Handbok för LEDARSAMTAL
|
|
- Carl-Johan Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1
2 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella ledare som finns överallt i våra församlingar som ställer upp och åker på läger och är med som ledare varje vecka i någon av de verksamheter som finns i församlingarna. SAU är mycket tacksam över att de finns! Under 2009 har SAU styrelsen och de anställda på SAU beslutat att satsa lite extra på de ideella ledarna som vi har i våra församlingar. En del av denna satsning innebär att vi vill hjälpa till med ett ledarsamtalsmateial för att ni i era församlingar på det sättet skulle få en hjälp till att möta era ledare i enskilda utvecklingssamtal. Jönköping våren 2009 Linda Åsebrant och Anders Georgsson. 2
3 Vad är syftet med samtalet? Ett samtal kan ha många syften men detta handlar främst om att få varje enskild ledare att växa i sin uppgift, sina gåvor och sin Gudsrelation. Men också för att ge tillfälle för utvärdering av verksamheten och ge en större möjlighet till att utveckla den, och sig själv. En effekt av samtalet är ju även att pastorn eller den som håller i samtalet får en djupare relation till många i församlingen vilket i sig är mycket positivt. Vad är ett ledarsamtal? Det kan förstås vara upplagt på många olika sätt men vi tänker oss att innehållet framförallt berör frågorna om: Ledarens enskilda möjlighet att få använda och växa i sina gåvor, samarbetet och relationerna mellan ledarna, och hur verksamhetens program fungerar. Det skulle även kunna innefatta att prata om hur ledaren ser på församlingen och vad han/hon skulle önska mer av den eller vad han/hon uppskattar mycket osv. Detta kan även leda till att man kommer in på frågor om hur ledaren mår för övrig, hur det står till med arbete eller skolgång, och hur familjen har det. Strukturen på ledarsamtal Det vanliga inom arbetslivet när man har utvecklingssamtal är att det förekommer 1 gång per år. Men vissa menar att man bör ha det två gånger per år därför att möjligheten till förändring och utveckling är större ju oftare samtalen hålls. Eftersom man i det första samtalet startar en process och kanske sätter upp mål så kan det vara rimligt att en gång till under året träffas och kolla av läget, detta samtal tar antagligen inte lika lång tid kanske en halvtimme om första samtalet tog en timma. Längden på ett samtal kan ju vara olika men det kan vara bra att sätta en timma för varje samtal så båda två vet vilka ramar man har att följa, dels för planering men också för att man ska använda tiden väl. Det är meningen att ett ledarsamtal ska likna ett utvecklingssamtal mer än ett själavårdssamtal i strukturen. Sedan är det möjligt att det ena ger det andra men ingen ledare ska behöva känna att man ska behöva vända ut och in på sig i ett ledarsamtal. Vad man som samtalsledare bör tänka på inför ett ledarsamtal Naturligtvis så måste den som håller i samtalet vara väl förberedd, men även ledaren. Ett bra sätt är att dela ut frågorna i förhand till alla ledare och sedan boka en tid. Det är viktigt att alla vet vilket syfte som ledarsamtalet har och att alla har hunnit fundera över frågorna, annars är sannolikheten stor att samtalet inte når sitt syfte. Frågorna ska fungera som en vägledning i samtalet men får inte styra för mycket utan det ska finnas frihet att ta upp det man vill. Som samtalsledare ska man vara försiktig med att lova olika saker som ska förändras om man inte är helt säker på att man kan hålla vad man lovat. För ett löfte som inte hålls gör bara ledarna besvikna och utvecklingen går bakåt. 3
4 Den som håller i samtalen måste även vara beredd på att det kan dyka upp jobbiga saker som människor berättar om och då vara förberedd på hur han eller hon ska möta detta. Man kan alltid lyssna på en människas berättelse men om man känner att detta är mer än vad man klarar av själv så ska man hänvisa vidare. Eller om man känner att tiden rinner iväg får man bestämma en ny tid då man fortsätter samtalet, som kanske då blir av mer själavårdande karaktär. Om du som samtalsledare vill hänvisa till någon mer proffesionell så finns det personer på som tar mot i samtal, även Rosie Gard kursföreståndare på Korteboskolans själavårdsutbildning kan förmedla kontakter till terapeuter. Vad man som församlingsstyrelse bör tänka på innan man börjar med ledarsamtal Det är viktigt att man tar upp i styrelsen vad det kan innebära med ledarsamtal. Pastorn om det är han/hon som ska hålla i dem kanske behöver mer tid till förfogande och man kanske måste reducera något annat som finns i arbetsbeskrivningen. Om