SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

Transkript

1 SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009

2 Förord SKTF är fackförbundet för dig som arbetar med socialt arbete. SKTFs främsta mål är att våra medlemmar mår bra på arbetet och får rätt förutsättningar att utföra ett professionellt arbete. För att uppnå det krävs ett fackligt arbete om villkoren i yrket. SKTFs utgångspunkt är att det sociala arbetet är en del av vår välfärd därför är det viktigt att vi påverkar och agerar i socialpolitiska frågor. Den här rapporten är den andra av två om socialsekreterarnas arbetssituation. Vi ville undersöka hur det ekonomiska läget i kommunerna liksom politiska beslut när det gäller förändrade regler i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen påverkat arbetssituationen för våra medlemmar. Den 2 juli 2007 förändrades reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Ersättningsnivåerna sänktes och perioden med möjlighet till arbetslöshetsförsäkring begränsades. Ett år senare förändrades reglerna för sjukförsäkringen, bland annat genom att regeringen satte en bortre gräns för ersättningen. Resultaten i undersökningen är oroväckande. SKTFs medlemmar som jobbar inom socialtjänsten uppger hur deras arbetssituation har påverkats av de förändringar som skett de senaste åren och det framgår tydligt att många inte tycker att de räcker till i förhållande till den ökade belastningen som den ekonomiska krisen och förändringarna i försäkringssystemen inneburit. Rapporten ger svar på intressanta frågor när det gäller förutsättningar för yrket om arbetsmiljö, organisation, öppenhet och befogenhet. SKTF tar tydlig ställning i frågor om utbildning och kompetenskrav inom socialt arbete. I dag är förutsättningarna på många arbetsplatser otillräckliga. Då spelar det ingen roll att man har lång högskoleutbildning i bagaget, specialkompetens inom något område, stor vilja och ärligt engagemang om arbetsplatsen saknar resurser eller förmåga att ta tillvara det. Det kan handla både om att som nyanställd få orimliga villkor i ett nytt yrke eller om att ha jobbat i tio år på samma ställe och ständigt fått täcka upp för de brister arbetsplatsen dras med för att man vet vad det innebär för klienterna om verksamheten försämras. Det är situationer som dessa SKTF arbetar för att få bort. Att socialarbetare får verkliga möjligheter att utöva ett professionellt socialt arbete är grundläggande för samhällets stöd till de mest utsatta. För att kunna göra ett fullgott arbete ska det finnas tillräckliga ekonomiska och andra resurser och om resurserna är otillräckliga måste det finnas möjlighet att påtala detta för chefer och politiker, som då måste ta ansvar för situationen. De som arbetar som socialsekreterare måste få användning av sin kunskap och kompetens i vardagen, ges möjlighet till sådant som processtöd handledning, mentorer, utbildning få möjlighet att diskutera såväl enskilda ärenden som mer övergripande frågor med sina kollegor och ha tid för egen reflektion i arbetet. Möjligheterna till utbyte av verklighetsbeskrivningar mellan tjänstemän och politiker är ytterligare en viktig aspekt, liksom stödet från en chef som är närvarande i arbetet och själv har rimliga villkor i sitt ledarskap. Eva Nordmark Förbundsordförande 2

