Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS

Transkript

1 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Avslå motionen med hänvisning till kommunstyrelseförvaltningens yttrande. Beslutsunderlag Motion från Per Sjövall och Mikael Hallgren (V) Beslutsförslag, Sammanfattning av ärendet En motion har inkommit där motionärerna önskar att kommunstyrelsen ska undersöka och verka för att får möjlighet att genomföra kommunalvalet med sänkt rösträttsålder till 16 år. Motionärerna menar att det ur demokratisynpunkt är viktigt att få med ungdomarna i det politiska arbetet och att ett led i att öka intresset för politik i och utanför skolan är att sänka rösträttsåldern från 18 år till 16 år. Att sänka rösträttsåldern till 16 år bör leda till en vitalisering av demokratin i och bör dessutom bekräfta ungdomarna. I en första omgång anser motionärerna att sänkt rösträttsålder till 16 år ska prövas kommunalvalet i, med hänvisning till den "norska modellen" som innebär att vissa kommuner har haft rätt att genomföra kommunala val med sänkt rösträttsålder till 16 år. Ekonomi Motionen i sig påverkar inte kommunens ekonomi. Rösträttsålder enligt lag Rösträttsåldern för kommunala val regleras av kommunallagen kapitel 4 2: Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har den som är folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller 18 år och 1. är medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare), 2. är medborgare i Island eller Norge, eller 3. för det fall de är andra utlänningar, har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

2 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Forts. 23 Debatten om rösträttsåldern Opinionen idag visar att det är impopulärt att sänka rösträttsåldern till 16 år, både bland unga, riksdagsledamöter och befolkningen i stort. Enligt en rapport från SOM-institutet anser 76 procent av svenskarna att det är en dålig idé. Bland 15- till 19-åringar är bara 32 procent för en sänkning. Argumenten emot sänkt rösträttsålder handlar dels om värdet att behålla den gemensamma 18-årsgränsen för myndighetsålder, rösträttsålder och valbarhetsålder. Dessutom är det vanligt att frågan om mognad och intresse hos ungdomar under 18 är tillräckligt stort för att en sänkt rösträttsålder ska göra någon skillnad. Övervägande kommer under 2013 att inleda ett arbete med att öka ungdomsars delaktighet i den politiska processen. Projektet ger möjligheten för kommunen att lyfta fram ungdomars åsikter och intresse och stärka deras politiska inflytande. Kommunstyrelseförvaltningen anser att satsningen är en chans för kommunen att ta vara på det engagemang som många unga har och att bevisa för den egna organisationen och för kommunens ungdomar att frågan är viktig och givande för båda parter. Den deliberativa demokrati som sker mellan valen har även den ett stort värde och kommunstyrelseförvaltningen anser att det i dagsläget är där som kan göra skillnad för sina unga invånare. Motionen föreslås således avslås med hänvisning till att arbetet med ungdomars inflytande i nuläget bör drivas med andra metoder, där förutsättningarna för förändring av ungas situation är större. Anteckning Marcelle Farjallah (S) antecknar positiv mening till kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut. Vid protokollet Oskar Åhrén Protokollet justerat och anslaget samma dag. Utdragsbestyrkande Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

3 Beslutsförslag FALKENBERG Kommunledningskontoret Kanslienheten Jenny Antonsson Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Avslå motionen med hänvisning till kommunstyrelseförvaltningens yttrande. Beslutsunderlag Motion från Per Sjövall och Mikael Hallgren (V) Sammanfattning av ärendet En motion har inkommit där motionärerna önskar att kommunstyrelsen ska undersöka och verka för att får möjlighet att genomföra kommunalvalet med sänkt rösträttsålder till 16 år. Motionärerna menar att det ur demokratisynpunkt är viktigt att få med ungdomarna i det politiska arbetet och att ett led i att öka intresset för politik i och utanför skolan är att sänka rösträttsåldern från 18 år till 16 år. Att sänka rösträttsåldern till 16 år bör leda till en vitalisering av demokratin i och bör dessutom bekräfta ungdomarna. I en första omgång anser motionärerna att sänkt rösträttsålder till 16 år ska prövas kommunalvalet i Falkenbergs kommun, med hänvisning till den "norska modellen" som innebär att vissa kommuner har haft rätt att genomföra kommunala val med sänkt rösträttsålder till 16 år. Ekonomi Motionen i sig påverkar inte kommunens ekonomi. Rösträttsålder enligt lag Rösträttsåldern regleras i lag. Vilka som har rösträtt i riksdagsvalet förklaras i regeringsformen kapitel 3 2: "Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket och har fyllt arton år. Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot." Rösträttsåldern för kommunala val regleras av kommunallagen kapitel 4 2: "Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har den som är folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller 18 år och 1. är medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare), Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

