Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin
|
|
- Rolf Ivarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin
2 Sammanfattning av synpunkter på Afa projektet: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin Syfte Avsikten med denna utvärdering är att se under vilka förutsättningar som arbetsmiljö- och hälsoarbetet Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin kan fortsätta och spridas utan Afas aktiva medverkan och finansiering. Metod Intervjuer har gjorts med chefer från sju företag. Tre i Tibro (svaren i kursiv stil) och fyra i Umeå. Intervjuer har också gjorts med personer från de tre företagshälsovårdsföretag som varit engagerade i utbildningen(svaren från Tibro i kursiv stil). Dessutom har ett regionalt skyddsombud, RSO och en arbetsgivarrepresentant intervjuats. Nedan redovisas synpunkter och erfarenheter från företagen, företagshälsovården och parterna. Sammanfattningar av intervjuerna blandas med direkta citat. Synpunkter från Företagen Rekrytering av företag och start av utbildningen Det regionala skyddsombudet, Yngve Säfström besökte personligen alla företagen i Umeå som inledning till arbetet. Han presenterade programmet och informerade ledningen personligen. Han kunde då också fånga upp företagens behov och intresse och i viss mån anpassa utbildningen till det. I ett par fall hade företagen (med mer än 30 anställda) tidigare vana att arbeta med arbetsmiljöfrågor. Har företagen uppnått de resultat man väntade sig med deltagandet? Både i Tibro och Umeå redovisade företagen konkreta exempel på hur de förändrat sitt sätt att arbeta med hälso- och arbetsmiljöfrågor. Förändringarna var ibland små, men för dem själva mycket tydliga. Vi hade för höga ambitioner och orkade inte med hela vägen. Det var för mycket med två man två tim/vecka. Bra att passa på när det var gratis. Bra att kunna klara en inspektion. Viktigt att få med de anställda. Det är lättare när FHV kommer med. 2
3 I samtliga fall har man uppnått ungefär de resultat man väntade sig. Men förväntningarna var oklara i flera fall. Att få struktur, rutiner och en puff att komma igång var det viktigaste. Att väcka de anställdas egna ansvar för sin hälsa och att öka engagemanget för den egna arbetsmiljön var viktigt för ett par av de större företagen. Har företagen ändrat sitt sätt att jobba med arbetsmiljö? Alla fikar tillsammans på fredagarna. Apt på frukostmötena. Man listar de viktiga frågorna och sållar ut de viktiga förslagen i en handlingsplan. Apt en gång/vecka. En gång i månaden tar man upp arbetsmiljöfrågor. Framför allt så att man nu har möten apt eller liknande en gång i månaden, eller i kvartalet. Man har gjort en handlingsplan som man säger sig följa upp. Några önskar extern hjälp med uppföljning av planen. Hur mycket har man använt branschmaterialet från Prevent? Prevents enkät har varit ok menar man i Tibro. Det regionala skyddsombudet Åke Johanssons riskanalys har uppfattats som mycket bra och lätt att förstå. Han har lärt ut hur man kan göra en analys som man har nytta av på ett enkelt sätt. Analysen gjorde att vi flyttade ett materiallager för att få bättre plats vid maskinen. Vid köp av nya truckar skriver chefen nu ut intyg på vilka som får köra dem. Endast personal med intyg får köra truck. I Umeå har man tyckt att Trivselenkäten varit bra i ett par fall. Men i flera fall har man bytt den till en som företagshälsovården själv utformat. Redovisningen av svaren har lett till bra diskussioner om trivsel på ett sätt som har varit till nytta. Det är svårt att säga att just Prevents enkät är viktig eftersom man i ett par företag har man bytt den och tagit en som FHV utformat. Däremot är det klart att det varit uppskattat i både Tibro och Umeå att tala om denna typ av trivselfrågor. Riskanalys och bullermätningar har genomförts och varit uppskattade. Underlaget till riskanalysen i Umeå har gjorts av RSO, som också utförde bullermätningarna. Om företagen inte är redo att lägga ner den arbetstid som krävs enligt detta koncept, vad vill man ändra (eller välja bort)? Man menar att utbildningen var bra som den var. Kanske en återträff som denna mellan (tre) företag för att tipsa varandra och inspirera till att gå vidare. Inget speciellt. Bra som det är. Man vet inte riktigt vad det skulle vara. Kanske att kunna köpa en timme/år av RSO för en uppföljning. Hur ser företagen på att regionala skyddsombud är inblandade? RSO, Åkes medverkan var bra. Riskanalysen var värdefull. FHVs medverkan var ett lyft. Det blev bra diskussioner efter trivselenkäten. Diskussioner om trivsel och samarbete. Men också fysisk arbetsmiljö som tunga lyft och drag vid portar. Beteendevetaren Åke Nordqvist var underhållande och hade tankeväckande övningar. 3
