Consensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt

Transkript

1 Vägen framåt Reflektionsmaterial till workshop över myndighetsgränserna fem fiktiva case och instruktioner till workshopledare

2 Innehållsförteckning REFLEKTIONSMATERIAL TILL WORKSHOP... 3 INSTRUKTIONER TILL WORKSHOPLEDARE... 4 SYFTE OCH MÅL MED WORKSHOPEN... 4 DIN ROLL SOM WORKSHOPLEDARE... MATERIAL TILL DIN HJÄLP... FÖRBEREDELSER... WORKSHOP FÖR STÖRRE GRUPP... WORKSHOP FÖR MINDRE GRUPP... FALLET JORMA... 7 BAKGRUND... FRÅGESTÄLLNINGAR ATT DISKUTERA... FALLET TESS... 9 BAKGRUND... FRÅGESTÄLLNINGAR ATT DISKUTERA... FALLET PER... BAKGRUND... FRÅGESTÄLLNINGAR ATT DISKUTERA... FALLET ALEXANDRA BAKGRUND... FRÅGESTÄLLNINGAR ATT DISKUTERA... FALLET MARIA... BAKGRUND... FRÅGESTÄLLNINGAR ATT DISKUTERA

3 Reflektionsmaterial till workshop Det här reflektionsmaterialet är utformat för att arbeta med i workshop. Det består av fem fallbeskrivningar där personer med funktionsnedsättning kommer i kontakt med flera myndigheter och andra aktörer. Fallbeskrivningarna är korta och inte så detaljrika. Syftet är inte att ni ska utreda ärendet eller hamna i diskussioner om vem som borde ansvara för det. Börja i stället med att utgå från brukarens situation och släpp myndighetsperspektivet en stund. Vilka behov har den här personen, och hur hjälper vi henne eller honom bäst? Till varje fall finns ett antal reflektionsfrågor. Det finns inga rätt eller fel svar på frågorna, utan de är till för skapa reflektion och diskussion. Utifrån de diskussioner ni har haft, mejla gärna in gruppens synpunkter till vagenframat@forsakringskassan.se. Tänk lösningar, men beskriv också svårigheterna. Det kan vara svar på frågorna eller andra saker som har lyfts och som ni önskar delge oss. 3

4 Instruktioner till workshopledare De här instruktionerna är ett stöd för dig som ska leda en workshop om hur myndigheter och andra aktörer kan samarbeta bättre kring ärenden som rör personer med funktionsnedsättningar. Workshopen kan hållas i en stor eller liten grupp, och hålls med fördel i tvärgrupper över myndighetsgränserna. Syfte och mål med workshopen Syftet med workshopen är att samla tankar kring hur vi gemensamt kan underlätta för personer med funktionsnedsättning och identifiera när regelverket sätter käppar i hjulen. Målet med workshopen är att identifiera och formulera strukturella problem och att hitta fram till goda exempel och förslag på samarbete med individen i centrum. Det kan handla om att hitta vägar för att hantera sekretess eller att hitta möjligheter till effektivisering genom samverkan. Din roll som workshopledare Din roll som workshopledare blir att stimulera dina deltagare till eftertanke och reflektion om möjligheter till samarbete. Syftet är inte att deltagarna ska utreda ärendet eller hamna i diskussioner om vem som borde ansvara för det. Se till att grupperna börjar med att utgå från brukarens situation och släpper myndighetsperspektivet en stund. Vad skulle kunna hända? Vilka behov har den här personen, hur hjälper vi henne eller honom bäst? Uppmuntra sedan deltagarna att koppla sina tankar till målet för workshopen (se ovan). Material till din hjälp Webbutbildningen Vägen framåt. Reflektionsmaterialet som består av ett antal fallbeskrivningar där personer med funktionsnedsättning kommer i kontakt med olika myndigheter. Fallen innehåller en del svårigheter och dilemman med syfte att skapa diskussion och reflektion. Till varje fall finns ett antal reflektionsfrågor. Dokumentet Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda, som du kan ladda ned från regeringskansliets hemsida ( Observera att materialet även vänder sig till övriga anställda inom offentlig förvaltning. Förberedelser För att ni ska vara väl förberedda behöver du och dina deltagare ha gått igenom webbutbildningen Vägen framåt. Ni bör också ha läst den gemensamma värdegrunden för statsanställda. 4