3 Sammanfattning Undersökningen visar bland annat att: - Nästan alla upplever att arbetsbördan blivit större. - Den psykiska pressen har ökat anser drygt 70 procent. - Majoriteten anser dock att det inte förekommer mer hot och våld i arbetet. - Drygt hälften anser att det tillkommit nya arbetsuppgifter och lika många anser att arbetsmiljön försämrats. På frågan vilken typ av arbetsuppgifter som tillkommit svarar många administrativa uppgifter. - På frågan om man kan utföra sitt jobb på ett tillfredsställande sätt svarar knappt hälften ja men inte tillräckligt. En av fem tycker inte att man kan det. - På frågan vad som behövs för att man ska kunna utföra jobbet på ett tillfredsställande sätt svarar man fler kollegor samt mer ekonomiska resurser procent anser inte att de kan framföra synpunkter angående sin arbetssituation till ansvarig politiker. Nästan lika många anser att de kan göra det. - Nästan alla anser att de kan framföra synpunkter angående sin arbetssituation till sin chef. - Majoriteten anser att de kan framföra synpunkter angående sin arbetssituation till sin fackliga representant. - På frågan om man kan framföra synpunkter angående sin arbetssituation till media svarar drygt 40 procent att man inte vet. 40 procent svarar att man inte kan det. - På frågan om vad det är som styr arbetet i sin helhet svarade de flesta lagstiftningen och ekonomin. Slutligen fanns det en möjlighet att ge synpunkter på vad SKTF som fackförbund kan göra för att stödja gruppen socialsekreterare relaterat till de frågor som ställs i enkäten. Många menade att det är viktigt att påtala betydelsen av att sämre ekonomi och besparingar kräver tydligare prioriteringar från politikerna. 3

4 Metod Undersökningen genomfördes mellan 15 maj och 4 juni. En enkät skickades via e-brev till ett urval av socialsekreterare som är medlemmar i SKTF. Cirka 750 personer har haft möjlighet att delta i undersökningen. När datainsamlingen avslutades hade 467 personer besvarat frågorna. Detta ger en svarsfrekvens på 62 procent. Undersökningen gör inte anspråk på att vara vetenskaplig, men resultaten ger en direkt och spontan fingervisning hur dem som i sitt dagliga arbete har att verka inom socialtjänsten upplever situationen just nu. Innehållet i undersökningen I undersökningen ställdes följande frågor: Hur länge har du arbetat som socialsekreterare? Inom vilket län/region arbetar du? Har du märkt någon förändring i ditt arbete under det senaste året? Har arbetsbördan blivit större? Har det tillkommit nya klienter? Har den psykiska pressen ökat? Har arbetsmiljön försämrats? Har det tillkommit nya arbetsuppgifter? Tycker du att du kan utföra ditt arbete på ett tillfredsställande sätt? Kan du framföra synpunkter angående din arbetssituation till din chef/din fackliga representant/massmedia? Vad är orsaken till förändringarna i din arbetssituation? Vad skulle behöva förändras för att du ska kunna utföra ditt arbete på ett tillfredsställande sätt? Om du ser på ditt arbete i sin helhet, vad är det då som styr? Är det något, relaterat till ovanstående frågor, som du tycker att SKTF ska arbeta särskilt med? 4

5 Resultat Det här är den andra rapporten om socialsekreterarnas arbetssituation som SKTF presenterar under Den första rapporten presenterades i juni och visade att SKTFs medlemmar inom socialtjänsten möter allt fler som söker försörjningsstöd idag jämfört med för ett år sedan. Orsaken, tror man, är den försämrade ekonomin samt de förändrade reglerna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen. Undersökningen visade också att det är nya grupper som söker försörjningsstöd, framför allt unga under 25 år, samt arbetslösa. Rapporten finns att läsa på I den här undersökningen har vi velat ta reda på om ekonomin och de förändrade reglerna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen påverkat socialsekreterarnas arbetsmiljö, och i så fall på vilket sätt. Resultatet redovisas i det följande. Hur många år har du arbetat i yrket? En majoritet har arbetat som socialsekreterare i mer än sju år (se bild 1). De som deltagit i undersökningen har därmed relativt lång och bred erfarenhet av de frågeställningar som ingår i undersökningen. Bild 1 visar hur många år respondenterna har arbetet som socialsekreterare. Inom vilket län/region arbetar du? Den geografiska spridningen av deltagarna är god (se bild 2) Cirka 40 procent av respondenterna arbetar i de tre storstadsregionerna, övriga återfinns i hela landet. 5

