Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.

Transkript

1 Det viktigaste valet (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.

2 2 April 2006 Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. (Del 2 av 3) Syftet med undersökningen Inför valet i september är det stort fokus på rikspolitiken i Sverige. De kommunala frågorna hamnar ofta i skymundan. SKTF vill lyfta fram kommunvalet som ligger närmare människors vardag. Med vår undersökning vill vi utforska medborgarnas syn på den lokala demokratin och hur intresset är för den lokala demokratiska processen i Sverige. Hur viktiga är de kommunala välfärdsfrågorna för dem som varje dag berörs av de beslut som fattas i landets alla kommuner? Vi vill veta hur medborgarnas förtroende för kommunpolitiken är och om det finns en vilja att engagera sig för att kunna påverka de frågor man tycker är viktiga. Vi har valt att förlägga undersökningen till de15 största kommunerna eftersom dessa representerar en tredjedel av den röstberättigade befolkningen. Rapport i tre delar Vi redovisar resultaten av undersökningen i tre rapporter med olika perspektiv av kommunpolitiken: 1. Partisympatier, röstbenägenhet och vikten av kommunpolitik. Här har vi bland annat ställt frågor om hur man ser på kommunpolitikernas insats för samhället, om man tänker rösta i kommunvalet och om man i så fall tänker rösta på samma parti som i riksdagsvalet liksom vilket parti man tror att man kommer att rösta på. 2. Förtroendet för demokrati och politik i kommunerna. I denna del av undersökningen har vi bland annat ställt frågor om förtroendet för de lokala representanterna för det parti man tänker rösta på, hur viktigt det är för demokratin att människor engagerar sig som lokala politiker och intresset för att själv engagera sig i lokalpolitiken. Vi har också frågat om inställningen till att kommunpolitikerna ska ha mer att säga till om jämfört med regering och riksdag. 3. Vilka frågor medborgarna anser vara viktigast bland de kommunala välfärdsfrågorna, samt hur nöjda medborgarna är med den kommunala servicen. Här har de svarande fått ta ställning till hur viktiga var och en av alla de kommunala välfärdsfrågorna är och hur nöjd man är med hur den egna kommunen sköter dessa frågor. Vi har också ställt frågor om hur man vill komma i kontakt med sina lokala politiker och synen på till exempel folkomröstning som ett sätt att påverka. Denna rapport presenterar del 2 av undersökningen. Inom kort presenteras del tre. Samtliga resultat kommer att presenteras sammanställda på såväl riks- som kommunnivå. För den som är intresserad av hur resultaten ser ut i detalj hänvisas till bilagan där tabeller återfinns. Sammanfattande resultat

3 92 procent av de svarande anser att kommunpolitikerna helt eller delvis gör en viktig insats för samhället. 53 procent instämmer helt och 39 procent instämmer delvis, endast 8 procent instämmer inte alls. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) Var fjärde väljare uppger att de definitivt inte, 7 procent, eller troligen inte, 17 procent, kommer att rösta i höstens kommunval. 51 procent säger att de absolut kommer att rösta och 25 procent att de troligen kommer att rösta. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) De unga, under 30 år, är de som uppger lägst benägenhet att rösta i höstens kommunval. 66 procent säger att de absolut eller troligen kommer att rösta. Motsvarande siffra i gruppen 60+ är över 80 procent. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) Drygt 54 procent av dem som uppger att de absolut eller troligen kommer att rösta har ännu inte bestämt sig för hur de tänker rösta i sitt kommunval. De yngre väljarna är mest osäkra, 58 procent för de som är under 30 och 63 procent för de som är mellan 30 och 39 år. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) Röstspridningen är stor. 41 procent uppger att de tänker rösta på ett annat parti i riksdagsvalet än i kommunvalet. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) Var tredje tillfrågad, som har bestämt sig för vilket parti de ska rösta på, säger sig ha mycket stort förtroende för sitt partis lokala representanter, medan endast 3 procent har mycket litet förtroende. 51 procent har ett ganska stort förtroende och 14 procent uppger att de har ett ganska litet förtroende. Bland de yngsta (under 30 år) har 39 procent mycket stort förtroende för sina lokalpolitiker och för gruppen studerande är siffran ännu högre (42 procent). 63 procent anser att det är mycket viktigt för demokratin att människor engagerar sig som kommunpolitiker. 2 procent ansåg att det var helt oviktigt. 31 procent ansåg att det var ganska viktigt och 3 procent ansåg att det var ganska oviktigt. 17 procent kan tänkas sig att engagera sig i lokalpolitiken. 10 procent svarade att de kanske skulle kunna tänka sig och 9 procent var tveksamma. 61 procent svarade nej på frågan. De yngre, under 30 år, kan i högre utsträckning än de andra tänka sig att engagera sig i lokalpolitiken, 23 procent svarar ja på frågan. 36 procent instämmer helt i påståendet att man tycker att kommunpolitiker ska ha mer att säga till om jämfört med regering och riksdag, även om det innebär att kommunernas service kan bli olika. 18 procent instämmer inte alls och 46 procent instämmer delvis. På frågan om man anser att det borde vara fler kommunala folkomröstningar så att medborgarna får mer att säga till om var det 39 procent som instämde helt och 33 procent som inte instämde alls. 28 procent instämde delvis. 3

