Projektarbete Belysning

Transkript

1 Projektarbete Belysning Av: Victor Karlsson, Fredrik Patriksson Stjernspetz, Henrik Byström Handledare: Jörgen Lantz HT/VT -06/-07 1

2 Innehållsförteckning Projektarbete Belysning Inledning Syfte Frågeställningar Avgränsningar Arbetsfördelning Genomförande Materiel och priser Resultat Tidsåtgång Sammanfattning Ritningar, bilder och bilagor Ritning på den gamla installationen Ritning på den nya installationen Ritning på den gamla installationen med lux-, ström-, spänning- och effektvärden Ritning på den nya installationen med lux-, ström-, spänning- och effektvärden Kopplingsschema på belysningsstyrnigen Diverse bilder på projektet Egna reflektioner Henrik Fredrik Victor

3 3

4 1 Inledning Vi är tre elever, Victor, Fredrik och Henrik, som går elprogrammet på Holavedsgymnasiet i Tranås. Vi har valt att under vårt projektarbete byta belysning i det klassrum som vi spenderar väldigt mycket tid i. Bytet av belysningen skulle medföra bättre och mysigare belysning och lägre energikostnader, vilket i sin tur gör det lättare att arbeta i klassrummet och kostnaden kommer att sjunka. Vi har tillbringat hela vårt tredje läsår i de lokaler där projektarbetet tar plats, och tycker att belysningen som var innan inte var tillräckligt bra eller planerad efter möbleringen. Projektet var även aktuellt för att energisparning börjar bli en stor fråga när man planerar belysningsinstallationer. Att investera i energisnål belysning är en smart åtgärd på längre sikt. Oftast tar det inte lång tid innan man har tjänat igen de pengar man har investerat i en energisnål installation mot pengarna man skulle ha lagt på en billigare, mer krävande installation. 2 Syfte När vi valde detta projektarbete, ville vi kunna utnyttja de kunskaper vi har samlat ihop under vår skolgång på elprogrammet. Syftet är att få ner energiförbrukningen och därmed kostnaden, och att få bättre belysning. Ett annat syfte var att få närvarostyrning installerad i rummet. Detta för att kunna kontrollera belysningen på ett sådant sätt att när ingen var i rummet skulle belysningen gå ner i styrka, dra mindre energi och i slutändan göra installationen mer prisvärd än den förra. 3 Frågeställningar Vad var det som kändes dåligt med den förra installationen? Hur mycket energi krävdes för att driva den förra installationen? Hur mycket hoppas vi att sänka energikostnaden? Hur mycket sänkte vi kostnaden med? Hur förbättrades den nya installationen? Hur förändrades de värden vi mätt upp? (lux, strömförbrukning, energiåtgång) Vad tycker eleverna om den förra, respektive den nya installationen? Varför valde vi de armaturer vi valde till den nya installationen? 4 Avgränsningar Det som ska göras i vårt projekt är följande: planering och beräkning av den nya anläggningen och rita av den gamla anläggningen för dokumentation. När vi räknat och planerat klart så är det dags att demontera den gamla installationen och montera den nya. Den största avgränsningen vi gjorde var att vi bestämde att vi inte skulle göra något arbete eller ingrepp utanför klassrummet. Allt som vi behövde göra och byta fanns i ett och samma rum och därför bestämde vi detta. Detta gjorde det smidigt för oss eftersom vi inte behövde byta arbetsplats någon gång under projektet. Vi bestämde även att vi endast skulle byta belysningen och installera centralen till belysningsstyrningen, vilket var nyinstallation då det inte var sådan installerad i lokalen innan. 4