6 Bild 2 visar hur många socialsekreterare som deltagit i undersökningen fördelat på respektive län/region. Har du märkt någon förändring i ditt arbete under det senaste året? Har arbetsbördan blivit större? En överväldigande majoritet (84 procent) anser att deras arbetsbörda blivit större (se bild 3). Bild 3 visar hur stor andel som anser att deras arbetsbörda har blivit större. 6

7 Har det förekommit mer hot och våld i arbetet? Det förekommer inte mer hot och våld i arbetet idag jämfört med för ett år sedan, anser majoriteten (58 procent) av de medverkande (se bild 4). Bild 4 visar i vilken grad socialsekreterarna anser att förekomsten av hot och våld i arbetet har förändrats under det senaste året. Har den psykiska pressen ökat? Drygt 70 procent upplever att den psykiska pressen har ökat jämfört med tidigare (se bild 5). Bild 5 visar hur stor andel som upplever att den psykiska pressen har ökat under det senaste året. 7

8 Har arbetsmiljön försämrats? Drygt hälften anser att arbetsmiljön har försämrats. 34 procent tycker att den inte har det (se bild 6). Bild 6 visar hur stor andel som upplever att arbetsmiljön har försämrats under det senaste året. Har det tillkommit nya arbetsuppgifter? Drygt hälften (54 procent) uppger att det tillkommit nya arbetsuppgifter medan 35 procent anser att det inte gjort det (se bild 7). Bild 7 visar hur stor andel som uppger att det har tillkommit nya arbetsuppgifter. 8

9 Av dem som svarade att nya arbetsuppgifter tillkommit fanns möjligheten att beskriva dessa. Här är några av svaren: De administrativa arbetsuppgifter och rutinerna har ökat. Bland annat ska utredningarna vara grundligare och man har fått ökade krav på dokumentation. Nya klientgrupper har tillkommit, till exempel de som utförsäkrats från andra inkomster. Personer som inte får sjukpenning eller sjukersättning från Försäkringskassan och/eller inte har a-kassa söker idag försörjningsstöd hos socialtjänsten. Man märker en nedrustning inom andra instanser, vilket ger konsekvenser för socialtjänsten som är sista hjälpinstansen. En mängd kontroller har tillkommit när det gäller försörjningsstöd, bland annat görs hembesök i varje ärende. Dessutom har jakten på bidragsfuskare ökat. Mer komplexa ärenden, till exempel mottagande av ensamkommande asylsökande flyktingbarn, spelmissbrukare, personer med psykisk ohälsa som inte landstinget hinner med eller har resurser för. Större efterfrågan av hjälp med skuldrådgivning och skuldsanering. Fler möten och samverkan med andra myndigheter, till exempel skolan, polisen och BUP. Vi frågade om man märkt någon annan förändring än de här ovan uppräknade. Här är några av svaren: Fler arbetslösa, fler som behöver helt försörjningsstöd (istället för komplettering av inkomst). Oerhört långa väntetider på beslut från A-kassa och Alfa-kassan. Alkohol- och drogmissbruk hos unga människor har ökat. Fler människor som mår dåligt, även barn och ungdomar. Tuffare och mer pålästa klienter/brukare. Fler som överklagar. Svårare att får beslut om insatser som kostar pengar. De senaste årtiondet har det sparats på förebyggande insatser, kuratorer, psykologer behandling hos BUP. Överbelastad arbetssituation. Omorganisationer, färre vikarier. Man hinner inte prata kollegor och sektioner emellan. 9