4 4 När vi jämför de olika kommunerna kan man bland annat notera följande skillnader: Röstbenägenheten är högst i Stockholm, 87 procent, och lägst i Linköping, 61 procent. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) Av Stockholmarna uppger över 66 procent att de absolut ska rösta, medan 34 procent av Linköpingsborna och 40 procent av umeåborna uppger detta. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) I Helsingborg uppger nästan 19 procent av de tillfrågade att de definitivt inte tänker rösta i kommunvalet i september. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) I Malmö har 54 procent bestämt sig för vilket parti de ska rösta på i höstens kommunval, medan knappa 36 procent av Gävleborna och Linköpingsborna har bestämt sig för val av parti i kommunvalet. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) Örebro har den högsta andelen väljare som i kommunvalet tänker rösta på samma sätt som i riksdagsvalet, 69 procent. I Umeå är andelen 50 procent. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) Röstspridningen är störst i Umeå (50 procent), Sundsvall (48 procent) och Lund (47 procent). (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) Det största intresset för att engagera sig i lokalpolitiken finns i Lund och Göteborg. Lägst är intresset i Gävle och Västerås.

5 5 SKTFs slutsatser Med fem månader kvar till valet börjar valrörelsen dra igång på allvar. I media läser vi spaltmeter av analyser och kommentarer om vad partiledarna säger, om den borgerliga alliansens utspel och om socialdemokraternas valstrategier. Statsvetare, undersökningsföretag och media tävlar, i den ena opinionsundersökningen efter den andra, om att ställa frågor till medborgarna hur de kommer att rösta om det vore val idag. Fokus i valrörelsen ligger på rikspolitiken. Samtidigt som kommunpolitiken tenderar att hamna i skymundan vet vi att de flesta medborgare upplever ett stort intresse och engagemang för de välfärdsfrågor som berör deras vardag. Och dessa frågor avgörs av kommunpolitikerna. En ny stor undersökning som fackförbundet SKTF idag presenterar visar att de som svartmålar det politiska engagemanget i landet är helt fel ute. Fler än var fjärde medborgare säger sig vara beredd att engagera sig i kommunpolitiken. Till denna glädjande bild ska läggas det faktum att ju yngre man är, desto mer öppen är man för ett politiskt engagemang i sin kommun. SKTF har undersökt medborgarnas syn på kommunpolitiken i landets 15 största kommuner (Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg, Jönköping, Umeå, Lund, Borås, Sundsvall och Gävle). I dessa kommuner, där exakt en tredjedel av väljarna bor, har vi under februari och mars i år intervjuat 4500 röstberättigade invånare. Detta gör undersökningen till en av de större undersökningarna om kommunpolitiken i landet. I vår undersökning ställde vi frågan skulle du själv kunna tänka dig att engagera dig i kommunpolitiken? Här svarade 16 procent ja. Knappt 4 procent uppgav att de redan hade något engagemang. 10 procent svarade kanske och ytterligare 9 procent var tveksamma. Resten svarade nej. Upp ur sofforna träder hundratusentals medborgare som faktiskt kan tänka sig ett kommunpolitiskt engagemang och det är de yngre som i högre utsträckning än alla andra åldersgrupper uppger att de kan tänka sig ett kommunpolitiskt engagemang (över 27 procent under 30 år jämfört med åldergruppen 60 + där knappt 14 procent uppger detta). Medborgarna i Göteborg, Malmö och Lund kan i störst utsträckning tänka sig ett lokalpolitiskt engagemang. Lägst intresse finner vi i Västerås, Gävle och Linköping. Resultaten talar sitt tydliga språk; kommunpolitiken berör medborgarnas vardag. Hur skolan, barnomsorgen, äldreomsorgen, idrotten eller sophanteringen fungerar är politiska frågor som ligger nära medborgarna, och därmed skapas ett stort kommunalpolitiskt engagemang. En politiker som Christina Axén Ohlin är sannolikt viktigare än Fredrik Reinfeldt för stockholmarna. För väljarna i Umeå eller Jönköping är kommunalråden Lennart Holmlund och Ann-Mari Nilsson av större betydelse för de flesta människors vardag än vad Göran Persson eller Maud Olofsson är. Bilden av ett utbrett politikerförakt är betydligt överdriven. Vår undersökning visar att 53 procent av de tillfrågade instämmer helt i påståendet att kommunpolitikerna gör en viktig insats för samhället och ytterligare 39 procent instämmer delvis. Endast 8 procent uppger att de inte instämmer alls i påståendet. Till och med i den grupp som redan nu uppger att de definitivt inte eller troligen inte tänker gå och rösta på valdagen finns en övervägande positiv inställning till kommunpolitikerna. Bland dessa instämmer hela 87 procent helt och eller delvis i påståendet att kommunpolitikerna gör en viktig insats för samhället! En stor del av medborgarna tycker således att politiken är viktig, och att politikerna gör ett bra jobb, även om de själva väljer att lägga sitt intresse, sin tid och sitt engagemang någon annanstans. Var tredje tillfrågad, som har bestämt sig för vilket parti de ska rösta på, säger sig ha mycket stort förtroende för sitt partis lokala representanter, medan endast 3 procent har mycket litet förtroende. Bland de yngsta (under 30 år) har 39 procent mycket stort förtroende för sina lokalpolitiker och för gruppen studerande är siffran ännu högre (42 procent).