pastorn eller den som ska ha samtalen inte sedan tidigare har en mentor bör man även skaffa detta eftersom man själv kan behöva ventilera, när man möter så många i samtal. Samtalen kan även leda till vissa förändringar i verksamheten detta måste man också ta med i beräkningen och vara öppen för. Det krävs inte bara tid för själva samtalen utan det kommer antagligen att ta en viss tid för styrelsen eller verksamhetsgrenen att följa upp och diskutera de åsikter och frågor som kommit in genom samtalen. Den första informationen om dessa samtal bör komma från församlingsledningen eller pastorn för att visa församlingen att det är något som styrelsen står bakom och vill satsa på. I detta skede är det viktigt att vara tydlig med att samtalen är frivilliga och att den som har samtalen har tystnadsplikt eller tystnadslöfte så att ingen känner sig tvingad att gå på ett samtal mot sin vilja. Man informerar naturligtvis om syftet med samtalen och hur de kommer att tas om hand, d v s om någon vill att frågor går vidare gör de det, annars inte. Den som håller i samtalen kommer också att föra lite anteckningar för att lättare kunna följa upp det man kommit överens om. Det är viktigt att vara så tydlig som möjligt med informationen så det inte finns några oklarheter i vad som gäller. Samtalsmetodik När man samtalar med någon är det viktigt att tänka på att ställa öppna frågor, frågor man inte bara kan svara ja och nej på. Istället bör man använda sig av frågor som gör att ledaren själv får beskriva hur han eller hon tycker att saker fungerar eller bör vara. Du som samtalsledare kan även fråga hur det t ex. skulle vara om det var si eller så för att få ledaren att tänka i ett perspektiv som denne inte har funderat på tidigare. 4
5 Inledningen Att inleda ett samtal kan ibland kännas svårt men försök att ta upp och prata om något som gör att personen känner sig bekväm i situationen. Innan man sedan går in i själva ledarsamtalet är det viktigt att igen klargöra vad som är syftet med samtalet så ledaren känner sig trygg i det. Det är också viktigt att säga vad som gäller med tystnadsplikt resp. tystnadslöfte beroende på vad för titel samtalsledaren har innan samtalets början eftersom vi aldrig vet vad som kan dyka upp. Avslutningen När man har kommit till samtalets slut kan det vara bra att summera det man pratat om. Men också ta upp om det är ok att skicka vidare konkreta funderingar som kommit upp i samtalet till styrelsen eller berörd verksamhet. Det kan även kännas naturligt att be tillsammans för det man har tagit upp och som kändes mest viktigt under samtalet. Uppföljning Om man har bestämt sedan innan att det är ett samtal per år som gäller men man känner behov av att stämma av med ledaren efter ett halvår och om denne vill så kan man träffas för att se hur det man pratade om har fortlöpt. Erfarenheten säger att det är viktigt att samtalen leder till konkret handling på något sätt så att samtalen känns motiverande för ledarna. Allt förändringsarbete ligger naturligtvis inte på församlingsledningen utan även på ledaren själv och chefsledaren för verksamheten när han/hon har fått en samlad bild av vad som kanske behöver arbetas med. Dokumentation Eftersom det blir en hel del samtal när man ska träffa alla ledare i församlingen så kan det vara en god ide att på något sätt dokumentera det som sägs i stora drag. För att på det sättet komma ihåg vad det var man kom överens om eller vad som var extra viktigt osv. Detta för att kunna göra en så bra uppföljning som möjligt. Det är viktigt att förklara att ingen mer kommer få del av det man skrivit, förutom det man kommit överens om. För att vara fullt koncentrerad under samtalet bör man skriva minnesanteckningarna efteråt. Vem ska hålla i samtalet? Ska det vara pastorn, ordföranden, verksamhetschefen för den specifika ledargruppen, eller en inom området utbildad person som kanske finns i församlingen. Det är viktigt att tänka igenom vem som är mest lämplig för uppgiften och i några fall kanske man även ska dela upp samtalen på två personer för att t ex. undvika att släktingar har samtal med varandra eftersom det då är svårt att få det professionellt. Erfarenheten från en pastor är att man som pastor vinner mycket på att hålla i samtalen själv eftersom det bygger relationer på ett så positivt sätt. 5
