Efter regn kommer sol
|
|
- Lena Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Efter regn kommer sol Kan deliberativ demokrati påverka kommuner att nå hållbar utveckling? Axel, 6 år, Sweden. På Cypern är en solfångare på hustaket en lika vanlig bild som den av det svenska huset med skorsten något som barnen i respektive land kan. Examensarbete för Soluppgång i Väst GU, Statsvetenskapliga institutionen VT 2008 Förkortad version av uppsatsarbete om 30 poäng Författare: Luisa Beneduce Varför skiljer det sig mellan olika kommuner när det gäller satsning på solenergi? Vad beror dessa skillnader på? Det är en fråga som ställs i undersökningen av Västra Götalands 49 kommuner. Idag är det allt mer kommunens ansvar att arbeta med miljö- och klimatfrågor så att en hållbar utveckling främjas. Därför blir kommuner intressanta att undersöka för att kunna uttala sig om orsaker till en ojämn fördelning av omfattning klimat- och solenergiarbete. Förklaringarna till en sådan ojämn fördelning mellan kommuner kan vara många. Det kan exempelvis ha att göra med politisk vilja, om det finns en tydlig politisk styrning mot hållbar utveckling eller ett stort miljöintresse i kommunen. Det kan även tänkas ha att göra med om det i kommunen finns personer som brinner för miljö dvs. eldsjälar som trycker på för en energiförändring. Ytterligare en förklaring är och huruvida kommunen är olika tekniskt innovativa. Det kan kopplas till om det finns tekniska skällor, i form av exempelvis tekniska högskolor eller tekniskt skickliga hantverkare i kommunen. Slutligen kan ekonomiska
2 faktorer påverkar kommuner att satsa olika mycket på klimat och solenergi. Metod och teori För att kunna uttala mig om skillnader mellan olika kommuner görs en kvantitativ studie genom ett frågeformulär som skickats ut till en energirådgivare eller miljösamordnare i varje kommun. Valet att använda energirådgivare/miljösamordnare kommer av att de sitter på en position i kommunen som innebär en form av expert om miljö- och energifrågor. Jag anser även att deras arbete ger dem en relativt god inblick i invånares, kommunpolitikers samt privata aktörers attityder och agerande. Två indikatorer används för att beskriva kommuners grad av hållbarhet. En kommun är mer hållbar om kommunen har ett jämförelsevis omfattande klimatarbete och en jämförelsevis stor mängd solenergi. Resultaten av svaren jämförs dels mot mängden solenergi i varje kommunen dvs. kommuninvånarnas antal ansökta och beviljade solvärmebidrag och dels mot hur omfattande kommunens generella klimatarbete är. Det senare måttet är från Naturvårdsvekets klimatindex över svenska kommuners klimatarbete. Av Västra Götalands 49 kommuner har 44 svarat vilket är en svarsfrekvens på 89,8 %. Måttet mängden installerad solenergi berör alla 49 kommuner. Naturvårdsverkets klimatindex berör 34 av Västra Götalands läns 49 kommuner vilket ger en svarsfrekvens på 69,4 %. Hållbar utveckling och samtal För att söka svar på orsaker till varför kommuner skiljer sig i satsningen på solenergi och dess omfattning klimatarbete utgår undersökningen i teorier om hållbar utveckling och samtalsdemokrati. Enligt teorier om hållbar utveckling ligger en stor del i förklaringen till att vi kan nå hållbar utveckling i själva arbetssättet. Teorin menar att det finns metoder att arbeta och nå som bättre tar in förståelsen om hållbar utveckling då begreppet i sig kräver en förståelse om helheten. Det är därför viktigt att en om hållbar utveckling består av något annat än en ren miljö eftersom det krävs ett helhetstänkande. Att nå ett sådant helhetsperspektiv kommer av att lyfta fram diskussionen/samtalet i kommunarbetet, policyprocessen och olika undervisningssammanhang. Genom diskussionen kan individer få en djupare förståelse om miljön, den gemensamma omgivningen