6 En ständigt aktuell fråga är diskussionen om det kommunala självstyret kontra nationell likvärdighet. Vi möter dagligen kommunpolitiker som är frustrerade över regeringens vilja att detaljstyra den kommunala verksamheten. I undersökningen frågade vi medborgarna om de anser att deras kommunpolitiker ska ha mer att säga till om i politiken jämfört med regering och riksdag, även om detta skulle innebära att kommunernas service i praktiken skulle bli olika. Absolut, svarar 36 procent medan18 procent inte alls instämmer. Delvis instämmer nästan hälften (46 procent). Till viss del ger medborgarna alltså kommunpolitikerna rätt. Ett starkt lokalt självstyre har en förankring bland medborgarna. Men många inser också behovet av nationella likhetsprinciper i ett antal grundläggande välfärdsfrågor. Svaren ger oss i SKTF anledning att fundera över hur vi i framtiden ska förhålla oss till de nationella likhetsprinciperna som i praktiken riskerar att försvaga kommunpolitikens makt och betydelse. Vi kommer därför i kommande undersökningar att borra vidare i dessa frågor och öppna upp för partiöverskridande diskussioner om framtidens avvägningar mellan nationell likvärdighet och det grundlagsskyddade kommunala självbestämmandet. SKTF är ett partipolitiskt obundet fackförbund. Det betyder inte att vi tycker det är oviktigt med kommunpolitik. Oavsett vem som vinner valet är det våra medlemmar som kommer att arbeta med att omsätta de politiska ambitionerna i konkret och praktisk verklighet. Våra medlemmars arbete blir betydligt lättare att genomföra ju tydligare mål och politiska inriktningar partiernas lokala företrädare satt upp. Och ju bättre jobb våra medlemmar kan göra, desto bättre välfärd får medborgarna. Hur kan kommunalpolitiken och deras företrädare bli tydligare? Hur släpper vi lös en starkare lokal utvecklingskraft än idag samtidigt som vi behåller en svensk nationell välfärd värd namnet? Skall spärrarna i personvalen tas bort på kommunal nivå för att göra politikerna och deras politik mer kända? Eller är skilda valdagar ett nödvändigt sätt att faktiskt ge de kommunala valen den uppmärksamhet medborgarna tycker att de förtjänar? Vår undersökning visar fram en positiv bild av medborgarnas demokratisyn. Överraskande många, och i synnerhet yngre, är beredda att engagera sig politiskt i sin kommun. Frågan är hur detta tas om hand av de politiska partierna? Hur fångar man upp det intresse och nyfikenhet som finns hos många medborgare som vill engagera sig? Problematiken har aktualiserats av Sveriges Kommuner och landstings Demokratiredovisning från december SKLs enkätundersökning visar att en tredjedel av de tillfrågade kommunpolitikerna anser att det svårt att förena arbetsliv och att vara politiskt aktiv. Ju yngre man är, desto svårare tycker man att det är. SKL ställer sig frågan om det till exempel är ett så enkelt grepp som att anpassa mötestider och att dela ansvarsområden i politiken som kan vara en lösning? Det tror vi i SKTF kan vara en bra början. Eftersom vi vet att viljan att engagera sig finns hos många, och speciellt bland de yngre, har man allt att vinna och inget att förlora på att genast börja pröva alla möjliga nya grepp för att skapa förutsättningar för människor att vara politiskt aktiva. Vi tycker det är glädjande att medborgarnas tilltro till kommunpolitiken är stor. Det vi ser som bekymmersamt är att kännedomen om de lokala politikerna är liten i många kommuner. Därför borde vår undersökning bli en utmaning till landets alla kommunpolitiker. Synliggör er i valrörelsen! Lyft fram era kommunala frågor, blygs inte att visa upp er på valaffischer och plakat i era egna kommuner! Kliv fram på rikspolitikens bekostnad och presentera lösningar med kommunala förtecken. Medborgarna och våra medlemmar väntar förväntansfullt på vad ni har att säga. 6