5 Mejla ut inbjudan till workshopen samt reflektionsmaterialet med fallbeskrivningar och dokumentet Den gemensamma värdegrunden för statsanställda i god tid. Boka en lokal. Se till att ni har blädderblock eller datorer för dokumentation av workshopen. Om ni vill gå igenom webbutbildningen på plats tillsammans, se till att det finns projektor och högtalare som du kan koppla till din dator. Workshop för större grupp Förslag på upplägg Inledning Dela in i grupper och dela ut varsitt fall Paus Fortsättning gruppdiskussion, dokumentation Erfarenhetsutbyte/redovisning Avslutning 30 min 60 min 20 min 45 min 45 min 20 min 1. Inledning Hälsa välkommen och gå igenom syftet med workshopen och agendan. Om inte alla redan känner varandra bör du låta dem presentera sig kort för varandra. Börja med att berätta om syftet (se ovan). Eventuellt kan du låta varje deltagare berätta om sina förväntningar på dagen. Fånga också upp deltagarnas reaktioner efter webbutbildningen. Om det kommer upp frågor som du vet att ni kommer att komma in på kan du parkera dem på ett blädderblock eller på whiteboard och återkomma till dem vid avslutningen och se om personen är nöjd med svaren. 2. Gruppdiskussion Dela in deltagarna i grupper om 3 4 personer. Uppmana dem att välja ett av fallen som känns relevant för deras arbetsuppgifter. 3. Dokumentation Varje grupp utser någon som dokumenterar resultatet av diskussionen. Alla frågor behöver inte besvaras. Om någon fråga känns mer intressant och relevant och tar längre tid, låt den göra det. 4. Erfarenhetsutbyte/redovisning Samla alla i storgruppen och låt varje grupp redovisa sin diskussion, sina slutsatser och idéer. 5. Avslutning Utifrån målet med workshopen (se ovan), låt grupperna lyfta det som de anser relevant och mejla gärna in de synpunkter, tankar och förslag kring samarbete som workshopen utmynnat i till vagenframat@forsakringskassan.se. 5

6 Workshop för mindre grupp Ska du leda en mindre grupp har du enklare att få deltagarna att komma till tals eftersom du då kan vara mer närvarande i diskussionen. Välj ett eller möjligen två fall och följ samma upplägg som beskrivits ovan. Antingen dokumenterar du själv, eller så utser ni någon i gruppen/grupperna som gör det. Vid behov, gå in och stötta och ställ öppna frågor. 6

7 Fallet Jorma Funktionsnedsättning: Bipolär sjukdom och ADHD. Ålder: 45 år Bakgrund Jorma är ensamstående med två barn i skolåldern. Han kan ha hög arbetskapacitet, men den sjunker snabbt vid hans djupa depressioner då han knappt kommer utanför dörren. Han har kontakt med psykiatrin. Jorma har en tendens att göra sig impopulär, han sårar ofta sin omgivning med nedsättande tillmälen när han mår dåligt. Jorma är arbetslös och söker jobb. Arbetsförmedlingen har svårt att hitta en arbetsgivare som passar för Jormas förutsättningar. Skolan där Jormas äldsta son går gör en utredning och kommer fram till att sonen har ADHD. Skolan gör också en orosanmälan till Barn och ungdom. En kurator på psykiatrin tycker att Jorma behöver boendestöd och informerar honom att han kan ansöka hos kommunen. Kuratorn informerar även om att han kan ansöka om vårdbidrag för sitt barn hos Försäkringskassan. Familjen mår sämre och sämre och Jorma känner att ingen vill ta tag i hans sak. Han upplever att han får springa på möten hela tiden. Det gör honom stressad, han skäller ut folk som ringer och han missar möten, vilket i sin tur gör att det blir svårare för honom att få hjälp. Frågeställningar att diskutera Ni behöver inte svara på alla frågor, men låt dem vara en utgångspunkt för diskussionerna. 1. Sätt dig in i Jormas och hans äldste sons situation. Hur ser deras livssituation ut och vilka är deras behov för att få vardagen att fungera bättre? 2. Vad behöver Jorma för att få yrkeslivet att fungera? 3. Vilka stödformer är aktuella för att möta familjens behov? 4. Utifrån familjens situation, ser du risker för komplikationer i det här fallet? Finns det risk för krockar mellan myndigheterna och stöden? 5. Jorma blir stressad av alla kontakter samtidigt som han upplever att han inte får någon hjälp. Finns det möjlighet för berörda aktörer att samarbeta för att skapa bästa möjliga lösning för familjen? Hur skulle en sådan lösning kunna se ut och vem ska ta initiativet? 6. Ser du hinder för samarbete i det här fallet? Finns det begränsningar i regelverket som försvårar? 7. Hur påverkar sekretessen möjligheterna till samarbete i det här fallet? 8. Hur påverkas familjens livssituation och ekonomiska situation beroende på vilka stöd myndigheterna beviljar? 9. Om du fick tänka fritt, finns det någon regeländring som du skulle önska som skulle kunna underlätta i Jormas fall? 7