5 5 Arbetsfördelning Arbetsfördelningen under arbetet har inte varit speciellt tydlig. Vi har allihop hjälpts åt med det mesta. Eftersom Victor har varit arbetsledare har han skött det mesta pappersarbetet, medans Henrik och Fredrik har gjort den mesta av monteringen. Att vi inte delade upp arbetet direkt utan bestämde det när uppgifterna dök upp var, enligt oss, väldigt bra då vi på detta sätt blev mer engagerade i alla delar av projektet och inte bara en viss del av det. Till exempel har vi alla någon gång varit med och hängt upp armaturer i klassrummet och alla har på något sätt jobbat med centralen. Det har naturligtvis inte varit endast praktiskt arbete, utan även mycket skrivande. Detta löste vi på samma sätt. Ingen skriver en viss del och ansvarar för den, utan alla har hjälpts åt med att skriva och utforma alla delar av detta. Detta var även bra för arbetet för att inte få ett byte av skrivstil någonstans mellan styckena. En regel för oss under arbetet har varit att alla ska bidra med något under varje del av arbetet. Detta skilde sig mellan var och en av oss, någon som inte bidrog så mycket under skrivandet kanske var mer aktiv under den praktiska delen av arbetet, men alla har varit med under varje del av arbetet. Därför tycker vi att vår arbetsindelning har varit väldigt bra och fungerat bra för vår grupp. I andra arbetsgrupper kanske det inte fungerar att arbeta så här, men vi var säkra på att detta passade oss tidigt i arbetet. För att återgå till det praktiska så har vi ändå sysslat lite mer med en viss sak var. Fredrik har gjort det mesta av arbetet med att mäta till och kapa materialet vi har haft t.ex. skenor, lister och upphängningar. Han var med och gjorde upphängningen av armaturerna och monterade skenor. Henrik har mest skött demonteringen av den gamla installationen, dragit nya kablar till de nya armaturerna och monterat dosplåtar. Victor har som sagt varit arbetsledare och därför blev det en del pappersarbete för hans del, men han har även skött monteringen av centralen mestadels. 6 Genomförande För att inte lämna eleverna på elprogrammet utan ljus under längre tider demonterade vi först en mindre del av anläggningen. Vi kunde på den delen av anläggningen sedan sätta upp de nya armaturerna och ändå ha kvar tillräckligt med ljus i lokalerna, för att kunna arbeta med allt annat som vi jobbade med, vid sidan om projektarbetet. Eftersom den delen av klassrummet ofta används, var den tvungen att ha ljus. Så vi valde att låta de gamla armaturerna hänga kvar efter att vi satt upp de nya. Detta gick inte att göra i den andra delen av klassrummet eftersom de nya armaturerna skulle monteras på samma skenor som de gamla armaturerna. Detta fick vi göra på en av våra lediga fredagar då det var lite folk i klassrummen där strömmen bröts så att vi inte störde undervisningen för de eleverna i årskurs ett och två. Samma fredag bröt vi strömmen till hela avdelningen för att lägga in matningen till styrningen. Ett vanligt problem med sådana här installationer som kan kallas större är att när en person lämnar rummet obevakat under en längre stund glömmer denne att släcka belysningen. Armaturerna lyser då upp rummet till ingen nytta då ingen är där som behöver ljuset. Vi ställde in vår styrning så att lyset är på ca 40 minuter efter att detektorn inte känner av något och sedan går ner i ledbelysning utan att slockna. När någon sedan går in i rummet igen går belysningen upp till normal styrka igen. Detta gör att lysrören får en längre livstid då de inte tänds och släcks vilket sliter på dem. Istället går de upp och ner i styrka utan att slockna och detta är inte lika påfrestande på dem. 5

6 7 Materiel och priser Till projektet har det gått åt mycket materiel och komponenter. Utöver de 12 armaturerna som beställdes blev det mycket kabel och komponenter till centralen för belysningsstyrningen. Arbetet har inte alltid flutit på så bra som det hade kunnat på grund av att vi inte har fått materiel i tid, eller inte fått den materiel vi beställt. När vi fått den materiel vi väntade på kunde vi börja jobba med den direkt eftersom vi hade haft tid att förbereda för monteringen av den när vi väntat på den. Den materielen vi fick vänta på var armaturerna. Armaturerna var tvungna att ha upp ljus för att vi skulle få tillräckligt med ljus och Hf-don, som gör det möjligt att dimmra lysrören och gör så att ljuset inte flimrar. Armaturerna hade en leveranstid på ca en månad. Det är exklusivt projekt, men det är en investering som du kan tjäna igen på relativt kort tid, då vi sparar cirka 4 kronor om dagen på den minskade effekten. Företag som gjort liknande installationer i lagerlokaler och trappuppgångar har tjänat igen pengarna på ett halvt till två år tack vare sänkningen av energikostnaden. För att få mer information om hur vi skulle spara energi kollade vi på reklamfilmer från företag som tar fram produkter till detta enda mål. Därifrån fick vi några tips och idéer och vi bestämde oss för att använda Extronics produkter. Allt materiel kostade sammanlagt kronor. För varje produkts pris, se bifogad materielsedel. 8 Resultat Nu när projektet är färdigt så är vi alla tre mycket nöjda med resultatet och reaktionerna från de andra eleverna. Målet var att få ner kostnaderna och energiförbrukningen och få en mer tillfredställande belysning som är skönare att vistas i. Energiförbrukningen sänktes med 24 % vilket är väldigt bra. Lux-värdena är mycket jämnare och högre vid arbetsplatserna. I och med att vi hängde upp de nya armaturerna efter hur salen är möblerad blev det en jämnare belysning över alla platser längs med det stora bordet och även vid datorerna. De nya armaturerna som är monterade på skenorna lyser även uppåt emot taket och detta gör att helhetsintrycket av salen blir att det känns ljusare och behagligare. Dessutom är de snyggare och mindre. Vi blev mycket nöjda med styrningen av installationen. Den fungerar som den ska och minskar styrkan på lyset när rummet är tomt och slocknar helt och hållet efter ett tag för att spara mer energi. Även att detta är en påkostad installation så kommer man att tjäna på detta i längden. Detta är ett system som många stora företag använder i sina lagerlokaler där det inte alltid är folk i hallarna och där det är onödigt att det ska vara tänt dygnet runt. Även stora fastigheter har detta i trapphus fast oftast har de akustisk detektor då rörelsedetektorerna inte känner av mer än en våning. Målet med projektet, förutom att få en arbetsvänligare belysning var att spara energi. I denna tabell jämför vi värdena från de båda installationerna Gamla installationen. Spänning (U) 230 V 230 V Ström (I) 5,44 A 4.12 A Effekt (P) 1250 W 947,6 W Medel lux värde 877,3 Lux 942,7 Lux Nya installationen. Som tabellen visar så har vi sänkt både ström och effekt förbrukningen och höjt belysningsstyrkan med 65,4 Lux. (En Lux motsvarar ungefär ett stearinljus). Vi räknade ut att vi skulle tjäna tre kronor om dagen med den nya effekten, och att vi kommer tjäna ytterligare en krona om dagen, när belysningen sjunker i styrka med hjälp av närvarodetekteringen. Så totalt blir det alltså fyra kronor om dagen vi sparar, eller 20 kronor i veckan. 6