7 7 Metod Undersökningen genomfördes under perioden 14 februari till 8 mars röstberättigade personer i höstens kommunval har telefonintervjuats av InfoOne i Gävle. Urvalet är obundet och slumpmässigt och den som ingått i undersökningen är den i det uppringda hushållet som är röstberättigad och står närmast i tur att fylla år. Den statistiska felmarginalen (konfidensintervallet) varierar beroende av urvalsstorlek och hur stor andel i urvalet som valt ett speciellt svarsalternativ. Om man exempelvis har ett urval på 200 individer (som det är i 11 kommuner i denna undersökning) och 80 procent har valt ett speciellt svarsalternativ, kan man med statistisk säkerhet säga att den faktiska andelen (i den population varur urvalet dragits) som valt just det svarsalternativet är procent (se tabell B). Felmarginalen är alltså ± 6. Hade urvalet varit individer skulle felmarginalen i detta exempel ha varit ± 2.

8 Vikten av kommunpolitik, röstbenägenhet och förtroende Många instämmer helt eller delvis i påståendet Jag tycker att kommunpolitikerna gör en viktig insats för samhället. Det finns dock skillnader mellan kommunerna (se bild 1). Om man tittar på den andel som tar direkt avstånd från påståendet så är det drygt 10 procent som uppger detta i den kommun där störst andel valde det svarsalternativet. Mot bakgrund av detta kan man dra slutsatsen att merparten av medborgarna tycker att kommunpolitikerna gör en viktig insats för samhället Kommunundersökning 2006 Kommunpolitikerna gör en viktig insats Instämmer helt Instämmer delvis ,2 31,1 52,2 43,6 33,7 45,9 33,3 43,4 40,6 38,2 39,7 40,8 40,0 42,0 47, ,9 62,2 36,2 45,2 58,9 50,5 61,7 47,5 47,0 58,1 56,0 52,2 50,5 50,5 41, Lund 0 Göteborg Stockholm Malmö Örebro Västerås Linköping Uppsala Helsingborg Norrköping Jönköping Umeå Borås Gävle Sundsvall Autobase On Bostadsort Bild 1 visar hur stor andel som instämmer helt eller delvis i påståendet att kommunpolitikerna gör en viktig insats i samhället. 52 procent uppger att de absolut tänker rösta i höstens kommunval (se tabell 2a i bilagan). Andelen som troligen tänker rösta är 25 procent och om även dessa går och röstar innebär det ett valdeltagande på över 75 procent. Benägenheten att rösta skiljer sig markant mellan åldersgrupperna (se bild 2 på nästa sida). Ju äldre man är desto mer benägen är man att rösta i höstens kommunval.

9 9 (Tänker du rösta i kommunalvalet i höst) SKTFs kommunundersökning 2006 Tänker du rösta i kommunalvalet i höst Ja absolut Ja troligen Nej troligen inte Nej definitivt inte Under 30 år år år år 60 år eller äldre Ålder Bild 2 visar hur röstbenägna medborgarna är i fördelat på ålder. 54 procent, av dem som uppger att de absolut eller troligen kommer att rösta har ännu inte bestämt sig för hur de tänker rösta i sitt kommunval (se tabell 3a i bilagan). I Malmö, Västerås och Uppsala har majoriteten redan bestämt sig för hur de tänker rösta, medan endast en dryg tredjedel i Linköping, Gävle och Borås uppger detta. De yngre väljarna är mest osäkra på hur de ska rösta i höstens kommunval. 58 procent av dem som är under 30 och 63 procent av dem som är mellan 30 och 39 år har ännu inte bestämt sig (se tabell 3b i bilagan). Röstspridningen är stor (se tabell 4 i bilagan). I Umeå, Sundsvall och Lund uppger cirka hälften att de tänker rösta på ett annat parti i riksdagsvalet än i kommunvalet. Minst är röstspridningen i Örebro och Malmö där en tredjedel uppger att de ska rösta på olika partier i kommun- och riksdagsvalen. Nästan 85 procent av dem som bestämt sig för vad de ska rösta på uppger att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för de lokala representanterna för det parti de tänker rösta på (se tabell 5a i bilagan). Detta ska dock tolkas med viss försiktighet eftersom endast en dryg tredjedel av de tillfrågade fick denna följdfråga. Det är framförallt det de yngre, under 30 år, och studerande (vilket till viss del är samma individer) som uppgett att de har mycket stort förtroende för de lokala representanterna för det parti de tänker rösta på (se tabell 5b och 5c i bilagan).