6 Han hänvisade även till att det ingår i mångas arbetsbeskrivning att ha ledarvård för församlingens ledare, och att detta är en väldigt bra form av det. Vilken kompetens krävs för den som håller i samtalet? Den som håller i samtalet behöver inte kunna allt men måste vara beredd på att utvärdera den verksamhet som det talas om, och man måste känna till sina egna svagheter för att kunna möta andras. Det är även viktigt att samtalsledaren tar sin tro på ett stort allvar och räknar med att den Helige Anden finns med och vill vara en verksam del i samtalet. En sak som är av största betydelse är att det finns ett uppbyggt förtroende för den personen som håller i samtalen. Ledaren måste veta att han/hon kan lita på personen man möter, annars vågar man inte öppna upp för det som kan vara mer känsliga områden i livet. Lokalen Det är viktigt att båda känner sig trygga i den miljö man väljer att ha samtalet i, man ska kunna sitta helt ostört utan att bli avbruten av telefoner eller personer som kommer in i rummet. Det är också viktigt att man sitter bekvämt och inte har ett stort skrivbord som bygger en mur emellan sig och den andre. En pastor som har arbetat med medlemssamtal i sin församling valde att ha samtalen i medlemmarnas hem för att de skulle känna sig trygga. En annan pastor som har arbetat med ledarsamtal valde att ha samtalen i ett rum i kyrkan. Det finns bra argument för båda delar, men det viktigaste är att man har tänkt igenom hur man vill göra och det kan ju vara olika från person till person. Tystnadsplikt - tystnadslöfte Om det är en pastor som har ordinerats som håller i samtalen är det självklart att samtalet faller under tystnadsplikten som pastorn har, om man i samtalet inte har kommit överens om något annat när det te x. gäller sådant som ledaren vill ska komma vidare p g a förändring och utveckling. Om det är någon annan i församlingen som håller i samtalen bör man ta upp i styrelsen vad som ska gälla. En församling som har församlingstjänare som fungerar som själavårdare har låtit dessa avge ett tystnadslöfte för att på det sättet tydligt visa församlingen att man tar medlemmarnas integritet på allvar men det ger dock inte samma säkerhet som tystnadsplikten har. 6
7 Förslag till samtalsfrågor under ledarsamtalet Vilken är din väg till tro, hur kom du hit? Hur kommer det sig att du blev ledare i..? Hur länge har du varit ledare i? Vad är det bästa med att vara ledare i.? När är det som jobbigast att vara ledare i.? Hur skulle du beskriva ledargemenskapen bland er ledare? Hur fungerar ledarsamlingarna och planeringsmöten? På vilket sätt når ni verksamhetens mål med programmet på.. tycker du? Är det något som du skulle vilja ändra på i verksamheten om du fick tänka helt fritt? Vad brinner du mest för i..verksamheten? På vilket sätt får du använda dina gåvor/egenskaper i verksamheten? Har du förändrats som ledare under de år du varit ledare? Är det någon speciell undervisning som du efterfrågar för att bli ännu mer skickliggjord som ledare? Finns det något nytt du skulle vilja prova på i församlingen under det kommande året? Hur skulle du vilja beskriva din gudsrelation? Finns det något som du önskar att församlingen skulle erbjuda mer för att du skulle trivas bättre och växa i din gudsrelation? Hur fungerar det att vara ledare och samtidigt klara av resten av vardagen, med familj, vänner, fritidsaktiviteter osv? Detta är som sagt bara ett förslag till hur det skulle kunna se ut, det är viktigt att tänka igenom vad för frågor som känns mest relevanta för den egna ledargruppen. Samtidigt som det i samtalet måste finnas en frihet att komma in på andra områden som känns viktiga för ledaren. Till sist Samtalets utgångspunkt måste alltid ligga i att: Man har samtalet för individen, ledarens skull, inte för att förhöra sig om hur denna tycker och tänker i olika frågor 7
8 8
Struktur Marknad Individuell
ATT TÄNKA PÅ INFÖR LÖNESAMTALET LÖN ÄR NÅGOT DU FÅR FÖR UTFÖRT ARBETE - MEN FUNDERA OCKSÅ PÅ: - Hur vill du att det ska gå till när din lön bestäms? - Vad kännetecknar ett bra lönesamtal? - Vilka faktorer
Läs merHANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9
HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 Reviderad 2009-09-30 av rwk Sidan 1 av 23 Innehållsförteckning HANDLINGSPLAN - AMT...3 Åtgärdstrappan en handlingsplan
Läs merFöräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar
Ungt Fokus Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar Ungt Fokus Föräldraträffar på skola/förskola är ett bra forum för att stärka föräldrarna i sin föräldraroll Föräldrarna är viktigast för barnen/ungdomarna,
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merEnkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm
Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merUtvecklingssamtal Chefsmaterial Bild på man och kvinna som samtalar.