10 Bland dem som svarat att arbetsbördan blivit större fanns det möjlighet att beskriva på vilket sätt. Här är några av svaren: Fler klienter men inte fler anställda. Fler arbetsuppgifter och mindre administrativt stöd. Fler klienter med tyngre problematik och färre alternativa behandlingsmetoder. Krav från politiker att vi gör mer omfattande kontroller. Fler unga med missbruk. Fler ärenden kring barn som far illa. Fler klienter med dubbeldiagnos. Det ligger ett stort ansvar på socialsekreteraren att driva på utredningsprocessen och hålla den levande, det vill säga stötta i kontakten med primärvård och psykiatri. Bland dem som svarat att arbetsmiljön har förändrats fanns det möjlighet att svara på vilket sätt. Här är några av svaren: Personalneddragningar. Man hinner inte med jobbet, känner stress. Arbetsmiljön påverkas eftersom man inte har tid att samarbeta, mindre tid att ge varandra uppmuntran och stöd. Hot från människor som inte nöjer sig med de svar de får. Mindre tid att utbilda sig inom olika arbetsuppgifter. Hög personalomsättning, personalneddragningar och sjukskrivningar. Dåligt ledarskap. För mycket övertid. Budgeten måste hållas och personalen får trolla med knäna. Bland dem som svarat att den psykiska pressen ökat fanns det möjlighet att beskriva på vilket sätt. Här är några av svaren: Att inte kunna leva upp till de sökandes krav och behov. Otillfredsställande att inte göra jobbet bra när man känner att man har kompetens. Det sociala arbetet hamnar i skymundan - vi sätter plåster på såren. Fler tunga ärenden där det är svårt att hitta en lösning. Den snäva budgeten gör att människor sällan beviljas till exempel behandling. Många blir missnöjda och det kan uppstå hot. 10

11 Många unga som mår dåligt och till viss del står utanför samhället. Det finns en tyngre problematik hos dem som söker hjälp. Tycker du att du kan utföra ditt arbete på ett tillfredsställande sätt? Knappt hälften svarar ja, men inte tillräckligt. Ja i huvudsak, svarar 33 procent. En av fem anser inte att de kan utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt (se bild 8). Bild 8 visar i vilken utsträckning socialsekreterarna anser sig kunna utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Kan du framföra synpunkter angående din arbetssituation till ansvariga politiker, din chef, din fackliga representant eller media? Endast drygt var tredje socialsekreterare uppger att de kan framföra synpunkter angående sin arbetssituation till ansvariga politiker. Om det beror på att politiker skulle vara svårtillgängliga eller att det inte finns naturliga kontaktytor mellan politiker och socialsekreterare framgår inte. En överväldigande majoritet (88 procent) anser att de kan prata om sin arbetssituation med sin chef och drygt 72 procent svarar att de kan prata med sitt fackombud. Knappt 20 procent svarar att de kan tala med media om sin arbetssituation. Här svarade dock nästan hälften att de inte vet (se bild 9). 11

12 Bild 9 visar i vilken utsträckning socialsekreterare anser sig kunna framföra synpunkter angående sin arbetssituation till olika mottagare. Vad skulle du säga är orsaken till förändringarna i din arbetssituation? Här var det möjligt att ange flera svarsalternativ. Det vanligast angivna svarsalternativet är att fler söker hjälp, därefter att de handlar om besparing och minskade ekonomiska resurser. Svårare problem och nya arbetsuppgifter är en annan orsak som många pekar på, liksom minskad personal (se bild 10). Bild 10 visar i vilken utsträckning man förklarar orsaken till förändringarna i arbetssituationen. 12