10 Lokalt politiskt inflytande Nästan alla tycker att det är viktigt för demokratin att människor engagerar sig som lokala politiker (se bild 3). 10 SKTFs kommunundersökning 2006 Lokalt engagemang viktigt för demokratin Mycket viktigt Ganska viktigt (Lokalt engagemang viktigt för demokratin) ,0 25,8 67,7 68,3 Göteborg Stockholm 34,4 33,5 59,8 61,6 Malmö Uppsala 42,1 39,3 51,5 53,1 Västerås Linköping 33,8 62,7 Örebro 24,7 71,7 Norrköping 33,7 37,2 58,9 58,1 Jönköping Helsingborg 44,0 51,7 Umeå 26,4 70,6 Lund 34,5 55,0 Borås 29,5 65,5 Sundsvall 33,7 58,3 Gävle Autobase On Bostadsort Bild 3 visar hur viktigt medborgarna tycker det är för demokratin att människor engagerar sig som lokalpolitiker. Påfallande många säger att de själva skulle kunna tänka sig ett engagemang i lokalpolitiken (se bild 4 på nästa sida). 4 procent av medborgarna uppger att de redan är engagerade i lokalpolitiken och ytterligare nästan 40 procent tar i vart fall inte avstånd från att engagera sig i lokalpolitiken. Det är mycket stora skillnader mellan kommunerna. I Lund och Göteborg finns det största intresset för ett lokalpolitiskt engagemang, medan intresset är svalast i Gävle och Västerås.

11 11 (Kan du tänka dig engagera dig i politiken) SKTFs kommunundersökning 2006 Kan du tänka dig engagera dig i politiken Jag är redan engagerad Ja Kanske Tveksamt 9,8 15,4 9,9 6,5 10,4 13,5 9,5 9,8 6,9 10,4 8,4 18,0 21,1 20,5 14,0 8,9 4,9 3,8 4,0 4,0 5,0 7,4 4,8 10,0 8,5 12,9 6,5 8,1 8,4 8,9 10,5 7,1 9,5 11,5 10,2 6,5 6,3 11,1 7,1 5,9 15,8 16,3 20,4 16,4 14,7 13,5 17,5 11,2 10,6 8,6 5,9 5,3 2,5 3,1 2,5 4,0 2,5 3,7 Örebro Borås Gävle Lund Umeå Stockholm Göteborg Uppsala Västerås Linköping Norrköping Jönköping Helsingborg Sundsvall Malmö Autobase On Bostadsort Bild 4 visar hur stor andel som säger att de i olika grad är intresserade av att engagera sig i lokalpolitiken. Det är framförallt de yngre som uppger att de kan tänka sig att engagera sig i lokalpolitiken (se tabell 7b i bilagan). Nästan var fjärde som är yngre än 30 år svarade ja på frågan och ytterligare 10 procent svarade kanske. i denna åldersgrupp är det färre än hälften som uppger att de inte är intresserade av att engagera sig i lokalpolitiken. Drygt en tredjedel av medborgarna instämmer helt i påståendet att kommunpolitikerna ska ha mer att säga till om i politiken jämfört med regering och riksdag även om det innebär att kommunernas service kan bli olika (se bild 5 på nästa sida). 18 procent instämmer inte alls i detta påstående och resten instämmer delvis. Om man slår ihop dem som instämmer helt och delvis framkommer vissa skillnader mellan kommunerna.