och konsekvenserna av vårt handlande. Därför blir det intressant att empiriskt studera kommunens arbete med målet att nå hållbar utveckling och huruvida det finns arbetssätt eller strukturer i kommunen som bättre implementerar hållbar utveckling. Likt teorin om hållbar utveckling menar teorin om samtalsdemokrati att aktörers samtal med varandra kan skapa ökad förståelse dels för varandra och dels för den specifika situation som man samtalar om. Demokratin innebär att samtal används som en metod att skapa förändring och goda beslut. Frågan kvarstår om det kan vara så att de kommuner som innehar de samtalsmekanismer som anses centrala för hållbar utveckling och samtalsdemokrati även har ett mer omfattande klimatarbete och satsar mer på solenergi? Tenderar de vara mer hållbara kommuner? Syfte Undersökningen vill testa om kommuner som i högre grad tillämpar samtalsdemokrati dvs. deltar och är mer kommunikativa emellan medborgare, tjänstemän och kommunpolitiker samt privata aktörer, har ett mer omfattande klimatarbete och en högre mängd
3 installerad solenergi. Undersökningen vill alltså få svar på om: Kommunens grad av hållbarhet kan kopplas till mängden samtal, deltagande och kommunikation i kommunen. Men även om: Kommunens grad av hållbarhet kan kopplas till mängden om solenergi samt mängden intresse och engagemang för klimat- och solenergifrågor. Resultatredovisning I Västra Götalands 44 av 49 kommuner visar det sig att det är av betydelse att kommuner frekvent samtalar, deltar och kommunicerar mellan och inom olika aktörsgrupper. Det betyder att kommuner som har en struktur som inbjuder och uppmuntrar till samtal, deltagande och kommunikation når ett mer omfattande klimatarbete och samtidigt påverkar invånarna att installera mer solenergi. Att kommuner satsar på att arbeta mer kommunikativt; att deltagande och samtal sker mer frekvent tenderar att ge effekten, en hållbarare kommun. Genom att dela upp kommunen i fyra aktörsgrupper kan man få svar på hur avgörande mängden samtal blir dem emellan och om det är centralt för kommunens hållbarhet hur nära och frekvent man möts upp. De aktörsgrupper som studeras i kommunerna är gruppen invånare, tjänstemän, politiker och privata aktörer i form av företag och representanter från näringslivet. Låt oss mer detaljerat se över resultatet. Det visar sig nämligen att då vissa grupper inom kommunen mer frekvent använder sig av samtalsmetoden tenderar kommunen vara mer hållbar. På frågan om hur ofta tjänstemannen träffas i sitt arbete med andra tjänstemän, invånare, politiker och privata aktörer kan vi se hur svaren har fördelat sig i nedan figur. Figur 1. Fördelning av mängden kommunikation/deltagande i kommunen (medelvärdet på en skala 1-5) Politiker Sällan eller aldrig Invånare Dagligen P. Aktörer Det visar sig att invånare är den grupp som tjänstemannen träffar mest frekvent. Resultatet av undersökningen visar även att i de kommuner där tjänstemän och invånare träffas ofta arbetar kommunen både mer omfattande med sitt generella klimatarbete men framförallt söker invånare fler stöd och installerar jämförelsevis mer solenergi. Nära kommunikation mellan kommunala tjänstemän och invånare blir alltså av stor betydelse för ett utvecklande av solenergi. På frågan om hur mycket tjänstemannen anser att det samtalas i kommunen om solenergi visar det sig att även om politiker anses samtala minst frekvent om solenergi tenderar deras samtal skapa ett mer omfattande klimatarbete och en jämförelsevis högre installation av solenergi bland kommuninvånarna. Även om det anses vara invånare som samtalar mest frekvent, (se figuren på nästa sida), är det alltså först då politiker visar sig samtala med varandra om alternativet solenergi som både omfattningen klimatarbete ökar och invånare installerar mer solenergi.