Utvecklingssamtal Chefsmaterial Bild på man och kvinna som samtalar. Förberedelse inför start-/infomöte om utvecklingssamtal Det kan vara en god idé att ha ett start-/infomöte inför utvecklingssamtalen.
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merPLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET
PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...
Läs merKrisplan för Equmenia Nords läger
Krisplan för Equmenia Nords läger 1 Innehållsförteckning: 1. Varför en krisplan? 2. Förberedelser innan lägret 3. Vid trafikolycka 4. Vid dödsfall 5. Vid övergrepp 6. Hur man går vidare 7. Vid brand 8.
Läs merLedarpolicy. Innehåll. Uppdaterad 15XXXX
Uppdaterad 15XXXX Ledarpolicy Innehåll 1. Inledning 2 2. Att vara ledare 2 3. Förväntningar på ledare i Borgenkyrkan Ung 2 4. Nya ledare 3 5. Ledarvård och ledarutbildning 3 6. Förebyggande verksamhet
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merSamtal kring känsliga frågor
Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merStudiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER
Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken
Läs mer2. Mitt namn är... och jag ringer för att vi har fått in en intresseanmälan av dig om att arbeta hemifrån, stämmer det?
Manus för inbjudan till affärspresentation: 1. Hejsan (förnamn). 2. Mitt namn är... och jag ringer för att vi har fått in en intresseanmälan av dig om att arbeta hemifrån, stämmer det? 3. Vad bra. Jag
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merkonfirmand 2010/2011 Nu är det din tur
konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande.
Läs merKLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN
Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merVad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.
Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska
Läs merUTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!
UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.
Läs merIdéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet
Idéskrift Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Inledning Att genomföra avtalsuppföljning gentemot leverantörer är en viktig del i affären. Syftet med uppföljningen är att
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merStödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet.
Boendestöd Vad är boendestöd? Boendestöd ska vara ett praktiskt och pedagogiskt stöd. Stödet kan ge dig struktur i vardagsrutiner och syfta till att du så långt som möjligt ska kunna möta och hantera vardagen.
Läs merLyssna, stötta och slå larm!
För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merGod morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Läs merAntal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.
Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merUtvecklingssamtal Spelare
Utvecklingssamtal Spelare Hemuppgift Fanna BK P/F Spelarutveckling. Detta är en hemuppgift som vi tränare vill att ni går hem och svarar på. Den tar max 10-15 minuter att göra. Lämna tillbaka uppgiften
Läs merUppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1
Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling Självvärderingsinstrument steg 1 Förberedelse: Bestäm vem som ska leda uppföljningsarbetet. Det kan exempelvis vara studiecirkelledaren, enhetschef,
Läs merStort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.