12 SKTFs kommunundersökning 2006 Mer lokalt inflytande i politiken Instämmer helt Instämmer delvis ,3 46,3 48,5 43,2 49,5 44,4 47,3 49,5 48,5 51,8 57,4 51,2 40,5 49,5 52, ,7 36,3 34,8 31,2 34,7 34,7 37,8 36,9 32,7 35,6 29,2 28,9 43,0 40,5 33,2 0 Stockholm Göteborg Linköping Örebro Malmö Umeå Lund Borås Uppsala Västerås Norrköping Jönköping Helsingborg Sundsvall Gävle Autobase On Bostadsort Bild 5 visar hur stora andelar som instämmer helt eller delvis i att kommunpolitiker ska få mer att säga till om

13 13 Bilaga Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. Undersökningen genomfördes under perioden 14 februari till 8 mars röstberättigade personer i höstens kommunval har telefonintervjuats av InfoOne i Gävle. Urvalet är obundet och slumpmässigt och den som ingått i undersökningen är den i det uppringda hushållet som är röstberättigad och står närmast i tur att fylla år. Antalet genomförda intervjuer i de olika kommunerna varierar beroende på kommunstorlek. De kommuner som ingår i undersökningen och det antal intervjuer som är genomförda i respektive kommun framgår av Tabell A. Kommun Urval Stockholm Göteborg 650 Malmö 400 Uppsala 250 Linköping 202 Västerås 196 Örebro 201 Norrköping 198 Helsingborg 202 Jönköping 191 Umeå 209 Lund 201 Borås 200 Sundsvall 200 Gävle 187 Tabell A visar vilka kommuner som ingår i undersökningen och hur stort antal intervjuer som genomförts i respektive kommun.

14 Konfidensintervallet Den statistiska felmarginalen (konfidensintervallet) varierar beroende av urvalsstorlek och hur stor andel i urvalet som valt ett speciellt svarsalternativ. Om man exempelvis har ett urval på 200 individer (som det är i 11 kommuner i denna undersökning) och 80 procent har valt ett speciellt svarsalternativ, kan man med statistisk säkerhet säga att den faktiska andelen (i den population varur urvalet dragits) som valt just det svarsalternativet är procent (se tabell B). Felmarginalen är alltså ± 6. Hade urvalet varit individer skulle felmarginalen i detta exempel ha varit ± Tabell B Statistiskt konfidensintervall för olika procenttal vid olika urvalsstorlekar. Procent Urval Tabell B visar hur felmarginalen ser ut vid olika urval och frekvenser. Det procenttal man vill ha den rekommenderade felmarginalen för avläses kolumnvis (röda siffror), varefter man går till den rad som har det aktuella urvalet angivet längst till vänster (blå siffror). En procentsiffra som i rapporten anges till 80 står alltså att finna i nionde kolumnen. Om urvalet för siffran i rapporten anges till 200 går man till andra raden i den nyss uppsökta kolumnen. Siffran 6 står där angiven, vilket betyder att siffran i rapporten skall ses med en felmarginal om -6 till +6 procentenheter, d.v.s procent.

15 15 Tabell 1: Jag tycker att kommunpolitikerna gör en viktig insats för samhället, fördelat på bostadsort Bostadsort Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls ,0 53,1 38,5 8,4 Stockholm ,0 57,9 32,2 9,9 Göteborg ,0 62,2 31,1 6,8 Malmö ,0 36,2 52,2 11,5 Uppsala ,0 45,2 43,6 11,2 Linköping ,0 58,9 33,7 7,4 Västerås ,0 50,5 45,9 3,6 Örebro ,0 61,7 33,3 5,0 Norrköping ,0 47,5 43,4 9,1 Helsingborg ,0 47,0 40,6 12,4 Jönköping ,0 58,1 38,2 3,7 Umeå ,0 56,0 39,7 4,3 Lund ,0 52,2 40,8 7,0 Borås ,0 50,5 40,0 9,5 Sundsvall ,0 50,5 42,0 7,5 Gävle ,0 41,2 47,6 11,2

16 16 Tabell 2a: Tänker du rösta i kommunalvalet i höst, fördelat på bostadsort Bostadsort Ja absolut Ja troligen Nej troligen inte Nej definitivt inte ,0 51,5 24,6 16,8 7,0 Stockholm ,0 66,4 20,6 7,6 5,4 Göteborg ,0 50,8 28,6 14,0 6,6 Malmö ,0 55,8 24,5 11,8 8,0 Uppsala ,0 47,6 26,0 16,8 9,6 Linköping ,0 33,7 27,7 32,2 6,4 Västerås ,0 50,0 16,8 27,6 5,6 Örebro ,0 53,2 19,4 21,4 6,0 Norrköping ,0 43,4 22,2 28,3 6,1 Helsingborg ,0 42,1 21,3 17,8 18,8 Jönköping ,0 45,0 26,7 22,5 5,8 Umeå ,0 39,7 34,0 22,5 3,8 Lund ,0 54,7 24,9 14,9 5,5 Borås ,0 44,5 29,5 19,0 7,0 Sundsvall ,0 41,0 31,5 19,0 8,5 Gävle ,0 42,2 22,5 26,7 8,6