4 Bra med ett RSO som Yngve. Erfaren, kunnig och lugn. Han hjälper en att skilja ut vad som är viktigt i alla föreskrifter mm. Både FHV och RSO bra. Bra med en extern medverkan av drivna personer. Personalen lyssnar mer då än om vi själva (i ledningen) tar upp frågorna. Det blir en spark i baken så att vi kommer igång. Är AHA-enkäten (hälsodelen) ett bra verktyg enligt dem som använt den? AHA-enkäten uppfattades inte som så värdefull för företagen. Man menade att resultaten blev för generella. Genomgången blev ointressant när alla företagen slogs ihop. Ett företag har egna hälsoundersökningar vart annat år. Enkätsvaren blir väldigt privata menar några. Resultaten är oklara. Men man har gjort vissa åtgärder. Ett företag har innebandy eller fotboll en tim/veckan. Ett annat företag har massage en gång/månaden vilket är mycket uppskattat och utnyttjas av nästa alla. Frågan är förstås om AHA-enkäten var en förutsättning för dessa åtgärder eller om de kunde ha genomförts ändå. I Umeå går åsikterna i samma riktning. De större företagen som fått en egen redovisning är positiva och tycker att det är bra med ett hälsofokus. Det lägger grund för ett personligt ansvar. Man ser en tendens som pekar på t.ex. att de anställda rör sig för lite eller att de dricker för mycket. Det är värdefulla signaler, en tankeställare, för företaget och för den anställde. De mindre företagen vet inte vilka resultat de har eftersom de redovisas tillsammans med de andra företagen. Därför känns man inte vid dem. Man menar också (rätt eller fel) att man känner varandra och varandras hälsa väl i det lilla företaget. Hur ser företagen på sitt deltagande i arbetsmiljöarbetet? Överlag positiva erfarenheter. Det har blivit bättre ordning och reda på arbetsmiljöarbetet nu. Det har blivit en naturlig del. Projektet har klargjort ansvaret för arbetsmiljöfrågorna, vilket är viktigt när företagen blivit lite större. Hur har konceptet hjälpt de deltagande företagen i sitt arbetsmiljöarbete? Det har hjälpt oss att plocka ut de tio viktigaste sakerna. Resultatet är en handlingsplan och det är bra. Det har hjälpt oss att gå in på rätt nivå. Nu tar man upp problem i fikarummet, skriver ner dem och sätter tid och ansvarig för att lösa dom. Flera företag har infört P-möte en gång i månaden. AFA-modellen är bra menar några för att den samlar och i bästa fall engagerar alla anställda. FHV är också bra. Den lyssnar och stöder. RSO, Yngve är en stor hjälp som stöd och som konsult. Är företagen beredda att betala den faktiska kostnaden för genomförandet? Man är inte beredd att betala kr per företag. Eventuellt kr. Något företag som har FHV menar att de gör en hel del av detta arbete själva. Nej inte med så många inblandade som lärare inte kr menar några och pekar då på en möjlig effektivisering av konceptet. 4
5 3.500kr skulle nog vara ok för ett företag men inte 5.500kr. För de mindre företagen är en kostnad över 5.000kr svår att ta för något som man inte direkt kan se en intäkt av. Ett företag föreslår att man kanske kan betala en fast avgift på ex kr och en rörlig på kr per anställd kr / anställd kan var rimligt menar några. Man är beredd att betala om det leder till resultat. Det är individuellt hur man resonerar menar ett något större företag (ung. 40 anställda) och nämner att ett stopp i fabriken en dag kostar dom ca kr. Ett annat ung. lika stort företag säger att visst kan man betala den faktiska kostnaden och att det kan vara värt det. Synpunkter från Företagshälsovården Ambition med projektet Att kunna tala om dessa frågor i fikarummen som en del av vardagen. Hur tycker företagshälsovården att konceptet fungerar? Man har stor frihet att fylla konceptet med ett eget innehåll. Att t.ex. satsa på att bygga förtroende och tillit mellan varandra med hjälp av olika övningar. Arbeta med modeller för att lära ut hur en grupp utvecklas över tiden (Firo-modellen). Man menar att det är ett bra koncept. Det är bra att AFA kan vara med och finansiera