Revisionsrapport. Arvika kommun. Uppföljning av tidigare granskning Arbete mot mobbning, grundskolan. Juni Lars Näsström

Transkript

1 Revisionsrapport Juni 2005 Uppföljning av tidigare granskning Arbete mot mobbning, grundskolan Lars Näsström Arvika kommun

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund/inledning Metod Resultat Gemensam definition av mobbning Kartläggning av mobbning Handlingsprogram för arbetet Dokumentation och informationsutbyte...3

3 Sammanfattning Denna uppföljning har haft som utgångspunkt den granskning som genomfördes 1998 och har haft som syfte att bedöma vilket arbete som bedrivits sedan tidigare granskning samt att bedöma nuläget i arbetet. I arbetet har intervju genomförts med skolchefen för att få ledningens syn på arbetet. Skriftligt material som utkommit från barn- och utbildningsförvaltningen har studerats och en enkät med frågor kring ämnet har skickats ut till samtliga grundskolerektorer. Som ett resultat av uppföljningen kan man peka på följande områden som kan utvecklas. - Skolorna har definierat begreppet mobbning i sina dokument. Inget centralt initiativ har tagits för att följa upp arbetet på skolorna och en utvärdering av skolornas arbete bör genomföras för att säkerställa att det bedrivs enligt intentioner och lagstiftning. - Det vore intressant att diskutera hur en mer aktiv delaktighet från föräldrarna som grupp skulle kunna påverka arbetet mot mobbning och kränkande behandling. - Man har vid de olika skolorna valt olika modeller för dokumentationen och en spännvidd för detta uppvisas. Även för rutiner för informationsöverföring vid klass eller skolbyte har skolorna olika rutiner och policys. Precis som när det gäller definitionen av mobbning är frågan också ett ansvar för barn och utbildningsnämnden och därför bör diskuteras att slå fast ett förhållningssätt som gäller för kommunens samtliga skolor. 1. Bakgrund/inledning En granskning genomfördes under 1998 avseende grundskolornas arbete med att förebygga och motverka mobbning. Syftet med granskningen var att undersöka: - på vilket sätt skolplanen behandlade mobbning - vad som framgick av skolornas arbetsplaner avseende åtgärder för att motverka mobbning - hur man arbetade på skolorna i praktiken för att motverka mobbning I denna uppföljning har fokus lagts på att bedöma vilket arbete som bedrivits sedan tidigare granskning samt att bedöma nuläget i arbetet. 1

4 1.1 Metod Tidigare genomförd granskning har varit utgångspunkten för denna uppföljning. Intervju har genomförts med skolchefen för att få ledningens syn på arbetet. Skriftligt material som utkommit från barn- och utbildningsförvaltningen har studerats och en enkät med frågor kring ämnet har skickats ut till samtliga grundskolerektorer. Frågorna har i stort varit desamma som vid tidigare granskning, se bilaga. 2. Resultat 2.1 Gemensam definition av mobbning För att arbeta förebyggande mot mobbning är det viktigt att någon form av definition av begreppet finns med i botten. I föregående granskning uppgav samtliga skolenheter, utom en, att de har definierat begreppet mobbning. I denna uppföljning uppger samtliga skolor i enkätsvaren att man definierat begreppet mobbning. Flera av definitionerna bygger på skolverkets allmänna råd kring arbetet med att motverka kränkande behandling, kommunen har också utarbetat en definition som också baserar sig på dessa allmänna råd. Exempel finns också på att man utvidgat denna definition genom att påtala problemet med trobbning, alltså mer eller mindre systematiska tråkningar som elever utsätts för. Man menar att detta är ett väl så stort problem för de som utsätts att det är väsentligt att diskutera. Det är positivt med att skolorna definierat begreppet mobbning i sina dokument, bland annat för att ha en enhetlig bild av begreppet mobbning. Inget centralt initiativ har dock tagits för att följa upp arbetet på skolorna. Det är rimligt att en utvärdering av skolornas arbete genomförs för att säkerställa att det bedrivs enligt intentioner och lagstiftning. 2.2 Kartläggning av mobbning Vid de flesta av de skolor som besvarat enkäten har man under det senaste året genomfört kartläggning, i flera fall genom årligen återkommande enkäter. Resultaten pekar på att mobbning förekommer i liten omfattning samt att de flesta elever verkar trivas och känner sig trygga. Om man vidgar begreppet till behandling som uppfattas som kränkande menar man däremot att frekvensen är större. Samtidigt pekar man också på att det innebär en omfattande insats från alla inblandade i de fall av mobbning som förekommer. Man uppger också i enkätsvaren att frekvensen mobbning är i stort sett lika eller mindre jämfört med ett antal år tillbaka. Däremot menar flera att språket och jargongen bland barnen blivit hårdare och att det är svårare att dra gränsen mellan ett sådant beteende och mobbning. Som ett led i arbetet att motverka mobbning bör samtliga skolenheter genomföra strukturerade kartläggningar av förekomst av mobbning. 2