4 Figur 2. Fördelning av mängden samtal om solenergi i kommunen (medelvärdet på en skala 1-7) Samtalas Politiker P. Aktörer Samtalas Inte mycket Invånare En betydande påverkan sker alltså då tjänstemän och invånare frekvent träffas och kommunicerar. Framförallt syns detta på att det installeras mer solenergi. Samtidigt blir det av betydelse att även politiker är aktiva och samtalar med varandra i miljöfrågor. I det här fallet att de samtalar om solenergi. Kommuner med politiker som är aktiva och som samtalar om solenergi har ett mer omfattande klimatarbete och mer solenergi. Genom att träffas och föra ett samtal i grupper och om bestämda situationer kan man nå ökad hållbarhet. Förståelsen för varje enskild aktörs situation och det man samtalar om ökar men även kännedomen om kommunens mål. Här ser jag att tjänstemannen har en viktig roll som medlare mellan invånare och politiker. Att det krävs samtalande, intresserade politiker blir tydligt då det kommer till beslut i kommunarbetet. Att ha intresserade och lyhörda politiker skapar ett flitigt kommunalt arbete men når inte hela vägen till medborgaren utan att tjänstemannen som medlare följer upp med ett nära arbete mot invånaren. Eller tvärt om, då en tät dialog sker mellan tjänstemän och invånare kommer även politiker att samtala mer och skapa effekten av ett ökat installerande av solenergi. Politiska samtal bekräftar delvis ett accepterande av invånarnas energival och kommunen kan skapa en helhetsbild av vart man vill nå i sin energiutveckling. Genom att använda samtalsmetoden så som samtalsdemokratin förklarar den blir kommunen en enhet som mer slagkraftigt kan nå ett gemensamt mål. Kan man uppmuntra kommuner att föra ett samtal med varandra, även om det på sätt och vis kan tyckas både tidskrävande och arbetskrävande för de enskilda aktörer kommer belöningen att bli en reell förändring mot ökad hållbarhet. Frågan kvarstår dock om det verkligen är så att själva samtalet mellan invånare och tjänstemän samt bland kommunpolitiker påverkar kommunen att bli mer hållbar? Kan det snarare vara så att en större och ett större intresse för klimatoch solenergifrågor gör att kommuner skiljer sig åt och i olika grad främjar hållbar utveckling? Till viss del hänger dessa faktorer ihop men har inte någon självklar koppling till varandra. Kunskap kan ju finnas utan att man för den delen har en struktur i kommunen som inbjuder till samtal. Politiskt miljöintresse kan vara betydande även i de fall en kommun skulle samtala mycket. Det betyder att om samtal sker utan att individer har intresse av att lyssna till samtalet är det rimligt att tro att det hindrar målet med själva samtalandet. Hur ser en och intresset ut för klimat- och solenergifrågor i kommunerna? Tittar vi på mängden om solenergi i kommunen och hur den påverkar hållbarheten visar det sig att tjänstemän och politiker som har om solenergi påverkar kommunen att installera solenergi (se figuren på nästa sida).
5 Figur 3. Fördelning av mängden om solenergi i kommunen (medelvärdet på en skala 1-7) Mycket liten Politiker P. Aktörer Mycket stor Invånare Även om aktörers påverkar kommuninvånare att installera mer solenergi är dess påverkan svagare. Det innebär att oavsett mängden om solenergi blir samtalet av större betydelse för om en kommun satsar mer på både det generella klimatarbetet men framförallt på solenergin. Att endast inneha genom utbildning räcker inte här. För att få verklig förståelse för solenergins relevans behövs frekvent samtal mellan individer med olika erfarenheter, er och åsikter. På så sätt kan något gemensamt komma ur samtalet som skapar en gemensam vilja, ökad och förståelse för varandras åsikter. Den andra frågan handlar om mängden engagemang och miljöintresse i kommunen samt hur villiga olika aktörsgrupper är att lyssna till tjänstemannens klimat- och energiarbete? Till skillnad från mängden s påverkan syns politisk vilja ha en egen stark betydelse för hur omfattade kommuner arbetar med klimatfrågor och installerar solenergi. En påverkan som sker utan att det nödvändigtvis sker ett frekvent samtal. Figur 4. Fördelning av mängden engagemang för solenergi i kommunen (medelvärdet på en skala 1-7) Politiker Mycket liten Mycket stor P. Aktörer Invånare De kommuner som inte är miljöintresserade eller inte har ett genuint politiskt engagemang och intresse för klimat- och solenergifrågor kan naturligtvis riskera hindra samtalets effekt på klimat- och solenergiarbetet samt försvåra kommunens möjlighet att nå en ökad hållbarhet. Med andra ord kan man säga att kommuner som har klimat- och solenergiintresserade politiker satsar mer på klimat och solenergi. I de fall vi studerar politikers intresse blir det svårare att uttala sig om samtalets verkliga effekt och att det inte är politisk vilja som påverkar hållbarheten i kommunen. Frågan om vad samtal som metod skapar eller vad samtal som metod kräver av sina samtalande aktörer i fråga om engagemang och intresse är svårt att avgöra. Man kan säga att samtalsmetoden och de krav den ställer på aktivt deltagande med frekventa möten och en nära kommunikation blir både tidskrävande och arbetskrävande för kommunarbetet. Utan engagerade, intresserade och villiga politiker kanske inte ett mer frekvent samtal kan skapa ökade satsningar på
6 solenergi. Samtidigt kan man inte utesluta att det är samtalsmetoden som skapar ett ökat engagemang och intresse hos aktören. I slutändan visar sig både politiskt intresse och samtal mellan tjänstemän och invånare samt bland politiker har lika stor betydelse för den skillnad som syns mellan hur mycket kommuner satsar på att installera solenergi och stärka sitt klimatarbete. Jag vill passa på att tacka alla som har deltagit i undersökningen och till den hjälp som jag har fått med material och korrigeringar. För intresserade finns ytterligare material samt frågeformulär och källhänvisning att hitta i orginaluppsatsen på Soluppgång i Västs hemsida: Luisa Beneduce Öckerögatan 6A Göteborg Tfn: / E-post: (beneduceluisa@hotmail.com)
Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merFÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG
FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG VAD ÄR FÖRSTUDIE: MEDBORGAR Jagvillhabostad.nu erhöll under våren 2010 ekonomiska medel från Allmänna Arvsfondens satsning Vi deltar för att under ett års tid genomföra en förstudie
Läs merDetta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.
Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett
Läs merFRAMTIDENS FOLKRÖRELSE
FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att
Läs merFrivillighet på modet!
Frivillighet på modet! Maj 2008 Inledning Forum för Frivilligt Socialt Arbete har gått igenom alla kommunernas hemsidor för att få en bild av hur kommunerna arbetar med frivilligarbete knutet till välfärdens
Läs merElevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Läs merMotion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet
Läs merÖverenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merLerum Enkätundersökning 2010
Lerum Enkätundersökning 2010 Lerums centrumförenings enkätundersökning våren 2010. En sammanfattning till näringsidkare i Lerum. Lerums kommun är en kommun som ligger i anslutning till Göteborg och hit
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merFörskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merSärskild medling Ett enklare sätt att lösa tvister i domstol
Särskild medling Ett enklare sätt att lösa tvister i domstol Särskild medling många fördelar som alla kan vinna på Har du eller din klient tid och råd att fastna i en utdragen process i domstol? Domstolen
Läs merPOLICY - Umeå City IBF -
POLICY - Umeå City IBF - Umeå City IBF:s policy finns till för att visa vad Umeå City IBF står för. All verksamhet och alla beslut som tas på alla nivåer i Umeå City IBF ska bedrivas och tas i enlighet
Läs merGenerell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.
Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,
Läs merStudieplanering i organisationen
Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal
Läs merPOLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315
POLITISKT PROGRAM Antaget på kongressen 20150315 INLEDNING OCH VÄRDEGRUND s syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar
Läs merUTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!
UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.
Läs merMed publiken i blickfånget
Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan
Läs merFörord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...
Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merHandbok för LEDARSAMTAL
Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella
Läs merVårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan 2014
-03-04 Vårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Demokratiberedningens uppdrag... 3 3 Mål och syfte... 3 4 Aktiviteter...
Läs merStyrelsens egenskaper och kompetens
Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2012-03-08 2013-08-21 Förbundsvalberedningen 1.2 Stefan Lundberg Styrelsens egenskaper och kompetens 1 (11) Bakgrund
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF
Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till
Läs merFöretagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre
Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.
Läs merRådslag om Vår Framtid
Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013 Innehåll Rådslagets utformning...2 Anteckningar...3 Inkluderande förhållningssätt och kultur... 3 Öppna mötesplatser... 4 Sveriges Bästa Skola... 5 Bra Infrastruktur
Läs merMaktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Läs merLokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Katrineholm
Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 6 3 5 12 12 10 12 11 12 1-5 anställda 35 37 48 45 42 43
Läs merLokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Uddevalla
Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 4 4 9 12 12 10 12 12 12 1-5 anställda 28 26 31 42 42 41
Läs merStudiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG
STUDIEHANDLEDNING Beredskap i kris Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 1 Studiehandledning Studieplan för studiecirkel om fem träffar om svensk försörjningsberedskap beträffande
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Luleå Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll
Läs merSKB. Redovisning av enkäten till Köande medlemmar. 8 Oktober 2014
SKB Redovisning av enkäten till Köande medlemmar 8 Oktober 2014 Svarssammanställning Webb-svar 2014 När: 17/8 27/9?? Antal ut: 25 255 st (Returer 2 509) Antal svar: 6 798 st (30 %) Trevligt att bli tillfrågad,
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merHandledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Läs merRoadshow i Roadshow 2013 - # 4 av 5lentuna 2013Roads
Roadshow i Roadshow 2013 - # 4 av 5lentuna 2013Roads De senaste tjugo åren har fyra av fem nya jobb i näringslivet skapats i små företag. #4av5jobb 2 Välfärdsskaparna Småföretagens betydelse för kommunernas
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång
Barn- och utbildningsförvaltningen Sju Nycklar för framgång Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv på olika frågor. Jag förstår liksom