förändringar. Prevents enkät är utbytt mot FHV Esculapens som är bättre och har referensdata som man kan jämföra sig med. Utbildningen har två delvis parallella spår med fysisk och psykosocial arbetsmiljö. De psykosociala frågorna handlar bl.a. om stress runt produktionstoppar och vid leveranser. Det är bra med ett fokus på SAM och praktiska diskussioner om hur man själv vill ha det. Man noterar att det blivit positiva diskussioner vid återföring av svaren från de anställda på trivselenkäten. Vi redovisar deras svar samlat och drar också egna slutsatser. Vi ställer frågor som: Vad behövs för att flytta de röda värdena till den gröna sidan? Vilka frågor är viktigast? Vad ska vi börja med? Det är viktigt att börja med något som ger resultat snabbt. FHV anser att redovisningen av AHA-enkäten är bra för de företag som är större än 30 anställda och som får en egen återföring. Någon ser också AHA-enkäten som en bra grund för det promotiva arbetet. Vill man ha några förändringar i uppläggning eller arbetssätt? Kontakten med chefen framhålls som mycket viktigt. Både innan man drar igång men också att man kan lägga in ett möte före det sista gemensamma mötet. Då kan man diskutera med chefen de förändringar som kan bli aktuella och på så sätt förbereda honom/henne för mötet. 5
6 Modellen bäddar för ökad delaktighet, ökat ansvar och ökad motivation. Man pekar på behovet av en relevant uppföljning så att arbetet inte rinner ut i sanden. Nej det är ett bra upplägg. Det är bra med korta tider och flera tillfällen. Arbetsgivaren har ansvaret här. FHV släpper här mer än vanligt och har en lägre profil vilket är bra, men kräver lite tillvänjning. En årlig uppföljning vore bra. De företag som har FHV får det naturligt i och med den årliga kunddialogen. Handledning av chefer tycks vara ett förbisett behov. Det kan gälla många olika frågor som hänger ihop och som påverkar personal och arbetsmiljö direkt eller indirekt. Produktionen skapar hela tiden reaktioner hos de anställda. Dåligt flyt och strul är stressande. Detta är viktiga arbetsmiljöfaktorer och tas upp i diskussionerna under utbildningen. En minskad stress kan ofta uppnås genom att skapa bättre flyt i produktionen. Verktygen för det är planering och organisation. Förslagen till förändringar handlar ofta mer om enklare former av verksamhetsplanering än om renodlat SAM-arbete. Verksamhet och organisation är viktiga i det lilla företaget och påverkar arbete och arbetsmiljö direkt. Bara 1 av 40 anställda hörde av sig efter AHA-enkäten. Det är för få menar man. Nu i omgång 2 provar man en ny metod med öppen mottagning ute på företaget där en sköterska tar emot dem som vill prata om sina värden eller bara få råd. Är företagshälsovården redo att erbjuda ett sådant här upplägg? Man är positiv till denna typ av samarbete med AFA. Konceptet kan vara intressant för flera branscher som: Livsmedel, köttbranschen och distributionsföretag. Ja. De företag som har en rimligt god ekonomi och samtidigt har ett problem som de behöver lösa kan vara intresserade. Men annars är det är svårt för FHV att få företagen att nappa. Kan företagshälsovården tänka sig att sälja konceptet till företag? Man pekar på att konceptet är promotivt och att det är spännande att arbeta så. Det har varit mycket bra/kanske nödvändigt att ha parterna som säljare av konceptet. Det är intressant att arbeta med modellen under förutsättning att FHV kan förankra konceptet hos chefen i företaget. FHV misstänker att de flesta småföretag tycker att detta är för dyrt. Är konceptet affärsmässigt hållbart? Det var svårt att svara på eftersom den intervjuade inte är ansvarig för ekonomin i FHVföretaget. Det är svårt att bedöma om man kan hitta former för denna typ av satsning som kan fungera ekonomiskt menar man. Kanske bör konceptet vara mer flexibelt så att man kan anpassa sig till vad företagen redan gör. 6