13 De som menar att de skett andra förändringar i arbetssituationen fick möjligheten att beskriva dessa. Här är några av svaren: Fler och tyngre ärenden på varje handläggare. Ökad administration, mindre fokus på klientarbete. Förändringar i sjukförsäkringen. Mer kontakter med andra aktörer. Ökat missbruk bland ungdomar. Förändrade attityder mot klienter, man jagar möjligheter att avslå ansökningar. Samhällsutvecklingen i stort. Klyftorna ökar mellan de som har de sämst och de som har det bra. Vad skulle behöva förändras för att du ska kunna utföra ditt arbete på ett tillfredsställande sätt? Denna fråga ställdes till dem som svarat att de inte kan utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt eller i vart fall inte tillräckligt. Det fanns möjlighet att uppge flera svarsalternativ. Det vanligaste svaret var att många upplever att det behövs fler kollegor. Därefter efterlystes mer ekonomiska resurser samt tydligare prioriteringar från politikerna i kommunen (se bild 11). 1 Jag behöver hjälp att prioritera bland mina arbetsuppgifter. 2 Det behövs mer ekonomiska resurser. 3 Det behövs fler kollegor. 4 Jag behöver mer stöd från min chef. 5 Det behövs tydligare prioriteringar från politikerna I min kommun. 6 Det behövs en förändrad lagstiftning. 7 Jag behöver kompetensutveckling och fortbildning. 8 Annat Bild 11 visar vad socialsekreterare anser behöver förändras för att man ska kunna utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. 13

14 Bland dem som svarat annat uppgavs bland annat: mer förebyggande arbete, mer resurser till Försäkringskassan och a-kassan så att folk inte behöver söka hjälp hos sociala myndigheterna, effektivisering av kommunen så att det inte förekommer dubbelarbete mellan skola/sjukvård/socialkontoret/arbetsförmedlingen, mer avlastning samt ökad kunskap bland cheferna. Om du ser på ditt arbete i sin helhet, vad är det då som styr? Även på denna fråga kunde man välja flera svarsalternativ. De två vanligast angivna svarsalternativen är lagstiftningen och ekonomin, något färre anger klienternas behov. De som svarade arbetet styrs av annat fick möjligheten att precisera det. Här är några av svaren: Länsstyrelsernas tillsyn, media och allmänheten. Det pendlar mellan lagstiftning och ekonomin i olika ärenden. Gruppledarens styrande av min professionella bedömning. Riktlinjer från Migrationsverket. Tingsrättens och/eller hovrättens domar. Tidspressen. Är det något, relaterat till ovanstående frågor, som du tycker att SKTF ska arbeta särskilt med? Slutligen fanns det en möjlighet att ge synpunkter på vad SKTF som fackförbund kan göra för att stödja gruppen socialsekreterare relaterat till de frågor som ställs i enkäten. En mängd förslag och synpunkter inkom varav nedanstående är ett urval: Påtala för kommunerna att en sämre ekonomi inte ska innebära att socialtjänsten ska ha mindre medel att använda för behövliga insatser. Detta utifrån att fler är i behov i kristider. Bra att ni uppmärksammar vår arbetssituation och sprider resultat via media. Viktigt att påtala vikten av att sämre ekonomi och besparingar kräver tydligare prioriteringar från politikerna. Annars förväntas vi upprätthålla servicenivå och kvalitet trots minskade resurser och det skapar en ohållbar arbetssituation med sjukskrivningar och människor som flyr yrket. Arbeta för en annan syn i media - motarbeta svepande och negativa attityder om socialen. Mer personal i kristider. Höja statusen genom högre löner till socialsekretare. Inför Lex Realia snabbt! ("Lex Realia" är SKTFs förslag och innebär att socialarbetare ges rättighet och en skyldighet att, oavsett lokal politisk styrning eller ekonomiska förutsättningar, uttrycka sin professionella bedömning kring varje ärende där beslut ska fattas). 14

15 SKTF är ett partipolitiskt obundet fackförbund för offentligt och privat anställda tjänstemän med anknytning till kommun, landsting eller kyrka. Idag är vi cirka medlemmar. För frågor om undersökningens genomförande, kontakta SKTFs marknadsanalytiker Gerry Andersson För frågor om undersökningen innehåll, kontakta SKTFs förbundsordförande Eva Nordmark Presskontakter: Presschef Peter Bloch SKTF Direkt Facklig rådgivning varje vardag måndag till fredag mellan 8 och 20. Telefon e-post sktfdirekt@sktf.se 15