4 2. är medborgare i Island eller Norge, eller 3. för det fall de är andra utlänningar, har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen." Genom regeringsformen 1974 sänktes rösträttsåldern till dagens 18 år. Reformen baserades på Grundlagsberedningens förslag (SOU1972:15) där tanken var att samtliga nivåer skulle präglas av samma 18-årsgräns - myndighetsålder, rösträttsålder och valbarhetsålder. Principen har dock inte tillämpats helt ut då ungdomar exempelvis blir straffmyndiga redan vid 15 års ålder och inte när de fyller 18 år. Frågan om rösträttsåldern togs även upp i Grundlagsutredningen betänkande En reformerad grundlag, (SOU 2008:125), där det föreslogs att sambandet mellan myndighetsåldern och rösträttsåldern bör behållas och att rösträttsåldern därmed även fortsatt bör vara 18 år både i riksdagsval och kommunala val. Det är inte formulerat i lag huruvida rösträttsåldern måste vara densamma i riksdagsvalet som i val till kommuner och landsting. Debatten om rösträttsåldern Opinionen idag visar att det är impopulärt att sänka rösträttsåldern till 16 år, både bland unga, riksdagsledamöter och befolkningen i stort. Enligt en rapport från SOM-institutet anser 76 procent av svenskarna att det är en dålig idé. Bland 15- till 19-åringar är bara 32 procent för en sänkning. Argumenten emot sänkt rösträttsålder handlar dels om värdet att behålla den gemensamma 18- årsgränsen för myndighetsålder, rösträttsålder och valbarhetsålder. Dessutom är det vanligt att frågan om mognad och intresse hos ungdomar under 18 är tillräckligt stort för att en sänkt rösträttsålder ska göra någon skillnad. Samtidigt är sänkt rösträttsålder en aktuell och väldiskuterad fråga som har lyfts i utredningar och motioner både på lokal och nationell nivå och som dessutom flera organisationer valt att argumentera för. Ofta lyfts frågan som en del av den politiska dagordningen att öka ungas medborgarinflytande. Åldersgränsutredningen (SOU 1996:111) hade som syfte att "främja de ungas personliga ansvarstagande, delaktighet och inflytande." Utredningens resultat kring frågan om rösträttsåldern var att det borde ske en rösträttsålderssänkning till 16 år i kommunala val. Anledningen till att en sänkning bara föreslås i kommunala val och inte även på riksnivå motiveras med att kommunala frågor ligger medborgarna närmast och att det därför först och främst är viktigt att ge många möjligheten att påverka i dessa frågor. I utredningen förklaras förslaget vara ett steg på en redan inslagen väg av olika åtgärder som kommunallagen föreskriver för ökat medborgarinflytande för åldersklasserna närmast under 18 år. Utredningen hänvisar till sjätte kapitlet i kommunallagen som nämner att kommunala nämnder skall verka för att samråd sker med dem som utnyttjar deras tjänster vilket i praktiken har inneburit uppkomsten av användar- och brukarråd så som ungdomsråd. I 38 sjätte kapitlet i kommunallagen nämns dessutom vidare att nyttjarna genom så kallad villkorad delegation kan ges ett visst inflytande över verksamheten. Kommunallagen nämner inte någon åldersgräns för dessa aktiviteter, vilket innebär att kommunallagen redan idag möjliggör för ungdomar att ha ett relativt stort inflytande över den kommunala verksamheten. Utredningens argument för en sänkning var: - förtroendet från politiskt håll för det ansvar unga kan ta inom skolan är högt - medborgarinflytande görs sig främst gällande genom val - de ågärder som finns för ungdomsinflytande gäller främst för områden som skola och fritid, och de verkar främst för informationsutbyte och diskussion. Ungdomsinflytandet håller sig inom en allför snäv ram. 2