Läs mer2012-04-17. Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess
2012-04-17 Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess Sveriges läkarförbund 2012-04-17 Arbetsliv och juridik Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon: 08-790 33 00 E-post: info@slf.se
Läs merVi är Talangfabriken. Bilaga till riktlinjer för spelare och föräldrar i Huddinge Hockeys Ungdomsverksamhet. Sid1
Sid1 Bilaga till riktlinjer för spelare och föräldrar i Huddinge Hockeys Ungdomsverksamhet. Vi är Talangfabriken. Dok.spelare/förälder bilaga riktlinjer version 3, 2014-05-28. Sida 2 Som de flesta vet
Läs merPraktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com
Praktikrapport Emil Levin emil_levin@hotmail.com Arbetsplatsen Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Kungsgatan 13 205 15 Malmö Bakgrund Min utbildningsbakgrund är en kandidatexamen
Läs merHSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 77, V.51, 2015. (Årgång 4)
TORSDAGSBLADET HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 77, V.51, 2015. (Årgång 4) Innehåll Redaktören har ordet! 2 HSO kanslis öppettider under jul och nyår 3 HSO Uppsala läns styrelse/ordförandemöten våren 2016
Läs merTillgänglig minister
22 reflex #4 2013 PORTRÄTTET Tillgänglig minister Erik Ullenhag brinner för diskrimineringsfrågor. På NHR:s förbundskongress ska han ge sin syn på tillgänglighet och människovärde. Text & FOTO: HÅKAN SJUNNESSON
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merOm ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Läs merÅsiktsutbyte om Hjältarna i vardagen = Skolmåltidspersonalen!
Åsiktsutbyte om Hjältarna i vardagen = Skolmåltidspersonalen! Vem är gubben på bilden? Vad har han gjort? Vad gör han nu? Om kunskap och engagemang i storhushållssektorn - respektive restaurangvärlden
Läs merLedarskap Utbildning & bildning Matematik
Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,
Läs merEntreprenörshandboken
Entreprenörshandboken Tryck: Gävle Offset Formgivning: Ralf Fredriksson/Gavlegårdarna Illustrationer: Anette Hedberg/AH Form 2009/01 Andra upplagan 2012/10 4 5 6 7 8 10 13 14 17 18 20 23 Entreprenören,
Läs merRapport. Grön Flagg. Rönnens förskola
Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter
Läs merDe glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar
De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5
Läs merVärvningsguide. - så får ni fler medlemmar till er elevkår
Värvningsguide - så får ni fler medlemmar till er elevkår Sida 2 av 7 Innehåll Vad är en medlem?... 3 Aktivt medlemskap... 3 Elev kontra medlem... 3 Vad säger stadgan?... 3 Elevkårens mål bör vara att
Läs merTrädgårdsdiakoni. -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat
Trädgårdsdiakoni -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat Bakgrund På initiativ från kyrkogårdsföreståndare Magnus Näsström och diakon Margareta Thomasson har Allerums pastorat sedan flera år tillbaka
Läs merHandslag för ett framtidsparti
Handslag för ett framtidsparti Socialdemokratins vision är ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är en vision som grundar sig i övertygelsen att jämlika människor
Läs merEnkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun
Enkät rörande boende för äldre i s Kommun 2015-10-14 I din hand håller du just nu en enkät som vi vill att du skall fylla i. Enkäten är helt anonym och skall endast användas för att få fram önskemål om
Läs merModell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka
Antagen av KF 2008-04-10 (Justerade redaktionella detaljer i denna text 2008-08-14 av Håkan Hambeson) Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Kungälvs kommuns
Läs merEnkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009
Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent
Läs merBrukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande
Läs merETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism
ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merTextning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016
1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet
Läs merFjäderns Bokslut 2015
Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje
Läs merHar du träffat en miljöpartist den senaste månaden? Känner du en miljöpartist?
Kommunikationsplan för Sveriges mest öppna parti 2012-2013 INTRODUKTION Vi finns där du finns ska vara en ledstjärna för Miljöpartiet de grönas kommunikation. Genom att vara närvarande i människors vardag
Läs merjenny svensson Svedjestråket12 lgh 517, 45172 Uddevalla 0739780883 8601jesv@gapp.uddevalla.se
jenny svensson Svedjestråket12 lgh 517, 45172 Uddevalla 0739780883 8601jesv@gapp.uddevalla.se Jenny Svensson heter jag och är en kvinna som brinner för service, främst i restaurangs och städnings bransch.
