hos kundföretaget. 2 Aston studies Aston studies är en studie som har påvisat vissa relationer mellan storleken på en organisation och hur dess verksamhet kan påverkas[1]. Studierna visar på att fler antal anställda i organisationen leder till att det blir svårare att upprätthålla en bra intern kommunikation. Om vi kan lita på studierna och då tro att det är lättare att hålla en bra intern kommunikation i en liten organisation, kan vi se ett samband med XYZ. Genom en stark intern kommunikation kan man hålla ihop gruppen och målen kring arbetet. När alla förstår företagets strävan ökar förståelsen och vi tror att grupper med hög förståelse jobbar bättre. Detta behöver givetvis inte alltid vara sant, men vi tror att det är lättare att bilda ett team som delar intressen och mål om man har en mindre grupp. Om man då lyckas hålla gruppen sammansvetsad så alla kan komma närmare varandra, tror vi tveklöst att sjukskrivningar och annat minskar. Samt att prestationerna i gruppen ökar om alla trivs. Det vi menar är att vi tror det är lättare att hålla en god arbetsmiljö och en god kamratskap i en mindre organisation, detta kan löna sig i slutändan. XYZ poängterade i intervjun att i deras lilla arbetsgrupp har de aldrig haft personer som missar att gå till jobbet, utan alla är i regel väldigt målmedvetna och gör sitt yttersta. I samma studie såg vi inga samband mellan produktiviteten och organisationsstorlek [1]. Vi tror visserligen att produktivitet kan vara en svår komponent att jämföra mellan olika företag, men i en mindre organisation där alla anställda vet vad företaget i stort strävar efter och står för tror vi 1
4 att produktiviteten kan öka. Det negativa då med en liten organisation i produktivitetssynpunkt kan vara att företaget har mindre intern kompetens. Ett stort företag kan vid utveckling av en del, ofta använda kompetens och erfarenheter från andra delar i organisationen. I avsnittet Multipla ledare nämner vi att kommunikationen hos XYZ inte har några strikta regler att följa. Studierna påpekar detta samband, men vi vill gärna understryka vikten av en god kommunikation. Även i små organisationer tror vi att man som chef måste vara tydlig med instruktioner. En organisation ska klara sig även om chefen skulle vara sjuk i två veckor, vikten av en god kommunikation och dokumentation blir tydligare under liknande förhållanden. 3 Decentralisation Företagets XYZ s storlek leder till att beslut inom företaget och utåt mot kunder tas i när sammarbete med utvecklarna själva. Detta innebär att behovet för bra kommunikation mellan företagets ledning och produktutveckling helt faller bort. Resultatet av detta är att programmerarna inte längre är underställda en centraliserad ledning och kan ta avgörande utvecklingsbeslut snabbare. Det innebär även att produktutvecklarna måste ta mer ansvar för administrativa delar samt kundrelationer vilket normalt skulle ha sköts av andra avdelningar i ett större företag. I större organisationer sköts normalt kontakten med uppdragsgivare av en tredjepart, så kallade account managers, vilket ställer krav på att dessa mellanhänder är väl insatta i kundens behov samt utvecklarnas möjligheter att tillgodogöra dessa. Detta tror vi kan leda till att kommunikationsvägen och svårigheterna med bra kommunikation ökas men samtidigt kan en bra manager underlätta för samtliga parter om då de kan koncentrera sin tid på deras del i projektet. En annan fördel när utecklare och beslutsfattare är en och samma är att projektet snabbare kan styras om i den händelse att uppdragsgivaren ändrar arbetsbeskrivningen. Om alla beslut inom ett företag tas centraliserat kan det bidra till en känsla av maktlöshet och att de inte kan vara med och påverka deras situation. Det i sin tur tror vi även kommer att påverka resultatet i slutändan då skillnaden mellan målet och det faktiska resultatet hänger på att det inte skapas några missförstånd i kommunikationsvägen. 2
5 4 Multipla ledare XYZ består av två bolagsmän och då också två ledare som tar beslut. Detta kan och har skapat problem när inte de båda ledarna är helt överrens eller inte har helt klart för sig vad som är sagt i projektet. En förklaring till att missförstånd lätt uppstår även i en liten organisation kan vara att problemet ses relativt litet. Företaget inser inte konsekvenserna och eftersom det är så få som jobbar i företaget kan man lätt fråga varandra om vad som är sagt. Liknande resonemang tror vi kan komma att skada organisationen vid senare tillfälle. När fler jobb kommer in och organisationen växer i omsättning blir det mer och mer att hålla i huvudet. Vi tror att genom en tydlig uppdelning och dokumentering kan detta motverkas. När två chefer agerar som en kan det skapa stora missförstånd, både internt och externt. En fördel med flera chefer till samma grupp kan vara att båda cheferna inte behöver närvara vid varje tillfälle. Om detta ska fungera måste allt vara dokumenterat, detta leder till många timmars onödigt arete i form av att cheferna måste informera varandra om tagna beslut. För att ytterligare undelätta och effektivisera arbetet inom företaget anser vi att företaget borde dela upp ansvaret i två olika områden för att undvika interna konflikter samt framförallt inte ge skilda svar till eventuella uppdragsgivare. Detta skulle även underlätta för dem själva som utvecklare då de undviker den förvirring och otydlighet som annars lätt skapas när de två skilda cheferna ger skild input. Generellt tror vi att man ska undvika att ha fler än en chef på samma nivå i ett projekt om det inte av några andra skäl är nödvändigt. 