7 Det är viktigt att företaget får en puff för att komma igång. Strukturen hjälper företaget att få ordning på hur man sedan ska sköta arbetet. För ett företag med ung 20 anställda skulle arbetet bli tim för beteendevetare och ungefär tim för skyddsingenjören vilket gör mellan 50 och 60 tim. totalt. Det ger en kostnad på mellan och kr. med gällande prisnivåer inom FHV. Då är inte tiden för det regionala skyddsombudet inräknad. Den har av ett RSO beräknats till ung. 30 timmar. Det skulle ge en sammanlagd tid för både RSO och FHV på ung. 80 timmar eller 2 veckor. Bedömningen är att den totala kostnaden säkert blir för hög för att kunna intressera de små företagen. Den lakoniska och självklara reflexionen blir: Det är inte intressant för oss i företagshälsovården om ingen vill betala. Vad kommer det att kosta för ett företag att genomföra ett arbetsmiljöarbete enligt detta koncept med hjälp av företagshälsovården? Minimum ungefär 3.000kr /anställd och då krävs en storlek på minst 15 anställda om det ska vara möjligt för FHV att ställa upp. Det är också beroende av om företaget har avtal med FHV eller inte. Synpunkter från parterna Parterna menar att det är ett mycket bra projekt. Diskussionerna om trivsel och de psykosociala delarna har varit särskilt bra och något av en nyhet för flera av företagen. Frågor som diskuterats har bl.a. varit: Otydliga roller hos olika chefer Oklara rutiner i många företag Brist på information trots att företaget uppfattar att de har informerat Parterna menar att förutsättningar för ett bra resultat är: Ett bra samarbete mellan de lokala parterna. Personliga besök på företagen inför start av en person från parterna med högt förtroende. Lokal styrning av utbildningen. Bra samarbete med AV, så att de inte t.ex. plötsligt gör en inspektion mitt under utbildningen. Driv i utbildningen. Ungefär 2-3 veckor mellan mötena. Helst inte längre. Uppföljning av arbetet och handlingsplanen för varje företag. För att underlätta att engagera nya företag bör man: eventuellt korta ner eller så ihop möten. säkra ett fortsatt engagemang från parterna. visa nyttan för företagen av detta. Utredarens reflexioner Mina iakttagelser stöder sig på få kontakter. Men det råder en ganska stor samstämmighet i erfarenheterna och bedömningarna från de intervjuade vilket gör att jag ändå kan dra följande preliminära slutsatser av mina kontakter. 7
8 Bedömning av utbildningen Utbildningen har: uppskattats mycket av företagen. lett till ett förändrat sätt att se på och arbeta med arbetsmiljöfrågor, i alla fall kortsiktigt. hjälpt företagen att strukturera dessa frågor och hjälpt dem att se sammanhang. lyft fram betydelsen av de psykosociala frågorna som uppskattats också av de anställda. hjälpt cheferna att visa de anställda att de har ett eget ansvar för sin hälsa. i flera fall engagerat de anställda mer än brukligt vad gäller frågor om arbetsmiljö. Förutsättningar för fortsatt spridning: pengar och entusiasm Vad gäller entusiasmen för denna utbildning har AFA lyckats väl. De flesta som jag intervjuat har varit positiva och menar att utbildningen skapar nytta och har givit flera bra resultat. Av det skälet är man också klart positiv till att fortsätta. Men vad gäller att finansiera insatserna på ungefär två veckor totalt per företag ter det sig svårt. Med nuvarande omfattning och insatser finns det inga ekonomiska förutsättningar för att dessa utbildningar skulle kunna vara självbärande i meningen att de små företagen själva skulle vilja eller kunna betala dem. Kostnaden för ett företag kan beräknas till kr. Den summan är inte möjlig att betala för ett litet företag i denna bransch, om det inte gäller en investering där man kan räkna hem lönsamheten relativt säkert. Inför framtiden kan därför inte företagshälsovården eller de regionala skyddsombuden engagera sig i en verksamhet av denna omfattning om den inte struktureras om eller får fortsatt ekonomiskt stöd eller både och. Förslag som förekommit i intervjuerna är att: Minska antalet möten i utbildningen. Eventuellt ta bort AHA-enkäten. Minska antalet deltagare från företagshälsovården. Diskutera om den fackliga organisationen kan stå för kostnaden för RSO medverkan. Mitt förslag är att fortsätta utbildningen i flera företag och söka lösa frågorna om finansiering, uppläggning och organisation. Det kan väl hända att en utbildning med något bantad kostnad på sikt ändå kan ge ett så positivt resultat att det är väl satsade pengar. Lars Björk
Intervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merDet goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen
Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet
Läs merLeda förändring stavas psykologi
Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar
Läs merDet finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.
Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 2. För att arbetsmiljön påverkar produkternas
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merRAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE
RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson/Anna Ihrfors-Wikström Datum: 6 oktober, 2011 Per Fernström Tel: 0739-403919 per.fernstrom@novusgroup.se Pnr
Läs merWorkshop: Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap, kl 13.30-15.00
Workshop: Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap, kl 13.30-15.00 Uppgiften är att utvärdera metoden Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap med hjälp av en s.k. SWOT-analys. Forma grupper om fyra
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merTvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom
Boksammanfattning Tvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom Tvärtom är skriven för dig som vill bli en vinnare i dina egna ögon, säger författaren Max Söderpalm
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merDetta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.
Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merVärdeforum. Programkatalog Värdeforum Hösten 2014
Programkatalog Värdeforum Hösten 2014 Utvecklingsprogram för kvalitet och ledarskap Famnas Värdeforum är ett utvecklingsprogram för bättre vård och social omsorg som syftar till att skapa en kultur av
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merKyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Läs merBulltoftamodellen. parläsningen ger stora möjligheter till direkta stopp och omedelbara diskussioner, vilket utvecklar läsförståelsen
Bulltoftamodellen Vårt syfte är att utöver den egna läsningen av bänkbok, väskbok eller liknande ge barnen lästräning på ett strukturerat sätt, där kamratstödet utgör en viktig faktor för läsutvecklingen.
Läs merKvalitetsberättelse Trygghetens vård och omsorgsboende 2014
1 Kvalitetsberättelse Trygghetens vård och omsorgsboende 2014 Uppföljning och utvärdering Tryggheten arbetar trofast med den modell av systematiskt utvecklingsarbete som påbörjades 2010. Den innebär att
Läs merFokus Framtid. Projektrapport
Fokus Framtid Projektrapport Under projektet har vi lärt oss otroligt mycket och växt så det knakar. 2008 var året då ungradio blev stora. Men vi har busigheten kvar, och vår organisation drivs fullt ut
Läs merFrågor? Kontakta Rådgivningen: forhandling@sverigesingenjorer.se 08-613 80 00. FAQ om Flexpension
FAQ om Flexpension 1. Vad är flexpension? 2 2. Varför driver Sveriges Ingenjörer krav på flexpension? 2 3. Vad tjänar jag på flexpension? 2 4. Varför är det viktigt med liknande pensionsvillkor för olika
Läs merSammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet
Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Sjukhus eller vårdorganisation Medarbetarperspektivet Evenemang Friskvård /levnadsvanor
Läs merUppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan
Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan Lagstiftning Paragraf Mål Analys Mätetal Analys Aktivitet/åtgärd Analys Arbetsförhållanden 4 Lämpliga arbetsförhållanden Vilka åtgärder planerar genomföra
Läs merFörskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016
Förskolan Ekens Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016 Förskolan skall vara en plats där man får vara den man är och där olikheter ses som en tillgång. En plats där man vågar
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF
Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merVad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?
Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens
Läs merArbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07)
Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07) 1 Innehåll Arbetsmiljö... 3 Vidareutbildning för skyddsombud 1... 4 Vidareutbildning för skyddsombud 2... 6 Regionala skyddsombud... 7 Kurs för
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merGranskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro
Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1
Läs merAtt köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning
Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.
Läs merBUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas
BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas Demo Demo Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2013-03-25 Solleftegatan 15 162 53 Vällingby 08-7919800
Läs merHandbok för LEDARSAMTAL
Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella
Läs merChefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!
White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning
Läs merDu kan stötta ditt barn
Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Läs merVälkommen till SEKO kriminalvårdsfacket
Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket SEKO Upplaga: 5 000 november 2008 Grafisk form och produktion: ETC Foto: Anna Ledin Tryck: Modintryckoffset Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket I den här broschyren
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merAnsvaret för arbetsmiljön
Ansvaret för arbetsmiljön Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter är det regelverk som ställer minimikraven på arbetsmiljön. Utgångspunkten är att ohälsa och olycksfall i arbetet ska förebyggas och
Läs merKyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan.