Läs merLokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan
Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever
Läs merKommunikationsplattform
1(11) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Malin Bergkvist Kommunikationsplattform för Kristianstads kommun, KS 2011/1002 2013-02-11 044-13 21 00 malin.bergkvist@kristianstad.se Kommunikationsplattform
Läs merOm du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.
DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merAVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik. Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31
AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31 Innehållsförteckning Avtal om lokal lönebildning..3 1 Avtalets omfattning 4 2 Lönebildningens syfte och förutsättningar.. 4 3
Läs merVerksamhetsrapport 2001
Verksamhetsrapport 2001 Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt Hälso- och sjukvårdsberedningarna har i och med år 2001 funnits och verkat enligt landstingets nya organisation för ledning och styrning i ett
Läs merVerksamhetens innehåll
Verksamhetens innehåll Vi vill att dagen ska starta så bra som möjligt och därför lägger vi stor vikt vid det positiva mötet varje morgon. En stund där barnet i lugn och ro startar sin dag på förskolan
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merFredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010
Sidan 1 av 5 Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010 Tema: Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Med Stefan Dahlberg, forskare vid Göteborgs universitet
Läs merHej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Läs merUTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26
UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta
Läs merRMS (Roll, Mål & Sammanhang)
RMS (Roll, Mål & Sammanhang) Uppdrag: Övergripande Mål (syfte): Näringslivs- och utvecklingschef, en nyinrättad tjänst. Att initiera och genomföra aktiviteter i syfte att stimulera och stärka bilden av
Läs merÅrlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015
2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen
Läs merVerksamhetsrapport 2016
Ekenhillsvägen Datum 1 (24) 2016-06-07 Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägens förskola Innehållsförteckning 2 (24) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... 5 Arbetet med lässatsningen
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.
Läs merUtbildning i metoder för Medborgardialog
Utbildning i metoder för Medborgardialog Dokumentation från den 11 oktober 2011 Sofie Arvidsson Carin Blomberg Sofie Brolin 2011-10-17 Heldagsutbildning - metoder för medborgardialog Om dagen Den 11 oktober
Läs merUtvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.
2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen
Läs merSvenska drömjobbet 2013 RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORK LIFE, SEPTEMBER 2013
Svenska drömjobbet 2013 RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORK LIFE, SEPTEMBER 2013 0 Manpower Work Life Rapport SVENSKA DRÖMJOBBET 2013 Vilket är det svenska drömjobbet 2013? Manpower Work Life
Läs merFritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
Läs merVi jobbar tillsammans. Ledar- och medarbetarpolicy
Vi jobbar tillsammans Ledar- och medarbetarpolicy Respekt, utveckling och professionalism Sunne kommuns värdegrund är respekt, utveckling och professionalism. Värdegrunden visar tydligt vad vi tillsammans
Läs merBRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA
Tillgänglighetsdatabasen (TD) BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) 1 Tillgänglighetsdatabasen (TD) 2 Förord Tillgänglighet handlar om att göra verksamheter och miljöer tillgängliga
Läs merTjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merFölja upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Läs merSvar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt
1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig
Läs merStruktur Marknad Individuell
ATT TÄNKA PÅ INFÖR LÖNESAMTALET LÖN ÄR NÅGOT DU FÅR FÖR UTFÖRT ARBETE - MEN FUNDERA OCKSÅ PÅ: - Hur vill du att det ska gå till när din lön bestäms? - Vad kännetecknar ett bra lönesamtal? - Vilka faktorer
Läs merintervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Läs merRAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?
RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte
Läs merKYRKOMUSIKERNAS RIKSFÖRBUND (KMR) Ombudsmötet 2013
KYRKOMUSIKERNAS RIKSFÖRBUND (KMR) Ombudsmötet 2013 MOTIONER TILL OMBUDSMÖTET 2013 Översikt över inkomna motioner (inlämningsdeadline 1/2 2013) Denna översikt aktualiserad 3/2 2013 Föreningarnas yttranden
Läs merJulia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version
Idag är vi samlade här i Stockholm för att visa vår regering i Sverige att vi inte tänker stå och se på när Sverige håller på att sjunka som ett skepp i ett djupt hav. Jag är djupt oroad över den utveckling
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merBrukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs mer