5 - unga har en speciell utsatt position i samhället, tex åldersdiskriminering inom arbetsmarknaden - rösträtt för unga skulle ge legitimitet och balans för de regler som rör unga - den äldre befolkningen ökar och därför skulle sänkt rösträttsålder ge balans och legitimitet för regler som rör unga. - de eventuella skillnader mellan unga och den röstberättigade befolkningen är ingen anledning för att neka unga rösträtt - ungas åsikter bör tas hänsyn till genom val eftersom det utgör grunden för ett jämlikt politiskt inflytande Erfarenheter av sänkt rösträttsålder Det finns flera stater idag som har 16 år som nationell rösträttsålder, varav fler i Mellan- och Sydamerika. I Europa är Österrike den enda stat som har allmän rösträttsålder vid 16 år, men på flera andra håll i Europa har rösträttsåldern sänkts till 16 år i vissa val eller i vissa regioner. I Österrike har 16- och 17-åringar kunnat rösta i nationella val sedan Argumentet för detta var att balansera befolkningens intressen, då andelen äldre blir allt större. Flera delstater i Tyskland har valt att sänka rösträttsåldern till 16 i lokalvalen och även i Schweiz förekommer det i enstaka kantoner. Erfarenheterna från 16- och 17-åringars valdeltagande i dessa länder visar att denna grupp i större utsträckning än andra grupper tenderar att rösta på den politiska skalans ytterpaitier. Vidare har det konstaterats att valdeltagandet har varit högst i de regioner där skolorna satsat på bra samhällsundervisning inför valen. Dessa slutsatser konstateras även i Norge. I det norska kommunvalet 2011 hade 20 kommuner valts ut som testkommuner att sänka rösträttsåldern till 16 år istället för 18 år som gällde i övriga kommuner. Anledningen till sänkningen i testkommunerna var främst att försöka höja valdeltagandet i kommunvalet samt för att undersöka argumenten om att dagens ungdomar har större kunskap om samhälle och politik än tidigare generationer och därmed är mogna nog att rösta. Utvärderingen av försöket väntas var färdigställt i slutet av 2013, men hittills har konstaterats att det totala valdeltagandet i kommunvalet inte ökade i testkommunerna och att valdeltagandet i gruppen 16- och 17-åringar i de flesta kommuner var lägre än i övriga åldersgrupper. Valdeltagandet bland 16- och 17-åringarna var 57,8 procent i alla 20 kommuner, med en variation från 82 procent nertill 44 procent i de enskilda kommunerna. Åsikterna om huruvida testvalet var en argument för att sänka rösträttsåldern eller inte går isär. De som ställer sig positiva jämför med tidigare val där andelen förstagångsväljare brukar ligga runt 35 procent, medan kritikerna hävdar att de kommuner med högst valdeltagande i den aktuella gruppen hade satsat på att undervisa ungdomar i samhällsfrågor inför valet och att sänkt rösträttsålder därför är en konstlad väg att gå för att öka ungas inflytande. Övervägande Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att det liksom i Norge skulle finnas möjlighet att sänka rösträttsåldern i någon eller flera svenska kommuner, men att detta inte är ett beslut som kommunerna kan ta på egen hand. Motionärerna önskar i sitt förslag att Falkenberg ska verka för att kommunen ska få möjlighet att genomföra kommunalvalet med sänkt rösträttsålder. Detta skulle troligtvis innebära att skulle hemställa åt regeringen att få bli försökskommun för sänkt rösträttsålder vid kommande val. Med hänvisning till att det fortfarande aktuella betänkandet, En reformerad grundlag (SOU 2008:125) är resultatet av en överenskommelse med företrädare från samtliga riksdagspartier så tror inte kommunstyrelseförvaltningen att det finns skäl för en sådan hemställan i dagsläget. Frågan om att sänka rösträttsåldern har anhängare, men det framstår inte vara en av riksdagen prioriterad politisk 3