7 9 Tidsåtgång I och med att vi fortfarande måste följa vårat schema samtidigt som vi jobbat med projektet, så blev det utspritt på cirka tre månader. Under de tre månaderna hade vi även en praktik period på 5 veckor, då vi inte kunde jobba någonting med projektet. Men om man räknar ihop alla timmar vi har jobbat så blir det cirka 50 timmar. 10 Sammanfattning När vi började med projektarbetet var vårt mål att få en vänligare arbetsmiljö och att sänka energikostnaderna. Victor började rita ritningar på den gamla installationen för dokumentation och på ett förslag på hur den nya installationen skulle se ut. Samtidigt så tog Fredrik och Henrik mått och räknade på hur mycket kabel och annan materiel det skulle gå åt. När alla förberedelser var klara och materielen var beställd och började levereras så började vi montera. Monteringen fick gå i etapper då all materiel inte kom på samma gång. I mitten av februari var det klart och vi började testa belysningsstyrningen för att hitta de bästa inställningarna. När vi var nöjda med tider och belysningsstyrkor var det dags att se om vi hade lyckats. Vi räknade ut effekten och såg att vi hade ett lägre värde och kollade vad vi hade för lux värden runt om i lokalen. Lux värdena var högre än innan så framgångarna var ett faktum. Det var väldigt roligt att se att vårt arbete hade gett reslutat och under projektarbetet lärt oss samarbeta, att planera och mycket om dagens belysningsteknik. Det har varit mycket givande. 11 Ritningar, bilder och bilagor På de sidor som följer kan ni se de ritningar vi har använt och på bilder från arbetets gång. På sista sidan ni kan se all materiel vi har använt och pris på vad det kostar. 7

8 11.1 Ritning på den gamla installationen. Ritad av: Victor karlsson 8

9 11.2 Ritning på den nya installationen. Ritad av: Victor Karlsson. 9

10 11.3 Ritning på den gamla installationen med lux-, ström-, spänning- och effektvärden. Ritat, mätt och uträknat av: Victor Karlsson. 10

11 11.4 Ritning på den nya installationen med lux-, ström-, spänning- och effektvärden. Ritat, mätt och uträknat av: Victor Karlsson. 11

12 11.5 Kopplingsschema på belysningsstyrnigen Ritat av: Extronic Elektronik AB. 12

13 11.6 Diverse bilder på projektet Centralen med de olika komponenterna till belysningsstyrningen. Tagen av: Victor. Centralen med de olika komponenterna till belysningsstyrningen. Tagen av: Victor. Treornas arbetsplats men den nya belysningen på plats. Tagen av: Victor 13