8 10. Har du erfarenhet av liknande fall? Har du goda exempel på lösningar eller lyckade samarbeten? 11. Läs igenom följande stycke ur den gemensamma värdegrunden om objektivitet, saklighet och likhetskrav och diskutera vad det betyder i Jormas fall. Beslut ska grundas på sakliga skäl och inte på subjektivt gillande eller ogillande. Godtycke och nyckfullhet har givetvis ingen plats i offentlig verksamhet. 8

9 Fallet Tess Funktionsnedsättning: Lindrig utvecklingsstörning. Ålder: 30 år Bakgrund Tess bor fortfarande hemma hos sina föräldrar. Hon har ingen god man. Tess fick diagnosen lindrig utvecklingsstörning först när hon var vuxen. Hon har tidigare haft aktivitetsersättning från Försäkringskassan, men eftersom hon nu har fyllt 30 år så har aktivitetsersättningen upphört. Försäkringskassan har bedömt att Tess inte har rätt till sjukersättning, eftersom alla rehabiliteringsmöjligheter inte är uttömda. I samband med att Tess diagnostiseras tar föräldrarna kontakt med en LSS handläggare i kommunen. Tess träffar handläggaren och de diskuterar möjligheten till daglig verksamhet. Tess tycker inte alls att hon passar in i den dagliga verksamheten som erbjuds. Hon tycker inte att hon passar in i LSS överhuvudtaget. Hon vill gärna börja jobba. Tess går själv till Arbetsförmedlingen, men hon lyckas inte skriva in sig. Eftersom hennes funktionsnedsättning inte märks direkt får hon inte det stöd hon behöver på Arbetsförmedlingen. Tess ringer i stället till socialtjänsten för att få försörjningsstöd. För det behövs uppgifter från Skatteverket, kontoutdrag, hyra etc. Allt måste fyllas i och skickas in innan Tess kan få en tid. Tess får slutligen avslag från socialtjänsten, eftersom hon inte är aktivt arbetssökande och inskriven på Arbetsförmedlingen. Efter några månader lyckas Tess skriva in sig på Arbetsförmedlingen. Hon kommer till Arbetsförmedlingen som ett tomt blad och hennes funktionsnedsättning märks inte till en början, så det tar ett tag innan man förstår vilka behov av stöd hon har. Tess skrivs in i ett arbetsförberedande program hos Arbetsförmedlingen och får aktivitetsstöd från Försäkringskassan. Det räcker inte långt och Tess är ekonomiskt beroende av sina föräldrar. Frågeställningar att diskutera Ni behöver inte svara på alla frågor, men låt dem vara en utgångspunkt för diskussionerna. 1. Sätt dig in i Tess situation. Hur ser hennes livssituation ut och vilka är hennes behov för att få vardagen att fungera? 2. Vad behöver Tess få hjälp med? Diskutera. 3. Vilka stödformer är aktuella för att möta Tess behov? 4. Vilka konsekvenser kan det innebära för Tess när hon inte vill ta emot insatser från LSS? 5. Hur påverkas Tess och hennes anhörigas livssituation och ekonomiska situation beroende på vilka stöd myndigheterna beviljar? 9

10 6. Ser du risker för komplikationer i det här fallet? Finns det risk för krockar mellan myndigheterna och stöden? 7. Om du fick tänka fritt, finns det någon regeländring som du skulle önska som skulle kunna underlätta i Tess fall? 8. Har du erfarenhet av liknande fall? Har du goda exempel på lösningar eller lyckade samarbeten? 10