Läs merSTs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Läs merEffekter av konkurrens. Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar
Effekter av konkurrens Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar Inledning Innehållet i den här rapporten bygger på djupintervjuer med kommunala chefer (socialchef, äldreomsorgschef,
Läs merSammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde
1(6) Jönköpings sjukvårdsområde Personalenheten Agneta Björck 036-32 12 80 agneta.bjorck@lj.se Sammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde Bakgrund En god arbetsmiljö och ett
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs mer2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950)
2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet Konsekvensutredning Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) xx 2014-12-08 2 (21) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm
Läs merSkyddsombud hindrades inte
SEPTEMBER 2014 Nr 5 ETT NYHETSBREV FRÅN LIVSMEDELSFÖRETAGEN. Kontakta Medlemsservice: medlem@li.se eller 08-762 65 00. UR INNEHÅLLET FRÅN ARBETSDOMSTOLEN AD 2014 nr 48 Skyddsombud hindrades inte Sidan
Läs merPå tröskeln till framtiden. Lisbeth Lundahl, Umeå universitet
På tröskeln till framtiden Lisbeth Lundahl, Umeå universitet Viktigare politiska beslut och förändringar Mål- och resultatstyrning ersätter regel- och ekonomisk styrning (långvarig process från sent 1970-t)
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merTILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever
TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Läs merVad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö?
Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2012-06-06 Vad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö? Patrik Klüft Handledare: Göran Lindblom Sammanfattning Efter att ha haft ett smärre huvudbry
Läs mer118 Dnr 234/16. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-04-04 Sida 14 (19) 118 Dnr 234/16 Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015 Ett väl fungerande arbetsmiljöarbete är en naturlig del i verksamheten
Läs merSe dig omkring för dina affärers skull
Se dig omkring för dina affärers skull Omvärldsanalysens värde ökar i takt med globaliseringen. Här visar vi vad du bör tänka på när du gör din analys. Av Anne Nilsson, Dagens Miljö nr 10/2006 Omvärldsanalysen
Läs merRapport från uppföljning av sommarens vårdnära service VNS
Rapport från uppföljning av sommarens vårdnära service VNS Bakgrund Vårdnära service är ett koncept som innebär överföring av arbetsuppgifter från vårdpersonal till servicepersonal. Tanken med vårdnära
Läs merUtbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Hallaryds förskola 2014-2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan. 3 2. Årets utvecklingsområden. 4 3. Normer och värden 4 4. Utveckling och lärande.
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola
1 Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola Fastställd av Kalix Folkhögskolas styrelse 2011-06-09 2 MÅL FÖR VERKSAMHETEN En god fysisk arbetsmiljö ändamålsenliga lokaler ändamålsenlig utrustning
Läs mermama-kvinnorna om deras karriär, vardag och drivkrafter! Frukostseminarium 2016
mama-kvinnorna om deras karriär, vardag och drivkrafter! Frukostseminarium 2016 Har du barn? Metod: Webbenkät via RAM Målgrupp: Mammor Urval/Paneler: Läsare av MAMA som har barn Fältperiod: 21/3-25/3 2016
Läs merRapportering Tillsyn/ Inspektion
Rapportering Tillsyn/ Inspektion Lyckobackens förskola Öjebyn 2014-06-25 Organisation Lyckobackens förskola är ett personalkooperativ som startade 2008-01-07. Förskolan drivs som en ekonomisk förening.
Läs merBrukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merAtt leda förändring. Jostein Langstrand Daniel Lundqvist. Helixdagen 2015
Att leda förändring Jostein Langstrand Daniel Lundqvist Helixdagen 2015 Det är farligt, Frodo, att gå ut genom dörren och ut på vägen. Håller du inte fötterna i styr, vet ingen vart du kan svepas i väg.