6 fråga i dagens läge. Sannolikt skulle motionärerna få bättre gehör för sin sak genom att deras parti drev frågan på nationell nivå. Faktum kvarstår dock att ungdomar är en grupp som har svårt att göra sin röst hörd politiskt. Den upplevda maktlöshet som det har konstaterats att många unga känner inför den politiska processen är ett demokratiskt problem att ta på allvar och uppmärksamma. Satsningar på ungdomsdemokrati görs idag i många kommuner där man inrättar råd och forum genom vilka unga kan få inflytande i den politiska processen. Kommuners erfarenheter konstaterar att dessa satsningar bara delvis har varit lyckade. Problemen som uppstår har ofta sin grund i att unga tröttnar eller inte upplever att de blir lyssnade på. Olika råd och forum för deltagande är sällan mer än rådgivande instanser och ger därför inte automatiskt ett reellt inflytande. Beslutsfattare kan därmed välja vad de vill lyssna på och det förekommer enligt SKL att råd inrättas för att förbättra inflytandet för olika grupper men att beslutsfattare ändå inte vill ta konsekvenserna av det som kommer fram. Det är viktigt att satsningar som görs är förankrade och tas på allvar. Det är dessutom av vikt att satsningarna utformas på ett sådant sätt att det känns meningsfullt för ungdomarna att delta, där arbetssätt och de ämnen som diskuteras är relevanta för målgruppen. I värsta fall kan det annars leda till att tilltron minskar ytterligare istället för att öka. kommer under 2013 att inleda ett arbete med att öka ungdomsars delaktighet i den politiska processen. Projektet ger möjligheten för kommunen att lyfta fram ungdomars åsikter och intresse och stärka deras politiska inflytande. Kommunstyrelseförvaltningen anser att satsningen är en chans för kommunen att ta vara på det engagemang som många unga har och att bevisa för den egna organisationen och för kommunens ungdomar att frågan är viktig och givande för båda parter. Den deliberativa demokrati som sker mellan valen har även den ett stort värde och kommunstyrelseförvaltningen anser att det i dagsläget är där som kan göra skillnad för sina unga invånare. Motionen föreslås således avslås med hänvisning till att arbetet med ungdomars inflytande i nuläget bör drivas med andra metoder, där förutsättningarna för förändring av ungas situation är större. 4

7 Till kommunfullmäktige i Motion Sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Ur demokratisynpunkt är det viktigt att få med ungdomarna i det politiska arbetet. I kommuner prövas olikas modeller med ungdomsråd och ungdomsfullmäktige för att väcka ungdomarnas intresse för politik. I samband med valen ökar intresset från politiska partier att nå ungdomar som fyllt 18 år. Politikernas intresse att nå ut till gymnasieskolorna ökar och den politiska temperaturen stiger bland eleverna och valarbetarna under själva valperioden för att sedan åter sjunka. Ett led i att öka intresset för politik i och utanför skolan är att sänka rösträttsåldern från 18 år till 16 år. Att sänka rösträttsåldern till 16 år bör leda till en vitalisering av demokratin i och framförallt bekräfta ungdomarna. Det betyder också att partiernas intresse att nå ut till ungdomarna på högstadiet ökar och att det bör engagera fler ungdomar i ungdomsråd mm. I en första omgång bör man pröva sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Den "norska modellen" innebär att de kommuner som så önskar har rätt att genomföra kommunala val med sänkt rösträttsålder till 16 år. I Norge har demokratireformen fungerat mycket bra. Vi ser det som mycket positivt att Falkenberg går i första ledet med att genomföra denna demokratireform som med stor sannolikhet kommer att vitalisera det politiska livet i Falkenberg Jag yrkar därför att kommunstyrelsen får i uppdrag att undersöka och verka för att får möjlighet att genomföra kommunalvalet med sänkt rösträttsålder till 16 år. Kommunlodningskonloret Knnslienheten 0 tttjj Dnr / 1 ÄjoiÄ-MMy/ Dpi Ti