17 17 Tabell 2b: Tänker du rösta i kommunalvalet i höst, fördelat på ålder Ålder Ja absolut Ja troligen Nej troligen inte Nej definitivt inte ,0 51,4 24,6 16,9 7,0 Under 30 år ,0 40,5 25,5 22,0 12, år ,0 47,7 27,4 18,6 6, år ,0 48,2 27,0 19,1 5, år år eller äldre 100,0 55,9 20,2 18,8 5, ,0 59,3 23,2 10,8 6,7

18 18 Tabell 3a: Har du redan nu bestämt vilket parti du tänker rösta på, fördelat på bostadsort Bostadsort Ja Nej ,0 45,6 54,4 Stockholm ,0 45,6 54,4 Göteborg ,0 45,7 54,3 Malmö ,0 54,2 45,8 Uppsala ,0 51,6 48,4 Linköping ,0 35,5 64,5 Västerås ,0 53,4 46,6 Örebro ,0 47,9 52,1 Norrköping ,0 41,5 58,5 Helsingborg ,0 49,2 50,8 Jönköping ,0 40,1 59,9 Umeå ,0 44,8 55,2 Lund ,0 41,9 58,1 Borås ,0 38,5 61,5 Sundsvall ,0 43,4 56,6 Gävle ,0 35,5 64,5

19 19 Tabell 3b: Har du redan nu bestämt vilket parti du tänker rösta på, fördelat på ålder Ålder Ja Nej ,0 45,6 54,4 Under 30 år ,0 42,0 58, år ,0 37,0 63, år ,0 43,6 56, år år eller äldre 100,0 45,9 54, ,0 53,6 46,4

20 20 Tabell 4: Röstar du på samma parti i de olika valen, fördelat på bostadsort Bostadsort Ja Nej ,0 59,3 40,7 Stockholm ,0 59,1 40,9 Göteborg ,0 60,9 39,1 Malmö ,0 66,4 33,6 Uppsala ,0 60,9 39,1 Linköping ,0 54,0 46,0 Västerås ,0 64,1 35,9 Örebro ,0 69,2 30,8 Norrköping ,0 55,4 44,6 Helsingborg ,0 59,4 40,6 Jönköping ,0 57,7 42,3 Umeå ,0 50,0 50,0 Lund ,0 53,1 46,9 Borås ,0 58,1 41,9 Sundsvall ,0 51,7 48,3 Gävle ,0 57,0 43,0

21 21 Tabell 5a: Hur stort är ditt förtroende för de lokala representanterna för det parti du tänker rösta på, fördelat på bostadsort Bostadsort Mycket stort Ganska stort Ganska litet Mycket litet ,0 32,9 50,8 13,5 2,8 Stockholm ,0 22,9 56,9 14,4 5,8 Göteborg ,0 30,9 55,1 13,1 0,8 Malmö ,0 51,1 35,1 12,1 1,7 Uppsala ,0 34,7 47,4 15,8 2,1 Linköping ,0 29,5 61,4 9,1 0,0 Västerås ,0 37,1 38,6 21,4 2,9 Örebro ,0 18,6 67,1 11,4 2,9 Norrköping ,0 25,5 58,2 10,9 5,5 Helsingborg ,0 22,2 60,3 15,9 1,6 Jönköping ,0 25,5 63,6 7,3 3,6 Umeå ,0 43,5 47,8 8,7 0,0 Lund ,0 49,3 38,8 11,9 0,0 Borås ,0 42,1 43,9 12,3 1,8 Sundsvall ,0 50,8 34,9 12,7 1,6 Gävle ,0 30,2 39,5 25,6 4,7

22 22 Tabell 5b: Hur stort är ditt förtroende för de lokala representanterna för det parti du tänker rösta på, fördelat på ålder Ålder Mycket stort Ganska stort Ganska litet Mycket litet ,0 32,8 50,8 13,6 2,8 Under 30 år ,0 39,2 45,7 12,6 2, år ,0 34,1 52,2 12,2 1, år ,0 32,0 51,9 14,5 1, år år eller äldre 100,0 24,9 57,8 14,5 2, ,0 33,6 48,5 13,9 4,0 Tabell 5c: Hur stort är ditt förtroende för de lokala representanterna för det parti du tänker rösta på, fördelat på sysselsättning Sysselsättning Mycket stort Ganska stort Ganska litet Mycket litet ,0 32,8 50,8 13,6 2,8 Studerande ,0 42,4 44,2 11,5 1,8 Förvärvsarbetande ,0 30,4 52,9 14,5 2,3 Egen företagare ,0 32,6 51,6 10,5 5,3 Pensionär ,0 33,4 49,5 13,6 3,5