5 2.3 Handlingsprogram för arbetet Alla skolor har ett handlingsprogram för arbetet mot mobbning. Ett flertal skolor har i detta arbete utgått från det s.k. Friendsarbetet, ett initiativ som sedan några år sponsrar av ett antal privata företag för att motverkan mobbning i skolorna. Detta arbete har som grund att såväl elever som personal engageras i arbetet bl a genom kamratstödjare och speciellt utbildad personal. Även i övrigt finns en systematik i hur arbetet vid skolorna organiserats med ett engagemang från såväl elever som personal. Föräldrarna är i allmänhet inte engagerade i arbetet annat än att man genom broschyrer eller vid föräldramöten informerat om hur arbetet bedrivs. Vid ett par skolor pekar man också på att föräldrarna varit delaktiga genom att man besvarat enkäten. Eftersom flera enkätsvar pekar på att en orsak till ett hårdare klimat står att finna i mindre vuxenkontakt i hemmet, familjernas mer pressade situation och föräldrarnas förhållningssätt gentemot sina egna barn är det dock intressant tanke att diskutera hur en mer aktiv delaktighet från föräldrarn som grupp skulle kunna påverka arbetet mot mobbning och kränkande behandling. 2.4 Dokumentation och informationsutbyte En systematisk dokumentation och uppföljning är ofta är en hjälp i arbetet. Skolverkets utredningar visar även att när dokumentation saknas står ofta ord mot ord och kommuner har kritiserats av verket för att föra en bristfällig dokumentation. Enkätsvaren visar att dokumentation genomförs och att fall av mobbning följs upp. Man har vid de olika skolorna valt olika modeller för dokumentationen och en spännvidd från att allt arbete dokumenteras till att de fall av mobbning man har dokumenteras. Samtliga skolor pekar också på att man har rutiner för informationsöverföring vid klass eller skolbyte. Även här har skolorna olika rutiner och policys. Det viktigaste är givetvis att det finns rutiner för arbetet med dokumentation och informationsöverföring. Precis som när det gäller definitionen av mobbning är frågan också ett ansvar för barn och utbildningsnämnden och därför bör diskuteras att slå fast ett förhållningssätt som gäller för kommunens samtliga skolor. 3

6 Bilaga 1, enkät till rektorerna Åtgärder för att motverka mobbning inom grundskolan 1. Har ni på skolan definierat mobbning? Om ja, hur lyder definitionen? 2. Har någon kartläggning gjorts om förekomst av mobbning på skolan? Om ja, vad blev resultatet av kartläggningen? 3. Hur bedömer du omfattningen av mobbning inom skolområdet? 4. Hur bedömer du förändringar över tiden när det gäller förekomst av mobbning? 5. Vad ser du som den viktigaste orsaken till förändringar? 6. Har ni inom rektorsområdet eller på skolan ett program/handlingsplan för att arbeta med mobbning? 7. Har personalgrupperna engagerats i arbetet? Vilka personalgrupper och på vilket sätt? 8. Är eleverna engagerade i detta arbetet? På vilket sätt? 9. Är föräldrarna engagerade i detta arbete? På vilket sätt? 10. Har ni haft någon kompetensutveckling/ studiedagar inom området mobbning under de senaste 3 åren? Om ja, ange vilka aktiviteter och när. 11. Om mobbning förekommer, hur sker dokumentation och uppföljning av inträffade mobbningsfall? 12. Om mobbning förekommer, sker i så fall utbyte av information - vid klass eller stadiebyten inom grundskolan? - vid övergång till gymnasium? Om ja, beskriv på vilket sätt information och dokumentation sker? 13. Finns särskilda insatser ni genomfört under det senaste året för att förebygga mobbning bland elever? 4