14 Klassrummet i färdigställt tillstånd, notera uppljusets effekt. Taget av: Victor. 14

15 12 Egna reflektioner 12.1 Henrik Jag tycker att arbetet har gått bra. Man har kunnat använda sig av dom kunskaper man lärt sig under dessa tre år som man har gått på Elprogrammet på Holavedsgymnasiet. Sammanhållningen i gruppen har också vart väldigt bra, tack vare detta projekt som vi nu har gjort så har man lärt sig att samarbeta i grupp ännu mer än förut. Även stämningen i gruppen har varit bra, vi har trivts med att jobba ihop, och det är viktigt för att arbetet ska gå framåt. Arbetsfördelningen i gruppen har varit bra, vi har delat upp arbetet så att ingen ska göra mer än någon annan. Arbetet har gått framåt utan några större bekymmer, förutom det stopp vi var tvungna att göra då vi var ute på fem veckors praktik. Vi var då tvungna att lägga projektet lite på is, men vi hade gjort klart nästan allt praktiskt arbete när vi gick ut på praktiken förutom några små finjusteringar, så när vi kom tillbaka var det i princip bara den teoretiska biten kvar. Och det gick ganska smidigt att färdigställa. Det var också roligt att se skillnaden mellan den gamla och den nya installationen ur energisynpunkt. Den främsta uppgiften var att få bättre ljus till lägre energikostnader, och det lyckades vi med. Skillnaden blev ganska stor, och på sikt kommer det sparas ganska mycket pengar. Jag är nöjd med projektet och det känns roligt att resultatet blev så lyckat Fredrik Jag är väldigt nöjd med detta projekt. Arbetet har fungerat bra och pågått utan större problem. Jag är nöjd med valet av arbetet, då vi har haft nära till arbetsplatsen hela tiden och våran handledare Jörgen har hjälpt oss med allt vi behövt hjälp med. Det har varit intressant att se hur mycket bättre den nya installationen blev jämfört med den gamla, både i utseende och ljusstyrka. Det har även varit intressant att se hur mycket energisnålare det blev efter att det blev färdigt. Att Jörgen har sitt kontor i samma lokaler som projektet utfördes i har gjort att vi haft nära till hjälp. Alla saker har inte varit lika roliga att utföra, men det fanns saker som var väldigt roliga. Arbetet blev fördelat mellan oss på alla punkter så att alla fick sin beskärda del av arbetet. Enligt mig har det varit ett jämt fördelat arbete mellan oss i gruppen. Jag har varit mycket nöjd med de andras insats och de har jobbat bra. I och med att arbetet ibland har stannat upp när vi väntat på materiel så har vi hunnit undan med allt annat arbete som blivit kvar och hålla arbetsplatsen ren och snygg. I och med att klassrummet används varje dag var vi tvungna att hålla det städat och rent och inte låta vår materiel ligga framme hela tiden. Det har även gjort att ingen har jobbat sämre än de andra då vi har haft lång tid på oss att hinna undan med det arbete som är på gång för stunden. I och med att vi har varit på praktik i fem veckor innan vi gick på påsklov så har vi inte haft mycket tid i skolan till att skriva färdigt pappersarbetet. 15

16 12.3 Victor Jag tycker att vi fick ett mycket intressant projektarbete, då energisparande är en stor fråga i dagens samhälle. Arbetet har runnit på bra men det var jobbigt att inte kunna vara med stundtals under början av arbetet för att jag var tvungen att göra andra uppgifter uppe på el, så fick Fredrik och Henrik jobba ensamma. Arbetet gick ganska sakta visa perioder men vi blev ju klara till slut. Det har varit väldigt kul att få tänka själv väldigt mycket när man valt materiel och arbetsmetoder. Något jag gärna hade sluppit var att rita alla ritningar, men det gick an. Monteringen av armaturer gick ganska snabbt efter att Fredrik och Henrik hittat den rätta tekniken, jag kunde inte hjälpa till så mycket på den fronten då jag var tvungen att montera styrningen till belysningen. Detta med hjälp från Extronic, vars konsult ritade fram hur allt skulle kopplas, det enda jag behövde göra var att rita om ritningen för att man lättare skulle hitta i centralen vid senare tillfällen, och sedan koppla ihop alla enheter. Jag fick även sköta alla inkopplingar av armaturer och kopplingar i dosor, då jag var den som hade planerat och skött det mesta av detta. Men i det stora hela har det gått väldigt bra och jag är väldigt nöjd med resultatet. Stort tack till mina medarbetare och framför allt, till Jörgen Lantz som har varit ett stort stöd och har hjälpt oss med mycket, och även Monica hjort, vars feedback som varit ovärderlig under pappersarbetet. 16