Läs merViktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment
Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna för dig som intervjuar Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Level Recruitment AB - 2015 Viktigt att tänka på i en
Läs mersocialdemokraterna.se WORKSHOP
socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs merJämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018
Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-02, 127. Dnr KS 2015/106 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för chefer
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merSkapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare. 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten
Årsrapport Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten Årsrapport Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Måluppföljning... 2 3. Effekt... 3 4. Goda
Läs merFörhandlingsprotokoll Sågverk. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Unionen. Tid: den 12 december 2011. Alternativt löneavtal
Förhandlingsprotokoll Sågverk Art: Parter: Förbundsförhandling Föreningen Sveriges Skogsindustrier Unionen Tid: den 12 december 2011 Plats: Ärende: Närvarande: Stockholm Alternativt löneavtal Föreningen
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merArbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter
Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter 13 Arbetsmiljö Vi arbetar konsekvent med arbetsmiljöfrågor för att du som personlig assistent ska trivas på din arbetsplats.
Läs merNyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10,
Bilaga 4 Sida 1(11) KL 1900 Inger Åckander, 630222 SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGORNA AV TOTALT 37 INTERVJUER FÄRGADE SIFFROR FRÅN STORSTADSLÄN - 24 FRÅN STORSTADSLÄN OCH 13 FRÅN ÖVRIGA LÄN Frågor Ja Nej Hur
Läs merEgenkontroll avseende riskhantering
Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor
Läs merPensionen en kvinnofälla
Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Sammanfattning av Pensionen - en kvinnofälla Av Annakarin Wall, Kommunal
Läs merEnkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16. 1. Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?
Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16 1. Har din son deltagit som? 10 9 8 85.7% 7 3 2 Målvakt Utespelare Målvakt 14,3% Utespelare 85,7% 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit? 10 9 8 7
Läs merLönestrategi 2016-2018
LULEÅ KOMMUN 1 (6) 2015-11-13 Lönestrategi 2016-2018 Lönebildning i Luleå kommun Lönebildningen i kommunen ska bidra till att nå målen i verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens
Läs merUppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016
Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016 Program för dagen 8:30-9:30 Frukost 9:30 Start/presentation av Mattias från Kravatten
Läs merBrunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014
Brunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Elin Elfqvist Förskolechef, Lisa Andersson Brunna förskola Helena Lindblom Stamvägens förskola,
Läs merYttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Hagberg Therese Datum 2016-02-02 Diarienummer SCN-2015-0055 Socialnämnden Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merKarriärfaser dilemman och möjligheter
Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:62 1 (4) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:8 av Lena-Maj Anding m fl (mp) om äldre personal inom landstinget Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionärerna
Läs merFörsta jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.
Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merAtt driva förändring med kommunikation
1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation
Läs merLärdomar. Vad lade du märke till som var speciellt intressant?
Lärdomar Vad lade du märke till som var speciellt intressant? Handledare stötta varandra, utbildade handledare. Det är viktigt att handledarena förstår sig på och tar hand om ungdomarna när de kommer på
Läs merFörskolan Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs mer1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.
2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen
Läs merBeslut och verksamhetsrapport
e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merKARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖSTERGÖTLANDS LÄN
KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖSTERGÖTLANDS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se
Läs merJag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans
Jag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans Hej! Jag heter Björn Jidéus och jag är en av flera rådgivare för området personlig assistans på Arbetsgivarföreningen KFO. Vi är en arbetsgivarorganisation
Läs merLikabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Förskola Junibacken 2015-2016 Förskolan Junibackens vision På vår förskola ska alla må bra, leka, lära och utvecklas. Gemenskapen ska präglas av omsorg,
Läs merMaktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Läs merDin anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor
Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor Myndighetsvärlden är ofta föremål för förändring. Det kan röra sig om neddragningar, utlokaliseringar eller andra former av situationer
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merUtveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School
Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School EIO Ledarskapsprogram Så här tycker några av deltagarna om vad programmet haft för omvälvande betydelse
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merVärdegrund inom provarmdo vård- och omsorg
2014-03-24 Handläggare Maria Olsborn pro Varmdo 14VOS/0042 Vård- och omsorgsstyrelsen Värdegrund inom provarmdo vård- och omsorg Förslag till beslut Vård- och omsorgsstyrelsen har tagit del av redovisningen
Läs merKorvettens förskola 2014-2015
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-2015 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår
Läs merRiskbedömning VNS-pilot med bilagda handlingsplaner
RISKBEDÖMNING: Införandet av VNS-pilot Datum:140923 Sida: 1 (12) Analysobjekt: Pilot VNS Deltagare: Se grundförutsättningarna Myndighetskrav: Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 Underlag: SWOT-analys
Läs mer