11 Fallet Per Funktionsnedsättningar: Asperger Ålder: 20 år Bakgrund Per har diagnosen Asperger, han är begåvad inom design men har svårt för språk och meningsbyggnad. När Per är 20 år hoppar han av basåret på Tekniska högskolan. Per bor hemma hos sina föräldrar och har varken sysselsättning eller försörjning. Han är beviljad en kontaktperson enligt SoL från kommunen, men har ändå svårt att komma ut och göra saker. Per vill inte ha insatser enligt LSS. Föräldrarna kontaktar Försäkringskassan och efter ansökan beviljas Per aktivitetsersättning. Så småningom får Per en praktikplats på en hamburgerrestaurang via Arbetsförmedlingen. Efter ett par veckor ringer arbetsledaren till Arbetsförmedlingen och berättar att praktik på hamburgerrestaurang inte är det bästa för Per. Han har bland annat svårt med att det är mycket folk överallt, både personal och kunder. Per får sluta praktiken. Per får prova på flera olika praktikplatser under tiden som han har aktivitetsersättning, men inget håller i längden. Vid 30 års ålder ansöker Per om sjukersättning men får avslag eftersom Försäkringskassan bedömer att alla rehabiliteringsmöjligheter inte är uttömda. Per har fortfarande ingen sysselsättning. Frågeställningar att diskutera Ni behöver inte svara på alla frågor, men låt dem vara en utgångspunkt för diskussionerna. 1. Sätt dig in i Pers situation. Hur ser hans livssituation ut och vilka är hans behov för att få yrkeslivet att fungera? 2. Vad behöver Per få hjälp med? Diskutera. 3. Vilka stödformer är aktuella för att möta Pers behov? 4. Ser du risker för komplikationer i det här fallet? Finns det risk för krockar mellan myndigheterna och stöden? 5. Ser du hinder för samarbete i det här fallet? Finns det begränsningar i regelverket som försvårar? 6. Påverkar sekretessen möjligheter till samarbete i det här fallet? 7. Hur påverkas Pers livssituation och ekonomiska situation beroende på vilka stöd myndigheterna beviljar? 8. Om du fick tänka fritt, finns det någon regeländring som du skulle önska som skulle kunna underlätta i Pers fall? 9. Har du erfarenhet av liknande fall? Har du goda exempel på lösningar eller lyckade samarbeten? 11

12 Fallet Alexandra Funktionsnedsättning: Cerebral pares, spastisk tetraplegi. Ålder: 12 år Bakgrund Alexandra är 12 år och går i en specialanpassad skola. Hon har spasticitet i både armar och ben och behöver hjälp med att äta, klä på sig, hygien och toalettbesök m.m. Alexandra har beviljats assistansersättning från Försäkringskassan, men inte under skoltid. Föräldrarna har vårdbidrag för Alexandra. Alexandra behöver assistans i skolan. Försäkringskassan anser att hon ska få sitt behov tillgodosett av skolan, då den är specialanpassad, men skolan anser att de inte har de resurserna och att hon behöver assistansersättning från Försäkringskassan på skoltid. Alexandra är sjuk ofta och är därför hemma mycket. Eftersom hon inte har någon assistansersättning för skoltid så har hon heller ingen hemma när hon är sjuk på dagtid. Alexandra behöver också få bostadsanpassning i hemmet. Föräldrarna anser att Alexandra har ett större behov av assistansersättning än vad hon har beviljats eftersom hon är sjuk så ofta. De söker därför om fler assistanstimmar för Alexandra hos Försäkringskassan. Föräldrarna har vårdbidrag för merkostnader och visst merarbete de lägger ner. De får göra en hel del arbete med Alexandra själva eftersom timmarna inte täcker hela behovet. Det är svårt för dem att utrycka vad som är vårdbidrag och vad som är assistansersättning. För dem är det en helhet och de blir utmattade av alla detaljerade frågor. Frågeställningar att diskutera Ni behöver inte svara på alla frågor, men låt dem vara en utgångspunkt för diskussionerna. 1. Sätt dig in i Alexandras och hennes föräldrars situation. Hur ser deras livssituation ut och vilka är deras behov för att få vardagen att fungera bättre? 2. Vad behöver Alexandra och hennes föräldrar få hjälp med? Diskutera. 3. Vilka stödformer är aktuella för att möta Alexandras behov? 4. Utifrån Alexandras och hennes föräldrars situation, ser du risker för komplikationer i det här fallet? Finns det risk för krockar mellan myndigheterna och stöden? 5. Alexandras föräldrar blir utmattade av alla kontakter. Finns det möjlighet för berörda aktörer att samarbeta för att skapa bästa möjliga lösning för dem? Hur skulle en sådan kontakt kunna se ut? 6. Ser du hinder för samarbete i det här fallet? Finns det begränsningar i regelverket som försvårar? 7. Hur påverkar sekretessen möjligheter till samarbete i det här fallet? 12