23 23 Tabell 6: Hur viktigt för demokratin tycker du det är att människor engagerar sig som lokala politiker, fördelat på bostadsort Bostadsort Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt ,0 62,8 31,5 3,4 2,3 Stockholm ,0 67,7 27,0 3,0 2,3 Göteborg ,0 68,3 25,8 4,9 0,9 Malmö ,0 59,8 33,5 4,2 2,5 Uppsala ,0 61,6 34,4 2,0 2,0 Linköping ,0 51,5 42,1 3,0 3,5 Västerås ,0 53,1 39,3 5,6 2,0 Örebro ,0 62,7 33,8 0,5 3,0 Norrköping ,0 71,7 24,7 1,5 2,0 Helsingborg ,0 58,9 33,7 3,5 4,0 Jönköping ,0 58,1 37,2 3,1 1,6 Umeå ,0 51,7 44,0 1,9 2,4 Lund ,0 70,6 26,4 2,0 1,0 Borås ,0 55,0 34,5 6,0 4,5 Sundsvall ,0 65,5 29,5 2,5 2,5 Gävle ,0 58,3 33,7 5,9 2,1

24 24 Tabell 7a: Skulle du själv kunna tänka dig att engagera dig i lokalpolitiken, fördelat på bostadsort Bostadsort Jag är redan engagerad Ja Kanske Tveksamt Nej Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Linköping Västerås Örebro Norrköping Helsingborg Jönköping Umeå Lund Borås ,0 3,9 16,5 10,0 8,9 60, ,0 4,9 18,0 9,8 9,9 57, ,0 3,8 21,1 13,5 9,8 51, ,0 4,0 20,5 9,5 6,5 59, ,0 4,0 14,0 10,4 10,4 61, ,0 5,0 8,9 8,4 6,9 70, ,0 2,0 11,2 7,1 7,1 72, ,0 2,0 16,4 6,5 6,5 68, ,0 2,5 10,6 11,1 8,1 67, ,0 5,9 15,8 8,9 7,4 61, ,0 3,1 14,7 6,3 8,4 67, ,0 5,3 16,3 10,5 4,8 63, ,0 2,5 20,4 12,9 15,4 48, ,0 4,0 13,5 11,5 10,0 61,0 Sundsvall ,0 2,5 17,5 9,5 8,5 62,0 Gävle ,0 3,7 8,6 5,9 10,2 71,7

25 25 Tabell 7b: Skulle du själv kunna tänka dig att engagera dig i lokalpolitiken, fördelat på ålder Ålder Jag är redan engagerad Ja Kanske Tveksamt Nej Under 30 år år år ,0 3,9 16,5 9,9 8,9 60, ,0 3,8 23,3 12,5 10,7 49, ,0 3,3 18,6 13,2 10,4 54, ,0 3,0 17,9 10,9 9,5 58, år år eller äldre 100,0 3,4 19,5 9,5 8,0 59, ,0 5,3 9,2 5,9 7,1 72,5

26 26 Tabell 8: Jag tycker att kommunpolitikerna ska ha mer att säga till om i politiken jämfört med regering och riksdag även om det innebär att kommunernas service kan bli olika, fördelat på bostadsort Bostadsort Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls ,0 35,9 46,4 17,7 Stockholm ,0 38,7 40,3 21,0 Göteborg ,0 36,3 46,3 17,4 Malmö ,0 34,8 48,5 16,8 Uppsala ,0 31,2 43,2 25,6 Linköping ,0 34,7 49,5 15,8 Västerås ,0 34,7 44,4 20,9 Örebro ,0 37,8 47,3 14,9 Norrköping ,0 36,9 49,5 13,6 Helsingborg ,0 32,7 48,5 18,8 Jönköping ,0 35,6 51,8 12,6 Umeå ,0 29,2 57,4 13,4 Lund ,0 28,9 51,2 19,9 Borås ,0 43,0 40,5 16,5 Sundsvall ,0 40,5 49,5 10,0 Gävle ,0 33,2 52,4 14,4

27 27 SKTF är ett partipolitiskt obundet fackförbund för offentligt och privat anställda tjänstemän med anknytning till kommun, landsting eller kyrka. Idag är vi drygt medlemmar. Rapporten Det viktigaste valet med samtliga resultat, kommun för kommun, finns presenterad på Kontakter: SKTFs förbundsordförande Eva Nordmark, Presskontakter Maria Martinsson, eller Karin Ottosson, eller För frågor kring undersökningens genomförande kontakta Gerry Andersson, eller SKTF Direkt Facklig rådgivning varje vardag måndag till fredag mellan 8 och 20. Telefon e-post sktfdirekt@sktf.se