a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merMänniskohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «
Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga
Läs merVarför är jag domare. Roller och förväntningar
Domarskap Steg1 1 2 Varför är jag domare Två domare reagerar inte lika i en likartad situation under matchen. Två människor är inte lika. Alltså finns det inget facit till hur vi bör förbereda oss inför
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merGuide till handledare
Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett
Läs merFråga, lyssna, var intresserad
Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:
Läs merPraktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning
Läs merFörebyggande arbete samt handlingsplan eller bekräftad användning
Utbildningsförvaltningen Förebyggande arbete samt handlingsplan eller bekräftad användning av droger vid misstänkt Skolorna i Ronneby Kommun ska erbjudq bästa möjliga studiemiljö så att eleven ska kunna
Läs merNummer 1-13,15 Lördag 14 maj
Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj 1 Innehåll Ledare 3 Incheckningen 4 Elins dagbok 5 Caroline - Festivaldrotning 2005 6 Peter - The king is Back(stage) 7 2 Ledare Äntligen har det blivit dags! UKM Regional
Läs merDU ÄR. Finns Gud? Vem är jag? Vad är kärlek? Vilken betydelse har mitt liv? Varför finns det krig? Vad är kristen tro?
DU ÄR Finns Gud? Vem är jag? Vad är kärlek? Vilken betydelse har mitt liv? Varför finns det krig? Vad är kristen tro? värd mer än GULD KONFIRMAND MALMÖ 2016-2017 GRATTIS DU FYLLER FJORTON! Tänk dig att
Läs merVälkommen till ditt nya liv. vecka 13-16
Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta
Läs merMÄSSHANDBOK ENTREPRENÖRSKAP PÅ RIKTIGT 2016 KRONOBERG
MÄSSHANDBOK ENTREPRENÖRSKAP PÅ RIKTIGT 2016 KRONOBERG Om mässan: Plats: Affärshuset Tegnér, Växjö När: 22 april 2016 Hålltider: Kl. 08.00 Tävlingen Årets Säljare börjar. Kl. 10.00 11.45 Monterbygge. Kl.
Läs merBARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA
BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merantoni lacinai Framgångsrika kundsamtal
antoni lacinai Framgångsrika kundsamtal Författaren och Meetings International Publishing sättning: Andrea Kellerman illustrationer: Roland Öqvist tryck: Trydells Laholm, Januari 2011 upplaga: 1:1 isbn
Läs merMI - Motiverande samtal
MI - Motiverande samtal eng. Motivational Interviewing, William R. Miller & Stephen Rollnick Ett material av Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson till boken MI Motiverande samtal Praktisk handbok för hälso-
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking
Läs merDitt äckel Elevmaterial
SIDAN 1 Dramaturgi Dramaturgi handlar om hur en berättelse är uppbyggd rent strukturellt. Det är även läran om hur man bygger upp en berättelse på ett bra och ändamålsenligt sätt. Boken Ditt äckel! är
Läs merChefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!
White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merDemokratifesten. årsmöte för lokalgruppen
Demokratifesten årsmöte för lokalgruppen 2014 2015 Guiden är till våra lokalgrupper så att de kan genomföra demokratiska, inkluderande och roliga demokratifester. Till guiden finns ett flertal mallar och
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merLathund mall för utvecklingssamtal med spelare 10 år och äldre
Lathund mall för utvecklingssamtal med spelare 10 år och äldre Spelarutvecklingssamtal sker en gång per år där ledarna ansvarar för samtalen. Minst en förälder per spelare deltar i samtalet (gäller upp
Läs merBjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ!
Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ! YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett
Läs merKREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin
KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merom demokrati och föreningskunskap
Lärgruppsplan Vår förening om demokrati och föreningskunskap Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merSamråd för hbtq-frågor
!Infoga logotyp här Sida 1(6) Samråd för hbtq-frågor Datum: 2 oktober 2014 Tid: 09.00 12.00 Plats: Regionens hus, Norra Hamngatan 14, Göteborg Närvarande: Angelica Löwdin, FPES Annika Håkansson, kommittén
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6
140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA
HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA Innehållsförteckning 1. Handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar 2. Handlingsplan vid misstanke om sexuella övergrepp där
Läs merMINNESANTECKNINGAR FRÅN SAMRÅDSMÖTE FÖR PROGRAM TILL. Tid: Tisdagen den 12 oktober 2010 kl. 18:00-19:15
2010-10-14 MINNESANTECKNINGAR FRÅN SAMRÅDSMÖTE FÖR PROGRAM TILL DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:69 (ÅVC) I GNOSJÖ TÄTORT Plats: Kommunhuset, Sessionssalen Tid: Tisdagen den 12 oktober 2010 kl. 18:00-19:15 Närvarande:
Läs merKattens Janssons månadsbrev
Kattens Janssons månadsbrev Okt-14 Hej föräldrar! Vi har fortfarande ett fokus på skogen och naturens härliga lekplats, dock är våra utflykter lite beroende på väder och vilka kläder barnen haft på sig
Läs mer4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens
2007 års brukarundersökning socialpsykiatriska området. 12 frågor 37 av 66 56 % 4 av 5 80 % 8 av 10 svarat: 80 % 35 av 47 svar= 74% 22 av 24 92% 106 av 152 70 % svarsfrekvens Ålder 18-35 år 2 1 2 10 2
Läs merVärvningsguide. - så får ni fler medlemmar till er elevkår
Värvningsguide - så får ni fler medlemmar till er elevkår Sida 2 av 7 Innehåll Vad är en medlem?... 3 Aktivt medlemskap... 3 Elev kontra medlem... 3 Vad säger stadgan?... 3 Elevkårens mål bör vara att
Läs merDethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merSjälvbestämmande och delaktighet
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merRådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?
Rådgivningsbesökets utmaningar Uppdatera det personliga mötet nya kanaler för miljörådgivning 9-10 november 2010, Arlanda stad Hanna Ljunggren Bergeå Hanna.Bergea@sol.slu.se Huvudbudskap: Det finns en
Läs merSärskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium
Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och
Läs merLära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.
Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både
Läs merChristoph Schalk. Översatt och bearbetad av Marie Dahl Josefine Pettersson Øyvind Tholvsen. Hur du följer upp Gåvornas 3 färger i ett enskilt samtal
Christoph Schalk Översatt och bearbetad av Marie Dahl Josefine Pettersson Øyvind Tholvsen Hur du följer upp i ett enskilt samtal Christoph Schalk Hur du använder Översatt och bearbetad av Marie Dahl Josefine
Läs merTa steget! Konfirmation 2014/15
Ta steget! Konfirmation 2014/15 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle för dig att tillsammans med jämnåriga och vuxna människor fundera över livets viktigaste frågor om mål
Läs merResultat- och. utvecklingssamtal
Resultat- och tjänstemän 1999 utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Varför? Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan förvaltningens/enhetens mål
Läs merÖvning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merBarnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel
Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om
Läs merInför Föräldraplanen. Banets/barnens namn: Förälders namn:
Inför Föräldraplanen Banets/barnens namn:.... Förälders namn:.. Inför Föräldraplanen 2 Att vara förälder är bland annat att ställas inför många frågor och att behöva fatta beslut som rör ens barn. I bästa
Läs mer2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?
1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merBäckalyckans förskola
Olika men ändå lika. Bäckalyckans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2009 reviderad september 2013 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Samtliga medarbetare på förskolan,
Läs merMinnesanteckningar flyktinginformation
Minnesanteckningar flyktinginformation Tid: Onsdag 21 oktober 18.30 19.45 Plats: Nordmalingsbygdens Folkets Hus Närvarande tjänstemän: Sune Höglander (samhällsbyggnadschef), Helen Sundström Hetta (kommunchef),
Läs merMinnesanteckningar dialogmöte Rörö 120509
Minnesanteckningar dialogmöte Rörö 120509 Närvarande politiker: Ingvar Svensson (Fp) och Rolf Edvardsson (S) Närvarande tjänstemän: Ingvar TH Karlsson kommunchef, Robert Svensson samhällsbyggnadschef och
Läs merBrukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.
Läs mer7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,
Läs merEn modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD
Agneta Hellström 2010-02-07 En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD Om en elev, efter utredning, visar sig ha behov av särskilda stödåtgärder i skolan ska rektor se till att ett åtgärdsprogram utarbetas.
Läs merLokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.
Lokal pedagogisk planering Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan. Elevgrupp: Fritidshemmets :or är 25 elever. De är ansvariga för godis, frukt och läskförsäljning
Läs merOm ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Läs mer