13 8. Hur påverkas föräldrarnas livssituation och ekonomiska situation beroende på vilka stöd myndigheterna beviljar? 9. Om du fick tänka fritt, finns det någon regeländring som du skulle önska som skulle kunna underlätta i Alexandras fall? 10. Har du erfarenhet av liknande fall? Har du goda exempel på lösningar eller lyckade samarbeten? 11. Läs igenom följande stycke ur den gemensamma värdegrunden om effektivitet och service och diskutera fritt hur det kan appliceras på Alexandras fall. För att utöva sin tjänst med respekt för den enskilda människan måste den statsanställde främst uppfylla krav på ickediskriminering och hänsyn till enskildas personliga integritet. Nyckelord för den anställde i detta avseende är jämlikhet, jämställdhet, medmänsklighet och integritet. 13

14 Fallet Maria Funktionsnedsättningar: Kroniskt trötthetssyndrom. Förlamande trötthet, koncentrationssvårigheter, behov av långa perioder av återhämtning, feber vid ansträngning, isolerad, orkar inte ta tag i saker. Ålder: 23 år Bakgrund Maria arbetar på en flyttfirma och arbetet innebär mycket tunga lyft. Hon drabbas av en långvarig infektion och efter det blir hon aldrig helt återställd. Kvar finns en ihållande influensaliknande känsla i kroppen. Hon har ledvärk och känner sig ofta utmattad. Hon besöker sin husläkare som remitterar henne till en smärtklinik på ett sjukhus samt till en psykiatriker. Efter utredning får Maria diagnosen kroniskt trötthetssyndrom. Efter cirka sex månaders sjukskrivning bedömer Försäkringskassan att Maria inte längre har rätt till sjukpenning då hennes arbetsförmåga inte bedöms vara nedsatt i förhållande till alla normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden. Maria kan inte gå tillbaka till sitt tidigare tunga arbete i flyttfirman och företaget har ingen möjlighet att ge Maria nya anpassade arbetsuppgifter. Maria erbjuds att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program via Arbetsförmedlingen under fyra veckor. Maria klarar inte att fullfölja programmet på grund av sin svåra ledvärk. Maria inser att hon inte klarar att arbeta heltid på längre sikt. När hon träffar sin läkare igen får hon ett läkarutlåtande. Av det framgår att hennes arbetsförmåga är nedsatt till viss del, men inte hur länge och i vilken omfattning. Maria ansöker om aktivitetsersättning hos Försäkringskassan som ringer läkaren för kompletterande uppgifter. Läkaren berättar att hon tycker att Maria borde kunna jobba i ett arbete som är lämpligt för henne, men att det i realiteten är nästan omöjligt att få ett sådant jobb. Läkaren bedömer att Marias arbetsförmåga är nedsatt med ungefär 50 %. Frågeställningar att diskutera Ni behöver inte svara på alla frågor, men låt dem vara en utgångspunkt för diskussionerna. 1. Sätt dig in i Marias situation. Hur ser hennes livssituation ut och vilka är hennes behov för att få yrkeslivet att fungera? 2. Vad behöver Maria få hjälp med? Diskutera. 3. Vilka stödformer är aktuella för att möta Marias behov? 4. Utifrån Marias situation, ser du risker för komplikationer i det här fallet? Finns det risk för krockar mellan myndigheterna och stöden? 5. Ser du hinder för samarbete i det här fallet? Finns det begränsningar i regelverket som försvårar? 6. Hur påverkar sekretessen möjligheter till samarbete i det här fallet? 14

15 7. Hur påverkas Marias livssituation och ekonomiska situation beroende på vilka stöd myndigheterna beviljar? 8. Kan handläggare gå utanför roller och uppdrag om det ger ett bra resultat? I så fall när och i vilken omfattning? 9. Om du fick tänka fritt, finns det någon regeländring som du skulle önska som skulle kunna underlätta i Marias fall? 10. Har du erfarenhet av liknande fall? Har du goda exempel på lösningar eller lyckade samarbeten? 11. Läs igenom följande stycke ur den gemensamma värdegrunden om samarbete (mellan myndigheter) och diskutera vad det betyder i Marias fall. I 6 förvaltningslagen stadgas att varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Vidare föreskrivs i 6 kap. 5 offentlighets och sekretesslagen att en myndighet på begäran av en annan myndighet ska lämna uppgifter som den förfogar över, i den mån hinder inte möter på grund av bestämmelse om sekretess eller av hänsyn till arbetets behöriga gång. 15