5 Parallella arbeten Ett problem XYZ har haft är att det lätt kan bli rörigt att organisera upp arbeten när de kommer in flera olika jobb parallellt. Här har de större företagen en stor fördel. Mindre företag har svårt att ta på sig nya jobb när de redan håller på med ett befintligt. Samtidigt kan ett mindre företag känna sig pressad att ta på sig alla jobb och möjlighter de kan få, för att öka omsättningen. Vi diskuterade med XYZ hur de gick tillväga när de fick in på jobb parallellt, svaret på frågan blev att de har ingen riktig rutin utan mer eller mindre tar det som det kommer. Företaget har alltså ingen bra lösning för att jobba med flera problem samtidigt med en så liten grupp, men när tillfället dyker upp, kan inte företaget tacka nej till mer jobb. De måste visa sig på marknaden och måste visa att kunden alltid kan räkna med dem. 3
6 6 Slutsats Vi tror att XYZ storlek i vissa avseenden kan ligga dom till last då den normala projektstrukturen ofta kräver att deltagarna tar på sig olika beteenderoller, till exempel idékläckare, organisatör, pådrivare, relationsvårdare och avslutare[2]. När nu XYZ bara är två stycken måste dessa två axla fler av dessa roller förutom att agera account manager gentemot deras kund. Självklart leder även deras storlek till andra praktiska hinder som till exempel sjukfrånvaro. Om en person inom en projektgrupp i ett större företag anmäler sig sjuk finns det oftast kompetens och folk nog att täcka upp för den sjuke ett par dagar. Sker samma sak hos i ett företag av XYZ s storlek så stannar projektet mer eller mindre upp. Däremot tror vi att mindre företag gynnas av deras storlek när det gäller kommunikationen mellan de olika delarna i företaget. Beslutsfattarna arbetar närmre med utvecklare och har förmodligen större insikt i den fortlöpande utvecklingen av de aktiva projekt företaget arbetar med. Här finns nog även en stor fördel mot större företag när beslutsfattandet snabbare tar sig igenom företagshierarkin. Beslut kan ske direkt efter att en uppdragsgivare överlämnat en problem- och arbetsbeskrivning. Fördelen med stora företag är att deras resurser ofta är tillräckligt stora för flertalet projekt medan små företag säkerligen inte klarar av att arbeta med flera projekt då deras resurser lätt tas upp av enskilda projekt och uppdragsgivare. Det leder till att små företag har svårt att hävda sig mot större företag vilka ofta kan komma att köra över mindre företag. Större företag vill ofta sälja en helhetslösning vilket ofta betyder fler delprojekt för att ta fram en serie av rutiner och programlösningar som annars hade kunnat läggas ut till flera mindre företag. I viss mån kanske det underlättar för kunden att ha en företagskontakt som levererar och supportar en större andel program än att behöva vända sig till olika mindre företag för att få support på deras programvara. Men samtidigt kan det innebära att att kundens behov styrs av vad det större företaget vill leverera och köper på sig mer än vad som var tänkt. Ett mindre företag som specialanpassar en lösning för att inte förändra kundens arbetsstruktur men öka på produktiviteten kan nog i många fall upplevas som mer attraktivt i jakten på effektivisering utan omstrukturering. Kravet på att de anställda kommer överens är säkerligen högre i små företag men känslan av samhörighet och frihet ökar nog samtidigt. Det ger de anställda en ökad känsla av de kan påverka projektens slutliga resultat samt även till viss del styra dess utveckling. Precis som XYZ säger så tror även vi att detta leder till att de anstälda trivs bättre och anstränger sig ytterligare för att den levererade produkten ska motsvara om inte överträffa kundens 4
7 förväntningar. Det minskar även personalomsättningen om de anställda upplever det som utvecklande och minskar förmodligen antalet sjukdagar gentemot en stressig miljö där de inte känner sig delaktiga i processen. Som vi ser finns det många fördelar och nackdelar med små kontra stora organisationer. Man måste tänka på att det som händer när det går bra för små organisationer är att de växer till större. Referenser [1] Organisational Behaviour Pearson Education Limited. Brooks Ian (ISBN-10: ). [2] Projektvision. URL: bakgrundsinformation.html ( ). 5
Mäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merMotivering och kommentarer till enkätfrågor
ga 2 Motivering och kommentarer till enkätfrågor Kön Valet av denna variabel grundar sig på att vi vill se om det finns några skillnader mellan kön och hur de rekryterar. Kommentar: Vi hörde på namnet
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Stömne förskola Upprättad 2014-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Läs merDelaktighet inom äldreomsorgen
Charlotte Roos Delaktighet inom äldreomsorgen Om att låta de äldre få behålla makten över sina liv Vårdförlaget Delaktighet 3.indd 3 09-07-23 08.13.28 I samma serie: Ola Polmé och Marie Hultén: Vanvård
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merLättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning
Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning Det här har utredningen undersökt Assistansersättningen är till för att ge alla människor möjlighet att vara med i samhället som
Läs merÖvergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merTreklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef, pedagogiska ombud,
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merIdrottsledarens tumregler. Att få idrottsbarn att alltid prestera max utifrån sina egna förutsättningar
Idrottsledarens tumregler Att få idrottsbarn att alltid prestera max utifrån sina egna förutsättningar Vad behövs för att prestera max? Självförtroende Kompetens Utveckling Vilja Varför behövs självförtroende?
Läs merSkogsbrynets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skogsbrynets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5år Läsår 2015-2016 1/11 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merVerksamhetsuppföljning Korttidsvistelse, korttidstillsyn Januari 2015
Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelse, korttidstillsyn Januari 2015 Bakgrund Verksamhetsuppföljning för Korttidsvistelsen och Korttidstillsynen har genomförts under januari månad 2015. I verksamhetsuppföljningen
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016 Innehållsförteckning Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 5 Främjande insatser... 6 Kartläggning...
Läs merGruppsammansättning inom PU-processen
Gruppsammansättning inom PU-processen KPP306 Produkt- och processutveckling Christoffer Löfstrand 4/10/2012 Handledare: Rolf Lövgren Ett delmoment I kursen KPP306 Process- och Produktutveckling är att
Läs merSexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merLocal initiatives for transition to sustainability in the Stockholm region
Local initiatives for transition to sustainability in the Stockholm region ARTS Stockholm team Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet sara.borgstrom@su.se 2015-05-10 Lokala initiativ för omställning
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merBeskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP)
Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP) Praktisk professionell planering (PPP) Bakgrundsfakta: Erfarenheterna
Läs merRostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-3 år 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060
ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS
Läs merBrunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014
Brunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Elin Elfqvist Förskolechef, Lisa Andersson Brunna förskola Helena Lindblom Stamvägens förskola,
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF
Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till
Läs merKarriärfaser dilemman och möjligheter
Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den
Läs merSärö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Särö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola a för planen: Förskolechef och pedagoger Vår vision För att barn och föräldrar
Läs merHandbok för LEDARSAMTAL
Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella
Läs merArbetsgruppen för bedömnings- och utredningsinstrument. Närvarande vid möte den 1 mars; 9-15, i Järfälla
NOTISAR från möte den 1 mars 2007 Arbetsgruppen för bedömnings- och utredningsinstrument ulla.kjell@upplands-bro.se kari.berglund@upplands-bro.se johanna.ung@solna.se johanna.ottander@solna.se kerstin.bergestad@jarfalla.se
Läs merLev utan Stress & Oro
Tillåt dig att skapa ditt liv! Att skapa med din tanke och känsla Egentligen borde det heta Hjärtats Kraft att skapa med ditt Hjärta för det är just det som allt handlar om Först och främst, ja! Du kan
Läs merGrossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn
Grossisterna En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Av: Linnéa Iseland Mars - april 2001 På uppdrag/under ledning av: Kristina Sjöholm, projektledare
Läs merSammanställning 1 100215
Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering
Läs merChefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!
White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning
Läs merSLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Läs merFÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN
FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare
Läs merAce Simulation AB. Utveckling av kunskapsflödet i företaget. Johan Nydén, Erik Sandlund och Tom Widerström. Linköpings universitet.
Ace Simulation AB Utveckling av kunskapsflödet i företaget Johan Nydén, Erik Sandlund och Tom Widerström Linköping 2007-03-02 Sammanfattning Syftet med den här rapporten är att åskådliggöra hur ett företag
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merProjektarbete Belysning
Projektarbete Belysning Av: Victor Karlsson, Fredrik Patriksson Stjernspetz, Henrik Byström Handledare: Jörgen Lantz HT/VT -06/-07 1 Innehållsförteckning Projektarbete Belysning... 1 1 Inledning... 4 2
Läs merPionens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Pionens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merVERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA
Läs merLänna förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Länna förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merFörskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016
Förskolan Ekens Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016 Förskolan skall vara en plats där man får vara den man är och där olikheter ses som en tillgång. En plats där man vågar
Läs merBPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD
BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD Målsättning Det är viktigt för oss att ha en tydlig målsättning, eftersom att det kan vara svårt att få ihop till när hela gruppen är närvarande. Vi känner att vi ville börja
Läs merUtvärdering med fokusgrupper
Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall
Läs merResultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013
2013-08-19 Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 Ett systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef har en pedagogisk utvecklare anställd på deltid i sina verksamheter.
Läs meroch ett Jämställt Hållbart Arbetsliv Workshop 17 november
Om Medarbetarsamtal och ett Jämställt Hållbart Arbetsliv Workshop 17 november Jämväxt - delprojekt Modeller Sagt & tänkt om medarbetarsamtal "Medarbetarsamtal är väl ett bra och viktigt sätt att jobba,
Läs merSlutrapport för Pacman
Slutrapport för Pacman Datum: 2011-05-30 Författare: cb222bj Christoffer Bengtsson 1 Abstrakt Jag har under våren arbetat med ett projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt. Målet med mitt
Läs merI Ur och Skur Vattendroppens plan mot diskriminering och kränkande behandling
I Ur och Skur Vattendroppens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola med två avdelningar Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merUppsägning på grund av personliga skäl
Uppsägning på grund av personliga skäl INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING PENSION... 2 HEL SJUKERSÄTTNING... 2 AVSKEDANDE... 2 OMPLACERINGSSKYLDIGHET...
Läs merTrygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1
Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som
Läs merViktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment
Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna för dig som intervjuar Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Level Recruitment AB - 2015 Viktigt att tänka på i en
Läs merKusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år. Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merAtt vara chef Ny roll för chefer och medarbetare
Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merSammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin
Bilaga 5 2006-11-27 Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin 2006-11-02 Sammanfattning av synpunkter på Afa projektet: Satsa friskt
Läs merConsensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt
Vägen framåt Reflektionsmaterial till workshop över myndighetsgränserna fem fiktiva case och instruktioner till workshopledare Innehållsförteckning REFLEKTIONSMATERIAL TILL WORKSHOP... 3 INSTRUKTIONER
Läs merSTUDIETEKNIK. Till eleven
STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende
Läs merÖrebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13
Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent
Läs merFäre Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades 2015-04-27
! Färe Montessoriförskola Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen reviderades 2015-04-27 Planen revideras årligen vid vårterminens studiedag senast 2016-04-30 Ansvarig:
Läs merSvensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola
Läs merBarn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan
Revisionsrapport Barn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan Hallsbergs kommun Mars 2010 Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag...1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...1
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merHammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechefen har det yttersta ansvaret
Läs merÖvningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
Läs merLönnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Lönnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-4 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merLikabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN
Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1 Vision... 2 2 Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och
Läs merArbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning
Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress
Läs merVad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö?
Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2012-06-06 Vad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö? Patrik Klüft Handledare: Göran Lindblom Sammanfattning Efter att ha haft ett smärre huvudbry
Läs mer2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09
Läs merIndividuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB
Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik 24 april 2014 Teresia Stråberg IPF AB Hur kom det sig att vi började lönesätta individuellt? 1980-talet 1:a vågen av kritik & lösningar
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merför chefer och handläggare
LSS 2016 för chefer och handläggare kunskap utveckling inspiration Självbestämmande i praktiken erhåll verktyg för att öka brukarens delaktighet och inflytande Maximera nyttan med valbara föreläsningar!
Läs merNyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året
Läs merEkendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals
Läs merPOLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION
POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut
Läs merBjörnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015-2016 Biträdande förskolechef Jessica Svensson jessica.svensson@horby.se
Läs merGrunderna i Administration
Grunderna i Administration Administration handlar mycket om att ge service. Administration finns överallt Skola- Hemma - Arbetsplatsen Vad menas med Administration? Enligt Nationalencyklopedin så kan man
Läs merSÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR
1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla
Läs merBo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef
Läs merBarns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Läs merFrövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling
Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för
Läs merKvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna
År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Nybergs förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna User: ERLAR001,
Läs merSLUTRAPPORT FÖR FÖRSTUDIE Träkompetens och ökad träförädling, kartläggning av behov 2009-12-10 2010-08-31
Bilaga 1 SLUTRAPPORT FÖR FÖRSTUDIE Träkompetens och ökad träförädling, kartläggning av behov 2009-12-10 2010-08-31 Slutrapport upprättad av Agneta Ingvarsson och Marie Johansson 2010-08-31 FÖRORD Träutbildningar
Läs merREMISSVAR (A2015/1050/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38)
2015-06-01 Rnr 42.15 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2015/1050/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38) Övergripande synpunkter Saco har
Läs merBeredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen
Revisionsrapport Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Smedjebackens kommun December 2009 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga...3 1.2 Kontrollmål...3
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2014-03-19. Botorp Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2013-03-01-2014-02-28
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2014-03-1 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2013-03-01-2014-02-2 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer,
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merFarligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan Stockholms Län
Ett samverkansprojekt mellan länets 26 kommuner, Länsstyrelsen och Kommunförbundet Stockholms Län. www.miljosamverkanstockholm.se Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan
Läs merHandlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
Läs merTvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom
Boksammanfattning Tvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom Tvärtom är skriven för dig som vill bli en vinnare i dina egna ögon, säger författaren Max Söderpalm
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merMYNDIGHETSRANKING 2013. Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag
MYNDIGHETSRANKING 2013 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport Oktober 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Vilka myndigheter
Läs merRevisionsrapport. Arvika kommun. Uppföljning av tidigare granskning Arbete mot mobbning, grundskolan. Juni 2005. Lars Näsström
Revisionsrapport Juni 2005 Uppföljning av tidigare granskning Arbete mot mobbning, grundskolan Lars Näsström Arvika kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...1 1. Bakgrund/inledning...1 1.1 Metod...2
Läs merProjekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006
VÅRDCENTRALEN EDSGÄRDET Projekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006 Projektledare: Lena Örtengren, Verksamhetschef Vårdcentralen Edsgärdet Primärvården Fyrbodal Ed lena.ortengren@vgregion.se
Läs merVandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna
Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna 4-5år. Pedagogista: Helena Näslund Pedagogista? Planera,
Läs merPlan mot diskriminering & kränkande behandling
Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Tjädern Förskolan Tjäderns Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016
Läs merJag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Läs merKyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan.
Läs merFörskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs mer